Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.idesam.umu.se Kursplan Sid 1 (6) Idéhistoria B för Humanistiskt samhällsprogram History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 1IH006 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå Utbildningsområde: Humaniora Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Programtillhörighet: Kursen ingår i programutbildningen Humanistiskt samhällsprogram. Fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2007-11-20 att gälla från 2008-01-01. Kursplanen har reviderats 2009-11-20, 2010-12-09, 2011-12-22, 2012-06-19, 2014-01-07, 2014-07-04 och 2015-06-23. Innehåll Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng. Moment 1. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp) Momentets övergripande och sammanhållande tema är världsbilder. Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar med ett jämförande historiskt perspektiv till att ställa ett antal icke-västerländska världsbilders huvudlinjer i relation till den västerländska idéhistorien. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Kolonialismen betydelse för förmedlingen av idéer och dess kvardröjande effekter efter den koloniala epoken studeras med postkoloniala teorier och metoder. Momentet analyserar också begreppet globalisering samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. Moment 2. Fördjupning i vald epok (7,5 hp) Momentet syftar studenterna en fördjupad kunskap om idélivet under en epok som inbegriper inte bara basfakta om epoken utan även en historiografisk orientering över forskningen på området, liksom de teorier och metoder som finns företrädda inom både äldre och mer nutida forskning. Studenterna tränas under momentet i att på egen hand söka och värdera information och källor av relevans för fördjupningsuppgiften.
Sid 2 (6) Moment 3. Medier, teknik och idéer (7,5 hp) I momentet undersöker och diskuterar vi hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och elektroniska och digitala medier, påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Vilken betydelse har materialitet och teknik för utvecklingen och spridningen av idéer? Driver ny teknik samhällsutvecklingen framåt? Momentet behandlar både teorier om teknologisk förändring och konkreta medieteknologier genom en serie diskussionsbaserade seminarier. Under momentets gång håller studenterna själva i seminarieövningar samt håller egna presentationer av kursinnehållet. Avsikten är att därigenom stärka studenternas medvetenhet om kommunikation och seminariekultur, samt teknikens betydelse för vetenskaplig framställning. Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp) Momentet behandlar vetenskapligt skrivande och under momentet författas en kortare vetenskaplig uppsats. Momentet syftar till att ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial och sekundärlitteratur. Momentet ger också en metodorientering för ämnet. Studenterna skall vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt ta del av de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis skall studenterna få presentera och granska varandras arbeten i seminarieform. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: Moment 1. -Identifiera och redogöra för icke-västerländska världsbilders huvudlinjer samt ställa dem i relation till dåtida europeiska världsbilder och livsideal. -Analysera mötet och interaktionen mellan västerländska och några icke-västerländska föreställningsvärldar som uttryck för en globaliseringsprocess. - Kritiskt diskutera argumenten för dissemination eller evolution som förklaringsmodell för likheter mellan västerländska och icke-västerländska världsbilder och tankemönster. -Tillämpa perspektiv och redskap från källtextseminariernas metodövningar för att analysera och kontextualisera världsbilder i utomeuropeiska författares texter och urkunder. -Visa fördjupad förståelse för historiska skeenden genom insikt i det samband som råder mellan en människas världsbild och hennes handlingar. Moment 2. -Demonstrera fördjupade kunskaper om idélivet under en epok, samt kunna identifiera typiska teman och problem för epoken. -Visa insikt i historiografiska skillnader mellan olika idéhistoriska perspektiv på vald epok.
