Årsredovisning 2014 för Strängnäs kommun

TJÄNSTEUTLÅTANDE KS 6:1 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:123 042 2015-03-03 1/3 Årsredovisning 2014 för Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna årsredovisning 2014 daterad 3 mars 2015, 2. omdisponera 80 000 kronor från öronmärkta medel i eget kapital för översiktsplaner Åker och Stallarholmen till påbörjat projekt inom nämnden för hållbart samhälle, att disponeras av teknik- och servicenämnden, 3. i ny räkning överföra ett positivt resultat motsvarande 459 000 kronor i resultatbalansering; varav måltidsservice positivt 1 250 000 kronor, fordonsenheten negativt 280 000 kronor och säkerhetsfonden negativt 511 000 kronor, 4. bevilja samtliga nämnders begäran att få överföra återstående investeringsmedel för påbörjade projekt till 2015 års investeringsplan, totalt 32 078 000 kronor, 5. investeringsbudget om 624 000 kronor år 2015 avseende IT-strategi flyttas från teknik- och servicenämnden till kommunstyrelsen. Bakgrund Årsredovisningen är kommunstyrelsens avrapportering till kommunfullmäktige av 2014 års samlade kommunbudget till kommunfullmäktige. Den utgör ett led i styrelsens övergripande ansvar enligt kommunallagen, 6 kap. Årsredovisningen innehåller en översikt av kommunens ekonomi och verksamhet under 2014. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolag som ingår i koncernen har även separata årsredovisningar och följs upp utifrån rapportering av ägardirektiv. Beredning Kommunens resultat uppgår till minus 7,2 miljoner kronor vilket motsvarar minus 0,4 procent av skatteintäkterna. Kommunen når inte årets resultatmål om en budget i balans. Resultatet försvagades med 18,9 miljoner kronor mellan 2013

KS 6:2 2/3 och 2014. Resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 2,9 miljoner kronor, motsvarande 0,2 procent av skatteintäkterna. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott om 28,9 miljoner kronor. Sex av åtta nämnder och styrelser har en ekonomi i balans och ett resultat som är bättre än budget. Socialnämnden redovisar underskott om 34,2 miljoner kronor och barn- och utbildningsnämnden redovisar underskott om 4,0 miljoner kronor. En omfattande åtgärdsplan beslutades under hösten för att komma till rätta med socialnämndens underskott. Årets nettoinvesteringar inklusive medfinansiering av Citybanan uppgår till 84,7 miljoner och självfinansierades till 68 procent. Målet var att investeringarna ska finansieras med egna medel till 50 procent. Budgetavvikelsen uppgår till 37,3 miljoner kronor. För påbörjade investeringar föreslås totalt 32,1 miljoner kronor överföras till 2015 års investeringsplan. Investeringsmedel som begärs ombudgeteras till 2015 per nämnd: Nämnd, mkr Ombudgetering Kommunstyrelsen 6,4 Barn- och utbildningsnämnd 7,2 Socialnämnd 1,3 Plan och byggnämnd 0,7 Teknik- och fritidsnämnd 17,2 Summa investeringar 32,1 För kommunfullmäktiges tio övergripande mål har en uppföljning skett. Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen svagare jämfört med år 2013 och den främsta orsaken är ekonomimålet inte uppfylls. Bland kommunfullmäktiges övergripande mål får nio av tio godkänt. Målet för hållbar tillväxt bedöms vara uppfyllt. Resterande åtta mål om klimat och miljö, trygghet och hälsa, företagsklimat, kunskap, barn och unga, dialog och delaktighet, ledarskap och medarbetare, kvalitet och effektivitet samt ekonomisk hushållning bedöms vara delvis uppfyllda, vilket även är ett uttryck för godkänt men till en lägre grad. Resultatutvecklingen är positiv eller håller god nivå i jämförelser med andra kommuner. Utifrån ekonomiperspektivet uppfylls inte god ekonomisk hushållning definierat som två procent av skatteintäkterna över tid. Kommunen står inför stora utmaningar. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen och medborgarnas nya och förändrade behov ställer krav på anpassningar som är hållbara över tid. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Av årets resultat reserveras i det egna kapitalet; resultatbalansering enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige med o,5 miljoner kronor för måltidsservice, säkerhetsfonden och fordonsenheten.

KS 6:3 3/3 Av tidigare gjorda reserveringar i det egna kapitalet har 4,8 miljoner kronor nyttjats för arbetsmarknadsåtgärder, översiktsplanering och utvecklingen av gamla P10 området. Nämnden för hållbart samhälle har begärt att få ta med sig 80 000 kronor från sitt överskott 2014, till ett påbörjat projekt, att försöka hygienisera avloppsslam för spridning på åkermark, att disponeras av teknik- och servicenämnden. Då kommunen totalt redovisar ett underskott föreslås istället en omdisposition av öronmärkta medel i eget kapital för ändamålet. Efter omdispositionen återstår 664 tusen kronor till översiktsplaner för Åker och Stallarholmen, vilket beräknas vara tillräckligt. Enligt kommunallagen måste en återställning av resultatet enligt balanskravet, minus 2,9 miljoner kronor, göras. Kommunfullmäktige måste besluta om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande räkenskapsredovisningen. Underlag Årsredovisning 2014 Strängnäs kommun, 2015-03-13. Peter Lundberg Kommunchef Ulrika Krigholm Ekonomichef Beslutet skickas till Kommunrevisionen

KS 6:4 Årsredovisning 2014 Strängnäs kommun 2015-03-03 Dnr KS/2015:123

KS 6:5 Innehållsförteckning Kommunchefen om året som gått... 3 Politisk organisation 2014... 4 Fakta om Strängnäs kommun... 5 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden... 6 Viktiga händelser 2014... 7 God ekonomisk hushållning... 8 Särskilda uppdrag... 22 Medarbetare... 24 Ekonomisk översikt och analys... 26 Kommunkoncernen... 35 Finansiella rapporter... 57 Redovisningsprinciper... 68 Revisionsberättelse separat utskick till kommunfullmäktiges sammanträde i april 2

KS 6:6 Kommunchefen om året som gått Nu summerar vi 2014 och kan se tillbaka på ett år fyllt av viktiga beslut, stora utmaningar, förändringar i det politiska landskapet och inte minst hårt arbete för att fortsätta utvecklingen av Strängnäs kommun. Dramatik saknades inte heller. Natten till den 16 mars nåddes vi av beskedet om att Grafikens Hus i Mariefred stod i lågor och inte gick att rädda. Förlusten av Grafikens Hus chockade Mariefred, hela kommunen och Kultursverige. Kungsladugården, ett viktigt landmärke vid Gripsholms slott, var utraderat. Att återuppföra Kungsladugården är i sig inte kommunens ansvar, men sedan dag ett efter branden har kommunen arbetat för att hitta en lösning med Grafikens Hus, Kungsladugårdens och Mariefreds bästa i fokus. Visholmsfesten i slutet av sommaren var en triumf för kulturlivet. Artister som Syster Sol och Bröderna Lindgren bidrog till att skapa en folkfest som tusentals människor i alla åldrar deltog i. Strängnäs kommun arrangerade hela Visholmsfesten med egna resurser och med utgångspunkt i kommunens värdegrund. Det är ett styrkebesked och ett tecken på sann professionalitet. Strängnäs kommun står inför en rad utmaningar, flera av dem kopplade till ett kärvt ekonomiskt läge. Allra tydligast är det inom vård- och omsorgssektorn som under många år brottats med stora ekonomiska problem. Under 2014 genomfördes en omfattande utredning gällande socialkontorets verksamhet och ekonomi. Den resulterade i en lång rad åtgärder och ett politiskt beslut om stora strukturella satsningar. Det blev starten på en kraftsamling som är helt nödvändig för att komma till rätta med problemen och utveckla en verksamhet som är långsiktigt hållbar. Under året slog Jobbtorg Strängnäs upp portarna. Jobbtorget är ett viktigt led i kommunens arbetsmarknadsstrategi och går ut på att hjälpa medborgarna att hitta sin väg till egen försörjning. Det är också ett bra exempel på att vi skapar nya sätt att lösa problem och förbättra förutsättningarna för våra kommuninvånare att leva ett gott liv. Supervalåret 2014 präglade förstås också kommunen på flera sätt. Förvaltningens roll vid ett val är att ansvara för att de genomförs på ett korrekt och bra sätt. Under 2014 hade vi också ett uppdrag att arbeta för ett ökat valdeltagande. Efter valnatten i september stod det klart att fler kommuninvånare hade utövat sin medborgerliga rätt att rösta än vid valet 2010. Det var en viktig demokratisk signal. 4 Mälarstäder är namnet på det strategiska samarbetet mellan Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Enköping. Den politiska enigheten om att fortsätta, konkretisera och fördjupa samarbetet är stark, och allt fler konkreta exempel på samarbeten börjar synas i våra verksamheter. Det känns som vi har hittat en form för hur vi tillsammans ska dra nytta av de enorma möjligheter som följer av vårt geografiska läge. Till sist: Brobygget. Det är namnet på Strängnäs kommuns verksamhetsstrategi den väg vi har valt för att utveckla och stärka kommunen, och som vi slog in på för ungefär fem år sedan när vi inledde arbetet med vår gemensamma värdegrund. Brobygget tar sig allt fler konkreta uttryck: under året som gått involverades allt fler medarbetare i förbättringsgrupper och vid årets slut arbetade 90 procent av kommunens verksamheter med målstyrningstavlor, som är ett viktigt verktyg i vårt utvecklingsarbete. Peter Lundberg Kommunchef 3

KS 6:7 Politisk organisation 2014 Kommunfullmäktige Fullmäktigestyrelse Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Plan- och byggnämnd Teknik- och fritidsnämnd Områdesstyrelse Aspö-Tosterö Nämnden för hållbart samhälle Områdesstyrelse Mariefred Kulturnämnd Valnämnd Områdesstyrelse Stallarholmen Överförmyndarnämnd Kommundelsberedning Valberedning Områdesstyrelse Vårfruberga Kommunrevision Områdesstyrelse Åker-Länna Handikappråd Ungdomsråd Pensionärsråd Strängnäs styrs av fyra partier, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet, tillsammans har de 29 av 55 mandat i kommunfullmäktige. Mandatfördelning år 2011-2014 Parti Mandat Parti Mandat Socialdemokraterna 15 Moderaterna 15 Centerpartiet 6 Strängnäspartiet 3 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 4 Mariefredspartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Totalt 29 Totalt 26 4

KS 6:8 Fakta om Strängnäs kommun Fem år i sammandrag Nyckeltal* 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31 dec 32 419 32 687 33 072 33 389 33 878 Skattesats, kommun 21,73 21,73 21,73 21,73 21,73 Skattesats, kommun och landsting 31,90 31,90 31,90 32,50 32,50 Årets resultat, mkr 38 54 35 12-7 Investeringar, mkr 61 75 121 122 85 Investeringarnas självfinansieringsgrad, % 100 100 77 66 67 Soliditet, % 13 14 14 14 14 Soliditet inkl pensionsförpliktelser, % -8-8 -7-7 -6 Nämndernas bruttokostnad, mkr 1 697 1 772 1 867 1 965 2 032 Nämndernas resultat 8 0-17 -8-29 Antal årsarbetare 1 774 1 779 1 893 1 877 1 853 År 2014 användes 100 kronor i skatt på följande sätt 24,80 20,09 12,83 10,39 9,17 8,16 5,83 5,10 1,94 1,68 Kommunens verksamheter finansieras till 82 procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Försäljningsintäkter och avgifter svarar för 8 procent och resterande del, 10 procent omfattar övriga bidrag och finansiella intäkter. 5

