Finavia abp MILJÖRAPPORT 2011

Finavia abp MILJÖRAPPORT 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 02 Finavia deltar i det gemensamma frivilliga arbetet 03 Miljökonsekvenser av flygplatserna och flygtrafiken 04 Finavias företagsansvar i korthet 06 Händelser i Finavias miljöarbete 2011 10 Rationell kollektivtrafik 11 Luftfarten med i EU:s handel med utsläppsrätter 12 Helsingfors-Vanda och Lapland Airports med i de europeiska flygplatsernas frivilliga klimatarbete 14 Nyckeltal för flygplatserna 2011 18 Helsingfors-Vandas miljöår 2011 20 Helsingfors-Vanda & nytt miljöstillstånd 27 Miljöorganisation 27 Information om miljöfrågor inom luftfarten Finavia deltar i det gemensamma frivilliga arbetet År 2008 förband sig parterna inom luftfartsindustrin flygbolagen, flygplanstillverkarna, flygtrafiktjänstbolagen och flygplatserna till en koldioxidneutral tillväxt. Finavia gick också med på det gemensamma målet. Dessutom har flygplatsernas organisation, Airports Council International (ACI), uppmuntrat sina medlemmar att sträva efter att göra den egna verksamheten mer koldioxidneutral. Cirka 5 procent av alla klimatutsläpp från flygtrafiksystemet orsakas av flygplatsernas verksamhet. För att hjälpa flygplatserna att minska koldioxidutsläppen har ACI tagit fram ett särskilt program som skapar regler och krav för insamling, verifiering och rapportering av uppgifter. Det finns olika nivåer i programmet, och när deras kriterier är uppfyllda ackrediteras flygplatsen för dess åtgärder. Av Finavias flygplatser ansökte 6 Lapland Airports-flygplatser gemensamt och Helsingfors-Vanda flygplats om ackreditering. Mängden utsläpp på flygplatserna i Lappland år 2010 underskred nivån under de tidigare åren. Orsaker var bland annat att energieffektiviteten förbättrades i fastigheterna och att pelletuppvärmningen infördes på tre flygplatser. Vi fortsätter vårt arbete enligt programkraven och diskuterar om det är möjligt för oss att uppnå en koldioxidneutral verksamhet. I början av år 2012 anslöts flygbolagen och deras trafik till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Till systemet hänför sig risker som snedvrider konkurrensen om flygbolag som är verksamma i länder utanför EU inte med stöd av sina stater samtycker till EU:s villkor. På den hårda marknaden kan detta göra att flygtrafiken koncentreras till flygbolag där minskningen av utsläppen är ett obetydligare mål än i företag som är verksamma inom EU. Handeln med utsläppsrätter bör dock ge passagerarna ett starkt budskap om att flygplanens utsläpp ingår i de internationella klimatdiskussionerna och att utsläppen i företag som är verksamma inom EU är kända och under kontroll. Finavia ansvarar för flygplatserna och flygtrafiktjänstens verksamhet. Vi deltar i det gemensamma frivilliga arbetet. Vanda den 1 mars 2012 Kari Savolainen, verkställande direktör Mikko Viinikainen, miljödirektör 2

Miljökonsekvenser av flygplatserna och flygtrafiken HALKBEKÄMPNING PÅ BANORNA I halkbekämpningen på banorna tillämpas i första hand mekaniska metoder: borstning och plogning. Kemiska medel behövs för att avlägsna rimfrost och is på banornas yta och för att förebygga halkbekämpning. De ämnen som används för närvarande är natriumacetat, kaliumacetat, natriumformiat och kaliumformiat i granulat och flytande form. Ämnena förbrukar syre när de kommer ut i sjöar och vattendrag, men de har minimala skadliga effekter på miljön. Finavia ansvarar för halkbekämpningen på banorna. AVISNING OCH FÖRHINDRANDE AV ISBILDNING PÅ FLYGPLANEN Snö och is måste avlägsnas från flygplanens ytor, och man måste också förhindra att ny is bildas för att säkerställa planens prestanda och manövrerbarhet. Propylenglykol som sprutas på flygplanens yta är inte klassificerat som ett farligt ämne, men den förbrukar syre vid nedbrytningen och förorsakar luktolägenheter. Markspeditionsbolagen ansvarar för avisningen och förhindrandet av isbildning. FLYGVERKSAMHET Flygbolagens och försvarsmaktens luftfartyg samt de privata luftfartygen orsakar buller och avgasutsläpp. Flygplansbullret hanteras genom planering av användningen av banorna, internationella bullerbestämmelser, utveckling av motortekniken och planering av markanvändningen. På flygplatserna orsakas utsläppen i luften av flera olika aktörer genom sina funktioner: Finavia, flygbolagen, markspeditionsbolagen och övriga företag som har verksamhet i flygplatsområdena samt försvarsmakten. Finavia ansvarar för sina egna funktioner och utsläpp och har i egenskap av ledningsenhet för en flygplats delansvar för miljökonsekvenserna av de funktioner som drivs på flygplatsen. Flygplatsens infrastruktur och landtrafik 1 Vägförbindelse till flygplatsen 2 Parkering och kollektivtrafik på land 3 Passagerarterminal 4 Flygledartorn (flygtrafiktjänsten) 5 Flygplatsens kontorsbyggnad 6 Hall för flygplatsens underhållsmaskiner 7 Hangar 8 Startbana och taxibanor Förhindrande av isbildning på flygplanen samt avrinningsvatten 9 Avisning och förhindrande av isbildning på flygplanen 10 Cisterner för frostskydds- och avisningsmedel (glykol) 11 Uppställningsplatta och ledning av vatten från denna Halkbekämpning på banorna samt avrinningsvatten 12 Underhållsmaskiner och halkbekämpning 13 Cisterner för halkbekämpningsmedel (formiater, acetater) Hantering av flygplansbränsle 14 Tankning av flygplan 15 Lagring av flygplans bränsle Underhållsmaskiner och kommunalteknik 16 Hantering av bränsle för underhållsmaskinerna 17 Kommunalt avfall 18 Problemavfall 19 Kommunalteknik i lokalerna (vatten och uppvärmning) Flygplatsens drift 20 Serviceprovdrift av flygplan 21 Flygplanens start, landning och rullning 3

