Verksamhetsplan för Skärgårdshavets biosfärområde år 2018

Transkript

1 Verksamhetsplan för Skärgårdshavets biosfärområde år 2018 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd av koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med styrgruppen för biosfärområdet: Egentliga Finlands ELYcentral/miljö, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet

2 Innehåll 1 Bakgrund 1.1. Skärgårdshavets Biosfärområde Skärgårdshavets Biosfärområde grundades den 24 maj Gränserna för biosfärområdet omjusterades år 2010 till det nuvarande områdets gränser, genom att inkludera även de större öarna i skärgården till biosfärområdet. Geografiskt omfattar biosfärområdet skärgårdsdelarna av regionen Åboland, inom vilka också Skärgårdshavets nationalpark befinner sig Geografi Inom biosfärområdet finns skärgårdsområdena i Pargas stad och Kimitoöns kommun; vilket betyder kommunområdena Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito. Ytan är 5400 km², varav 820 km² är land och 4580km² är vatten. Biosfärområdet omfattar alla skärgårdszoner från innerskärgård till havsband och är internationellts sett en unik helhet av naturtyper. Bild 1. Skärgårdshavets biosfärområdes zoner. Den mörkare blå linjen utgör yttre gränsen för biosfärområdet. Innanför den finns som yttersta zon, samarbetsområdet. Den ljusare blå linjen utgör gränsen för både buffertområdet och kärnområdet. Innanför den röda linjen är nationalparken markerat med brunt och hör till biosfärområdets kärnområde. Biosfärområdets buffertzon sammanfaller med nationalparkens samarbetsområde och omfattar därmed det övriga området innanför röda linjen. 2

3 Människan och samhället I biosfärområdet finns det 3535 (2015) invånare, varav 363 på mindre öar utan landsvägsfärja (2015). Befolkningen är i huvudsak svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med hela landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen som till en betydande del består av båtturister, men också av bil- eller cykelturister, ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården. Många skärgårdsbor är mångsysslare och kan få inkomster av turismen under sommarhalvåret. De traditionella näringsgrenarna jordbruk, fiske och skogsbruk spelar fortfarande en stor roll inom biosfärområdet. Den offentliga sektorn inom försvaret och sjöfarten har länge varit en viktig arbetsgivare i skärgården, men har under senaste decennier dragit in en betydande del arbetsplatser. Distansen och de svåra förbindelserna gör att det inte är lätt och ofta inte ens möjligt att pendla in till de större byarna eller städerna för arbete. Mellan huvudöarna trafikerar färjor regelbundet, men till de mindre öarna går förbindelsebåtar inte ens dagligen. 1.2 UNESCO och MaB -programmet Skärgårdshavets Biosfärområde är en del av Unescos program; Människan och biosfären (MAB). Inom programmet finns det ett globalt nätverk av biosfärområden, som fungerar som modellområden för hållbar utveckling. Idag har vi 669 biosfärområden i 120 länder (2017), som alla anpassar sin verksamhet till de övergripande målsättningarna för programmet. För utbyte av erfarenheter och samarbete mellan områden har olika mindre regionala eller tematiska nätverk bildats. För Skärgårdshavets Biosfärområdes del är de viktigaste samarbetsnätverken EuroMaB-nätverket, Ö- och kustområdesnätverket, samt det nordiska NordMAB-nätverket, som inkluderar även Ryssland och Kanada. För utvecklingen av NordMAB-nätverket har Finlands biosfärområden haft en central roll. Inom MaB-programmet planeras de övergripande målsättningarna för alla biosfärområden, men varje biosfärområde kan fritt forma sin egen verksamhet. I de internationella konferenserna deltar representanter för alla programmets medlemsländer. Den aktuella MaB-strategin med verksamhetplan är för åren