KS 6:9 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Tillsammans utvecklar vi individen, verksamheten och samhället Resultatet för medborgarna och brukarna är beroende av att det finns en tydlig och stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det behövs gemensamma strukturer och gemensamma arbetssätt för att säkerställa att resurser används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att när det bästa sättet att agera på har skapats, ett gemensamt arbetssätt, att säkerställa att alla medarbetare och nivåer agerar utifrån detta. Om det finns alltför hög grad av variationer i agerandet i processer, riktlinjer och planer så skapar det problem. Det finns en stark koppling mellan hög variation och låg effektivitet. Därför är det viktigt att regelbundet mäta och följa upp att saker blir som planerat. Olika sätt att arbeta gör det svårt att lära av andra och utveckla processerna och försvårar därmed arbetet med ständiga förbättringar. Med stöd av verksamhetsstrategin Brobygget har vi lagt en grund för att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar. Under en tre-års period har vi successivt startat upp förbättringsgrupper där medarbetarna med stöd av målstyrningstavlor mäter och följer upp läget i arbetsprocesserna, analyserar resultaten och därefter beslutar om förbättringsaktiviteter. Idag har 90 procent av enheterna kommit igång med det systematiska förbättringsarbetet. Detta innebär att vi idag har cirka 150 förbättringsgrupper. Trots att målet på 100 procent inte fullt ut nåddes så har en grund lagts till det fortsatta förbättringsarbetet. En bakomliggande orsak till att målet inte uppnåddes är chefsbyten och omorganisationer. Ledarskapets engagemang är en av de faktorer som har haft stor påverkansgrad på resultatet. Under året har en fördjupad översyn och utveckling genomförts av lönebildningsprocessen (personalavdelningen), biståndshandläggarprocessen (myndighet och bistånd på socialkontoret), uppföljningsprocessen (ekonomiavdelningen) samt detaljplaneprocessen (samhällsbyggnadskontoret). Spridningen av resultat och lärande har skett genom Brobyggets nyhetsbrev som utkommit med fem nummer som även publicerats på kommunens hemsida. Köpet av externa konsulter i implementeringen av Brobygget med syfte att initialt stärka upp viktiga processer och skapa lärande har successivt trappats ned från 2,9 miljoner kronor år 2012, 1,7 miljoner kronor år 2013 till 440 000 kronor år 2014. I dag sker det kommunövergripande stödet i utvecklingsarbetet av den centrala utvecklingsavdelningen och de interna konsulterna Brobyggarna. Vi har inte fullt ut lyckats med att frigöra resurser till det nära verksamhetsstödet utan saknar Brobyggare inom viktiga verksamhetsområden. Spridandet av kunskap och fånga upp erfarenheter och lärdomar är en viktig framgångsfaktor för alla organisationer och företag. Ledarforum, där alla kommunens chefer träffas för att stärka helhetsperspektivet, sprida lärdomar, motivation och engagemang har genomförts vid fyra tillfällen. Det interna nätverket för de verksamheter som kommit igång med målstyrningstavlor har regelbundet besökt varandra och med stöd av kollegial granskning utbytt erfarenheter och lärdomar. Erfarenhetsutbyte med lokala företag, andra kommuner och statliga verk som arbetar systematiskt med ständiga förbättringar har fortsatt. Under året har vi bland annat 6

KS 6:10 utbytt lärdomar med företagen Pfizer, Mekonomen och Folksam Liv samt kommunerna Nykarleby (Finland), Örebro, Nykvarn, Hylte, Gnesta och Sigtuna. Viktiga händelser 2014 Januari Mariefreds nya, stora och efterlängtade idrottsanläggning IP Hammaren öppnar för allmänheten. Mars Chock och sorg i hela kommunen och Kultursverige när Grafikens Hus i Mariefred brinner ner till grunden i en våldsam brand. Allt fler gillar Strängnäs kommun på Facebook, och är en av de kommuner i landet som lockar flest nya gillare, framgår av en rapport från företaget Kreafon. April Grundskolorna i Strängnäs kommun rusar uppåt från 226:e till 86:e plats i SKL:s öppna jämförelser av det sammanvägda resultatet utifrån ett urval av kunskapsindikatorer. Det är en av de största förbättringarna i landet. Maj Strängnäs Business Park slår upp portarna den nya mötesplatsen, motorn och mäklaren för företagsutveckling och entreprenörskap i Strängnäs kommun. Vasaskolan nyinvigs efter omfattande renoveringar. Elevernas arbetsmiljö har lyfts med bland annat uppfräschade väggar och golv, ny teknik i klassrummen, anpassade trappor och roligare skolgård. Kultur 14 är vårens stora kulturfest. Över 350 aktörer medverkar med sitt kulturella uttryck i över 200 programpunkter. Juni 150 Strängnäsbor kommer när Jobbtorg Strängnäs bjuder in till Öppet hus. Jobbtorg Strängnäs är en del i kommunens nyskapande satsning på att hjälpa medborgarna att hitta sin väg till egen försörjning. I november startar verksamheten i full skala. Augusti Den första Visholmsfesten, med dragplåster som Syster Sol, Bröderna Lindgren blir en succé och en folkfest i Sensommarsträngnäs. Strängnäs kommun arrangerar hela festen som tar sin utgångspunkt i kommunens värdegrund. Thomasgymnasiet är bra på att motverka mobbning och skapa trygghet och jämlikhet så bra att man tilldelas utmärkelsen Årets Friends-prestation. September Kommunchef Peter Lundberg utses till Årets Förändringsledare vid Change Management Forum. Juryns motivering lyder: Med mod och prestigelöshet har denna ledare inspirerat organisationen och samlat medarbetarna kring förändring, i så stor omfattning att andra kommit för att se resultatet och i sin tur låta sig inspireras. 7

KS 6:11 Ett nytt boende för asylsökande öppnar i Mälarblick på Tosterö. Under hösten får Strängnäs kommun ca 200 nya invånare från olika delar av världen. Mottagandet av de nyanlända präglas av respekt och öppenhet för att erbjuda dem en bra start i ett nytt land. Om ett par år kommer tågtrafiken till och från Strängnäs att öka kraftigt när det nya dubbelspåret mellan Strängnäs och Härad tas i bruk. Första spadtaget tas i september. Mat och matupplevelser är en viktig del av kommunens identitet. Hundratals lokala företag verkar i matbranschen. Därför är det logiskt att Strängnäs som en av fem kommuner går till final i utmärkelsen Årets Matlandethuvudstad. Vi når dock inte ända fram Växjö går segrande ur striden. Allt fler kommuninvånare utövar sin demokratiska rättighet att gå och rösta. Efter kommunalvalet i september framträder en ny politisk majoritet: ett samarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Oktober Den nya politiska majoriteten presenterar sin majoritetsförklaring. Satsningar på kärnverksamheterna och en mindre politisk organisation står på den politiska agendan för de kommande åren. December Socialnämnden beslutar om ett omfattande förändringsarbete som kommer att prägla verksamheten under lång tid. Socialkontorets största utmaning är att nå en långsiktig ekonomisk hållbarhet med hög kvalitet och trygghet för brukare och anhöriga. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat försvagades med 19 miljoner kronor mellan år 2013 och 2014. Förklaringen var främst att verksamheternas kostnader ökade snabbare än kommunens skatteintäkter. I god ekonomisk hushållning betonas balansen mellan tydliga och mätbara, finansiella och verksamhetsmässiga mål, i styrningen. Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges mål är grupperade i fyra perspektiv för att åstadkomma en balanserad styrning. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt och har fokus på verksamhetsresultat för dagens och framtida generationer. Perspektiven Brobygget och Ekonomi riktar sig inåt och handlar om förhållnings- och arbetssätt för att åstadkomma ökade värden för medborgarna. Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen svagare jämfört med år 2013 och den främsta orsaken är att ekonomimålet inte uppfylls. Bland kommunfullmäktiges övergripande mål får nio av tio godkänt. Utifrån ekonomiperspektivet uppfylls inte god ekonomisk hushållning definierat som två procent av skatteintäkterna över tid. Kommunen står inför stora utmaningar. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen. Medborgarnas nya och förändrade behov ställer krav på anpassningar som är hållbara över tid. 8

KS 6:12 Sammanställning av kommunfullmäktiges och nämndernas måluppfyllelse. Perspektiv KF:s mål KF BUN KN KS NHS PBN SN TFN Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt - - 2. Företagsklimat - - 3. Miljö och klimat - Medborgare 4. Barn och unga - - - 5. Kunskap - - - - - - 6. Trygghet och hälsa 7. Dialog och delaktighet Brobygget 8. Ledarskap och medarbetare 9. Kvalitet och effektivitet Ekonomi 10. Ekonomisk hushållning BUN Barn- och utbildningsnämnden KN Kulturnämnden KS Kommunstyrelsen NHS Nämnden för hållbart samhälle PBN Plan- och byggnämnden SN Socialnämnden TFN Teknik- och fritidsnämnden - - - - Måluppfyllelsen grundar sig på gemensamma kriterier för bedömning. Analys av resultat handlar om helheten för målet, inte detaljerna. Faktiska resultat tillsammans med åtgärder och aktiviteter som genomförts i syfte att nå målen och jämförelser med riket i genomsnitt ingår som delar i den samlade bedömningen. Färger och symboler Målet är uppfyllt (grön) Resultaten uppnår eller överträffar fastställda målnivåer. Målet är delvis uppfyllt (gul) Godkänt men till en lägre grad. Resultaten har mindre avvikelser från fastställda målnivåer. Resultatutvecklingen är positiv eller håller god nivå i jämförelser med andra kommuner. Målet är inte uppfyllt (röd) Resultaten har större eller oacceptabla avvikelser från fastställda målnivåer. 9

KS 6:13 Samhälle och miljö Mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Målet är uppfyllt. Resultat och analys Medborgarundersökningen visar att kommunen som en plats att bo och leva på har förbättrats något. Med index 62 ligger något under det uppsatta målet men något över riket i genomsnitt. Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder fortsätter att öka och uppgår till omkring 2 600 byggrätter. Förändringen i Strängnäs var cirka 330 möjliga bostäder och i Mariefred cirka 490 möjliga bostäder. Befolkningstillväxten motsvarar 1,5 procent och befolkningen ökade med 489 personer. Kommunen hade 33 878 invånare vid årsskiftet. Kommunens geografiska läge med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen, gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo och verka i. Ökningen av befolkningen blev bland den största på tio år. Och det fortsätter att i huvudsak ske genom inflyttning. Födelsetalen förändras inte mycket mellan åren och är låga jämfört med andra kommuner. 70 65 60 55 50 Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index (NRI). 2010 2011 2012 2013 2014 Strängnäs 61 58 56 58 62 Mål 61 64 Riket 63 60 60 61 60 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Strängnäs kommun har den senaste femårsperioden ökat sin befolkning med 5,8 procent eller 1 857 personer. Ökningen skedde främst i Strängnäs-Tosterö med 1 352 personer, Mariefred med 338 personer och Stallarholmen med 150 personer. Åker-Länna ökade med 29 personer och Vårfruberga-Härad minskade med 12 personer åren 2010-2014. Under år 2014 har inflyttningen till kommunen skett främst i åldersgrupperna 30-39 år och i gruppen 1-5 åringar. Åldergruppen 60-69 år bidrar också i ganska stor omfattning till befolkningsökningen totalt. Åldersgruppen 20-24 flyttar ifrån kommunen medan det bland 25-29-åringar är fler som flyttar in än som flyttar från kommunen. Från år 2010 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats något. Gruppen 65-79 år ökar och gruppen 30-44 år minskar i andel gentemot befolk- 10