Finavias företagsansvar i korthet Finavia är ett aktiebolag som ägs av finska staten och som upprätthåller driftsvillkoren för flygtrafiken, det vill säga flygplatserna och flygtrafiktjänsten. Flygtrafiken är en viktig del av trafiksystemet i landet, och vårt omfattande flygplatsnätverk möjliggör snabba förbindelser inom landet och mellan Finland och den övriga världen. Vi ser till att vår verksamhet är ekonomiskt hållbar och lönsam. Vi strävar efter att minimera miljökonsekvenserna i vår verksamhet och informerar öppet alla våra intressegrupper om dem. Vi vill också vara en god arbetsgivare för vår personal och en pålitlig samarbetspartner för våra intressegrupper. Våra viktigaste kunder är flygbolagen och flygpassagerarna. Andra viktiga intressegrupper är bland annat företag som betjänar flygbolagen, kommunala och statliga myndigheter och invånare som bor nära flygplatserna samt våra finansiärer. FYRA ANSVARSPELARE Ett företags samhällsansvar innebär ansvar för de konsekvenser som verksamheten har för det omgivande samhället, miljön och företagets intressegrupper. Samhällsansvaret benämns allt oftare företagsansvar. Företagsansvaret granskas i regel med avseende på ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar. Finavia har dock också en väldigt viktig samhällelig roll som ledningsenhet för 25 flygplatser. Av den anledningen lyfts det samhälleliga ansvaret fram i ett eget avsnitt. FINLAND KAN INTE NÅ FRAMGÅNG UTAN GODA FÖRBINDELSER Finska staten uppställer, i egenskap av ägare, olika samhälleliga mål för Finavia, vilka anknyter till bestämda specialuppdrag för bolaget, bland annat underhåll av det riksomfattande flygplatsnätverket, uppgiften att möjliggöra en säkert fungerande flygtrafik och uppgifter inom den statliga luftfarten och räddningstjänsten. Finavias verksamhet styrs på ekonomiska grunder, men de ägarpolitiska målen bygger på ett samhälleligt och ekonomiskt totalresultat som ska vara så gott som möjligt. KOSTNADSEFFEKTIVITET ÄR ETT VILLKOR FÖR NÄTVERKET Finavia finansierar sin verksamhet med intäkter från försäljningen av de tjänster som bolaget producerar för flygbolag, passagerare och branschaktörer. Finavia tar ut flygtrafikavgifter för tjänsterna till flygbolagen, och dessa avgifter fördelas på flygplatsavgifter och flygtrafiktjänstavgifter. I europeiska jämförelser hör priserna på Finavias tjänster till de lägsta. En del av underhållet av flygplatsnätverket finansieras med intäkter från huvudflygplatsen Helsingfors-Vanda. Trots lönsamhetsaspekten hålls alla flygplatser som bedriver reguljär trafik i drift i enlighet med Finavias specialuppdrag. Vi strävar efter att vara långsiktigt kostnadseffektiva och att förbättra produktiviteten så att vi kan behålla vår ställning i priskonkurrensen. MILJÖKONSEKVENSER OMFATTAS AV STRÄNGA TILLSTÅND Ett av Finavias mål är att sköta flygtrafiken i Finland så att den förorsakar så små miljöef- 4