4 2 Verksamhet De årliga verksamhetsplanerna följer riktlinjerna i strategin för biosfärområdets verksamhet Verksamheten verkställs av biosfärområdets samarbetsparter, av vilka en del har ingått partnersavtal med biosfärområdet. 2.1 Organisation för biosfärområdets verksamhet Nationell organisation Miljöministeriet (MM) har huvudansvaret för biosfärområdena i Finland. Undervisningsministeriet (UM) ansvarar för Unescos program i Finland, samt de internationella kontakterna. Finlands UNESCO kommitté sköter ärenden som kräver officiell behandling och koordineringsgruppen för Finlands Unesco-program fungerar som referensgrupp. Koordinatorn deltar i Unesco-programmens koordineringsgrupps möten. Nationellt MaB-sekretariat Ansvaret är hos Finlands miljöcentral och sköts av koordinator Raimo Heikkilä med placeringsort i Norra Karelen. I praktiken sköter biosfärområdenas koordinatorer den internationella kommunikationen. Lokal organisation Egentliga Finlands central för näringsliv, trafik och miljö (NTM-centralen), ansvarsområdet för miljö och naturresurser Ett specialuppdrag av miljöministeriet att sköta koordineringen av Skärgårdshavets Biosfärområde. Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp I styrgruppen för Skärgårdshavets biosfärområde ingår Egentliga Finlands NTM-central, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo Universitet. Styrgruppen ansvarar för att planera verksamheten och dra upp de strategiska riktlinjerna för biosfärområdets arbete. 4

5 Biosfärområdeskontoret Biosfärkontorets roll är främst att skapa förutsättningar och underlätta för andra att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Biosfärkontoret kan initiera, vidareutveckla och starta upp projekt. All projektverksamhet drivs av olika samarbetsparter. Biosfärkontoret har också en viktig roll i inspirera och engagera invånare och företag till att medverka för en hållbar utveckling. Biosfärområdets samarbetspartners Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet bygger på samarbete. Själva organisationen består av flera samarbetsparter och all verksamhet förverkligas av olika organisationer i regionen. Alla styrgruppens medlemsorganisationer deltar i förverkligandet av biosfärområdet verksamhet. NTM-centralen, som har huvudansvaret för koordineringen av biosfärområdets verksamhet, har som regional myndighet uppgifter i samband med övervakning och utveckling inom näring, miljö och trafik, som tangerar biosfärområdets uppdrag. Kommunerna deltar centralt i förvaltningen av biosfärområdet genom samarbetsavtalet med NMT-centralen. I båda kommunerna hanteras frågor som gäller biosfärområdet av avdelningar och personal med arbetsuppgifter som rör utveckling, näringsliv, miljö och kommunikation. Kommunerna driver utvecklingsprojekt i samarbete med biosfärområdet och kan delta i organiseringen av olika evenemang, till exempel Skärgårdshavets vinterträff. Universiteten utför framförallt forskning, övervakning och undervisning, samt har en central roll i att popularisera vetenskap. Forststyrelsen förvaltar Skärgårdshavets nationalpark, som är belägen i biosfärområdets kärnområde. Stora delar av biosfärområdet är inte naturskyddsområde och ligger på privatägd mark. Forststyrelsen främjar också en hållbar utveckling i området, särskilt vad gäller rekreation och turism i samband med nationalparken. Man håller på att forma en modell för hur organisationer och företag kommer att kunna bli officiellt biosfärområdets partners, för att kunna tydliggöra allas medverkan. Partnerskapsprogrammet grundar sig på att man strävar efter samma målsättningar i fråga om en hållbar skärgårdsmiljö och ett livskraftigt samhälle. Alla biosfärområdets partners förbinder sig till att förverkliga några konkreta målsättningar för en hållbar utveckling. Målsättningarna kan kopplas till några av de olika temaområden som prioriterats inom biosfärområdets partnerskapsprogram. Uppföljningen sker genom gemensamma möten där man presenterar sina resultat. Man kan också bekanta sig med alla biosfärområdets partners målsättningar på biosfärområdets hemsida. 5

6 2.2 Verksamhet inom temaområden Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. Biosfärområdet utgör ett paraply för verksamhet som främjar en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling inom Skärgårdshavet och målsättningarna för verksamheten har sammanställts av ett flertal organisationer och representanter för invånarna i biosfärområdet. Alla kan bidra till biosfärområdets verksamhet! Vård av naturen och värdefulla byggnader - kulturlandskap och betesdjur Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år Delmål Konkreta åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Öka kännedom om kulturlandskapens värden Ordna Bioblitz för att främja samarbete mellan invånare och nationalparken, öka kunskapen om naturens mångfald och stöda samarbetet mellan artkännare (kan förverkligas ifall det finns intresse bland partners). Forststyrelsen, lokala föreningar och biosfärområdeskontoret. 6