KS 6:14 ningen totalt. Det beror dels på att fler personer går i pension men även att inflyttningen ökar bland de äldre och då främst i åldern 65-74 år. Av de som flyttar från kommunen när de är mellan 20-24 år är det en del som flyttar tillbaka när de är 30-39 år och då medföljer ofta ett eller flera barn. Vanligast att flytta till kommunen är under perioden juni-augusti vilket också gör att största gruppen av inflyttare är på plats när höstterminen startar i skolan. Planberedskapen för bostäder och verksamheter är mycket god men de senaste årens lågkonjunktur för byggande har gjort att steget mellan plan och genomförande varit för riskfyllt för exploatörer. I dagsläget börjar ändå ett intresse för större byggnationer såsom bostadsrätter och hyresrätter att märkas. Beslutet om ny översiktsplan utgör en milstolpe i kommunens översiktliga planering och gör att kommunen står väl rustad inför ett större tryck från exploatörerna. Översiktsplanen pekar ut en strategi fram till år 2040 och är en viktig förutsättning för kommunens framtida tillväxt och utveckling. Mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Strängnäs hamnar på plats 203 i Svenskt Näringslivs ranking om företagsklimatet i kommunerna. Placeringen uppfyller inte målet om att klättra till plats 150 men är en liten förbättring jämfört föregående år då placeringen blev 217. Antalet arbetstillfällen ökar för varje år. Totalt har det skapats 900 fler arbetstillfällen i kommunen under åren 2010-2013. Senaste mätning visar att ökningen blev 221 fler arbetstillfällen år 2013. Målet var att ligga på 250 fler arbetstillfällen. Omsättningen i besöksnäringen minskade till 218 miljoner kronor i den senaste mätningen för år 2013 vilket kan jämföras med 230 miljoner kronor år 2012. Målet om 250 miljoner kronor för år 2014 bedöms inte kunna bli uppfyllt. Bra företagsklimat är en förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen. Pågående åtgärdsprogram tar sikte på topp 50, år 2017, i rankingen om företagsklimatet i landets kommuner. Förbättringsområden har identifierats och 80 åtgärdsförlag har tagits fram. Åtgärderna utgår från företagarens behov och genomförandet sker i en anda av öppenhet och dialog. Se mer information på kommunens webbplats www.strangnas.se/topp50-2017. Genom Strängnäs logistikpark ges förutsättningar för fler företag att etablera verksamhet i kommunen. I maj 2014 invigdes Strängnäs Business Park som är en mötesplats för entreprenörer och företag med tillväxtambitioner. Kommunens satsning på Jobbtorg Strängnäs är ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning, vuxenutbildning och svenska för invandrare samt kommunens näringslivsverksamhet. 11

KS 6:15 Antalet nyregistrerade företag fortsätter att vara högt, kommunen når topp 40 bland landets kommuner för femte året i rad. Arbetsmarknadsstrategin som kommunen arbetar efter sätter arbetslinjen i fokus och sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten i Strängnäs har under året utvecklats mer positivt än för riket i övrigt och bland ungdomar 18-24 år syns ett trendbrott. Sedan juni är arbetslösheten bland ungdomar lägre än för riket i genomsnitt. I januari 2015 var andelen totalt arbetslösa i kommunen 3,6 procent vilket är en minskning med 0,6 procentenheter under de senaste 12 månaderna. För ungdomarna i Strängnäs har den minskat från 7,0 procent till 5,3 procent under samma period. Mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Energiförbrukningen i verksamhetslokaler, KWh per m 2, minskar med 11 procent jämfört år 2013. Sedan år 2009 har energiförbrukningen minskat med 20 procent och målet var att minska med 10 procent. Inköp av ekologiska livsmedel ökade från 18 procent till 23 procent och målet om 20 procent överträffas. Sedan starten år 2012 har 205 enskilda avloppsanläggningar som ansetts bristfälliga åtgärdats. Målet om att nå 400 åtgärdade avloppsanläggningar vid årets slut uppfylls inte. Åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens verksamhetsfastigheter fortgår. Under året har det skett utbyte av äldre installationer till energieffektivare lösningar och successivt ersätts elvärmen med klimatsmartare lösningar. En kontinuerlig övervakning och driftoptimering av de tekniska installationerna med avseende på drifttider, temperaturer och värmeåtervinning bidrar till effektivare energianvändning. Den framtida potentialen för ytterligare energibesparingar ligger till en del hos verksamheterna där det gäller att skapa en större medvetenhet kring dessa frågor. Flera energieffektiviseringsprojekt har bidragit till att höja kompetensen inom förvaltningen. En solenergiutredning har genomförts, ett projekt med energieffektivisering av idrottsanläggningar och ett projekt med syfte att energieffektivisera kommunens centralkök har slutförts. Förslag för riktlinjer för framtida byggande av liknande anläggningar har också tagits fram i samband med utredningarna. Ett förslag till ny miljöstrategi arbetades fram och skickades ut på remiss i slutet av året. Flera förskolor har under året erhållit Grön flagg som är en certifiering för hållbar utveckling i förskolan och skolan. Några har även förnyat sin certifiering under året. Ekologiska livsmedel som serveras på förskolor, skolor och äldreboenden fortsätter att öka. Måltidsverksamheterna har lyckats bra med att minska matsvinnet (den mat som 12

KS 6:16 slängs). Nyckeln till framgång har varit ett samarbete mellan elever, måltidspersonal och pedagoger där visualisering och belöningar bidragit till framgångar. Inom miljö- och hälsoskydd fortsatte det systematiska arbetet med att förbättra vattenkvalitén i sjöar och vattendrag genom att inventera avlopp, särskilt kring näringsbelastade sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Trots tidsförskjutningen mellan inventering och åtgärd så har arbetet varit ett viktigt steg i att förbättra vattenkvalitén och under 2015 bedöms 400 enskilda avlopp vara åtgärdade. Avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i maj. Den syftar till att öka medvetenheten om avfallshantering och återvinning samt att styra utvecklingen så att hållbar utveckling främjas. Medborgare Mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Föräldrar som tycker att barnet får stöd och hjälp i den omfattning det behöver ökade från 85 procent till 87 procent. Målet om 95 procent uppfylls inte. Bland elever i årskurs 5 tycker 92 procent att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet, en minskning jämfört med året före då siffran var 95 procent. Målet om 98 procent uppfylls inte. Genomsnittet i riket är 94 procent. Bland elever i årskurs 8 har resultatet försämrats från 84 procent till 82 procent. Målet om 98 procent uppfylls inte. Genomsnittet i riket är 86 procent. Ungdomar återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning eller insats minskar. Andelen inte återaktualiserade har ökat från 63 procent till 72 procent men målet om 90 procent uppfylls inte. I förskolan fortsätter vidareutvecklingen av arbetsmetoder som medför att varje barns behov tillgodoses. Alla förskolor deltog under året i utbildning för att främja arbetet kring att tidigt fånga upp barn som är i behov av stöd och utbildningar inom området språkstörning har genomförts. I grundskolan kan bedömningen med avsikten att stärka elevens lärande bli tydligare för att öka elevernas medvetenhet kring mål och förväntningar. Och genom gemensamma strukturer för planering och uppföljning göra det lättare för eleverna att känna delaktighet och kunna påverka sina studier. Faktorer såsom missbruk, psykisk problematik, föräldrasvikt och utanförskap påverkar hälsan hos barn och unga. Inom socialtjänsten genomfördes omkring 340 insatser för barn och unga upp till 19 år, av dessa blev cirka 300 insatser tillgodosedda på hemmaplan. 13

KS 6:17 Mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ökade från 85 procent till 89 procent. Målet om 96 procent uppfylls inte. Elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ökar från 78 procent till 80 procent. Målet om 90 procent uppfylls inte. Elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år minskar från till 78 procent till 75 procent. Målet om 82 procent uppfylls inte. Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola (av elever på högskoleförberedande program) ökar från 91 procent till 95 procent. Föräldrar är generellt sätt väldigt nöjda med förskolan där barnet vistas. Åtta av tio föräldrar tycker att förskolan har en stimulerande ute- och innemiljö och nio av tio föräldrar tycker att personalen har god kompetens för arbetet med barnen. Kunskapsresultat för nationella prov i årskurs 3 visar att 74 procent av alla Strängnäs elever klarade alla delprov och det är över medel för riket. I nationella prov för årskurs 6 visar resultaten att 92 procent får godkänt. Resultaten är mycket bättre än i årskurs 3 och spridningen mellan kommunerna är mindre. Medel i riket ligger på 92 procent. Resultaten för elever i årskurs 9 har utvecklats positivt de tre senaste åren och ligger över riket i genomsnitt men kommunens målsättningar har varit högre ställda. Resultaten bland de kommunala skolorna visar att dessa i genomsnitt hade 71 procent av eleverna i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Spridningen av resultaten mellan skolorna är stor och bland kommunala skolor varierar det mellan 61 och 80 procent. Elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen, andel (%) 100 95 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 Strängnäs 75 78 73 78 80 Mål 75 80 85 90 Riket 76 77 77 77 76 14

KS 6:18 Kommande åtgärder för att höja kunskapsresultaten i grundskolan kommer att ske genom satsning på att förbättra stödet till skolledarna kring uppföljning av resultat och genom att sprida ett lärande mellan skolorna via deltagande i nationella projekt som Läslyftet och Matematiksatsning PISA 2015. Allt fler elever inom gymnasieskolan har behov av särskilt stöd och risken att fler elever behöver en längre gymnasietid ökar. Inom vuxenutbildningen blir det fler elever i behov av särskilt stöd och verksamheten fortsätter att utveckla en så flexibel och individanpassad utbildning som möjligt. Formerna för mottagning och undervisning av flerspråkiga barn, elever och vuxna är ett förbättringsområde som närmast ligger i fokus. Mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Medborgarundersökningen visar att trygghetsfaktorn har ökat från index 62 till 64. Målet är uppfyllt och resultatet ligger över riket i genomsnitt. Föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan har ökat från 95 procent till 96 procent. Målet uppfylls inte. Tryggheten bland elever i årskurs 5 har ökat något från 91 procent till 92 procent. För elever i årskurs 8 blev den 88 procent och ingen förändring jämfört med året före. Målet uppfylls inte och resultaten ligger under riket i genomsnitt. Äldre som är nöjda med sitt äldreboende har minskat från 87 procent till 79 procent. Målet om att ligga över riket i genomsnitt uppfylls inte. Äldre som är nöjda med hemtjänsten har minskat något från 91 procent till 90 procent. Målet om att ligga över riket i genomsnitt uppfylls inte. Strängnäs är generellt en trygg kommun att vistas i. Antalet brott för skadegörelse och antal anmälda brott har minskat mellan åren 2013 och 2014. Folkhälsoplanen antogs av kommunfullmäktige i juni som en del av kommunens strategiska inriktning att skapa faktorer som påverkar hälsan positivt. I syfte att höja medvetenheten och kompetensen, om tillgänglighetsfrågor, påbörjades framtagande av tillgänglighetsstrategi och ny tillgänglighetsplan. Föräldrar till barn i förskolan tycker att samspelet mellan barn och vuxen kännetecknas av respekt. Förskolorna har under året satsat på trygga inskolningar och en ökad dialog med föräldrarna för skapa större delaktighet. Uppföljningen visar att grundskolor som arbetet utifrån verktyget barnens fyrarummare och skolor med fungerande trygghetsgrupper har bättre resultat gällande trygg- 15