fekter som möjligt. De mest relevanta frågorna för detta mål är halkbekämpning på startver allt fler åtgärder på flygplatserna. Finavias Miljötillstånden blir allt strängare och kräbanorna, avisnings- och frostskyddsbehandling av flygplanen, effektiv bullerhantering i är att inom utsatt tid genomföra de utveck- mål för miljöarbetet i hela flygplatsnätverket närheten av flygplatserna och energieffektivitet i flygtrafiken och på flygplatserna. flygplatsernas miljötillstånd förutsätter. lingsuppgifter som bestämmelserna enligt Tabell 1. Finavia Abp:s verksamhet i siffror Antal flygplatser 25 Antal operationer 539 345 Passagerarantal på flygplatserna totalt 19 089 089 Omsättning 317,9 miljoner euro Vinst före extraordinära poster 19,8 miljoner euro Räkenskapsperiodens vinst -10,2 miljoner euro Investeringar 34,2 miljoner euro Finavias egen energiförbrukning 158 GWh Energiförbrukning per passagerare 9,0 kwh/pax Koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 32 300 t Koldioxidutsläpp från den egna verksamheten per passagerare 1,7 kg/pax Förbrukning av halkbekämpningsmedel 2 128 t Flygplatser som beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen 15 st. Antal anställda per 31.12.2011 Totalt antal anställda på Finavia 1 808 Finländarens resa till en passagerarflygplats i genomsnitt 34 km Finavias miljöansvar omfattar i första hand flygplatsernas miljöeffekter. Dessutom stödjer vi flygbolagen och andra aktörer inom luftfarten i att minska sina egna miljöeffekter genom att erbjuda effektiva flygtrafiktjänster, bland annat smidiga inflygningsmetoder och ett luftrum utan trängsel, genom att ge anvisningar för avisning av flygplan och genom att utveckla systemen för uppsamling av avrinningsvatten på flygplatserna. VI SÖRJER FÖR ANDRA MÄNNISKOR Finavia Abp har cirka 1 800 anställda runt om i Finland och antalet anställda i hela koncernen är cirka 3 000. Totalt arbetar cirka 20 000 personer från olika företag antingen hel- eller deltid på Finavias flygplatser. För våra kunder erbjuder vi ett omfattande, fungerande och säkert flygplatsnätverk jämte tjänster. År 2011 satsade vi mycket resurser på att främja arbetshälsan, och till följd av detta minskade sjukfrånvaron betydligt. Sjukfrånvaron var 3,7 procent år 2011, vilket var mindre än året innan och i allmänhet inom servicesektorn. 5

Händelser i Finavias miljöarbete 2011 DET FEMTONDE ARBETET: ROVANIEMI Regionförvaltningsverket i Norra Finland fattade beslutet om miljötillstånd för Rovaniemi flygplats i december. Det var det femtonde tillståndet om flygplatsens verksamhet enligt miljöskyddslagen som har beviljats Finavia. Samtidigt slutfördes tillståndsomgången för Lapland Airports-flygplatserna (Ivalo, Enontekis, Kittilä, Rovaniemi, Kuusamo och Kemi-Torneå). Genom Rovaniemis tillstånd är det möjligt att på lång sikt utveckla en flygtrafik som främjar turism och andra näringar i regionen. I enlighet med tillståndsbeslutet kommer Finavia fram till slutet av september 2012 att utarbeta en kortsiktig plan för kontroll av propylenglykol i avrinningsvattnet. Propylenglykol, som markspeditionsbolagen använder vid avisnings- och frostskyddsbehandlingar av flygplanen, är ett biologiskt lätt nedbrytbart ämne, men det förbrukar syre i vattendragen och förorsakar luktolägenheter. Enligt beslutet får belastningen av halkbekämpningsmedel i vattendragen inte i väsentlig mån öka från den nuvarande nivån. För att effekterna av bullret ska minska, ska landningarna nattetid göras norrifrån och flygpla- nen ska starta norrut, förutsatt att inget annat krävs av flygsäkerhetsskäl. Staden Rovaniemi ligger söder om flygplatsen. År 2011 beviljades miljötillstånd också till flygplatserna i Kemi-Torneå, Enontekis och Helsingfors-Vanda. NATTRAFIKEN BEGRÄNSAS AV HELSINGFORS-VANDA MILJÖTILLSTÅND I slutet av år 2007 lämnade Finavia en ansökan om miljötillstånd för Helsingfors-Vanda. I augusti 2011 gav Regionförvaltningsverket i Södra Finland ett tillståndsbeslut som innefattar tiotals bestämmelser om minskning, uppföljning och rapportering av miljöeffekterna. För att Finavia ska kunna iaktta bestämmelserna krävs ett flertal åtgärder och många investeringar, bland annat i utvecklingen av vattenskyddet. Tillståndet begränsar nattrafiken på Finlands huvudflygplats och det buller som natttrafiken förorsakar. Begränsningarna försvårar dock inte i någon betydande mån de för Finland viktiga transferflygen mellan Europa och Asien, eftersom största delen av flygtrafiken infaller på eftermiddagen. Utan transferpassagerare utgör utbudet av flyg från Finland till Europa endast hälften av det nuvarande. Beslutet kan tolkas på så sätt att flygtrafiken på Helsingfors-Vanda och samtidigt i hela Finland, med undantag av midnattstimmarna, ska kunna utvecklas som en del av tillväxten i Helsingforsregionen inom ramen för bestämmelserna. Ändring i tillståndet söktes av 39 parter, och en av dem är Finavia. Största delen av kommunernas och privatpersonernas ändringsskrivelser gällde bullret från flygplanen. Dessutom krävdes att bestämmelserna om vattenskydd ska ändras. Enligt beslutet ska översyn av tillståndsbestämmelserna sökas före utgången av år 2017. Finavia anser att tidsfristen är för kort med tanke på utveckling av flygplatsens infrastruktur och verksamhet och kräver i sin ändringsansökan att tidsfristen ska förlängas. Finavia kommer antagligen att få ett lagakraftvunnet tillstånd år 2014 eller 2015 när Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen har behandlat ärendet. Då har tillståndsprocessen pågått inom Finavia i tio år. Mer information om åtgärder som krävs i tillståndet finns på sidorna 20 21. 6

