Verksamhetsplan för Skärgårdshavets biosfärområde år 2012 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd av koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med styrgruppen för biosfärområdet: Egentliga Finlands ELYcentral/miljö, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet
Innehåll 1 BAKGRUND 3 1.1. Skärgårdshavets biosfärområde 3 1.1.1. Geografi 3 1.1.2. Människan och samhället 4 1.2 UNESCO och MaB -programmet 5 2 VERKSAMHET 7 2.1 Organisation för biosfärområdets verksamhet 7 2.2 Verksamhet inom temaområden 10 2.2.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur 10 2.2.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav 13 2.2.3 Natur- och kulturturism 16 2.2.4 En levande skärgård anpassad till förändringar 18 2.2.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården 21 2.3 Allmänt 24 2.3.1 Upplysning och information 24 2.3.2 Representation, arbetsgrupper 26 2.3.3 Internationellt och nationellt samarbete 26 2.4 Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning 28 2.5 Grundfinansieringen av biosfärområdets verksamhet 29 2.6 Rapportering och utvärdering av verksamheten 30 2
1 Bakgrund 1.1. Skärgårdshavets biosfärområde Skärgårdshavets biosfärområde grundades den 24 maj 1994. Gränserna för biosfärområdet omjusterades år 2010 till det nuvarande områdets gränser, genom att inkludera även de större öarna i skärgården till biosfärområdet. Geografiskt omfattar det skärgårdsdelarna av regionen Åboland, inom vilka Skärgårdshavets nationalpark befinner sig. 1.1.1. Geografi Inom biosfärområdet finns skärgårdsområdena i Pargass stad och Kimitoöns kommun; vilket betyder kommunområdena Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito. Ytan är 5400 km², varav 820 km² är land och 4580km² är vatten. Biosfärområdet omfattar alla skärgårdszoner från innerskärgård till havsband och är internationellts sett en unik helhet av naturtyper. Biosfärområdena består av tre zoner; kärnområde, buffertzon och samarbetsområde (Se bild 1). Inom Skärgårdshavets biosfärområdes kärnområde finns nationalparkens mark- och vattenområden som är skyddade enligt lagen. De andra kategorierna skyddsområdena inom biosfärområdet, såsom NATURA 2000-områdena, som inte hör till Skärgårdshavets nationalpark jämställs ändå verksamhetsmässigt med biosfärområdets egentliga kärnområde. I yttre skärgården runt omkring nationalparken finns glest befolkade privatägda markoch vattenområden. Denna del av biosfärområdet fungerar som en buffertzon. Buffertzonen är en övergångszon till det kringliggande, lite tätare bebodda området i Åbolands skärgård. Denna yttersta zon av biosfärområdet, med mera mänsklig aktivitet, kallas inom biosfärområdet för samarbetsområdet. Detta område omfattar endast de delar som gränsar mot fastlandet. 3
Bild 1. Skärgårdshavets biosfärområdes zoner. Den gröna linjen utgör yttre gränsen för biosfärområdet. Innanför den finns som yttersta zon, samarbetsområdet. Den röda linjen utgör gränsen för både buffertområdet och kärnområdet. Innanför den röda linjen är nationalparken markerat med brunt och hör till biosfärområdets kärnområde. Biosfärområdets buffertzon sammanfaller med nationalparkens samarbetsområde och omfattar därmed det övriga området innanför röda linjen. Skärgårdshavets biosfärområdes geografiska gränser sammanfaller inte med administrativa gränser och grundar sig inte heller direkt på av naturen skapade gränser. Gränsdragningen baserar sig på områden med liknande utgångspunkter och utmaningar i fråga om utveckling. Gränsdragningen har ursprungligen utgått från nationalparken. 1.1.2. Människan och samhället Inom biosfärområdet bor ungefär 3500 invånare året om av vilka ca. 20% bor på mindre öar utan landsvägsfärja (332 VÅ, 292 KÖ) (2009). Befolkningen är i huvudsak svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med hela landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen som till en betydande del består av båtturister, men också av bil- eller cykelturister, ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården. Många skärgårdsbor är mångsysslare och kan få inkomster av turismen under sommarhalvåret. De traditionella näringsgrenarna jordbruk, fiske och skogsbruk spelar fortfarande en stor roll inom biosfärområdet. Den offentliga sektorn inom försvaret och sjöfarten har länge varit en viktig arbetsgivare i skärgården, men har under senaste decennier dragit in en betydande del arbetsplatser. Distansen och de svåra förbindelserna gör att det inte är lätt och ofta inte ens möjligt att pendla in till de större byarna eller städerna för arbete. Mellan huvudöarna trafikerar färjor regelbundet, men till de mindre öarna går förbindelsebåtar inte ens dagligen. 4
1.2 UNESCO och MaB -programmet Skärgårdshavets biosfärområde är en del av UNESCO: s program; Människan och biosfären (MaB). Inom programmet finns det ett globalt nätverk av biosfärområden, som fungerar som modellområden för hållbar utveckling. Idag har vi 580 biosfärområden i 114 länder, som alla anpassar sin verksamhet till de övergripande målsättningarna för programmet. För utbyte av erfarenheter och samarbete mellan områden har olika mindre regionala eller tematiska nätverk bildats. För Skärgårdshavets biosfärområdes del är de viktigaste samarbetsnätverken EuroMaB -nätverket, Ö- och kustområdesnätverket, samt det nordiska NordMaB -nätverket, som inkluderar även Kanada. För utvecklingen av NordMAB nätverket har Finlands båda biosfärområden haft en central roll. För Skärgårdshavets del har det mest konkreta samarbetet med enskilda biosfärområden varit med Norra Karelens biosfärområde. Man har också i Åbo Akademis regim samarbetat i frågor gällande hållbar turism i skärgården, med European Institute of Marine Studies i Brest i Mer d Iroise biosfärområdet i Frankrike. Med Estlands västra skärgård har man haft en regelbunden kontakt och ett aktivt utbyte av erfarenhet och idéer, samt samarbetat inom flera projekt. Övriga för samarbete viktiga biosfärområden har varit Vidzeme biosfärområdet