7 Bekämpa invasiva trädgårdsrymlingar Främja småskalig fårnäring i skärgården Främja natur- och kulturvård Förverkligande av Åbolands kulturmiljöprogram. Man sprider information om varför invasiva arter är ett problem och råd gällande bekämpning. Utställningen om fårnäringen lånas ut Upplysning om kulturbiotopernas värde och om möjligheter till samarbete och finansiering av landskapsvården och bevarande av biodiversiteten i kulturlandskapet. Stödjande åtgärder för konceptet beteskött. Egentliga Finlands landskapsmuseum, Paula Saarento, paula.saarento@turku.fi, Curatio rf, Pargas Stad, Kimitoöns kommun, NTMcentralen, BO-kontoret Biosfärområdeskontoret och lokala föreningar Biosfärområdeskontoret Biosfärområdeskontoret, NTM-centralen, Forststyrelsen BO-kontoret 7

8 2.2.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Ansvarig för temaområdet är Egentliga Finlands NTM-central/miljö och naturresurser Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2018: Delmål Åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Upprätthållande av nätverk för samarbete i fråga om vattenvård Utvecklar Skärgårdshavets arbetsgrupp under Pro Skärgårdshavet-programmet NTM/miljö Pro Skärgårdshavet-programmet, kontaktperson Pekka Paavilainen, pekka.paavilainen@ely-keskus.fi Skärgårdshavet-arbetsgruppen, ordförande: Sami Heinonen, BOkontoret Stödande av lokala vattenvårdsprojekt Expedition Skärgårdshavetprojektet: Utvecklar ett aktiverande äventyrsprogram om miljön och vårt Skärgårdshav för barnfamiljer i besökshamnarna runtom i Åboland. Man strävar till att öka besökarnas och lokalbefolkningens kunskapsnivå kring Östersjöns tillstånd, sporra till goda miljögärningar och skapa förutsättningarna för en miljöfostrande verksamhet för ett renare hav. Resultatet blir ett bestående och självgående program med FÖSS, biosfärområdeskontoret, Håll skärgården ren rf och yttre skärgårdens byalag. 8

9 aktiviteter för barn och nyfikna vuxna i besökshamnarna. SaaRa, Ravinnekiertoa Saaristomeren matkailukohteissa: Det finns inte ett heltäckande system eller modell för att förebygga matsvinn eller organisera återvinning av det bioavfall som skapas av matsvinn i skärgårdens turismanläggningar. Projektets avsikt är att organisera näringsämnenas återvinning så effektivt som möjligt, så att man kan minska på den av turismen orsakade belastning av näringsämnen i havet. Brahea, Håll skärgården ren rf, BO-kontoret Man skapar kopierbara koncept för resenärer, båtgäster och turismföretag med hjälp av några piloter: 1) Man minskar på matsvinnet med hjälp av bl.a. nya digitala lösningar, kommunikation och rådgivning 2) Man motiverar turismanläggningarnas restaurangföretagare att kompostera matsvinnet 3) Man skapar turismprodukter eller service av matsvinnet 4) Man motiverar båtgäster att sortera och använda komposter 9

10 Öka kunskap och medvetenhet om marina kustnära habitat och deras tillstånd Smart Marinas- projektet: Stöder små besökshamnar att utvecklas sig för att uppnå bättre miljöstandard genom bl.a. modern teknik. Marin forskning och popularisering av denna Små besökshamnar, Novia, ÅSS m.fl FunMarBioEco - interactions Between Marine Ecosystem Engineers (ÅAU PhD Network Project, Bonsdorff et.al.). Projektet Expedition Skärgårdshavet Zostera Marina -projektet: Konstnärssamarbete för att belysa Boströms forskning MERCES Marine Ecosystem Restoration in Changing European Seas, (H2020, Danovaro et al., WP2 Boström). Use of Biodegradable ecosystem engineering elements in seagrass restoration (Heide, Radboud University) Climate adaptation, carbon uptake and long-term carbon storage in blue forests (NIVA, Norway + ÅA) The Blue Climate Initiative ( g/) TeaComposition H2O Global Aquatic Litter Decomposition Initiative (Blue Carbon Lab Deakin University) ÅA/Christoffer Boström m.fl., BOkontoret FÖSS, BO-kontoret Christoffer Boström och konstnärerna Sandra Nyberg och Heini Nieminen. 10