7

MINSKAT EGOLOGISKT FOTAVTRYCK PÅ FLYGPLATSERNA I LAPPLAND Den internationella flygplatsorganisationen Airports Council International (ACI) har skapat programmet Airport Carbon Accreditation (ACA) för att hjälpa de flygplatser som är medlemmar i organisationen att systematiskt beräkna, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Det är fråga om ett fortlöpande ackrediteringsprogram där deltagarna ska visa årlig utveckling. Dessutom förutsätter Finavias energipolicy, som bolaget godkände år 2011, en kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen. Mängden koldioxidutsläpp (CO 2 ) fastställdes från och med år 2007 och genomsnittet för åren 2007 2009 jämfördes med mängden utsläpp år 2010. Det var en utmaning att samla in uppgifterna eftersom utsläppen fastställdes med denna noggrannhet för första gången. Uppgifterna om utsläppen verifierades av Enemi Oy. År 2010 uppgick CO 2 - utsläppen till 4 422 ton på 6 flygplatser i Lappland och till 19 562 ton på Helsingfors-Vanda. Sex Lapland Airports-flygplatser beviljades Airport Carbon Accreditation (nivå 2) som bevis på minskning av koldioxidutsläppen. Lapland Airports-flygplatsernas CO 2 -utsläpp minskade med totalt 637 ton år 2010 jämfört med genomsnittet för åren 2007 2009. Helsingfors-Vanda flygplats nådde nivå 1 i programmet med 4 nivåer och nu eftersträvas nivå 2, som kommer att nås uppskattningsvis år 2011. Läs mer om programmet på sidorna 12 13. RENOVERINGAR PÅ HELSINGFORS- VANDA GAV UPPHOV TILL FÖRFRÅGNINGAR På grund av underhållsarbetena på Helsingfors-Vanda flygplats var startbana 2 stängd en vecka och startbana 1 en månad sommaren 2011. De avvikande användningstiderna för banorna ledde till att antalet personer som kontaktade Finavia på grund av flygplansbullret ökade med tiotals personer jämfört med året innan. På några dagar blåste det också så kraftigt från sydost och nordväst att startbana 2 måste användas för start eller landning över norra Helsingfors, vilket också bidrog till ett ökat antal förfrågningar. Antalet landningar som styrdes i riktning från Esbo och västra Vanda och antalet starter som styrdes i riktning mot Kervo på grund av vindförhållanden var åren 2009 2010 större än genomsnittet. År 2011 kunde startbanorna till följd av väderförhållanden användas i större utsträckning enligt företrädesprinciperna. Andelen landningar i riktning från Esbo och västra Vanda var 18 procent på årsnivå, medan den de två föregående åren var 31 procent. Vindförhållandenas effekt kan också betraktas som ett flygbullerområde som beräknats för hela året. Bullerområdet minskade i landningslinjernas riktning i västra Vanda och mellersta Esbo. Bullerområdet utvidgades i riktning med startbana 1 mot södra Kervo eftersom antalet landningar ökade samtidigt som antalet starter i samma riktning minskade. Antalet operationer på flygplatsen ökade med 11 procent och arealen för bullerområdet L den >55 db ökade med 6 km 2. Antalet invånare i området ökade med 1 000 och uppgick till 14 000. STRIKTARE STYRNING AV AVISNINGSBEHANDLINGAR Finavia utarbetade en åtgärdsstrategi för landskapsflygplatserna, som vägleder både 8