i Lettland, Röhn i Tyskland, samt samtliga biosfärområden i Sverige. Skärgårdshavets biosfärområde har haft en central roll i de internationella nätverken och två större konferenser har ordnats här. Sevilla strategin definierar ett biosfärområde: Biosfärområdets tre funktioner är: Bevara natur- och kulturvärden Utveckla främja den ekologiskt och socioekonomiskt hållbara utvecklingen Stödja utvecklingsprojekt, upplysning och miljöfostran, samt forskning och uppföljning som bidrar till en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Biosfärområdets tre zoner: Tanken är att man med verksamheten i de två yttre zonerna, som omsluter de skyddade naturområdena, kan kontrollera effekten av yttre störningar, samt också utnyttja, utan att förstöra, de natur- och kulturvärden som skyddas inom kärnområdet. Buffertzonen är ofta inte ett skyddat område, utan har som uppgift att förmildra störningar från samarbetsområdet med tätare bebodda områden, under mer intensivt utveckling. Bild 2. Sevilla strategin Inom MaB-programmet planeras de övergripande målsättningarna för alla biosfärområden, men varje biosfärområde kan fritt forma sin egen verksamhet. Programmets riktlinjer har fastslagits på en internationell konferens i Sevilla 1995 och 5
utvecklats vidare i Pamplona 2000 och senare i Madrid 2008. I de internationella konferenserna deltar representanter för alla programmets medlemsländer. I Madrid i februari år 2008 har man arbetat fram en ny verksamhetsplan, för att komplettera Sevilla-strategin. Denna kan ses som en ny milstolpe för hela programmet och biosfärområdena. De övergripande målsättningarna berör utnyttjandet av biosfärområdena som områden för inlärning om modeller för hållbar utveckling. Biosfärnätverket kan fungera som ett verktyg i arbetet med frågor gällande hållbar utveckling på global nivå. Några viktiga globala utmaningar som Madrid planen tar fasta på är klimatförändringarna, ekosystemets tjänster, dvs. naturens resurser och tjänster som utnyttjas av människosamhället, och urbaniseringens tryck på ekosystemet. I Finland har verksamhet inom MaB-programmet på nationell nivå varit blygsam. Samarbete mellan Finlands två biosfärområden; Norra-Karelen och Skärgårdshavet, har istället varit aktivt och områdena har samarbetat i fråga om verksamhetens förvaltning. 6
2 Verksamhet En uppdatering av strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet 2009-2011 har gjorts för 2012-2017 och de årliga verksamhetsplanerna följer riktlinjerna i strategin. Verksamheten verkställs av de samarbetsparter som ingått ett intentionsavtal om att delta i verksamheten eller av övriga intresserade parter. 2.1 Organisation för biosfärområdets verksamhet Nationell organisation Miljöministeriet (MM) har huvudansvaret för biosfärområdena i Finland. Undervisningsministeriet (UM) ansvarar för UNESCO:s program i Finland, samt de internationella kontakterna. Nationell MaB kommitté (nationella UNESCO kommittén sköter tillfälligt ärenden som kräver officiell behandling) Sammansättning ännu öppen sedan år 2009 Koordinatorn deltar i möjliga möten Nationella ärenden gällande programmet behandlas Ansvarar för officiella utlåtanden till UNESCO:s sekretariat Nationellt MaB sekretariat Sköter korrespondens med UNESCO:s sekretariat Ansvaret är hos Finlands miljöcentral och sköts av koordinator Raimo Heikkilä med placeringsort i Norra-Karelen. Lokal organisation Egentliga Finlands central för näringsliv, trafik och miljö (ELY-centralen), ansvarsområdet för miljö och naturresurser har av miljöministeriet getts huvudansvaret för Skärgårdshavets biosfärområde. Biosfärområdeskontoret Sköts i samarbete mellan ELY, Pargas och Kimitoön Pargas sköter administrationen och kontoret är placerat vid Pargas utvecklingscentral i Korpo En koordinator anställd på heltid vid Pargas stads näringslivstjänster. 7
Tillsätter styrgruppen med fortlöpande verksamhetsperiod Koordinerar och utvecklar verksamheten under biosfärområdets program, samt dokumenterar och rapporterar om områdets verksamhet som ett modellområde för hållbar utveckling i nätverket av biosfärområden Skapar och utvecklar biosfärområdets profil tillsammans med styrgruppen Initierar utvecklingsprojekt som strävar efter att främja samarbetet mellan regional utveckling och naturskydd, samt människans och naturens samspel i skärgården Erbjuder ett neutralt diskussionsforum för aktuella miljöfrågor i skärgården Skapar och understöder nätverk som stöder ett bredare deltagande i regional utveckling Fungerar som en kontaktlänk mellan regionens högskolor och regional utveckling Deltar i utvecklandet av MaB-verksamheten i Finland, i samarbete med Norra-Karelens biosfärområde Skapar och upprätthåller kontakter med andra biosfärområden inom det internationella MaB-nätverket. Speciellt inom nätverket för Ö-och kustområden, samt NordMaB och EuroMaB nätverken Initierar och driver annan verksamhet som stöder hållbar utveckling i biosfärområdet Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Avtalsparterna är Egentliga Finlands ELY-central, Väståbolands stad (numera Pargas stad), Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi (ÅA), Åbo universitet (ÅU) och Egentliga Finlands förbund Avtalet behandlar deltagande i verksamheten och beaktandet av biosfärområdets intressen i den egna verksamheten. Avtalsperioden 2012-2017. Biosfärområdets vinterträff Istället för en tillsatt delegation provar man på att skapa en modell för deltagande genom årliga forum kallade vinterträffar. Ett bestämt antal intresseföreningar och andra organisationer skall aktivt involveras via vinterträffen och möjligen även via andra metoder. Evenemanget är dock öppet för allmänheten och huvudprogrammet är ett seminarium. Vinterträffens struktur motsvarar en delegation genom att uppfylla samma kriterier: Bred representation av aktörer i skärgården med invånarna välrepresenterade Rådgivande och som informationskanal Sammanträder 1-2 ggr i året Fungerar som en regional referensgrupp för verksamheten 8
Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp 6 medlemmar; ELY-centralen/miljö (orförande), kommunerna varsin, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet koordinator som föredragande Ett operativt organ som sammanträder regelbundet och ansvarar för planering av verksamhet Biosfärområdets verksamhet samordnas effektivt med den övriga utvecklings- och forskningsverksamheten i regionen. Arrangerar den årliga vinterträffen för allmänheten Arbetsgrupper för temaområdena tillsätts Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Tillsätts av styrgruppen eller så utnyttjas för samma ändamål redan existerande nätverk. Planerar verksamhet mera konkret. Skärgårdshavets samarbetsgrupp, en arbetsgrupp för Panparks och hållbar turism inom biosfärområdet som tillsatts av Forststyrelsen. Medlemmar: Niclas Gestranius, Pargas (ordf.), Gunilla Granberg, Kimitoön, Pia Relanto, Korpoström Skärgårdscentrum, Tapio Penttilä, Egentliga Finlands förbund, Satu Hirvenoja, Turku Touring, Sirpa Vanhala, Sjöfartsverket, Katja Bonnevier, biosfärområdet, Antti Karlin, Åbo universitet och sekreterare Laura Lehtonen, Forststyrelsen. Uppgifter och arrangemang: Möten ca.2ggr/år, ordförande skiftar mellan kommunerna vartannat år. Gruppen sammanträder för att först och främst gå igenom LBP (Local Business partner)ansökningar och godkänna dessa. Gruppen skall även ta initiativ för att verkställa konkreta målsättningar som föreslås i strategin för naturturism. Gruppen har även en viktig roll som förmedlare av information om nationalparken och de möjligheter som PAN Parks nätverk innebär, inom de organisationer eller myndighet som gruppmedlemmen representerar. Medlemmar skall även i mån av möjlighet informera utomstående om ovannämnda möjligheter, för att i dessa sammanhang befrämja samarbetet mellan olika intressegrupper. Samarbetsgruppen kommer även att fungera som en arbetsgrupp för temaområdet Natur- och kulturturism inom Skärgårdshavets biosfärområde. Skärgårdshavet arbetsgruppen under Pro Skärgårdshavets program. Arbetsgruppen är ett forum för deltagande enligt principerna för integrerad kustområdesförvaltning. Arbetsgruppen har ca.50 medlemmar, som representerar olika intressenter inom vattenvård och användning i vattenområdet för Skärgårdshavet mellan Nådendal och Kimitoön. Arbetsgruppen fungerar även som arbetsgrupp för temaområdet ett renare Skärgårdshav med gemensamma krafter inom Skärgårdshavets biosfärområde. 9
2.2 Verksamhet inom temaområden Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. Biosfärområdet utgör ett paraply för verksamhet som främjar en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling inom Skärgårdshavet och målsättningarna för verksamheten har sammanställts av ett flertal organisationer och representanter för invånarna i biosfärområdet. 2.2.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Genom biosfärområdets verksamhet kan man skapa ett samordnat arbete inom naturvård. De finns flera aktörer i regionen som genom sin verksamhet bidrar till att bevara värdefulla naturängar och andra betesmarker i skärgården. Samarbetet mellan dessa aktörer och med betesdjursproducenterna kan förbättras betydligt. Huvudaktörerna inom biosfärområdets verksamhet samordnar sin egen verksamhet som berör kulturlandskap. Biosfärområdet bistår med både teoretisk och praktisk hjälp, för att upprätthålla ett fungerande nätverk inom kulturlandskapsvården. Via biosfärområdet kan modeller för vården av kulturbiotoper förmedlas och utnyttjas för att engagera folk till att vårda egna marker. Skärgårdshavets biosfärområde kan fungera som ett modellområde, både nationellt och internationellt, för ett samordnat arbete kring bevarandet av värdefulla kulturlandskap och för naturvård genom skötsel. För att utveckla naturbetesprodukter samarbetar man gärna med andra biosfärområden som har liknande förhållanden. Det finns ett stort behov av flera betesdjur i skärgården och en ökad lönsamhet för betesdjursproducenterna. Både inom regionen och nationellt behövs mer upplysning om 10
vården av kulturlandskap och naturbetesprodukters kvalitativa fördelar. Biosfärområdets nätverk utnyttjas också för att främja bekämpning och upplysning om faran med sådana främmande arter som kan orsaka problem. Under biosfärområdets verksamhet samarbetar kommunerna, ELY-centralen, universiteten och Forststyrelsen med vården av kulturlandskap. Forststyrelsen som förvaltar nationalparkens markområden, ansvarar för skötseln av parkens kulturlandskap. Inom nationalparken finns redan många långvarigt skötta gamla betesmarker och uppföljningar har gjorts på en del av dem. Inom biosfärområdet finns också många privata markägare som önskar upprätthålla ett öppet betat landskap och som har gjort en skötselplan för sina marker. Genom kommunernas projektverksamhet inom biosfärområdet kan man fortsätta bygga upp en hållbar struktur för landskapsvård inom biosfärområdet. Det kräver ett aktivt samarbeta mellan djurproducenter, markägare och andra centrala aktörer inom djurhållning och landskapsvård. Också skolorna har en betydande roll för upplysning och miljöfostran i fråga om att värna om naturens mångfald på skärgårdens värdefulla naturtyper. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2012. Verksamhetsplan Utveckla den småskaliga fårnäringen i skärgården, som viktig resurs för kulturlandskapsvården. -Produktutveckling, resursnätverk, utbildning och upplysning. Bekämpning av främmande arter: jättefloka, jättebalsamin och vresros. -Bekämpning av och upplysning om invasiva främmande växter, speciellt vresros i skärgården. Främja kulturlandskapsvården. -Utveckla modeller för att göra naturvården också ekonomiskt lönsam. Utnyttja historiska dokument för Ansvarig part, samt medel för förverkligande Pargas stad, ÅU/Brahea mm.: Projektet Knowsheep 2011-2013 finansiär: Central Baltic. Projektledare: Sonja Tobiasson/Pargas/Korpo. (sonja.tobiasson@pargas.fi) ELY/miljö m.m: Projektet Främmande arter under kontroll -projektet. 2010-2012 finansiär: ELY/näring Projektledare: Natalia Räikkönen/ ELY/miljö (natalia.raikkonen@ely-keskus.fi) Nytt projekt om bekämpning av främmande arter. Berör även minken. ELY/miljö, Forststyrelsen mm.: Projektet Natureship 2010-2012 finansiär: Central Baltic Projektledare: Annastina Sarlin, kontaktperson: Iiro Ikonen/ ELY/miljö (iiro.ikonen@ely-keskus.fi) 11