KS 6:19 het och trivsel än andra skolor. För att stärka trygghetsarbetet har skolor deltagit i utbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik vid Mälardalens högskola. Inom särskilda boenden för äldre visar resultaten för helhetssynen och trygghet en stor spridning på enhetsnivå. Orsaken till att nöjdheten minskat kraftigt mellan åren kan främst härledas till beslutet om att lägga ner 24 boendeplatser. Kommunen står inför stora utmaningar vad gäller utformningen av framtidens äldreomsorg. Det blir viktigt att återfå förtroendet och öka tryggheten bland äldre och anhöriga kring boendefrågor och kring andra välfärdstjänster för målgruppen äldre. Brukarbedömning Särskilt boende äldre bästa och sämsta värde bland enheter i Strängnäs kommun Bäst 100 Bäst Strängnäs Riket Riket Strängnäs 80 Sämst Sämst 60 40 20 0 Helhetssyn Trygghet Sämst 64 57 Bäst 94 100 Strängnäs 79 88 Riket 84 90 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Inom hemtjänsten är det främst möjligheterna att framföra synpunkter och lämna klagomål (synpunktshantering) och information om förändringar som överlag behöver bli bättre. Tryggheten behöver stärkas på några enheter där den är förhållandevis svag. Känslan av trygghet påverkas bland annat av vilken kontinuitet som finns bland personal som brukaren träffar. Mätningar visar att personalkontinuiteten minskar och en orsak till det är den ökande sjukfrånvaron bland personalen. 16

KS 6:20 100 80 60 Brukarbedömning Hemtjänst bästa och sämsta värde bland enheter i Strängnäs kommun Bäst Sämst SträngnäsRiket Sämst Bäst Riket Strängnäs Sämst Bäst Riket Strängnäs 40 20 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Pågående åtgärder inom vård, omsorg och sociala tjänster för att åstadkomma en ökad kvalitet och effektivitet innebär att skapa förutsättningar för verksamheten att kunna fokusera på huvuduppgiften. Under perioden mellan 2013 till 2023 bedöms antalet personer över 65 år öka med drygt 1 600 personer enligt befolkningsprognosen. Detta kommer medföra en ökning av behovet av hemtjänst och särskilda boendeplatser. Inom både området för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg finns ett stort behov av att öka tillgången till eget boende. För att klara kommunens åtaganden blir bostäder en central fråga de närmaste åren. De pågående konflikterna och den svåra flyktingsituationen i världen har inneburit ett växande flyktingmottagande i hela Sverige och i kommunen. Kraven på att kunna ta emot fler kommer att växa och det i sin tur påverkar kommunens planering och beredskap på såväl kort och som lång sikt. Antal barn och ungdomar med missbruksproblem och psykiska besvär ökar alarmerande i omvärlden och i Strängnäs kommun. I 2015 års budget satsas det extra resurser inom vård, omsorg och sociala tjänster. Det skapar förutsättningar för vidareutveckling av utbudet av välfärdstjänsterna och sätter brukarens behov i centrum samtidigt som det behöver vara hållbart över tiden. Mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys 0 Helhetssyn Trygghet Synpunktshantering Sämst 88 67 54 Bäst 94 91 79 Strängnäs 90 85 62 Riket 91 88 67 Medborgarundersökningen visar att möjligheterna till inflytande i kommunen är oförändrad och indexet 30 ligger betydligt under det mål som sattes om att nå samma nivå som riket i genomsnitt vilket blev index 41. 17

KS 6:21 Elever i årskurs 5 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ökar något från 86 procent till 87 procent. Resultatet ligger under riket i genomsnitt som blev 88 procent och målet om 99 procent uppfylls inte. Elever i årskurs 8 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter minskar från 68 procent till 59 procent. Resultatet ligger något under riket i genomsnitt som blev 71 procent och målet om 95 procent uppfylls inte. Gymnasielever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ökar från 59 procent till 74 procent men målet om 95 procent uppfylls inte. Informationsindex som är en granskning av informationsgivning på kommunens webbplats minskar något från index 82 till 81. Resultat ligger över i riket i genomsnitt men målet om att uppnå index 83 uppfylls inte. Förskolan och grundskolan har ett viktigt demokratiuppdrag. Skolorna behöver bli bättre på att ge eleverna kunskaper om hur man kan påverka. Elevernas möjligheter i att vara involverade i planeringen skapar bättre förutsättningar i att nå kunskapsmålen. Även gemensamma former för synpunktshantering kommer att stärka arbetet med att känna delaktighet och att ta hänsyn till andras åsikter. Inom samhällsbyggnad fortsätter formerna för medborgardialog att ständigt utvecklas. Vid arbetet med översiktsplaner och framtagande av strategier för bland annat miljö, tillgänglighet och folkhälsa har medborgardialogerna bidragit till utformningen av dessa planer och strategier. Dialogen med brukarorganisationer inom vård och omsorg behöver vidareutvecklas. Undersökningar visar att det ofta handlar mer om information än möjligheter att kunna påverka och känna sig delaktig. Resultatet av granskningen om informationsgivningen på kommunens webbplats presenterades i oktober. Flera steg har tagits under året för att utveckla webbplatsen. Dels har en e-tjänstportal lanserats, med möjlighet för medborgarna att utföra vissa tjänster på webben. En dialogportal öppnade under våren, där möjligheter att påverka beslutsprocesser och lämna synpunkter och förslag samlades på en plats. Möjligheten att lämna så kallade e-förslag är det enskilt viktigaste dialogverktyg som genomförts under året. 18

KS 6:22 Brobygget Mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Medarbetare som trivs 1 på jobbet uppgick till 87 procent och målet om 80 procent uppfylls. Medarbetare som har kontroll 1 på sin arbetssituation uppgick till 59 procent, målet om 80 procent uppfylls inte. Ledarindex uppgick till 66 procent, målet om att förbättra jämfört med året innan uppfylls inte. Sjukfrånvaron har ökat från 6,4 procent till 7,0 procent. Målet om 6,3 procent uppfylls inte. Inom en snar framtid kommer Strängnäs kommun liksom alla kommuner i Sverige att stå inför allt större utmaningar. Inte minst i och med ökningen av andelen äldre. Mot denna bakgrund är det viktigt att våga ta ett helhetsgrepp om hur dessa utmaningar ska mötas. Den viktigaste resursen för att fortsätta utveckla kommunens service till medborgarna är alla medarbetare. Konkurrenssituationen ökar och det är redan i dag svårt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt och tillräcklig kompetens inom vissa personalkategorier. Arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och kompetensutvecklingsmöjligheter är frågor som får allt större betydelse i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. 8 Sjukfrånvaro (%). 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 5,3 5,0 6,0 6,8 7,6 Män 4,2 3,8 3,5 4,4 4,8 Totalt 5,1 4,8 5,6 6,4 7,0 Riket 5,0 5,0 5,3 5,8 Källa: Uppgiften om sjukfrånvaron i riket är hämtad från Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Sjukfrånvaron har successivt ökat sedan år 2011 och den har varit större i Strängnäs än för kommunerna i genomsnitt. För år 2014 uppgick den totala sjukfrånvaron i kommunen till sju procent. Bland kvinnor har den ökat från 6,8 procent år 2013 till 7,6 procent år 2014 och för männen från 4,4 procent till 4,8 procent. Senaste året har ök- 1 Resultatet är hämtat från två olika mätningar vid målstyrningstavlan. 19

KS 6:23 ningen varit högst bland vård- och omsorgspersonal. Åtgärder som vidtagits inför år 2015 ger verksamheterna förbättrade resurser och förutsättningar att hantera sjukfrånvaro och rehabiliteringsansvar. Insatserna syftar till att förenkla ett tidigt agerande och planera för medarbetarens återgång i arbete och ett särskilt fokus kommer att läggas på chefernas ansvar att bedriva en effektiv rehabilitering. Mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Målet är delvis uppfyllt. Resultat och analys Medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga har minskat från 37 procent till 30 procent. Målet uppfylls inte och resultatet ligger under genomsnittet i riket som var 49 procent. Medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen har ökat från 93 procent till 95 procent. Målet uppfylls och ligger över genomsnittet i riket som var 86 procent. Enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor vid årsskiftet har ökat från 53 procent till 90 procent. Målet var att alla enheter skulle kommit igång innan årets slut. I medborgarnas kontakter med kommunen är det viktigt med tydlighet och ett respektfullt bemötande i alla lägen. Tillgängligheten via telefon hade oacceptabelt låga nivåer, endast 30 procent trots åtgärder. Andelen som får svar på e-post är 80 procent. Bemötandet vid kontakter med kommunen upplevs som gott. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten och för att stärka förtroendet bland medborgare, brukare och företagare fortsätter. Införandet av interaktiva tjänster på kommunens hemsida har fortsatt och genom e-tjänster och blanketter samlade på ett ställe kan ärenden och kontakterna med kommunens utföras dygnet runt över nätet. Arbetet för att öka kvalitén och effektiviteten i verksamheterna ska fokusera på att utveckla och skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser. Förbättringsarbetet ska organiseras och systematiseras nära brukarna och medborgarna. Förbättringsgrupper som med stöd av målstyrningstavlor visualiserar resultat, trender och aktiviteter blir ett hjälpmedel i att åstadkomma ökad kvalitet och effektivitet. Under år 2015 kommer uppföljningen att ha fokus på att alla enheter och medarbetare blir delaktiga i arbetssättet och att 2 000 förbättringar genomförs. 20

KS 6:24 Kostnad per brukare, jämförelse år 2010-2013 (tkr). Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. Effektivitet kan också definieras utifrån kostnad per brukare och hur dessa utvecklas över tid och i förhållande till varandra. Att kostnaderna årligen ökar är naturligt eftersom verksamheterna har årliga löne- och prisökningar. Jämförelsen mellan åren visar att kostnadsökningen för Strängnäs sker i högre takt än för riket i genomsnitt och speciellt inom äldreomsorgen. Kostnaderna per brukare inom hemtjänst och för särskilt boende har ökat (över 60 procent respektive 25 procent på fyra år). Kostnadsökningen kan bland annat förklaras av att vårdtyngden ökar. Men kostnaden per inskrivet barn i förskolan, elev i grundskolan och per brukare med hemtjänst samt plats i särskilt boende har ökat snabbare för Strängnäs än för riket i genomsnitt mellan åren 2010 och 2013. Ekonomi 800 700 600 500 400 300 200 100 Mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Målet är inte uppfyllt. Resultat och analys 0 Förskola Grundskola Hemtjänst Särskilt boende S-näs 2010 110 87 164 540 S-näs 2013 123 98 266 677 Riket 2010 115 87 164 573 Riket 2013 126 94 248 690 Kommunens resultat uppgår till minus 7,2 miljoner kronor vilket motsvarar minus 0,4 procent av skatteintäkterna. Kommunen når inte årets resultatmål om en budget i balans. Sex av åtta nämnder och styrelser har en ekonomi i balans och ett resultat som är bättre än budget. Socialnämnden redovisar underskott om 34,2 miljoner kronor och barn- och utbildningsnämnden redovisar underskott om 4,0 miljoner kronor. Nämndernas budgetföljsamhet var sammanlagt 98,2 procent. Målet om att samtliga nämnder ska ha en ekonomi i balans nås inte. 21