markspeditionsbolagen som gör avisningsbehandlingar för flygplan och Finavia i dess verksamhet för att minska effekterna på vattendragen mer effektivt. På tre landskapsflygplatser krävs att markspeditionsbolagens avisningsbilar ska vara försedda med justeringsanordningar för glykolhalten i tvättmedlet och att bolagen ska använda blåsmaskiner eller en annan motsvarande mekanisk metod för att avlägsna tjocka snölager fram till år 2015. Samtliga flygplatser ska tillämpa en mekanisk metod fram till år 2020. Dessutom krävs att markspeditionsbolagens lagerbehållare ska vara försedda med anslutningsstycken som har droppskydd senast år 2013. Finavia avbildar avloppssystemet på uppställningsplattorna minst vart sjunde år och genomför utan dröjsmål de renoveringar som behövs. När uppställningsplattor förnyas, utreder Finavia om det på flygplatsen finns tekniska och ekonomiska möjligheter till en separat uppsamling av avrinningsvatten på behandlingsplatserna. På Uleåborgs, Tammerfors-Birkala och Kuopio flygplatser byggs en uppsamlingsplats för glykolhaltigt smältvatten före år 2015. Om uppsamlingen av glykol redan är ordnad på flygplatsen, är målet att samla upp 50 procent av glykolen, om ingen högre nivå har fastställts särskilt. Finavia ska se till att det alltid vid behov finns tillräckligt med personal för rengöring av uppställningsplattorna. Finavia har för avsikt att tillämpa den på Helsingfors-Vanda välfungerande samarbetsmodellen även med de avisningsföretag som är verksamma på landskapsflygplatserna. BRANDÖVNINGSOMRÅDEN RENGÖRS Marken i brandövningsområden som har använts länge undersöktes i Ivalo, Rovaniemi och Åbo. Prov på marken togs i närheten av riskobjekten och vattenprov i utloppsdiken. I övningsområdena upptäcktes bland annat markområden som var förorenade på grund av olja och lösningsmedel. I nästa skede kommer Finavia att bedöma föroreningsnivån för marken samt rengöringsbehovet. Utifrån dessa fastställer Finavia saneringsmålen och gör upp planer för sanering av områdena. Områdena kommer att rengöras i enlighet med ELY-centralernas bestämmelser under år 2012. Projektet beräknas kosta totalt cirka 0,2 miljoner euro. UPPDATERING AV MILJÖ- SYSTEMET OCH ÖVRIGA MÅL FÖR ÅR 2012 Under år 2012 inleds genomförandet av strategin för styrning av avisningsverksamheten och dess miljöeffekter på samtliga flygplatser. Utfallet av kontinuerliga glidflygningar kommer att höjas speciellt på Helsingfors- Vanda. Som ett led i detta arbete utarbetas en utredning om bullerhantering i inflygningsskedet och dessutom uppgörs en plan för åtgärder som ska vidtas inom de närmaste åren. En av sådana åtgärder kan vara till exempel förfaranden för drift med minimalt buller nattetid. Finavias miljösystem uppdateras till att motsvara den förändrade organisationen. Bland annat upphandlingar avvägs med tanke på hur effektivt miljökraven kan användas som valkriterium för dem. Samtidigt fattas beslut om krav för år 2013. Miljötillstånden blir allt strängare och kräver en del åtgärder på flygplatserna. Ett viktigt mål för Finavias miljöarbete är att utföra de utrednings- och utvecklingsuppgifter som krävs i tillståndsbestämmelserna inom utsatt tid. 9

Rationell kollektivtrafik Flygtrafiken är viktig även för trafiksystemet inom landet. Flygtrafiken förbinder de ekonomiska regionerna med varandra och Finland med världen. På rutterna i inrikesflygtrafiken används energieffektiva flygplan som är anpassade till resornas längd. Moderna propeller- och jetplan förbrukar betydligt mindre bränsle än tidigare. Bränsleförbrukningen per flygstol har minskat med 70 procent under de senaste 40 åren. Bränsleförbrukningen för ett propellerplan (ATR) i inrikestrafiken är 2,5 3 l per 100 km per person med ett fullt plan. I mer än hälften av inrikestrafiken används propellerplan. På flygen till och från Lappland med jetplan (A320) är förbrukningen som minst 3,7 l per 100 km per person. Finlands luftrum är miljöeffektivt, eftersom behoven inom den civila och den militära luftfarten systematiskt anpassas till varandra. Det omfattande flygplatsnätverket i Finland tillgodoser olika resebehov. Nätverket möjliggör effektiva arbetsresor från olika delar av Finland till utlandet och smidiga fritidsresor inom Finland. Mer information: www.jarkevaajoukkoliikennetta.fi. 10

I mer än hälften av inrikestrafiken används propellerplan. Luftfarten med i eu:s handel med utsläppsrätter Den första handelsperioden för luftfarten började den 1 januari 2012. Utsläppshandeln gäller samtliga avgående och ankommande flyg på flygplatserna inom EU-området. Målet är att minska utsläppen mellan olika produktions- och energisektorer på ett kostnadseffektivt sätt. Flygbolagen är tvungna att köpa utsläppsrätter från marknaden eftersom det antal som i förväg delats till bolagen i regel inte är tillräckligt. En utsläppsrättsenhet motsvarar ett ton koldioxidutsläpp. Det totala antalet utsläppsrätter grundar sig på de genomsnittliga utsläppen åren 2004 2006, och år 2012 delas ett antal som motsvarar 97 procent av genomsnittet. Under nästa handelsperiod är andelen 95 procent. Antalet utsläppsrätter per bolag fastställs utifrån de tonkilometer som bolaget har uppgett för år 2010 och som har verifierats. Flygbolagen lämnar uppgifterna till Trafiksäkerhetsverket (Trafi), som ansvarar för verkställandet av utsläppshandeln i Finland. Av utsläppsrätterna delas 3 procent ut avgiftsfritt till nya aktörer, och 85 procent av de återstående utdelningsbara utsläppsrätterna delas ut utifrån trafiken år 2010. Resten, 15 procent, auktoriseras ut, och i Finland ansvarar Energimarknadsverket för den. Enligt uppskattningar gör utsläppshandeln inom luftfarten att utsläppen relativt sett minskar med 46 procent fram till år 2020 jämfört med läget utan handel med utsläppsrätter. Mer information: www.trafi.fi. 11