skötselplaneringen. Främja kulturmarksvården. -Rådgivning och information om planering och finansiering av kulturmarksvård i biosfärområdet. Planering av naturvård; skötselplaner för NATURA-områden. -Ett NATURA-område i Pargas planeras inom projektet. Utveckla produkter av virkesrester från röjning av naturängar. Infotillfällen om betesdjur och värdefulla biotoper i skärgården. Information om naturängar och arter till lokala barn, ungdomar, vuxna och besökare. Öka kunskap om naturbeteskött bland producenter och konsumenter Övriga åtgärder som främjar kulturmarksvård och den småskaliga djurhushållningen. Finska hushållningssällskapet: Projektet Balans i naturen 2010-2012 finansiär: ELY/näring -EU Projektledare: Riitta-Liisa Pettersson/ Hushållningssällskapet (riittaliisa.pettersson@fhs.fi) Forststyrelsen, ELY-centralen: Projektet Velho 2011-2013 finansiär: ELY/näring EU projektledare: Ritva Kemppainen (ritva.kemppainen@ely-keskus.fi). Projektplanering tillsammans med Fortstyrelsen (kontakter: Trygve Löfroth, Maija Mussari) Koordinatorn, Stiftelsen, Forststyrelsen, Knowsheep Biosfärområdet i skolan 2012, biosfärområdeskontoret. Knowheep, Nytt mathantverksprojekt Forststyrelsen, ELY/miljö och koordinatorn, 12
2.2.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Ansvarig för temaområdet är Egentliga Finlands ELY-central/miljö och naturresurser Under Egentliga Finlands ELY-centrals Pro Skärgårdshavet -program finns redan ett regionalt nätverk för samarbete inom vattenvård. Nätverket arbetar med regionala strategier och åtgärdsprogram för skötseln av vattenområdena. Inom programmet finns en arbetsgrupp för Skärgårdshavet som fokuserar sig på Sydvästra Finlands skärgård. Med hjälp av det här nätverket kan man stöda kommunikation och samarbete inom vattenvård i biosfärområdet och initiera lokala projekt för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Nätverket främjar också samarbete inom förvaltning och skötsel av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management). ELY-centralen koordinerar sin verksamhet inom vattenvård, som sker inom biosfärområdets gränser så att den kan kopplas till övrig verksamhet inom biosfärområdet. Pro Skärgårdshavet programmets arbetsgrupp för Skärgårdshavet sköts i samband med biosfärområdet. Under biosfärområdets verksamhet kan små konkreta projekt startas för att åtgärda lokala utsläppskällor och bidra till innovativa modellösningar inom vattenvård. Lokalbefolkningen har en viktig roll i fråga om vattenvården, för det försämrade tillståndet berör dem direkt och de lokala åtgärderna kan ha en stor lokal inverkan. I fråga om vattenvård är miljöfostran viktig och man strävar till att engagera folk till konkret handling med bland annat avloppsvattenreningen och kretsloppsbaserade lösningar. De pågående undervattenskarteringarna (VELMU) i Skärgårdshavet är viktig verksamhet för biosfärområdet för att öka kännedomen om undervattensmiljön och kunna ta den informationen i beaktande vid planering av markanvändning. ELY-centralens, Forststyrelsens, Åbo Akademis och Åbo Universitets roller inom arbetet med undervattenskarteringar är betydande. Åbo universitet med Skärgårdshavets forskningscentral har en viktig roll i fråga om biologisk information om Östersjön och dess tillstånd. Åbo Akademis verksamhet i Skärgårdscentret Korpoström bidrar till biosfärområdets kunskapsbank om Östersjön. Via biosfärområdet kan forskningsresultat populariseras för allmänheten. Egentliga Finlands förbund har utvecklat en för allmänheten tillgänglig databas på nätet med kartor som presenterar uppgifter om regionen med ett brett tvärvetenskapligt perspektiv. Den 13
här databasen kan vara ett bra verktyg för att förmedla information. Biosfärområdet kan också ha en roll i att förmedla information mellan högskolor och statliga myndigheter till kommunerna för att stöda de kommunala tjänstemännen i sitt arbete. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2012: Verksamhetsplan Vattenvård lokalt. Verksamhet i samband med Skärgårdshavet - arbetsgruppen inom Pro Skärgårdshavets program. -lokala planeringsåtgärder -upplysning om vattenvård -upprätthållande av samarbetsnätverk -arbete kring arbetsgruppens teman: muddring och specialodlingar. Förbättrad avloppsvattenrening. -stödja förverkligandet av förbättrad avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. Finansiering av planer för privata hushåll inom biosfärområdet. Förbättrad avloppsvattenrening. -Upplysning och rådgivning om lösningar för avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. Ökad kunskap om undervattensmiljön. -Undervattenskarteringar och verktyg för att utnyttja informationen från dem i bl.a. kommunal planering -popularisering och upplysning Ansvarig part, samt medel för förverkligande ELY/miljö: Pro Skärgårdshavet programmet, kontaktperson Samu Numminen (samu.numminen@ely-keskus.fi) Skärgårdshavet-arbetsgruppen, sekreterare: Katja Bonnevier (katja.bonnevier@vastaboland.fi) Projektet Velho 2011-2013 finansiär: ELY/näring EU projektledare: Sanna Tikander (sanna.tikander@ely-keskus.fi). ELY, kommunerna, Valonia: Finansieringsprojektet Kirstu 2010-2011 finansiärer: ELY/miljö, kommunerna, Åbolands Skärgårdsstiftelse, Skärgårdshavets skyddsfond och Sydvästra Finlands vattenskyddsförening. Kontaktperson: Hanna Sarkki/Valonia (hanna.sarkki@valonia.fi) Kommunerna och ELY kommun. Natur och miljö rf och Valonia. Rådgivningsprojekt på pilotområden, av vilka Pargas kunde vara ett. NOVIA/Raseborg, ELY, Forststyrelsen (Trygve Löfroth i styrgruppen) och kommunerna Projektet Nannut Nature and Nurture in the Baltic Sea Region. 2010-08/2012 finansiärer: Central Baltic, kommuner. Projektledare: Sonja Jaari/Novia (sonja.jaari@novia.fi) ÅA/Christoffer Boström 14