KS 6:25 Årets nettoinvesteringar om 84,7 miljoner självfinansierades till 67 procent och målet var att investeringarna ska finansieras med egna medel till 50 procent. Målet om självfinansieringsgraden uppfylls. Resultatet försvagades med 18,9 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott om 28,9 miljoner kronor, främst är det kostnader inom socialnämndens verksamhet som ökar. En omfattande åtgärdsplan beslutades under hösten för att komma till rätta med socialnämndens underskott. Det är helt avgörande att åtgärder vidtas och att omställningen lyckas för att underskottet inte ska kvarstå under 2015. Resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 2,9 miljoner kronor, motsvarande minus 0,2 procent av skatteintäkterna. Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. Kommunen har under den senaste femårsperioden visat resultat om i snitt 1,7 procent av skattenettot. Detta innebär att kommunen inte längre kan anses ha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på god ekonomisk hushållning. För de två senaste åren uppnås inte ett resultat om 2 procent och det är av vikt att kommunens kommande resultatnivåer ökar. Investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier behöver över tid vara helt finansierade med egna medel för att låneskulden inte ska öka. I budget 2015-2018 har kommunens investeringsnivå sänkts från årligen ca 80 miljoner kronor till ca 60 miljoner kronor. God hushållning för nämnder och verksamheter innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Även långsiktigt finns krav på att kostnadsutvecklingen dämpas genom konkreta åtgärder i verksamheten för att möta kommande års skatteintäkter. Årliga effektiviseringar och prioriteringar mellan verksamheter är nödvändiga för att klara behoven i framtiden. Särskilda uppdrag Effektivare avrop och inköp med krav på uppföljning av åtgärder Syftet är att verksamheterna ska vidta åtgärder för att minska kommunens kostnader för varor och tjänster. Förutom att erhålla en besparing 2014 är syftet att skapa effektiviseringar inom inköpsområdet som också har påverkan på längre sikt samt att engagera hela verksamheten i effektiviseringsarbetet. I det särskilda uppdraget nämns speciellt uppföljning av åtgärder och som en del av uppföljningen tas en inköpsrapport fram och presenteras för respektive nämnd. Där beskriver verksamheterna hur de arbetar med att förbättra inköpsprocesserna utifrån den inköpsstatistik de får månadsvis. Statistiken har inneburit att verksamheterna har större medvetenhet om vad som köps och på vilket sätt. Uppdraget har fått verksamheten att fokusera på inköpseffektiviseringar med utgångspunkten från sig själva och kommer resultera i effektivare hantering även efter 2014. 22

KS 6:26 Effekten av de åtgärder som genomförts har inneburit att antalet leverantörer för mindre inköp och antal köp på First Card har minskat. Istället har e-handeln ökat. Många enheter har minskat antalet First Card eller i vissa fall helt tagit bort korten. Konkurrensutsättningar av större direktupphandlingar har ökat kraftigt. De flesta nämnder har mindre kostnader för inköp 2014 i jämförelse mot budget och alla nämnder har arbetat aktivt med att minska kostnaderna. Kvalitetssäkra processen för kompetensförsörjning Syftet är att kvalitetssäkra en förvaltningsgemensam process för verksamhetens rekrytering av personal, förlängning av anställningar och anlitande av inhyrd personal. Personalavdelningen har tagit fram en rekryteringsrutin för att kvalitetssäkra rekryteringsarbetet och göra det så kostnadseffektivt som möjligt. Personalavdelningen kan på grund av prioriteringsskäl inte vara delaktig i varje medarbetares rekryteringsfas. Det innebär att målet inte uppfylls fullt ut i detta särskilda uppdrag. Då det gäller chefsrekryteringar är personalavdelning delaktig i samtliga fall och i varje fas. Utarbeta plan för hur behovet av verksamhetsfastigheter långsiktigt kan utvecklas för att vara ekonomiskt hållbart Syftet är att utifrån nuvarande investeringsplan lämna förslag på hur ny-, till- och ombyggnad av verksamhetsfastigheter kan ske för att hålla lokalkostnaderna nere. Varje investering ska prövas om den kan inrymmas i befintliga lokaler med eventuell lokalanpassning och/eller omflyttning av verksamheter. Alla beslut om investeringar i verksamhetsfastigheter grundas på behov som finns inom kommunens kärnverksamheter. I beslutsunderlagen redovisas alternativa lösningar med ekonomiska konsekvenser för att tillgodose dessa. Befintliga lokaler i kommunens eget bestånd används alltid i första hand. Förändringar i beståndet, ny-, till- eller ombyggnad, baseras på ett livscykeltänkande. Det innebär att energieffektivitet, miljöaspekter i flera avseenden, klimatförändringar, kvalitet, underhålls- och förvaltningskostnader, flexibilitet, säkerhet, yteffektivitet med mera beaktas. Konsekvensen av denna princip är att fokus flyttas från kostnaden för investeringen till kostnader under byggnadens hela livslängd. Kartlägga skollokalernas yteffektivitet och nyttjandegrad Syftet är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna ställa om befintliga skollokaler till annan verksamhet, hyra ut till externa utförare av liknande eller annan verksamhet eller att fatta beslut om att lokalen ska avyttras. En kartläggning av skollokaler har genomförts och resulterat i flera åtgärder för lokaleffektivisering som inneburit att lokaler har varslats om uppsägning. Exempelvis är en förskola och flera paviljonger tillhörande grundskolor uppsagda. På Thomasgymnasiet har verksamheten komprimerats till delar av hus och ytterligare anpassningar planeras för att kunna lämna lokaler. Effektivisera kostnaderna för externa placeringar. Syftet är att genomföra åtgärder som långsiktigt minskar kommunens kostnader för boendeplatser för personer med funktionsnedsättning utan att kvaliteten i verksamheten försämras. 23

KS 6:27 En förutsättning för att nå målen är tillgång till lägenheter. Förvaltningen gör allt som ligger inom nämndens kompetensområde för att kunna tillgodose enskildas behov av bostad. Driftkostnaderna för gruppboende och serviceboende i egen regi i Strängnäs är lägre än den genomsnittliga kostnaden per brukare för externa placeringar. Ambitionen måste vara att kommunen erbjuder plats i gruppboende eller serviceboende i Strängnäs. Svårigheter uppstår i diskussioner med externt placerade personer om att flytta åter till Strängnäs när kommunen inte kan presentera ett färdigt alternativ i Strängnäs. Av de externt placerade är det olämpligt att flytta tillbaka vissa personer till Strängnäs på grund av att de behöver specifik vård och omsorg som i nuläget bara kan erbjudas av extern utförare. Vidareutveckla arbetsmarknadsinsatserna Syftet är att öka anställningsbarheten för dem som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2014 om en arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun. Strategins syfte är att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Ett särskilt fokus läggs på unga. Utarbeta strukturplan för äldre. För att möta behoven och kraven om en god vård och omsorg ska en strukturplan för äldre utarbetas. Planen ska omfatta analys och beskrivning av nuläge samt förslag på åtgärder om hur framtidens äldreomsorg kan utformas och organiseras. En strukturplanen med handlingsplan och tidssatta aktiviteter antogs av socialnämnden 2013-12-17. Utifrån strukturplanen har förvaltningen uppdrag att ta fram en strategi för äldreomsorgen i Strängnäs kommun till och med år 2025. Medarbetare Jämfört med 2013 har antalet tillsvidareanställda minskat med 56 personer. Antalet årsarbetare uppgick till 1 853 vilket är en minskning med 24 årsarbetare. Denna minskning beror på att kommunen haft ett allmänt försiktigt förhållningssätt gällande nyanställningar. Dessutom har några befattningar inte återbesatts med anledning av att det för närvarande finns övertalighet i kommunen. 24

KS 6:28 Tabell 1. Personalmått Nyckeltal/år 2010 2011 2012 2013 2014 Antal tillsvidareanställda 1974 1967 1992 2020 1964 kvinnor 1664 1665 1992 1715 1665 män 310 310 300 305 299 Antal årsarbetare 1774 1779 1893 1877 1853 kvinnor 1450 1471 1512 1519 1508 män 324 308 380 358 345 Sjukfrånvaro, totalt 5,1 4,8 5,6 6,4 7,0 kvinnor 5,3 5,0 6,0 6,8 7,6 män 4,2 3,8 3,5 4,4 4,8 29 år och yngre 3,3 3,6 45,5 5,3 5,2 30-49 år 4,8 4,8 5,5 5,9 7,0 50 år och äldre 5,9 5,7 6,0 7,3 7,9 Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 38 36 36 44 47 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgick till 7,0 procent för 2014. Det är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2013. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,8 procentenheter från 6,8 procent till 7,6 procent. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,4 procentenheter, från 4,4 procent till 4,8 procent. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har ökat med 3,8 procentenheter mellan 2013 och 2014, från 43,5 procent till 47,3 procent av den totala sjukfrånvaron. De senaste årens utveckling om en stigande sjukfrånvaro fortsätter, även om ökningen totalt sett är svagare 2014. Socialnämndens sjukfrånvaro ökar dock markant med hela 1,2 procentenheter. Antalet medarbetare med minst sex korttidsfrånvarotillfällen har för 2014 ökat från 132 till 137. Flertalet åtgärder vidtas under 2015 för att ge verksamheterna förbättrade resurser och förutsättningar att hantera sjukfrånvaro och rehabiliteringsansvaret. Nya rutiner och riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering träder i kraft i mars 2015. De insatserna syftar till att förenkla ett tidigt agerande och planera för medarbetarens återgång i arbete. Utöver detta är det fokus på chefernas ansvar att bedriva en effektiv rehabilitering. Personalavdelningen kommer bistå med att klarlägga varje chefs rehabiliteringsärende så att rätt åtgärder vidtas och arbetsgivaren uppfyller sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsmiljö och friskvård Under 2014 ökade rapportering av tillbud markant, från 211 stycken 2013 till 357 stycken, vilket är en ökning med 69 procent. Utöver rapporterade tillbud har även 97 stycken risker i arbetsmiljön rapporterats. Det är en viktig förutsättning, i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, att risker och tillbud rapporteras. Det är en möjlighet att tidigare utreda och vidta åtgärder för att förhindra att olyckor som medför personskador uppstår. Antalet arbetsskador, vilket är ett samlingsbegrepp för personskador som orsakas av olycksfall, färdolycksfall och arbetssjukdomar, uppgår till 172 stycken för 2014, det är en ökning med 12 procent i jämförelse med 2013 års siffror. Arbetsskador handlar till stor del om kross- kläm- och mjukdelsskador, stukningar/vrickningar samt sårskador. 25

KS 6:29 Hot och våld är den mest frekventa rapporterade orsaken/risken för både arbetsskador och tillbud. Den vanligaste platsen för rapporterade händelser av arbetsskador och tillbud är hos brukare i egna hemmet och boende på särskilt boende och därefter på kontor. Ledar- och medarbetarutveckling Den gemensamma värdegrunden; utveckling, respekt, öppenhet och tydlighet ska fungera som vägledning i relationerna internt och gentemot medborgare och brukare. Förutom de grundläggande värderingarna har principer som ska stödja utvecklingsarbetet tagits fram. Principerna tillsammans med värdegrunden har symboliskt samlats i form av en bro med namnet Brobygget. Den viktigaste resursen för att fortsätta utveckla kommunens service till medborgarna är alla medarbetare. Inom en snar framtid kommer Strängnäs kommun liksom alla kommuner i Sverige att stå inför allt större utmaningar. Inte minst i och med ökningen av andelen äldre. Mot denna bakgrund är det viktigt att våga ta ett helhetsgrepp om hur dessa utmaningar ska mötas. Ekonomisk översikt och analys Svagare internationell utveckling skruvar ned tillväxten Omvärldens ekonomier går i otakt. USA och Storbritannien ligger före i konjunkturcykeln med tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det ekonomiska läget i hela euroområdet försvagades dock under hösten. Stora delar av världen har idag en låg inflation vilket bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga och 2015 kommer troligen präglas av långsam återhämtning, med fortsatt stora utmaningar. Svag svensk tillväxt och stora osäkerheter Även den svenska ekonomin går i otakt. Tillväxten dämpades markant i slutet av 2014 sedan uppgången andra halvåret 2013, främst till följd av en svag efterfrågan från euroländerna. Särskilt oroande är att Tyskland som brukar agera motor står still. Den svenska exporten är därmed inte samma draglok som vid tidigare återhämtningar, enligt konjunkturinstitutet. Tillväxten har istället drivits av den inhemska efterfrågan. Svensk BNP växte med 1,9 procent 2014. Under 2015 beräknas tillväxten bli 2,9 procent, enligt SKL. Arbetsmarknaden har förbättrats och genererat ökad sysselsättning men en stor ökning av arbetskraften har inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Inflationen ligger runt noll vilket fick Riksbanken att sänka reporäntan till minus 0,10 procent i februari 2015. Först under andra halvåret 2016 väntas Riksbanken höja reporäntan över noll. Med en reporänta runt noll har penningpolitikens handlingsutrymme minskat och ansvaret faller tyngre på finanspolitiken samtidigt som Sverige politiskt står med en historiskt svag minoritetsregering. Å andra sidan gynnas tillväxten av den mycket låga räntan, en svagare krona och ett lågt oljepris. Skatteunderlagstillväxten är ändå god enligt SKL beräknas ökningstakten bli 5,1 procent för 2015 jämfört med 2,9 procent 2014, delvis till följd av högre pensioner och större förväntade löneökningar. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning. 26