11 Öka kunskap och medvetenhet för att minska mängden farligt skräp i havet Öka kunskap om Skärgårdshavets tillstånd Öka kunskap om förändringar i samband med saltpulsen i Östersjön Utvecklar Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström. Upplysningsverksamhet i samband med befintliga informationskanaler, vid evenemang och i samband med skolverksamheten Lånar ut utställningen om Skärgårdshavet under ytan Meddela via FB, hemsidan och möjliga inslag på seminarier Biosfärområdeskontoret, ÅA, Fortstyrelsen Biosfärområdeskontoret Biosfärområdeskontoret Biosfärområdeskontoret, högskolorna 11

12 2.2.3 Natur- och kulturturism Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Forststyrelsen Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2018 Delmål Åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Utveckling av hållbara produkter för turismen Projektet Defence Arch: Utveckla produkter för Skärgårdscentret med anknytning till krigshistorien i Korpoström Projektet St. Olav Waterway: Utveckla Olofsleden inom Åboland, samt turismprodukter anpassade till vandringsleden. Utveckla Örö som modell för att kombinera naturskydd med lite storskaligare skärgårdsturism. Projektet Open Islands: Utvecklar upplevelseturism i skärgården och sammanknyter tre skärgårdar, Sthlm, Åland och Åboland. Expedition Skärgårdshavet (se ovan) Åbo yrkeshögskola, Åbolands Skärgårdsstiftelse, Forststyrelsen m.fl. Kontakt: ÅSS: Micaela Jansson, micaela@skargardscentrum.fi, Marcus Lepola marcus.lepola@pargas.fi, Central Baltic-programmet ÅA: Nina Söderlund, nina.soderlund@abo.fi, Pargas stad: james.simpson@pargas.fi Central Baltic-programmet Forststyrelsen, Henrik Jansson henrik.jansson@metsa.fi, Pargas stad: teresia.blomberg@pargas.fi Sven.ivars@kimitoon.fi FÖSS, biosfärområdeskontoret, Håll skärgården ren rf och yttre 12

13 Utveckla hållbara lösningar för turistföretagare Stöda nätverk inom hållbar turism SaaRa-projektet (se ovan) fokuserar på att minska matsvinn och återvinning med biosfärområdet som pilotområde. Projektet Smart Islands (se ovan) fokuserar på hållbara lösningar för småbåtshamnar. Ordna turistföretagarträffar skärgårdens byalag Brahea, Håll skärgården ren rf, BO-kontoret Små besökshamnar, Novia, ÅSS m.fl. BO-kontoret, Kimitoön Pargas, Forststyrelsen 13

14 2.2.4 En levande skärgård anpassad till förändringar Ansvarig för temaområdet är Åbo Akademi Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2018: Delmål Åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Främja boende och näring i skärgården med fokus på yttre skärgården Synliggörande av ÅSS verksamhet med Brännskär och Björkholm som modeller för att främja en livskraftig skärgård Åbolands Skärgårdsstiftelse, Biosfärområdeskontoret. Att söka och introducera lämpliga metoder för att utveckla en livskraftig skärgård anpassad till dagens ekonomiska och ekologiska realiteter. Man utvecklar och sprider modeller för cirkulär ekonomi i skärgården. Sprida goda exempel på lösningar för högre självförsörjning och hållbara lösningar för hushållen anpassade för invånare i skärgården Utveckling och marknadsföring av reko-ringar och andra försäljningskanaler för lokala produkter Man ordnar en marknad för hållbara lösningar, en miljömässa för energi- Biosfärområdeskontoret, kommunerna, universiteten, Valonia BO-kontoret, Brahea, projektet Mera närmat i Egentliga Finland (Landsbygdsprogrammet). Kontakt: Margot Wikström. margot.wikström@pargas.fi Valonia, Pargas stad och biosfärområdeskontoret 14