Hållbara lösningar för avfall, avlopp och energi på öar. -Näringsämnenas kretslopp, olika alternativ för energikällor och förbättrad avfallshanteringen. En plan för hållbara gröna lösningar för öar. Även små investeringar kan göras för att prova ny innovativ teknik. Pilotområden Iniö och Vänö. Aronia/ Raseborg, kommunerna, FÖSS, Skärgårdssamarbete, koordinatorn. Projektet Green Islands 2011-2013 finansiär: Central Baltic mfl. Projektledare: Kaj Mattson Lokal kontaktperson: Janne Gröning (janne@archipelagophoto.com) 15
2.2.3 Natur- och kulturturism Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Forststyrelsen Skärgårdshavets biosfärområde, som en plattform för kommunikation, fungerar som ett verktyg vid utvecklingen av natur- och kulturturismen. Biosfärområdets uppgift är att speciellt stöda kommunikationen mellan kommunerna och Forststyrelsen i fråga om naturturism, både i nationalparken och i dess omslutande område. Forststyrelsens roll är mycket central inom utvecklandet av naturturismen i skärgården. I samband med utvecklandet av Panpark -programmets koncept i nationalparken och dess förankring i regionen kan även biosfärområdets roll definieras i fråga om turismen. Företagarnas deltagande i parkens arbete inom turismutveckling är också av stor betydelse för biosfärområdet. Genom samarbete mellan programmen kan man hitta gemensamma nämnare som stöder båda programmens målsättningar. De geografiska gränserna för programmens verksamhet vore lämpligt att låta justeras till att befatta samma område. Man kan också sammankoppla koncepten inom marknadsföring. Skapa en modell för produkter och marknadsföring för turism med koppling till biosfärområdet. Speciellt viktigt är att lyfta fram områdets egen kulturella identitet och erbjuda åt besökare på området både naturen och kulturen som en upplevelse och som en möjlighet till avkoppling. Genom arbetet med en lokalt förankrad arbetsgrupp förverkligas även biosfärområdets koncept och bidrar till en modell för hållbar utveckling av turismen. Den lokala arbetsgruppen som eventuellt tillsätts för arbetet med Panparks, skulle också kunna fungera som arbetsgrupp för temaområdet för naturoch kulturturism inom biosfärområdet. Samarbete med kommunernas utvecklingsverksamhet, företagarna och invånarna på området är av stor betydelse för verksamheten. Under biosfärområdets verksamhet strävar man till att utveckla modeller för uppföljning av både ekologiska och sociala faktorer kopplat till en ökad turism. Gällande lokala gränsvärden för turismens tillväxt har Själö, var Åbo Universitets Skärgårdsforskningscentral är verksam, en central roll och kan fungera som pilotområde. Man sammankopplar målsättningarna för natur- och kulturturism med de regionala målsättningarna för turismutvecklingen. Inom 16
marknadsföringen av regionen kan konceptet för Skärgårdshavets biosfärområde användas för att höja profilen och locka en ny målgrupp av turister. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2012 Verksamhetsplan Material om yttre skärgården för besökare. -Åbolands byar uppdateras och nytrycks. Förverkliga åtgärder för att utveckla en hållbar naturturism inom biosfärområdet. Se strategi för hållbar naturturism i Skärgårdshavet. -Utveckla nätverket av Panparksföretagare. Nya företagare certifieras. -Ge synlighet åt Panparks -Utbildning av företagare, produktutveckling tillsammans, gemensamt material. LAC rapport över Skärgårdshavet. Turismens inverkan på naturen kartläggs. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Koordinator, Forststyrelsen kommuner, Novia? Samarbetsgrupp för Skärgårdshavet (ordf. Niclas Gestranius/Pargas), Forststyrelsen, kommunerna, koordinatorn. PanParks-nätverket Kontaktperson: Laura Lehtonen/ Forststyrelsen (laura.lehtonen@metsa.fi) Forststyrelsen/ Trygve Löfroth 17
2.2.4 En levande skärgård anpassad till förändringar Ansvarig för temaområdet är Åbo Akademi Det här temaområdet är de mest mångformiga av alla biosfärområdets temaområden. Man prioriterar här länken mellan högskolor och allmänheten. Högskolorna och forskningsinstituten kan inom biosfärområdets enhet för forskning och utbildning, speciellt verka inom detta temaområde. Man satsar på en tvärvetenskaplig överblick av temat, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Under biosfärområdets verksamhet är ett tvärvetenskapligt perspektiv nödvändigt och man strävar till att utveckla kommunikationen mellan de olika vetenskapliga inriktningarna för att hitta de relevanta frågeställningarna för en hållbar utveckling. Under det här temaområdet bygger man på ett långsiktigt samarbete mellan högskolorna i frågor med anknytning till skärgården. Man strävar till att kartlägga avslutade och pågående skärgårdsrelaterade forskningsprojekt och undersökningar. Man planerar också nya undersökningar och forskningsprojekt som behandlar ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar i skärgården. De kan beröra ämnen som, till exempel ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara modeller för anpassning till förändringar i naturen. Man strävar till samarbete med högskolor som representerar andra biosfärområden i det globala nätverket av biosfärområden. Enligt de internationella riktlinjerna uppmanas man att lyfta fram anpassningen klimatförändringarna under kommande verksamhetsperiod. Inom detta temaområde är det speciellt viktigt med seminarier och workshops för att hålla invånarna ajour med viktiga och ofta alltför lite eller ensidigt behandlade frågor gällande förändringar i vår omgivning. Biosfärområdets nätverk erbjuder ett brett spektrum av sakkunskap i fråga om skärgården. Här är det speciellt viktigt med kommunikationen mellan högskolor och kommunernas beslutsfattare, samt framför allt med invånarna. Det behövs en plattform för diskussion och förmedling av information från forskarvärlden till allmänheten. 18