Sid 3 (6) -Söka, samla och värdera information om en specifik källtext, dess tillkomsthistoria och bredare kontext. -I grupp redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet samt opponera på andra gruppers texter. -Reflektera över den individuella och gruppens lärprocess under momentet. -Värdera en tidigare epoks vetande och influens på dagens samhälle samt nutida tolkningar av epokens huvudsakliga tematik. Moment 3. -visa en fördjupad och problematiserad kunskap om förhållandet mellan medier, teknik och idéer under historien. - demonstrera kännedom om teorier om teknologisk förändring. - visa förståelse för seminariekultur och grunderna i vetenskapliga presentationer. - uppvisa förmåga arbeta problemlösande individuellt och i grupp, samt kunna sammanfatta, diskutera och analysera material utifrån ett vetenskapligt perspektiv - uppvisa förma ga att arbeta med olika tekniska medier och kommunikationsformer, samt reflektera över mediets inflytelse pa kommunikationen - Självständigt kunna söka, identifiera och göra en enklare värdering av vetenskaplig litteratur - uppvisa förma ga att kommunicera skriftligt, muntligt och multimedialt - Värdera och bedöma påståenden om medieteknologiers effekt på samhället. - Demonstrera en källkritisk medvetenhet för historiska källor Moment 4. - förstå vikten av formalia för kvalitet i vetenskapliga arbeten, - visa kännedom om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning, - i samråd med lärare formulera en avgränsad undersökningsfråga, - samla relevant information som svarar mot undersökningsfrågan, - tolka och värdera relevant information för undersökningsfrågan, - presentera resultaten i en uppsats enligt riktlinjer för vetenskaplig framställning, - korrekt använda sig av gällande formalia för vetenskapligt uppsatsskrivande, - kritiskt granska och värdera medstudenters arbeten muntligt och/eller skriftligt. -göra bedömningar av uppsatsens kunskapsmässiga räckvidd och begränsningar. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Idéhistoria A, 30 hp, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller
Sid 4 (6) motsvarande förkunskaper. Undervisningens uppläggning Undervisningen består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen. Examination Moment 1 examineras genom aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), samt tre skriftliga essäuppgifter på vardera 2 hp. Seminariemedverkan bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan essäuppgifterna bedöms med något av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 2 examineras genom en skriftlig gruppuppsats som presenteras både skriftligt och muntligt. Studenterna ska även individuellt och skriftligt opponera på en annan grupps uppsats, samt kunna reflektera över det egna och gruppens gemensamma insats under momentet. I undantagsfall kan uppsatsuppgiften genomföras individuellt. Moment 3 examineras fortlöpande och skriftligt genom aktivt deltagande på kursens seminarier där kurslitteraturen behandlas grundligt, samt individuella presentationer. Moment 4 examineras genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl a att den studerande skall åta sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser. För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. Uppsatsmoment examineras normalt en gång per läsår. Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 22,5 högskolepoäng. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Sid 5 (6) Kurslitteratur 2015-12-21 Moment 1 Ambjörnsson, Ronny, Öst och väst: Tankar om Europa mellan Asien och Amerika (Stockholm, 2011), 106 s. Chasteen, John Charles, Latinamerikas historia [2001] (Lund, 2003), s. 15-127; 269-301. Fazlhashemi, Mohammad, Occidentalism: idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 7-82. Fazlhashemi, Mohammad, Vems islam?: De kontrastrika muslimerna ( Stockholm, 2008), 309 s. Hinduismens heliga skrifter, i urval och översättning av Måns Broo (Stockholm, 2010), s 13 151. Hägerdal, Hans, Kinas historia (Lund, 2008), s. 7-60. Postkoloniala studier: Skriftserien Kairos nr 7 (Stockholm: Konstfack, 2002), s. 9-30. Said, Edward W., Orientalism (Stockholm, 1995), inledning+del 1. Wibeck, Sören, Indiens historia (Lund: Historiska media, 2012), s 11 76, 92 114. Referenslitteratur: Aspelin, Gunnar, Vägarnas möte: Idéhistoriska essäer 1927 1972 (Lund, 1974), s. 158 177. Aspelin, Gunnar, Världsbilder och livsideal (Lund, 1968), s. 13-70; 88-102. Källtexter och artiklar tillkommer. Moment 3 Vi kommer att använda följande textar med några få undantag är alla tillgängliga på nätet. Vannevar Bush, "As we may think", The Atlantic, 1945: http://www.theatlantic.com/magazine/archive/1945/07/as- we- may- think/303881/?single_page=true Nicholas Carr, Is Google making us stupid?, The Atlantic Magazine July/August 2008, http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is- google- making- us- stupid/6868/, 7 s. Nathan Ensmenger, "The Digital Construction of Technology: Rethinking the History of Computers in Society", Technology and Culture 4, 2012. http://muse.jhu.edu/login?auth=0&type=summary&url=/journals/technology_a nd_culture/v053/53.4.ensmenger.pdf (gå till T&C genom UB!) Claude S. Fischer, "'Touch Someone': The Telephone Industry Discovers Sociability," Technology and Culture 1, 1988, 32-61. http://proxy.ub.umu.se:2191/stable/3105226?seq=1 (CAS- inloggning) Jonathan Franzen, Så underblåser maskinen det värsta hos människan? Dagens Nyheter, 22.09.2013, http://www.dn.se/kultur- noje/jonathan- franzen- sa- underblaser- maskinen- det- varsta-- hos- manniskan/ Stephen Fry, The Machine That Made Us: Stephen Fry and the BBC Explore Gutenberg s Legacy. Brain Pickings. http://www.brainpickings.org/index.php/2012/11/08/the- machine- that- made- us-- stephen- fry- bbc/ Lisa Gitelman, Always Already New: Media, History, and the Data of Culture (The MIT Press, 2008) James Gleick, The Information: A History, A Theory, A Flood (Vintage 2012)
Sid 6 (6) Henry Jenkins, "Convergence? I Diverge," Technology Review June 2001, s. 93. http://www.atkinson.yorku.ca/~sosc2410/jenkinsconv.pdf Jon Katz, Return of the Luddites Wired 3.06, http://www.wired.com/wired/archive/3.06/saleskatz_pr.html Melvin Kranzberg, "Technology and History: 'Kranzberg's Laws'" Technology and Culture 3, 1986: http://www.jstor.org/stable/3105385 Jennifer Light, "When Computers Were Women," Technology and Culture 3, 1999. https://muse.jhu.edu/login?auth=0&type=summary&url=/journals/technology_ and_culture/v040/40.3light.html (logg inn genom UB!) Leo Marx. "Technology: The Emergence of a Hazardous Concept". Technology and Culture, Volume 51, Number 3 (2010): 561-577. Trevor J. Pinch & Wiebe E. Bijker. The Social Construction of Facts and Artefacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other." Social Studies of Science 14 (August 1984): 399-441. http://www.jstor.org.proxy.ub.umu.se/stable/285355 Clay Shirky, Cognitive Surplus TED Talks, (http://www.ted.com/talks/clay_shirky_how_cognitive_surplus_will_change_the_world.html) Tom Standage, The Culture War," Wired 14.04, http://www.wired.com/wired/archive/14.04/war.html Neal Stephenson, "Mother Earth, Mother Board," Wired 4.12, http://www.wired.com/wired/archive/4.12/ffglass.html Sherry Turkle, The Documented Life," New York Times 16.12.2013, http://www.nytimes.com/2013/12/16/opinion/the- documented- life.html Alex Wright, Glut: Mastering Information Through the Ages (Cornell University Press, 2008) Förutom ovanstående böcker och artiklar kommer studenten uppmuntras att självständigt söka och välja ut vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar för användning i sina arbeten. Flera texter kan tillkomma. Moment 4 Olausson, Lennart, Från text till text ur Idéhistoriens egenart: Teori- och metodfrågor inom idéhistorien, Stockholm/Stenhag, 1994. Nordin, Svante, Idéhistoriska metodologier ur Varför idéhistoria? En ämnesintroduktion för nya studenter, Studentlitteratur, 2011. Kolsgård, Svante och Lars Kvarnström, Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia, 2011. Strömquist, Siv, Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (Malmö: Gleerup, 2005), 238 s. Josephson, Peter och Lundgren, Frans, Historia som kunskapsform (Lund, Studentlitteratur, 2014). Lathunden (Stencil)