KS 6:30 Kommunens resultat Kommunens resultat uppgår till minus 7,2 miljoner kronor vilket medför en negativ avvikelse mot budget med 7,7 miljoner kronor. Resultatet motsvarar minus 0,4 procent av skatteintäkterna. Resultatet försvagades med 18,9 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Förklaringen är främst att verksamheternas kostnader ökade snabbare än kommunens skatteintäkter. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott om 28,9 miljoner kronor, främst är det kostnader inom socialnämndens samt barn- och utbildningsnämndens verksamheter som ökar. Avskrivningarna blev lägre än beräknat med 5,3 miljoner kronor till följd av att investeringar inte färdigställts i samma takt som budgeterat samt längre avskrivningstider utifrån en ny rekommendation gällande komponentavskrivning. Finansnetto redovisar överskott med 6,8 miljoner kronor till följd av den lägre investeringsnivån samt lägre räntenivå än budgeterat. Skatteintäkterna redovisar ett underskott med 2,0 miljoner kronor. Finansförvaltningen redovisar överskott till följd av lägre hyror än beräknat med 6,0 miljoner kronor samt högre exploateringsvinster än beräknat med 8,1 miljoner kronor. Diagram 1. Resultatutveckling (mkr) 60 54 40 38 35 20 0 12-7 Resultat 2% av skatteintäkterna -20 2010 2011 2012 2013 2014 God ekonomisk hushållning definieras för Strängnäs kommun som att resultaten över tid motsvarande 2 procent av skattenettot. Ett sådant resultat ger utrymme för att skattefinansiera kommunens investeringar. Kommunen har under den senaste femårsperioden visat resultat om i snitt 1,7 procent av skattenettot. Detta innebär att kommunen inte längre kan anses ha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på god ekonomisk hushållning. För de två senaste åren uppnås inte ett resultat om 2 procent och det är av vikt att kommunens resultatnivå ökar. Balanskravsutredning Resultatbalansering görs enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige med 0,5 miljoner kronor för måltidsservice, säkerhetsfonden och fordonsenheten. Av tidigare gjorda reserveringar i det egna kapitalet har 4,8 miljoner kronor nyttjats för arbetsmarknadsåtgärder, översiktsplanering och utvecklingen av gamla P10 området. Resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 2,9 miljoner kronor, motsvarande minus 0,2 procent av skatteintäkterna. Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. 27

KS 6:31 Nämndernas ekonomi Det ekonomiska resultatet totalt för nämnderna blev ett underskott på 28,9 miljoner kronor. Budgetavvikelsen motsvarar 1,8 procent av nämndernas totala nettobudget. Utfallet är 8,6 miljoner kronor bättre än helårsprognosen per 31 oktober. Under året har samtliga nämnder med underskottsprognos arbetat med att vidta åtgärder för att minska underskotten. De tre största nämnderna barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och teknik- och fritidsnämnden aviserade i början av året förmodade underskott. Vid årets slut redovisar utbildningsnämnden ett underskott på 4,0 miljoner kronor vilket är 9,0 miljoner kronor bättre än årsprognosen under året. Socialnämnden redovisar ett underskott på 34,2 miljoner kronor som är 9,2 miljoner sämre än helårsprognosen i delårsrapporten och 4,9 miljoner sämre än helårsprognosen per sista oktober. Teknik- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 3,6 miljoner, vilket är 3,0 miljoner kronor bättre än helårsprognosen i delårsrapporten. Överskottet beror på lägre kostnader för vinterväghållning, som är en betydande osäkerhetsfaktor i prognosarbetet. För övriga nämnder har prognoserna under året varit stabila. En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till ändrade förutsättningar under året. I samband med delårsrapporten beviljade kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att få redovisa negativa resultat motsvarande 10 respektive 25 miljoner kronor. Samtidigt fick dessa nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med åtgärder för att minska underskottet 2014 och uppnå en budget i balans 2015. Dessutom fick övriga nämnder i uppdrag att bidra med positiva resultat för att minska kommunens underskott. Samtliga nämnder fick uppdraget att vara mycket restriktiva med inköp och anställningar under resterande del av året, undantaget prioriterade insatser som bidrar till en budget i balans kommande år. Tabell 2. Nämndernas budgetföljsamhet Styrelse/nämnd Avvikelse i mkr Procentavvikelse 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige 1,6 2,0 2,1 16,6 19,0 17,2 Kommunstyrelse 2,1 4,1 2,1 2,0 3,8 1,8 Barn- och utbildningsnämnd -3,0-7,0-4,0-0,4-0,9-0,5 Socialnämnd -17,6-9,1-34,2-3,3-1,6-5,9 Kulturnämnd 0,0 0,1 0,1 0,1 0,5 0,3 Plan- och byggnämnd 1,2 1,3 0,9 12,4 10,8 7,9 Nämnden för hållbart samhälle 0,3 0,3 0,5 5,0 5,6 8,8 Teknik- och fritidsnämnd -1,3-0,1 3,6-1,3-0,1 2,9 Summa -16,8-8,4-28,9-1,1-0,5-1,8 Kommunfullmäktiges verksamheter redovisar överskott om 2,1 miljoner kronor. Utfallet är 0,2 miljoner bättre än helårsprognoserna under året. De två största avvikelserna som förbättrat resultatet är områdesstyrelserna och valnämnden. Utvärderingen av områdesstyrelserna blev billigare än budgeterat då den gjordes internt och få dialogaktiviteter initierades under hösten. Valnämnden fick större intäkter i form av statsbidrag än vad som budgeterats vilket bidrog till valnämndens överskott. 28

KS 6:32 Kommunstyrelsens överskott uppgår till 2,1 miljoner kronor. Utfallet överensstämmer väl med helårsprognosen från om med september. De större negativa avvikelserna är kollektivtrafiken med 0,5 miljoner kronor som beror på ökad medlemsavgift och tillköp av trafik samt ersättningar för avgående politiker med 2,4 miljoner kronor. Större positiva avvikelser omfattar posten särskilda insatser med 2,7 miljoner kronor samt återhållsamhet av inköp av varor och tjänster på avdelningarna. Socialnämndens underskott uppgår till 34,2 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 5,9 procent. Redan vid ingången av år 2014 befarades ett stort underskott. Åtgärder som beslutades under våren fick inte önskad effekt på resultatet 2014 vilket medförde att prognosen fortsatte att försämras. Underskotten finns i huvudsak inom verksamheterna äldreomsorg, individ och familjeomsorg men även kostnaderna för bostadsanpassning överskrider budgeten. Äldreomsorgen redovisar ett underskott med 24,1 miljoner kronor, främst inom stöd i ordinärt boende på grund av stora volymökningar under året. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott med totalt 10,2 miljoner kronor. Huvudorsaken till underskottet är höga kostnader för vårdinsatser framför allt för personer med beroendeproblematik. Kostnaden för ekonomiskt bistånd inklusive traineeanställningar har inte fortsatt att minska trots satsning på arbetsmarknadsåtgärder, till stor del beroende på att inströmningen av nya hushåll i behov av bistånd varit hög under året. För bostadsanpassningsbidrag har antalet beslut minskat men kostnaden per beslut ökat till följd av fler större anpassningar. Barn- och utbildningsnämndens underskott uppgår till 4,0 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,5 procent. En betydande orsak till underskottet är avvikelser i budgetprognosen för antalet barn och elever. Budgeten för elevpeng visar ett underskott på 6,4 miljoner kronor på grund av ökat antal barn och elever, varav fritidsverksamheten och grundskolan har de största avvikelserna. Även gymnasieverksamheten redovisar underskott. Gymnasiet totalt har haft färre elever än vad som budgeterades. Thomasgymnasiets kostnader har varit för höga i förhållande till det elevantal man hade, ytterligare anpassningar krävs av organisation och programutbud. Konkurrensen inom grundskola och gymnasieskola fortsatte att öka även 2014. Kulturnämnden redovisar ett överskott med 0,1 miljoner kronor. Färre antal nämndsammanträden än planerat gör att nämnden redovisar ett överskott medan Kulturskolan redovisar ett underskott som beror på ökad semesterlöneskuld. Plan- och byggnämndens redovisar ett överskott på 0,8 miljoner kronor. Den främsta orsaken är lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster vilket medfört en hög arbetsbelastning för personalen. Nämnden för hållbart samhälle redovisar ett överskott med 0,5 miljoner kronor Nämndens positiva avvikelse har i första hand genererats av externa intäkter i form av bidrag som ej budgeterats samt lägre personalkostnader. Även arvodeskostnader är lägre än budget till följd av färre nämndsammanträden än planerat. 29

KS 6:33 Teknik- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Gynnsamma väderförhållanden har medfört lägre kostnader för vinterväghållning än budgeterat. En post för oförutsedda väderstörningar har inte nyttjats. Samtliga verksamheter har aktivt under året arbetat för att sänka sina inköpskostnader och där har inköpsstatistiken varit ett viktigt hjälpmedel. Fordons- och Måltidsverksamheternas över- eller underskott förs över till nästkommande år. Fordonsenheten redovisar en negativ avvikelse med 0,3 miljoner kronor tillföljd av att fordon har köpts loss under året enlig plan. Underskottet täck av tidigare års överskott. Måltidsservice redovisar en positiv avvikelse med 1,3 miljoner kronor till följd av ökade intäkter då två friskolor åter valt att beställa sin skolmat från kommunen samt att ett nytt livsmedelsavtal tecknats under året vilket medfört lägre kostnader. Skattenetto- och nettokostnadsutveckling För tredje året i rad ökar nettokostnaderna i högre takt än skattenettot. Positivt är dock att ökningstakten har minskat betydligt. Dessvärre minskade även ökningstakten för skatteintäkterna. Kommunens nettokostnader har ökat med 3,6 procent jämfört med föregående år medan skattenettot endast ökat med 2,4 procent. För 2015 beräknas skatteintäkterna öka i snabbare takt än nettokostnaderna. Utvecklingen måste följas noggrant framöver, särskilt med tanke på de osäkra konjunkturförutsättningarna samt att även 2015 har budgeterats med ett lågt resultat. En förutsättning för att bibehålla god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Kostnadstrycket är en stor utmaning för kommunen. När befolkningen växer och antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer det stora krav på omdisponering av resurser inom skola, vård och omsorg. Diagram 2. Skattenetto- och nettokostnadsutveckling (procent) 8 6,3 6 5,0 4 2 4,4 2,4 3,6 Skatteintäktsökning Nettokostnadsökning 0 5,8 3,4 3,5 4,7 2,4 2010 2011 2012 2013 2014 Vid en analys framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader under 2014 tog i anspråk 97,8 procent av skatteintäkterna, en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2013. Vidare tog avskrivningarna i anspråk 3,1 procent, vilket är 0,3 procentenheter mer jämfört med 2013. De finansiella intäkterna var något högre än de finansiella kostnaderna vilket medför att finansnettot bidrog med finansiering av kostnaderna med 0,4 procent under 2014. Totalt var nettokostnaderna större än skatteintäkterna, 100,4 procent, vilket är en försämring med 1,2 procentenhet jämfört med föregående år (2013 var andelen 99,3 procent). Efter att kraftigt ha bromsat kostnads- 30