Helsingfors-Vanda och Lapland Airports med i de Europeiska flygplatsernas frivilliga klimatarbete Över 50 europeiska flygplatser har redan anslutit sig till ett internationellt program för minskning av det ekologiska fotavtrycket för flygplatserna. I programmet deltar även Helsingfors-Vanda och 6 flygplatser i Lappland. Enligt Internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) är flygtrafikens andel av koldioxidutsläppen i hela jordklotet cirka 2 procent. Flygplatsernas andel av detta är ungefär 5 procent. I flygplatsområdet orsakas utsläppen i luften bland annat av flygplanen, markfordonens trafik i färdområdet, biltrafiken i marktrafikområdet och flygplatsens egen energiförbrukning. En- ergi förbrukas för uppvärmning, nedkylning, ventilation, belysning och drift av utrustning och system i byggnaderna och infrastrukturen på flygplatserna. De europeiska flygplatserna har inte enbart velat delta i det lokala miljöarbetet utan även varit intresserade av att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa den globala uppvärmningen. Flygplatserna vill ta ansvar för den belastning som deras industribransch orsakar för klimatet. MÅLET ÄR ATT KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MINSKAR Den internationella flygplatsorganisationen Airports Council International (ACI) har intagit en aktiv roll i frågan. ACI har skapat ett program med 4 nivåer för att främja hållbar utveckling. Syftet med programmet är att steg för steg stödja flygplatsernas arbete för att minska koldioxidutsläppen. När en flygplats har nått nivå 4, kan den anses vara en koldioxidneutral aktör. Fram till slutet av januari 2012 hade så som många som 55 europeiska flygplatser, inklusive Helsingfors-Vanda och 6 turistflygplatser i Lappland, antagits i programmet Airport Carbon Accreditation (ACA), som lanserades år 2009. Via de antagna flygplatserna reser totalt cirka 750 miljoner passagerare per år. GRÖNT BUDSKAP Finavias beslut att ansluta sig till programmet är förenligt med statens energipolitiska styrning och bolagets egen energipolicy. Finavia strävar efter att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten och minska miljöeffekterna av energiförbrukningen, säger Reijo Särkkä, biträdande direktör för flygplatsaffärsverksamheten och samordnare för energi- och klimatprogrammet. Enligt Särkkä är programmet ACA en god modell för kontinuerlig uppföljning av koldioxidutsläppen från energiförbrukningen och för utveckling av instruktioner. Deltagandet i programmet ger ett positivt och viktigt budskap till Finavias kunder, samarbetspartner, intressegrupper och egen personal: logotypen ACA vittnar om att vi på flygplatserna verkligen satsar på att skona miljön genom att spara energin och minska bränsleförbrukningen. FLYGPLATSERNA I LAPPLAND UPPNÅDDE MINSKNINGSMÅLET Inom ACA ändras flygplatsens energi- och bränsleförbrukning till koldioxidutsläpp i kommensurabel form med hjälp av olika koefficienter. Under sommaren och hösten 2011 kartlades och beräknades CO 2 -utsläppen på Helsingfors-Vanda och på 6 flygplatser som drivs enligt konceptet Lapland Airports. Föremål för kartläggningen var utsläppen från värme- och elanskaffningen och -produktionen, Finavias fordon, reservkraftsystem och bränslen som förbrukats i brandövningarna. Siffrorna för år 2010 jämfördes med medelvärdena åren 2007 2009. Utifrån resultaten ansökte vi om nivå 1 (mapping/kartläggning) för Helsingfors-Vanda eftersom utsläppsvärdena hade stigit på grund av kall vinter och en ökad fastighetsmassa på flygplatsen. På flygplatserna i Lappland hade utsläppen minskat, och för dessa flygplatser kan vi ansöka om nivå 2 (reduction/ minskning). Utifrån resultaten för år 2011 tror vi att Helsingfors-Vanda också höjs till nivå 2, säger Särkkä. 12