Denna helhet kräver dessutom en samordning av viktiga teman för bosättning och sysselsättning i skärgården. I fråga om företagande i skärgården arbetar man för hållbar utveckling av näringslivet, där både traditionella och nya näringar beaktas. Man strävar till att definiera vad hållbarhet är i fråga om företagandet. De digitala kommunikationsmedlen ger oss flera möjligheter att utveckla företagandet på glesbygden. Genom samarbete Åbolands Skärgårdsstiftelse, som grundats i samband med biosfärområdet, har man möjlighet att förverkliga åtgärder som stöder en levande skärgård. Stiftelsen förvaltar skärgårdshemmanet på Brännskär, och man utvecklar en modell för hur åretom verksamhet kan utvecklas i utskären genom arrende. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2012: Verksamhetsplan Samararbete i samband med skärgårdsrelaterad forskning -diskussion om befintlig och nya intressen inom skärgårdsforskning mellan fakulteterna inom universiteten -utveckla vidare initiativ för konferens om skärgårdsforskning som resulterar i review-artikel om skärgårdsforskning. Samordnade av forskare med anknytning till skärgården. Presentera aktuell skärgårdsrelaterad forskning för allmänheten. -Forum för skärgårdsforskning 2ggr/år. Mångsyssleri och Under ytan. Utveckla metoder för deltagande och förverkligande av lokala initiativ. -En kunskapsbank för hållbara lösningar i samband med en biosfärakademi. Ta även vara på pensionerade deltidsboende akademikers kunskap. Projektet Korpo 2040 har tagit initiativ som Ansvarig part, samt medel för förverkligande Enheten för forskning och utbildning och koordinatorn SIÅA, kontaktperson: Nina Söderlund (nina.soderlund@abo.fi) och koordinatorn. SIÅA kontaktperson: Nina Söderlund (nina.soderlund@abo.fi) och koordinatorn 19
borde förverkligas. Konst som metod för upplysning och diskussion kring för skärgården viktiga teman. -fortsatt verksamhet inom CAA (Contemporary Archipelago Art). Mat med vyer fortsätter samarbetet med lokala restauranger. Enskilda föreläsningar för att stödja bevarandet av naturens mångfald och hållbara lösningar för nyttjande av naturresurser inom biosfärområdet. Upplysning, deltagande och diskussion kring viktiga teman för biosfärområdet. -Seminarium i samband med vinterträffen 2012. -Planering av tema för vinterträffen 2013. -diskussiontillfällen kring aktuella teman Främja åretom boende och näringsverksamhet i yttre skärgården. -Utveckla verksamhet i samband med skärgårdshemman, Brännskär som pilot. Planering av uppföljningsplan av biosfärområdets verksamhet (t.ex. Uppdatering av Kestävän kehityksen suunnitelma Saaristoemren biosfäärialueelle ÅU och Framtidsscenarier för Åboland ÅA/ÅUFC) Åbo kulturhuvudstadsår, Pargas, ÅA, ÅU och koordinatorn: Projektet Contemporary Art Archipelago CAA. 2010-2011(fortsättning 2012) finansiär: Kulturhuvudstadsåret Kontaktperson: Taru Elfing (taru.elfing@vastaboland.fi) eller Lotta Petronella (lotta.petronella@vastaboland.fi) Koordinator, ÅA, ÅU Biosfärområdeskontoret, Kulturfonden och Åbolands Skärgårdstiftelse. Åbolands Skärgårdsstiftelse, biosfärområdeskontoret Projektet: Skärgårdshemman inför nya utmaningar. (Leader-programmet) Projektet: Brännskär en knutpunkt i skärgården (Leader-programmet) ÅA och ÅU Dokumentera kulturarv i skärgården. -man gör en film om hur teknikens utveckling har inverkat på livet i skärgården och det traditionella fisket. Samla in ämnen för projekt, pro ÅA och ÅU Åbolands Skärgårdsstiftelse, biosfärområdeskontoret Projekt: Skärgårdsliv förr och nu (Leader-programmet) 20
gradun och avhandlingar. -samla in och hitta lämpligt sätt att bjuda ut ämnena. Ungdomars koppling till egen närmiljö och förståelse för natur- och kulturvärden förstärks och biosfärområdet presenteras i skolan. -Biosfärområdet i skolan 2012 i samarbete med YoBana och Luontokuvaajat. Undervisningsprogram och besök till Yxskär. Forststyrelsen, kommunerna: Skärgårdshavets grundskola/pia Snickars (pia.snickars@pargas.fi) och Dalsbruks skola/solveig Nordgren (solveig.nordgren@kimitoon.fi), och koordinatorn. 2.2.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Ansvariga för temaområdet är kommunerna Man skapar tillsammans en profil för biosfärområdet. Biosfärområdets profil byggs upp av allas insatser och är därför också en del av alla de involverade aktörernas egen profil. Under kommunernas ledning kan man utveckla och marknadsföra biosfärområdet som ett brand. Både verksamhetens huvudaktörer och andra aktörer i regionen är viktiga för att bygga upp biosfärområdet som en modell för hållbarhet. Varje invånare och företagare inom biosfärområdet kan bidra till ett hållbart samhälle. Det här är vad som ger biosfärområdet en positiv image och som syftar på en hög kvalitet. Då man bygger upp ett brand under biosfärområdet, så är det denna helhetsuppfattning som säljer. Man samarbetar med invånare och företagare i att skapa den rätta profilen, som baserar sig 21
på biosfärområdets målsättningar. Många biosfärområden har utarbetat modeller för partnerskap med allt från företagare till musikfestivaler eller ideella föreningar. Skärgårdshavets biosfärområde har redan utvecklat ett slags partnerskap med bl.a. Åbolands Skärgårdsstiftelse och kan uppnå målsättningar i samband med bevarande av en livskraftig skärgård via Stiftelsen. A och O i att utveckla ett brand är naturligtvis själva innehållet som det representerar. Skärgårdshavet med sin natur och kultur har redan ett värde i sig själv. Det är viktigt att satsa mycket på att i ett enkelt format presentera biosfärområdets budskap. Man måste söka efter enkla definitioner och klara exempel, som ändå inte lämnar bort det väsentliga. Att grundligt klargöra för begreppet hållbarhet i olika sammanhang, så att beaktandet av hållbarhet blir en grundläggande del av regionens verksamhet. Här är informationsverksamheten mycket betydande för att både sprida information om verksamheten och för att förtydliga vad biosfärområdet är för något. En stor utmaning och samtidigt en viktig målsättning är att invånarna kan uppleva biosfärområdet som sitt. I dagens samhälle uppskattas och eftertraktas allt mer rena, lokala råvaror och lokalt förädlade mathantverk. Inom biosfärområdet skulle det finnas utrymme för flera gånger mera produktförädlare. Mathantverk är ett begrepp som står för hantverksmässig, småskalig livsmedelsförädling, där man undviker tillsatsämnen och resultatet är unika kvalitetsprodukter. Detta kunde vara en utmärkt nisch för skärgårdens mångsysslare. Sommartid är efterfrågan på råvaror och produkter många gånger större än utbudet. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2012 Verksamhetsplan Branding av Åbolands skärgård och biosfärområde. -Planering av branding-projekt i samband med KOKO-strategin. Man arbetar på en Master Plan. -samarbete med turism och marknadsföring vid kommunerna Logoplanering. Främja småskaligt företagande i biosfärområdet som beaktar ekologiska och kulturella värden. -Man främjar mathantverk som koncept och som näringsgren i biosfärområdet. Söker projektfinansiering. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Kommuner, KOKO och koordinator Koordinatorn och Norra Karelens koordinator och nationella representanter Kommunerna, företagare, koordinatorn. Utveckla samarbetsmöjligheter Koordinatorn, lämpliga samarbetspartners 22
med företag och evenemang. -Man utvecklar idén om ambassadörskap och partnerskap inom biosfärområdet. 23
2.3 Allmänt Den allmänna verksamheten för biosfärområdet befattar informationsverksamhet och upplysning om programmet för biosfärområdet och Skärgårdshavets biosfärområde, samarbete och kommunikation nationellt och internationellt, samt övrig verksamhet som främjar biosfärområdets verksamhets utveckling och stöder biosfärområdets uppgift att fungera som modellområde för hållbar utveckling. Skärgårdshavets biosfärområde strävar efter att vara representerad vid för området viktiga regionala forum för hållbar utveckling och även i mån av möjlighet vid nationella och internationella forum. 2.3.1 Upplysning och information Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Hemsidorna som huvudsaklig infokanal och en grundpresentation av områdets verksamhet som främjar hållbar utveckling för att bevara den unika natur och kultur som finns inom biosfärområdet. -sätt in projektinfo och viktiga dokument -aktualiteter Sociala medier. Fortsätt uppdatera på Twitter och skapa nya kanaler, såsom facebook. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Koordinatorn, avdelningsassistenten, samt andra Koordinatorn. Info via kanaler hos Koordinatorn, kommunerna, ELY- 24
samarbetspartners. -Kommunernas hemsidor, länkar på andra sidor, andra infokanaler kunde utvecklas. -Biosfärområdet skall inkluderas i övrigt lämpligt infomaterial och i mån av möjlighet som annons i lokala broschyrer. Utveckla standard informationsmaterialet. -Uppdatering av infoblad. Informationsmaterial riktat till specifika målgrupper -enkelt temainfoblad som med hjälp av bilder förtydligar budskapet -material för mässor, bildspel? Nyhetsbrev, minst 2 nummer/året. Vårens i april och höstens i oktober. Presentera biosfärområdet vid seminarier och andra tillställningar lokalt, nationellt och internationellt, t.ex. centralen Koordinatorn Koordinatorn, projekt Koordinatorn, samarbetspartners Koordinatorn och andra vid behov på Skördefesten i Åboland miljödagarna i Houtskär Landsbygdsriksdagen på resemässa och båtmässa? Presentera biosfärområdet från olika synvinklar i radio, tidningar och tidskrifter: Tidskriften Skärgården Finlands natur och Suomen luonto Lokala dagstidningarna Biosfärområdet synligt i samband med skyltning i regionen. SIÅA, koordinatorn, samt andra Kommuner och Forststyrelsen/ turismprojekt? 25
Profilera biosfärområdet som koncept. Skapa ett brand -ständigt arbete med profilering -logo utvecklas och användningsområde definieras Koordinator, styrgrupp, referensgrupp 2.3.2 Representation, arbetsgrupper Koordinatorn representerar biosfärområdet i: Skärgårdshavet-arbetsgrupp inom Pro Skärgårdshavet programmet, koordinatorn är som sekreterare. ELY-centralen/miljö. Skärgårdshavets samarbetsgrupp/ Naturturism. Forststyrelsen. Ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi Projekt för bekämpning av främmande arter styrgrupp Knowsheep referensgrupp ordf., samt talesman för projektet Utskärsdelegationen (ej medlem) Åbolands Skärgårdsstiftelse, sekr. 2.3.3 Internationellt och nationellt samarbete Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Dela erfarenheter och kunskap med Norra-Karelens biosfärområde. -samarbete i fråga om MAB verksamhet i Finland -Utveckla konkret samarbete mellan områdena -främja nationell synlighet av programmet tillsammans Ansvarig part, samt medel för förverkligande Koordinator, styrgrupp; Norra Karelens biosfärområde, nationella representanter 26
Skärgårdshavet ansvarar över NordMAB. Utveckla samarbete inom NordMaB och utbyte av erfarenheter och idéer. -främja kommunikation och kännedom om varandra mellan NordMAB biosfärområden -NordMAB möte under Norra- Karelens jubileumskonferens Utveckla samarbete inom nätverket för Öbiosfärområden, (kontakter till Franska skärgården och Menorca). -var i kontakt med franska skärgården Delta i verksamhet inom EuroMaB och Världsnätverket. -Skapa forum för NordMAB Samarbete med Cat Ba biosfärområdet i Vietnam. Utbyte av erfarenheter och idéer. -delta i undervisning i hållbar utveckling vid Haipong universitetet i samband med CatBa biosfärområde -utveckla stödjande länkar mellan Skärgårdshavets och CatBas biosfärområden Delta i MAB-programmets uppföljning av Sevilla strategin. -rapportera till MAB sekretariatet Styrgrupp, koordinatorn och Norra Karelens koordinator, samt nationella representanter Koordinatorn Styrgrupp, koordinatorn Åbo yrkeshögskola, koordinatorn, lokala företagare Styrgrupp, koordinator 27