KS 6:34 utvecklingen 2009 började den åter stiga 2012. Främst är det personalkostnader och kostnader för köp av verksamhet som ökar. Känslighetsanalysen visar vilka resultateffekter som förändringar i olika faktorer ger. Den största risken ligger dock i om konjunkturen viker och utvecklingen på arbetsmarknaden blir negativ, vilket påverkar kommunens skatteintäkter. Tabell 3. Känslighetsanalys Faktorer mkr Löneökning 1 % 10,9 Prisförändring 1 % 11,2 Förändring av skattesats med 10 öre 7,5 Befolkningsförändring med 100 invånare 4,8 Fastighetsinvestering 100 mkr, kapitalkostnad 5,8 Nyupplåning 100 mkr 2,4 1 miljard i statlig satsning 3,5 10 heltidstjänster 4,7 Investeringar och exploateringsverksamhet Årets verksamhetsinvesteringar uppgår till 84,7 miljoner kronor. Under 2014 beslutade kommunfullmäktige om investeringsstopp, med 11,1 miljoner kronor till följd av den ansträngda ekonomin, som minskade nämndernas investeringsramar till totalt 117,8 miljoner kronor. Av dessa kommer 32,1 miljoner kronor färdigställas under 2015. De största enskilda investeringarna för året är översvämningsskydd för 11,9 miljoner kronor (17 procent), idrotts- och fritidsanläggningar för 15,3 miljoner kronor (22 procent). Investeringarna omfattar även övriga anläggningstillgångar såsom gång- och cykelvägar, gator och vägar, lekplatser, Visholmen och resecentrum, för 24,2 miljoner kronor (35 procent), IT-investeringar 7,3 miljoner kronor (11 procent), maskiner och inventarier såsom fordon, inventarier i nya verksamheter samt övrigt för 11,0 miljoner kronor (16 procent). Dessutom har investeringar i dagvattendammar gjorts med 4,2 miljoner kronor inom exploateringsverksamheten och medfinansiering av Citybanan med 10,7 miljoner kronor. Påbörjade investeringar med 32,1 miljoner föreslås ombudgeteras till 2015 års investeringsplan. Årets nettoinvesteringar om 84,7 miljoner kronor är självfinansierade till 67 procent, målet var 50 procent. Självfinansieringsgraden mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Vid en finansieringsgrad över tid som uppgår till 100 procent behöver kommunen inte låna till investeringar. 31

KS 6:35 Tabell 4. Investeringarnas självfinansieringsgrad År/mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Internt tillförda medel Investeringar Medfinansiering Citybanan Investeringar inom exploateringsverksamheten Summa investeringar Självfinansieringsgrad 88 95 93 80 57 61 75 83 105 70 0 0 4 6 11 0 0 34 11 4 61 75 121 122 85 100% 100% 77% 65% 67% Kommunen hade vid årsskiftet totalt 80,1 miljoner kronor i exploateringstillgångar. Dessa tillgångar är investeringar som gjorts i olika projekt för bland annat allmänna anläggningar, planeringskostnader och inköp av mark. För 2014 summerades exploateringsprojektens samlade inkomster till 31,3 miljoner kronor och utgifterna till 7,6 miljoner kronor. Resultatet för avslutade projekt och fastighetsförsäljningar uppgick till plus 26,1 miljoner kronor, (11,2 miljoner kronor exkl. Hammarängen). Avkastningen på ingående exploateringstillgångar blev 14,3 procent (exkl. Hammarängen). I stort sett samtliga inkomster kommer från försäljning av kommunal mark. Markförsäljningarna fördelar sig på mark för bostäder med 24,3 miljoner kronor, för industri med 2,6 miljoner kronor och för förskolor med 4,0 miljoner kronor. Kommunen har även haft utgifter för två markförvärv. Det ena förvärvet var en befintlig småhusfastighet vid Strängnäs nya resecentrum och det andra var förvärvet av den nedlagda banvallen mellan Lindvreten och Flens kommungräns. Övriga utgifter berör främst planeringskostnader för nya bostäder, kontor och handel inom projekt Strängnäs 2:1-Finningerondellen och detaljplanekostnader för 80-90 nya bostäder inom projekt Strängnäs 2:3-Sidöparken samt anläggningskostnader för allmänna anläggningar inom projekt Eldsund 6:6-Kasernområdet. Finansiering Kommunen och de kommunala bolagens lånebehov tillgodoses till största delen av upplåning via kommunens internbank. Den samlade låneskulden uppgår till 2,2 miljarder kronor och kommunen har vidareutlånat allt utom 100,0 miljoner kronor till bolagen. Den långfristiga låneskulden har under året ökat med 85,0 miljoner kronor jämfört med 2013. Kommunens skuld har ökat med 50,0 miljoner kronor till följd av kommunens köp av samtliga aktier i SEVAB i januari 2014 samt finansiering av investeringar. Strängnäs Fastighets ABs (SFAB) skuld har ökat med 35,0 miljoner kronor till följd av investeringar i verksamhetsfastigheter. 32

KS 6:36 Diagram 3. Låneskuld (mkr) 2800 2300 1800 1300 800 1850 2245 2160 1950 2035 1261 1253 1245 1267 1302 718 818 843 843 843 300-200 50 100-129 -121-53 2010 2011 2012 2013 2014 Koncernen Kommunen SFAB SEVAB Lånen för kommunens verksamhetsfastigheter motsvarande 972,0 miljoner kronor har en effekt på kommunens kostnader via hyra från SFAB. Kommunens låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter har under året ökat med 85,0 miljoner kronor. Tabell 5. Låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter År/mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen -129-121 -53 50 100 SFAB 755 777 789 838 872 Lån inkl verksamhetsfastigheter 626 656 736 888 972 Den genomsnittliga räntebindningstiden har minskat med 0,16 år till 3,90 år (2013:4,06 år). Vid årsskiftet var andelen förfall inom ett år 34 procent. Snitträntan har minskat med 0,45 procentenheter till 2, 36 procent (2013: 2,81 procent). På kort sikt innebär en procents ökning av marknadsräntorna att räntekostnaderna ökar med cirka 2,0 miljoner kronor. Det låga ränteläget märks nu tydligt genom minskade räntekostnader. I februari 2015 sänkte Riksbanken dessutom reporäntan till historiska minus 0,1 procent, eftersom inflationen fortsatt varit låg, vilket innebär en fortsatt press nedåt på det allmänna ränteläget. Riksbanken menar att det först under andra halvåret 2016 är lämpligt att höja reporäntan. Pensionsåtaganden och pensionsmedel De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 844,4 miljoner kronor. En minskning med 28,2 miljoner kronor. 637,2 miljoner kronor avser åtaganden som är äldre än 1998. Kommunen har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelserna utan pensionsutbetalningarna finansieras årligen som en driftskostnad i resultatet. Kommunens pensionskostnader inklusive löneskatt uppgår till 88,4 miljoner kronor (2013: 81,3), vilket motsvarar 5,3 procent (2013:5,0 procent) av skattenettot. Utbetalningar från pensionsåtaganden före 1998 utgör cirka två procent av skattenettot, vilket även är den beräknade andelen framöver. 33

KS 6:37 Tabell 6. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel År/mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Avsättningar för pensioner och 159 173 184 198 207 liknande förpliktelse Ansvarsförbindelser - 576 639 636 675 637 pensionsförpliktelser Finansiella placeringar 0 0 0 0 0 Totala förpliktelser, återlån 735 812 820 873 844 Soliditet Soliditeten speglar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten har försämrats något under 2014 med 0,5 procentenheter till 13,7 procent. Soliditeten påverkas dock av kommunens vidareutlåning till bolagen. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning till bolagen är betydligt högre, 40,8 procent, men har dock minskat under året till följd av nyupplåning och kommunens svaga resultat. Ett annat soliditetsmått är inklusive samtliga pensionsåtaganden. Detta mått har förbättrats och uppgår nu till minus 5,8 procent. Genomsnittet för kommuner är en soliditet på 50,3 procent och inklusive samtliga pensionsåtaganden är genomsnittet 3,7 procent. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet i riket men har sakta stärks från och med 2009 års nivå om 11,4 procent. Det är viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning för att kommunen ska kunna öka sitt finansiella hanslingsutrymme inför framtiden. Diagram 4. Soliditet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% 47% 47% 47% 44,4% 40,8% 13% 14% 14% 14,2% 13,7% -8% -8% -7% -7,0% -5,8% 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet Soliditet inkl. pensionsförpliktelser före 1998 Soliditet exkl. förmedlade lån till bolagen 34

KS 6:38 Kommunkoncernen Strängnäs kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kommunens egen verksamhet, även de verksamheter som bedrivs i bolagsform. Strängnäs kommunkoncern består av två koncerner SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) och Strängnäs Fastighetsbolag AB (SFAB). Eskilstuna Energi och Miljö AB var under 2013 ägare till 20 procent i SEVAB. År 2014 har bolagskoncernen en ny bolagsstruktur och från och med 2014 är SEVAB ett helägt dotterbolag till Strängnäs kommun. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB bildat ett samägt bolag för gemensam drift av ägarbolagens anläggningar med namn Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM) samt ett gemensamt elförsäljningsbolag. Organisationsskiss. Koncernbolagen inom Strängnäs kommun. Strängnäs kommun SEVAB Strängnäs Energi AB (100 %) SEVAB Nät AB (100 %) Strängnäs Fastighets AB (100%) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Energiförsäljning AB (100 %) Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB (37 %) Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (25 %) Årets resultat i den sammanställda redovisningen efter elimineringar uppgår till 33,2 miljoner kronor, en förbättring med 7,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. SEVAB och SFAB redovisar positiva resultat medan kommunen redovisar ett negativt resultat. Kommunkoncernens omsättning har ökat med 106,4 miljoner kronor till 2 479,0 miljoner kronor. Omsättningen har främst ökat till följd av kommunens förvärv av ytterligare 20 procent i SEVAB och kommunens ökade skatteintäkter. 35