15 Popularisering av forskning och kontakt mellan forskare och samhälle Främja utvecklingen av näringsgrenar som är speciellt lämpade för skärgården. Med fokus på mathantverk och närodlat. och avloppslösningar i Pargas Man ordnar 2 forum för skärgårdsforskning Man ordnar Skärgårdshavets vinterträff Bidrar till förverkligandet av Tidskriften Skärgård Synliggörande av vetenskaplig och traditionell kunskap i Skärgårdscentret Man lyfter fram viktiga frågor för skärgården i samarbete med konstnärer Man stöder närproducerat genom att stöda företagarna, deras fortbildning och informationsnätverk Skärgårdsinstitutet för Åbo Akademi och Biosfärområdeskontoret BO-kontoret mfl. SIÅA, BO-kontoret mfl. nina.soderlund@abo.fi Programutskottet vid Skärgårdscentret, BO-kontoret Koordinator medlem i Skärgårdscentrum Korpoströms programutskott och särskild fokus på vetenskapliga kontakter, seminarium och föreläsningar. Zostera Marina projektet (Koneen säätiö), Sandra Nyberg, Christoffer Boström, Seili Retreat-projektet, Lotta Petronella, BO-kontoret, forskare, konstnärer Biosfärområdeskontoret, Brahea, Mera närmat i Eg. Finland (Landsbygdsprogrammet), Margot Wikström, margot.wikstrom@pargas.fi, maria.pick@pargas.fi, Novia, Kustens mat-projektet (Landsbygdsprogrammet), koordinator som styrgruppsmedlem och kommunerna. 15

16 Man främjar mathantverket i Finland genom att arrangera utbildning i Mathantverk och anordna FM i mathantverk. Novia, Kustens Mat-projektet (Landsbygdsprogrammet), koordinator som styrgruppsmedlem. Mats Nurmio från Kimitoön. BOkontoret. Mathantverk i Finland rf Involvering av skolor i biosfärområdets verksamhet ökar kunskapen om närmiljön och förstärker en stolthet över den egna hemmiljön Man fortsätter utveckla förutsättningarna för mathantverkare i Åboland och Finland Utreder intresset och möjligheterna för branschinriktningen fiskförädling inom mathantverk i Åboland och söker finansiering för ett projekt som stöder utvecklingen av fiskförädling med biosfärområdet som pilot. Kartläggning av biodlingar och deras utvecklingsbehov i Åboland. Planering av utvecklingsverksamhet som motsvarar behovet. Man ordnar gemensamt program om för skärgården och biosfärområdet viktigt tema med åk 7 i skärgårdens skolor. BO-kontoret, Novia Mathantverk i Finland rf, Kustens Matprojektet (Landsbygdsprogrammet), Brahea, Mera Närmat i Egentliga Finland (Landsbygdsprogrammet), KulTaprojektet (Brahea), potentiellt nytt projekt och kommunerna. BO-kontoret, Brahea, Fiskeriprogrammet m.fl. BO-kontoret, Finska hushållningssällskapet, biodlare, (med möjlig finansiering från Leader) Biosfärområdet i skolan, skolorna, Forststyrelsen 16

17 Främja hållbar verksamhet vid dagvårdsenheterna Sista pilotkursen i ViMe-projektet ordnas och BO-kontoret hjälper med att integrera biosfärområdets koncept i gymnasiernas undervisning. Man fortsätter med att ordna gemensamma kurser för Pargas gymnasium och Paraisten lukio inom hållbar utveckling och globalisering med anknytning till biosfärområdet. Man söker efter samarbetsmöjligheter med skolor i andra biosfärområde Gäddan och gänget förverkligas under våren Följande runda för planeras. Man försöker sprida modellen till närliggande kommuner, i första hand Kimitoön. ViMe-projektet (Utbildningsstyrelsen), Lotta Sundgren, lotta.sundgren@pargas.fi, Pargas Gymnasium, Paraisten lukio. BOkontoret. Biosfärområdeskontoret, NordMAB Biosfärområdeskontoret, Pargas stads dagvårdsenheter, LSJH. Resurscentret vid CLL vid ÅA. Projektet Gäddan och gängets skärgårdskulturlabb 17