2.4 Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning Åbo Akademi ansvarar för en enhet för forskning och utbildning inom biosfärområdet där också Åbo universitet medverkar. Forskningsenheten koordineras av Skärgårdsinstitutet vid ÅA. Biosfärområdets styrgrupp tillsätter en arbetsgrupp för enheten som planerar verksamheten. Även andra högskolor och forskningsinstitut kan delta i verksamheten och vara representerade i arbetsgruppen. Vid Åbo Akademi har Skärgårdsinstitutet, samt Skärgårdscentrum Korpoström centrala roller för biosfärområdet. Skärgårdscentret utgör en viktig fältbas för ÅAs marina forskning i biosfärområdet, och fungerar samtidigt som en fysisk resurs vid seminarier och för popularisering av marin vetenskap ( den tredje uppgiften ). Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö och Brahea; ett center för utbildning och utveckling vid Åbo universitet har centrala roller för marin forskning respektive utvecklingsverksamhet som främjar hållbar utveckling i biosfärområdet. Inom biosfärområdets forskningsenhet strävar man till samarbete och kommunikation mellan högskolorna. Man strävar till att samordna skärgårdsforskning för att stärka tvärvetenskapligt samarbete och samarbete inom och mellan universiteten i fråga om skärgårdsfrågor. Genom årliga sammankomster för skärgårdsforskare kan man upprätthålla kommunikationen inom och mellan universiteten. Genom att bedriva forskning i samband med biosfärområdet kan man nationellt och internationellt, söka efter givande samarbete inom nätverket av biosfärområden. Inom de internationella nätverken kan Skärgårdshavets biosfärområde ha en betydande roll i fråga om tvärvetenskaplig forskning i skärgårds förhållanden. Genom arbetet inom biosfärområdet utvecklar man kommunikationen mellan högskolor och allmänheten och stöder således högskolorna i sin tredje uppgift. Att popularisera vetenskap och samverka kring miljöfrågor med lokalbefolkning och samhället, är en väsentlig del av biosfärområdets koncept som bör utvecklas. Förutom Forum för Skärgårdsforskning, så kan Tidskriften Skärgård vid Åbo Akademi fungera som kommunikationskanal, och presentera aktuell forskning inom biosfärområdet. Man utvecklar också nya kanaler för kommunikation, bland annat i samband med konstnärer (bl.a. Contemporary Art Archipelago). Man strävar till att utnyttja alla tillgängliga personresurser för områdets hållbara utveckling, och vill därför engagera förutom lokalbefolkningen, även deltidsinvånare med forskarbakgrund, som kan bestå av personer med stort engagemang och värdefull kunskap om och för skärgården. Verksamhet inom enheten för forskning och utbildning, kan bestå av antingen större forskningsprojekt under temaområdet för En levande skärgård anpassad till förändringar, eller av flera forskningsprojekt och mindre undersökningar som stöder de olika temaområdena. Biosfärområdeskontoret handhar en idébank på ämnen som ur biosfärområdets förvaltningssynpunkt är relevanta, och dessa kunde på ett bättre sätt sammankopplas med universitetens kandidatuppsatser och /eller 28
pro gradu arbeten. PÅ detta sätt integreras biosfärområdets målsättningar konkret i universitetsundervisningen och växelverkan förstärks. Det är också viktigt att man bedriver verksamhet tillsammans med grundskolorna i regionen samt erbjuda information om skärgården och biosfärområdet till övriga skolor. För att främja internationellt samarbete där biosfärområden kan lära sig av varandras forskningsprogram och erfarenheter, vilket är ett viktigt syfte för MABprogrammet, utvecklar man samarbete i samband med marin forskning med biosfärområdet Mer d Iroise och Bretagne. Man bygger också på samarbete med ett biosfärområdet CatBa i Vietnam. Åbo yrkeshögskola är som ansvarig part och driver samarbete inom hållbar utveckling och turism. För övrigt fokuserar man på internationella kontakter med mera närliggande intressen, inom NordMAB eller Ö-biosfärområden i Europa. Skärgårdshavets biosfärområde har en central roll i NordMAB och har bidragit till uppbyggandet av nätverket. 2.5 Grundfinansieringen av biosfärområdets verksamhet Pargas ansvarar för koordineringen av biosfärområdets verksamhet, dvs. biosfärområdeskontoret. ELY-centralen betalar åt Pargas stad 50.000 euro/år för koordineringen av verksamheten, motsvarande den summa miljöministeriet i tiderna har beviljat tidigare miljöcentralen för biosfärområdesverksamhet. Förutsättningen för att ELY-centralen betalar den utgivna summan är att det finns ekonomiska möjligheter till det. För övrigt bidrar alla tre parter med personresurser till biosfärområdeskontoret, främst i form av assistans med olika slag av kansliarbete samt representation. Alla bedriver dessutom projektverksamhet som stöder biosfärområdets syfte. Om kostnaderna för koordinatorns medverkan i den internationella MaBverksamheten överenskoms från fall till fall med undervisningsministeriet eller med den enhet åt vilken handhavandet av Finlands internationella MaB-verksamhet har delegerats. Verksamheten kan finansieras av någon av huvudaktörerna eller med externa medel, som någon av huvudaktörerna ansökt om. Viktiga utomstående medfinansiärer är EU:s Central Baltic program, EU:s landsbygdsprogram, ERUF- programmet, Leader-programmet, Kulturfonden och Åbolands Skärgårdsstiftelse. 29
2.6 Rapportering och utvärdering av verksamheten Rapportering sker genom att koordinatorn sammanställer en verksamhetsberättelse årligen, som sedan behandlas av styrgruppen och ett sammandrag presenteras på vinterträffen. På så sätt utvärderas verksamheten under programmet för biosfärområdet. Till Unescos sekretariat sker rapportering var 10:nde år, närmast som en självanalys av ens egen verksamhet. Senaste rapportering skedde år 2006. Sekretariatet kan även be om andra rapporter. Uppföljning av biosfärområdets verksamhet borde ske regelbundet. Man skulle behöva en lämplig modell för uppföljning av målsättningarna för strategin. Även en bredare uppföljning av målsättningarna inom biosfärområdet också utanför programmet skulle vara till nytta för biosfärområdet. Denna kunde baseras sig på Åtgärdsplanen för Åbolands yttre skärgård, som gjorts under FN:s Millennium Ecosystem Assessment program. 30