KS 6:39 Tabell 7. Nyckeltal kommunkoncernen och bolagen Koncernen 2) 2014 2013 3) 2014 2013 2014 2013 3) 2014 2013 Omsättning 1), mkr 2 479 2 373 445 467 332 320 1 961 1 928 Resultat före skatt, mkr 33 26 21 31 18-6,9-7 12 Soliditet, % 15 15 7 6 10 9 14 14 Balansomslutning, mkr 4 040 3 820 1 623 1 620 1 539 1 496 3 272 3 177 Eget Kapital, mkr 594 557 120 103 160 131 448 451 Långfristiga skulder, mkr 2 649 2 515 1 229 1 249 1 302 1 267 2 315 2 206 Materiella investeringar, mkr 4) 218 301 89 95 47 103 85 122 1) Omsättning inkl kommunens verksamhetsintäkter och skatteintäkter 2) Inkluderar elimineringsposter. I koncernen ingår SEVAB med 80% 2013 och 100% 2014. 3) Omräknade siffror nya regler K3. 4) Bruttoinvesteringar. SEVAB SFAB Kommun Soliditeten, ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme uppgår till 15 procent vilket är oförändrat mot föregående år. En hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för koncerner av Strängnäs kommuns omfattning. Det är dock viktigt att bolagen har en god soliditet för att undvika att kommunen som ägare få tillskjuta medel om bolagen får finansiella svårigheter. Koncernens långfristiga skulder uppgick till 2 649,0 miljoner kronor den 31 december 2014. Det är en ökning med 133,9 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Det är kommunen och SFAB som har ökat sin upplåning under året. Kommunkoncernens investeringar uppgår till 217,7 miljoner kronor inklusive medfinansiering av Citybanan. Investeringsvolymen är 83,1 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst är det kommunens egna investeringar och verksamhetsfastighetsinvesteringar i SFAB som har haft en lägre investeringsnivå. Årets materiella investeringar blev självfinansierade till 99 procent jämfört med 63 procent föregående år. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) SEVAB med dotterbolag är kommunens teknikbolag. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät (fibernät), eldistribution, avfallshantering och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är huvudman för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Strängnäs kommun. Ekonomisk utveckling och årets resultat Åren 2011 och 2012 så tyngdes SEVAB av negativa resultat. Dessa föranleddes av problematik i återvinningsverksamheten, driftstörningar i kraftvärmeverket (KVV) samt en ekonomisk obalans i vattenverksamheten (VA). För 2013 redovisar SEVAB omvänt ett mycket positivt resultat främst på grund av ett bättre driftsutfall för KVV, VA i balans efter taxeförstärkning och en stabil drift i Återvinning samt positiva resultatposter av engångskaraktär. Driften under verksamhetsåret 2014 har varit stabil och det redovisade resultatet är positivt. 36

KS 6:40 Totalt resultat för året uppgår till 21,5 miljoner kronor vilket är 11,3 miljoner kronor bättre än budget. Samtliga verksamhetsgrenar uppvisar en positiv avvikelse mot budget med undantag av värmeverksamheten. Resultatförsämringen jämfört med budget för värmeverksamheten beror i huvudsak på det varma vädret. Vädermässigt har 2014 som helhet varit ett varmare år än normalt. Detta har inneburit minskade leveranser av el och fjärrvärme samt en minskad egen elproduktion. Några av de bidragande orsakerna till det positiva resultatet är lägre personalkostnader och bättre finansnetto än budgeterat. Årets investeringar Investeringarna för verksamhetsåret uppgår till 88,5 miljoner kronor vilket är i nivå med budget. Elnät har vädersäkrat högspänningsledningar samt färdigställt högspänningsnät för logistikparken i Kjula. Stadsnät har fortsatt expandera med bland annat anslutning av Härad. Värmeverksamheten har investerat i produktionsanläggningar och i fjärrvärmenätet, såväl i kundanslutningar som i nätförstärkningar. Inom VA har investeringar gjorts i omvandlingsområden. Omvandlingsområdet Björsund förväntas anslutas under första kvartalet 2015. Verksamhetens utveckling Under 2014 höjdes fjärrvärmetaxan med 2 procent, elnätstaxan däremot sänktes med 3 procent och övriga taxor hölls oförändrade. Detta ledde till en förbättring avseende taxeläge gentemot övriga kommuner. Inköpspriset för kraftvärmeverkets huvudbränsle RT-kross är något sjunkande. Det rörliga inköpspriset för vatten sjönk något under året. Kostnaden mot överliggande nät har sänkts något under 2014. För att klara avsaknaden av taxehöjningar ekonomiskt krävs fortsatta besparingar, särskilt med tanke på att kapitalkostnaderna är fortsatt stigande på grund av höga investeringar. Elförsäljningen är starkt konkurrensutsatt. Flertalet aktörer genomför regelbundet kampanjer riktade mot SEVAB:s huvudsakliga verksamhetsområde och befintliga kunder. Försvaret av den egna marknadsandelen försvåras av att den redan i utgångsläget är förhållandevis hög. Även fjärrvärme är utsatt för hård konkurrens. Här är det andra energialternativ som konkurrerar, främst luftvärmepumpar. Det för närvarande låga elpriset missgynnar fjärrvärme som alternativ, bland annat genom att det blir mindre attraktivt för kunder att investera i fjärrvärme, särskilt om detta innebär byte av sekundärsystem. Från 1 januari 2014 är samtlig personal i SEVAB överflyttad till det med Eskilstuna Energi och miljö gemensamt ägda driftbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. Driftbolaget hanterar all operativ verksamhet för SEVAB-koncernens bolag. Under året har ett stort internt arbete genomförts för att bygga upp den nya organisationen i driftsbolaget. Måluppföljning Ett av de mest betydelsefulla målen är driftsutfallet för värmeproduktionen. För kraftvärmeverket har tillgängligheten varit 95 procent och bränslemixen har varit 99 procent biobränslen och endast 1 procent eldningsolja. För värmeproduktion har fossilt CO2 varit lägre än förgående år i förhållande till producerad energi. 37

KS 6:41 Inom återvinningsverksamheten har arbete påbörjats med införande av färgsortering i Strängnäs Kommun. Avsikten är att färgsortering ska vara fullt i drift 1 januari 2016 för en- och tvåfamiljshus. SEVAB har under 2014 blivit miljöcertifierat enligt ISO 14001. Förväntad utveckling För 2015 förväntas ett ekonomiskt resultat i nivå med utfall 2014. Investeringstakten kommer fortsatt vara hög, 71 miljoner kronor, under 2015. De närmaste årens ekonomiska utveckling är till stor del beroende av driftbolagets förmåga att ytterligare rationalisera verksamheten. Strängnäs Fastighets AB (SFAB) SFAB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. Ekonomisk utveckling och årets resultat SFAB har för perioden 2011-2014 redovisat en förlust om 0,5 miljoner kronor, vilket främst beror på tidigare års stora underhållskostnader för skolprojektet. Årets resultat om 19,1 miljoner kronor är 29,3 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror på återsökt mervärdesskatt, omstrukturering av låneportföljen och låga marknadsräntor, nya avskrivningsregler, lägre uppvärmningskostnader, ny redovisning av upplupen skattefordran för bolagets underskottsavdrag och slutligen lägre underhållskostnader. SBAB har för perioden 2011-2014 redovisat en vinst om 16,1 miljoner kronor. Årets resultat om 6,8 miljoner kronor är 3,7 miljoner kronor bättre än budget, trots ökat underhåll i förhållande till budget. Den positiva avvikelsen beror på minskade räntekostnader, ändrade avskrivningsregler, ny redovisning av upplupen skattefordran för bolagets underskottsavdrag samt lägre uppvärmningskostnader. Årets investeringar SFABs nettoinvesteringar i fastigheter har under året varit 41,7 miljoner kronor, vilket är ca 10 miljoner kronor under budget, främst på grund av förseningar i skolprojektet. Vasaskolan färdigställdes i början av 2014. Åkerskolan kommer att färdigställas i början av 2015, lite försenat efter en stor vattenskada på grund av skadegörelse under 2014. Under året har även en ny förskola uppförts och ett Jobbtorg har efter ombyggnad inrättats i centrala Strängnäs. SBAB nettoinvesteringar i fastigheter samt maskiner och inventarier har under året varit 2,4 miljoner kronor. Det är lägre än budgeterat bland annat till följd av förseningar i uppförande av 48 nya lägenheter på Tosterö. Lägenheterna har ett beräknat färdigställande under våren 2016. I kvarteret Korpen i centrala Strängnäs har projekterats för en större renovering som beräknas pågå under 2015 och 2016. 38

KS 6:42 Verksamhetens utveckling SFAB:s grundskolelokaler har de lägsta kostnaderna per elev per m² i jämförelse med andra kommuner i Sörmland. Genomförda kundenkäter under året visar att bolaget ytterligare har förbättrat servicen till kunderna, efter den utmärkelse som erhölls för resultatet 2013. I början av 2015 beräknar bolaget att bli arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS 18001. SBAB har en stor efterfrågan på lägenheter vilket medför att bolaget inte har några vakanser. Bolaget har en stabil ekonomi. Hyresnivån ligger på en relativt hög nivå, motiverat av att fastighetsbeståndet är ganska ungt i förhållande till branschen i övrigt. Det största projektet de kommande åren är uppförandet av de nya lägenheterna på Tosterö. Ytterligare nya lägenheter kommer att byggas framöver, givet efterfrågan, prisnivå och attraktiv tomtmark att bebygga. Bolagets genomförda kund- och medarbetarenkäter visar att resultatet har förbättrats ytterligare. Bolaget tillhör nu de 25 procent bästa bolagen i branschen avseende kundservice. Resultaten från medarbetarenkäterna befäster även de ett bra resultat avseende såväl medarbetar- som ledarskapsindex. All personal är anställd i Strängnäs Bostads AB. Medelantalet anställda är 97 vilket är i princip oförändrat jämfört med föregående år, (2013:98). Av de anställda är 66 kvinnor och 31 män. En analys av kompetensbehovet i företaget har genomförts utifrån att förväntade pensionsavgångar. Nya rekryteringar kommer innebära kompetensförstärkning och en viss rationalisering Måluppföljning Klimat och miljömålen för SFAB uppfylldes redan 2013 då bolaget uppnådde uppställda mål för 2020 avseende värmeenergi. Lägger man samman el- och värmeenergi beräknas målet uppnås 2015. För SBAB är det svårare att uppnå målet, på grund av ett starkt utgångsläge, utan att genomföra omfattande och kostsamma energisparåtgärder. Prognosen är ändå att målen nås innan 2020. I båda bolagen arbetas det intensivt med en lista som utesluter produkter av alla slag innehållande substanser som inte är bra miljöval. Bolaget arbetar med en målstyrningsmodell, där övergripande mål för kund, personal, ekonomi och produkt tas fram årligen. Dessa mål bryts ner per avdelning och medarbetare. Till varje mål upprättas också handlingsplaner som följs upp löpande tillsammans med måluppfyllelse. Medarbetarens uppfyllelse av egna mål och handlingsplaner är kopplade till bolagets systematiska lönesättningsmodell från och med 2015. Förväntad utveckling När det gäller omvärldsfaktorer är det för SFAB helt avgörande vilka beslut som fattas för bolagets räkning inom kommunen, eftersom kommunen också är verksamhetens kund med några få undantag. SBAB agerar på den allmänna hyresmarknaden med en ekonomi i balans samt en bra utveckling med en stor riskspridning fördelad på hyresgästerna i fastighetsbeståndet. Största risk är nybyggnationen av 48 nya bostäder på Tosterö, som för tillfället är det största projekt. Tillkommande riskprojekt kan bli de trygghetsboenden som utreds för närvarande. 39

KS 6:43 Organisationer och gemensamma nämnder där kommunen har inflytande Förutom koncernerna Strängnäs Fastighets AB och SEVAB Strängnäs Energi AB har Strängnäs kommun även inflytande i fler organisationer och nämnder. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet organiseras i form av ett kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Kommuninvest i Sverige ansvarar för svenska kommuners och landstings samordnade upphandling av finansiering. Ägarna är 280 kommuner och landsting. Kommuninvest främjar finansverksamhet genom finansiering, finansiell rådgivning, kunskapsutveckling och samverkan. Strängnäs kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening sedan 2007. Sörmlands turismutveckling AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlandsturism bedrivs i aktiebolagsform och ägs till 35 procent av Landstinget Sörmland samt länets kommuner och till 65 procent av privata företag, personer och personal i bolaget. Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fyra kommuner i Sörmland som medlemmar (Eskilstuna, Katrineholm, Vingånger samt Strängnäs). Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Samordningsförbundet rehabilitera och aktivera med gemensamma resurser (RAR) i Sörmland ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. 40