18 2.2.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Ansvariga för temaområdet är kommunerna Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2018 Delmål Åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Utveckla samarbete och deltagande i biosfärområdets verksamhet och o att förverkliga ett hållbart skärgårdssamhälle Bidra till att skapa ett varumärke för skärgårdens mathantverksprodukter Synliggörande av biosfärområdet i kommunerna med hjälp av olika metoder och logoprodukter Man utvecklar ett partnerskapsprogram för biosfärområdet Man utvecklar vidare ambassadörsprogrammet för biosfärområdet Man utvecklar mathantverk konceptet i Åbolands skärgård (se föregående temaområde) Man söker nya samarbetsparter för flaggning med biosfärområdets flagga Man sätter upp flera skyltar om biosfärområdet både i samband med flaggorna och enskilt. Broschyren sprids i kommunerna BO-kontoret med samarbetsparter BO-kontoret, Centret för livslångt lärande vid ÅA Mathantverk i Finland rf, Biosfärområdeskontoret, Pargas stad och Kimitoöns kommun Biosfärområdeskontoret, Pargas stad, Kimitoöns kommun, samarbetsparter Biosfärområdeskontoret och samarbetsparter Biosfärområdeskontoret, Pargas stad, Kimitoöns kommun 18

19 Skapa biosfärrum Synliggörande av biosfärområdet nationellt och internationellt Synliggörande i samband med andra broschyrer, tidskrifter, hemsidor mm. Man utreder andra möjligheter för att synliggöra biosfärområde i regionen Utveckla sätt att lyfta fram biosfärområdet i Skärgårdscentret Korpoström och på Örö Via kommuner och företagare hålla oss uppdaterade i utvecklingen av Visit Finlands projekt Den Maritima Skärgården, ett projekt för att marknadsföra skärgården till utlandet, speciellt Asien och Europa. Projektet sammanställer en produktbricka av redan befintliga produkter. Man utser olika portar ut till skärgården. Se till att biosfärområdesvarumärket tas med i marknadsföringen. BO-kontoret, kommunerna mfl. BO-kontoret, kommunerna BO-kontoret, Skärgårdscentret, Forststyrelsen Kommunernas turismsektorer, företagare, BO-kontoret 19

20 2.3 Allmänt Den allmänna verksamheten för biosfärområdet befattar informationsverksamhet och upplysning om programmet för biosfärområdet och Skärgårdshavets biosfärområde, samarbete och kommunikation nationellt och internationellt, samt övrig verksamhet som främjar biosfärområdets verksamhets utveckling och stöder biosfärområdets uppgift att fungera som modellområde för hållbar utveckling. Skärgårdshavets biosfärområde strävar efter att vara representerad vid för området viktiga regionala forum för hållbar utveckling och även i mån av möjlighet vid nationella och internationella forum Upplysning och information Delmål Åtgärd Ansvarig part, samt medel för förverkligande Spridning av information om biosfärområdet och dess verksamhet Man uppdaterar hemsidan Biosfärområdeskontoret, NTM-centralen, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi, Åbo universitet Nyhetsbrevet skickas ut 2 gånger i året. Alla samarbetsparter deltar med material. Alla samarbetsparter informerar via egna info-kanaler Man delar ut broschyrer Man informerar YLE om aktualiteter BO-kontoret och samarbetsparter BO-kontoret och samarbetsparter BO-kontoret och samarbetsparter BO-kontoret 20

21 Rapportering till MAB sekretariatet Planering av kommunikationsstrategi Man nyttjar lokala tidningar för information: NYTT, Annonsbladet, Nagu och Korpobladet, ÅU och TS Man informerar på FB och Twitter Man upprätthåller en blogg om hållbar utveckling i Pargas och bidrar med texter till Kimitoöns blogg. Man deltar i möjlig rapportering. Man jobbar med biosfärområdets profilering och kommunikation BO-kontoret och samarbetsparter BO-kontoret, Pargas stad m.fl. Styrgruppen, biosfärområdeskontoret och NTM-centralen. Biosfärkontoret och samarbetspartners Representation, arbetsgrupper Koordinatorn representerar biosfärområdet i: Skärgårdshavet-arbetsgrupp inom Pro Skärgårdshavet-programmet, NTMcentralen/miljö. Ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi Utskärsdelegationen (inbjuden) Åbolands Skärgårdsstiftelse, sekr., styrelsemedlem Finlands Öar FÖSS, styrelsesuppleant Skärgårdscentrum Korpoström, programutskottet, medlem Projektet för kulturmiljöprogrammet, styrgruppsmedlem Projektet SaaRa, styrgruppsmedlem Projektet Kustens mat, styrgruppsmedlem 21

22 2.3.3 Internationellt och nationellt samarbete Verksamhetsplan Åtgärder Ansvarig part, samt medel för förverkligande Utveckling av samarbete och kommunikation inom NordMAB Man delar erfarenheter i fråga om hållbar utveckling i nordliga områden NordMAB, Biosfärområdeskontoret Deltagande i verksamhet inom EuroMAB Man deltar i mån av möjlighet i NordMAB on Ice som erbjuder ungdomar från nordliga biosfärområden möjlighet att delta i en gemensam arktisk exkursion med Students on Ice och studera klimatförändringar. Man deltar i NordMAB-mötet hösten 2018 i Päijänne Man söker finansiering för ett gemensamt NordMAB projekt som berör bra modeller för FN:s hållbarhetsmål Man deltar i möjlig verksamhet. NordMAB, Biosfärområdeskontoret NordMAB, Biosfärområdeskontoret NordMAB, biosfärområdeskontoret EuroMAB, biosfärområdets styrgrupp, 22

23 Deltagande i det globala MaBprogrammets verksamhet Samarbete mellan Östersjöns biosfärområden Samarbete inom Finlands MAB verksamhet Man deltar i verksamhet efter möjlighet vid behov Man delar erfarenheter och bra modeller med andra biosfärområden vid Östersjöns kust. Man delar erfarenheter och bra modeller med Norra- Karelen Man deltar i Finlands UNESCOprogrammens koordineringsgrupp Man stöder Päijänneområdet i planering av biosfärområde biosfärområdeskontoret. BO-kontoret, styrgruppen, Miljöministeriet, Projektet Biosphere for Baltic (Havs- och vattenmyndigheten i Sverige), Biosfärområdet Kristianstad Vattenriket, NordMAB, biosfärområdeskontoret m.fl. Biosfärområdeskontoret, styrgruppen Koordinatorn BO-kontoret, styrgruppen 2.4 Verksamhet med koppling till forskning och utbildning Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi ansvarar över att främja forskning och utbildning med koppling till biosfärområdet. Åbo universitet och även andra högskolor eller forskningsinstitut med intresse för skärgården kan delta eller förverkliga verksamhet med koppling till biosfärområdet. 2.5 Grundfinansieringen av biosfärområdets verksamhet Pargas ansvarar för koordineringen av biosfärområdets verksamhet, dvs. biosfärområdeskontoret. NTM-centralen har under senaste år betalat åt Pargas stad euro/år för koordineringen av verksamheten, vilket motsvarar den summa miljöministeriet bokat för specialuppdraget att koordinera biosfärområdesverksamheten. 23

24 Förutsättningen för att NTM-centralen betalar den utgivna summan är att det finns ekonomiska möjligheter till det. För övrigt bidrar alla tre parter med personresurser till biosfärområdeskontoret, främst i form av tjänster såsom projektadministration, översättning, informationsverksamhet, samt representation. Kommunerna bedriver projektverksamhet som stöder biosfärområdets syfte. Om kostnaderna för koordinatorns medverkan i den internationella MAB-verksamheten överenskoms från fall till fall med undervisningsministeriet eller med den enhet åt vilken handhavandet av Finlands internationella MAB-verksamhet har delegerats. Biosfärområdets verksamhet kan finansieras av någon av samarbetsparterna eller med externa medel, som någon av samarbetsparterna ansökt om. Viktiga utomstående medfinansiärer är EU:s Central Baltic-program, EU:s landsbygdsprogram, ERUFprogrammet, Leader-programmet, Svenska Kulturfonden och Åbolands Skärgårdsstiftelse. 2.6 Rapportering och utvärdering av verksamheten Rapportering sker genom att koordinatorn sammanställer en verksamhetsberättelse årligen, som sedan behandlas av styrgruppen och ett sammandrag presenteras på vinterträffen. På så sätt utvärderas verksamheten under programmet för biosfärområdet. En kvantitativ uppföljning av målsättningarna sker med hjälp av några indikatorer som fastställts i strategin Till Unescos sekretariat sker rapportering vart tionde år, närmast som en självanalys av ens egen verksamhet. Senaste rapportering skedde år Sekretariatet kan även be om andra rapporter. 24