Det krävs åtgärder för att spara energi, säger Vesa Santaniemi, chef för regionteknik på flygplatserna i Lappland. PÅ HELSINGFORS-VANDA HÖR ENERGIBESPARINGARNA TILL VARDAGEN Minskning av energiförbrukningen utgör ledmotivet i mitt arbete, säger Martin Alm, chef för underhållsfunktionen för byggnaderna på Helsingfors-Vanda flygplats. Alms arbete omfattar planering och daglig uppföljning. Vid sidan av den normala flygplatsverksamheten diskuteras energifrågor i anslutning till de pågående saneringsarbetena och nybygget. Mest energi förbrukas för uppvärmning och nedkylning av passagerarterminalerna. När det gäller temperaturer måste vi beakta både passagerarnas och personalens behov, vilket medför en ytterligare utmaning, säger Alm. Vid planering av nya lokaler fästs speciell uppmärksamhet vid energilösningar för ventilationen och belysningen. Genom styrteknik är det möjligt att få ventilationen att fungera på ett ändamålsenligt sätt, och energi sparas med hjälp av nya energieffektiva ljuskällor. Under år 2011 genomfördes många energisparprojekt på Helsingfors-Vanda, säger Alm. Nedkylningen av flygledartornet anslöts till centralkylsystemet där värme tas tillvara för uppvärmning av tilluften. Nedkylningen av ADB-rummet, som finns i driftcentralen intill terminal 2, byttes ut till en miljövänlig fri uppvärmning där kylvattnet kyls ned med kall uteluft utan kompressorer. Den andra ventilationsmaskinen i avgångshallen i terminal T2 stoppades under vintern eftersom vi märkte att vi i praktiken klarar även med en maskin, speciellt när det inte är rusning. På så sätt fick vi ytterligare besparingar. Enligt Alm skapas de flesta energisparande lösningar därför på så sätt att verksamheten justeras utifrån praktiska observationer så att den bättre passar för sitt ändamål. På så sätt gjorde man bland annat på uppställningsplattans maskinplatser som uppvärms med returvatten från fjärrvärme. Funktionen effektiviserades genast när sulorna som mäter snö justerades så att de ger mer exakta värden. SMÅ ÅTGÄRDER HAR STORA EFFEKTER Lapland Airports är en grupp av 6 turistflygplatser som Finavia driver och som omfattar flygplatserna i Ivalo, Enontekis, Kittilä, Rovaniemi, Kuusamo och Kemi-Torneå. På dessa flygplatser lyckades vi minska koldioxidutsläppen under observationsperioden främst av den orsaken att många av flygplatserna har övergått från oljeuppvärmning till pelletuppvärmning som belastar miljön i mindre omfattning. Det krävs åtgärder, inte enbart ord för att spara energi, säger chefen för regionteknik Vesa Santaniemi som ansvarar för Lapland Airports-flygplatserna. Även små åtgärder har effekter när de är flera. Man kan till exempel släcka lamporna när de inte behövs, och vattenkranarna kan förses med automatisk reglering. På så sätt kan man uppnå många sparmål och även påverka attityderna. Visserligen vidtar vi på flygplatserna i Lappland också större åtgärder. Till följd av CO 2 -givarna som hör till ventilationsautomatiken växlas luften inte förrän det är nödvändigt. En del besparingar nådde vi när vi bytte halogenlamporna till ledljus i passagerarbryggorna. Vid upphandlingar och andra funktioner strävar vi alltid efter att välja den mest energieffektiva lösningen. Den är inte nödvändigtvis just då det förmånligaste alternativet, men den betalar sig nog på lång sikt, säger Santaniemi. Mer information om programmet ACA: www.airportcarbonaccreditation.org 13

NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 DATA OM FLYGPLATSERNAS OCH LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING De bifogade figurerna och tabellerna visar dels flygplatsernas användning av halkbekämpnings- och avisningsmedel för flygplan, dels deras avfallsmängder och energi- och vattenförbrukning. Här presenteras också de senaste årens utveckling och orsakerna till denna. Tabellerna visar också trafikvolymerna på flygplatserna samt avgasutsläppen från de flygplan som trafikerar flygplatserna. Dessutom lämnas uppgifter om utsläppen från Finavias markfordon. Flygtrafikens avgasutsläpp i Finlands luftrum publiceras via LIPASTO-systemet, se http://lipasto.vtt.fi. Tabell 2. Antal landningar på Finavias flygplatser år 2011 samt förändring från föregående år. År 2011 Förändring från föregående år (%) Flygplats Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Enontekis 65 4 2 71-4,4-55,6-96,8-49,3 Halli 1 182 1 667 1 850 0,0-24,5-2,5-5,2 Helsingfors-Malm 117 41 889 38 42 044 25,8 1,1-36,7 1,1 Helsingfors-Vanda 95 306 990 829 97 125 11,2 49,8 0,0 9,8 Ivalo 702 200 63 965 2,5 55,0 61,5 13,1 Joensuu 1 500 1 296 69 2 865-10,2-10,6 4,5-10,0 Jyväskylä 1 460 3 520 9 114 14 094-8,9-14,9 0,5-4,8 Kajana 1 058 160 77 1 295 29,3 45,5 54,0 32,4 Kauhava 1 105 6 160 6 266 100,0-37,9 7,5 6,2 Kemi-Torneå 1 569 779 1 2 349-0,1-14,5 100,0-5,3 Kittilä 1 362 110 55 1 527 22,3 2,8 358,3 23,8 Karleby-Jakobstad 1 763 1 397 154 3 314 7,9-12,0-7,8-2,2 Kuopio 3 298 3 028 5 095 11 421 10,9-7,2 8,3 4,4 Kuusamo 718 125 28 871 4,7 127,3 460,0 16,8 Villmanstrand 741 1 643 25 2 409-17,4 81,7-13,8 31,6 Mariehamn 2 432 1 392 0 3 824 17,5 41,5 0,0 25,3 Uleåborg 7 068 3 884 1 014 11 966 23,7-15,0 6,1 6,5 Björneborg 1 203 11 208 65 12 476 11,9-22,1-44,0-20,0 Rovaniemi 2 288 2 309 4 378 8 975 14,6-43,6-6,7-16,7 Nyslott 530 114 8 652-20,3-28,8-46,7-22,4 Tammerfors-Birkala 5 116 8 781 4 774 18 671 1,5-2,0-3,8-1,6 Åbo 5 600 7 921 289 13 810 2,5-9,3 13,8-4,5 Uttis 2 787 2 340 3 129-50,0 30,7 3,4 9,1 Vasa 4 612 1 734 297 6 643 10,0 17,4 39,4 12,9 Varkaus 423 53 28 504-22,5-32,9 1 300-19,6 Totalt 138 935 93 611 36 570 269 116 10,0-6,9 1,6 2,4 14

NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 Tabell 3. Förbrukning av halkbekämpningsmedel på färdområdena och avisningsmedel för flygplan samt avfallsmängder per flygplats år 2011. Halkbekämpningsmedlen används av Finavia och avisningsmedlen av flygbolagen samt av de markspeditionsbolag som ger flygbolagen service. Från och med år 2010 ingår nätverksförlusterna inte längre i siffrorna över energi- och vattenförbrukningen på Helsingfors-Vanda flygplats, eftersom funktionerna har sålts. I avfallsmängden ingår också avfall som Finavia enligt avtal har tagit emot av aktörerna på flygplatsen. Flygplats Urea t Halkbekämpnings- och avisningskemikalier (år 2011) Acetat 100% t Formiat 100% t Betain 100% t Glykol 100% m 3 Energi- och vattenförbrukning (år 2011) El MWh Värme MWh Vatten m 3 Blandavfall t Avfallsmängder (år 2011) Enontekis 0 0 4 0 15 382 268 279 3 11 1.1 Halli 0 18 0 0 0 37 220 59 4 9 0.1 Helsingfors-Malm 0 0 11 0 0 1 008 1 877 1 723 53 36 6.1 Helsingfors-Vanda 0 0 1 180 0 2 039 54 417 23 574 119 149 887 941 18.9 Ivalo 0 9 0 0 24 818 1 228 2 227 12 81 0.2 Joensuu 0 0 30 0 39 641 1 165 2 785 12 6 3.4 Jyväskylä 0 28 0 0 22 1 167 1 069 3 406 22 19 10.1 Kajana 0 0 10 0 11 467 775 2 097 7 3 4.8 Kauhava 29 3 0 23 0 112 369 172 2 1 0.1 Kemi-Torneå 0 29 0 0 9 594 792 986 13 18 5.6 Kittilä 0 67 0 0 69 1 236 1 474 4 604 33 40 0.7 Karleby-Jakobstad 0 33 11 0 11 474 674 1 978 0 17 0.2 Kuopio 0 52 0 12 69 1 782 1 814 2 313 32 9 6.3 Kuusamo 0 0 35 0 29 623 823 766 112 11 0.3 Villmanstrand 0 0 30 0 13 337 678 1 451 13 14 1.9 Mariehamn 0 5 4 0 6 437 939 1 615 37 8 1.7 Uleåborg 0 0 83 0 156 3 960 3 735 4 868 28 78 2.5 Björneborg 0 0 72 0 5 584 1 202 971 10 15 3.8 Rovaniemi 1 55 0 0 78 3 658 3 086 4 035 137 10 0.3 Nyslott 0 0 3 0 3 317 312 650 3 20 1.7 Tammerfors-Birkala 0 85 0 47 70 1 963 1 599 2 984 101 45 12.7 Åbo 0 100 0 0 54 2 318 1 736 4 870 35 59 1.5 Uttis 0 0 1 0 0 35 137 94 1 4 3.8 Vasa 0 1 52 0 55 1 405 1 808 4 472 8 44 0.0 Varkaus 0 0 6 0 1 437 240 158 8 23 2.4 Totalt 30 485 1 532 82 2 778 79 207 51 592 168 709 1 573 1 521 90 Nyttoavfall t Problemavfall t 15

NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 Tabell 4. Flygplanens bränsleförbrukning och utsläpp vid flygning på en lägre höjd än 915 meter (3 000 fot) (under den s.k. LTO-cykeln) samt Finavias markfordons bränsleförbrukning och utsläpp per flygplats år 2011. Flygplanens totala utsläpp och bränsleförbrukning under LTO-cykeln ökade med i genomsnitt 10 procent år 2011 jämfört med år 2010. Finavias markfordons totala utsläpp och bränsleförbrukning minskade med i genomsnitt 16 procent. Flygplats LTOcykler st. CO (t) Utsläpp från flygplan (år 2011) HC (t) NO x (t) SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) CO (t) HC (t) Utsläpp från Finavias markfordon (år 2011) NO x (t) Partiklar (t) Enontekis 100 1 0.1 0.5 0.0 100 40 0.3 0.1 0.5 0.03 0.001 70 20 Halli 200 3 0.1 0.01 0.00 10 4 0.3 0.1 0.7 0.04 0.001 80 20 Helsingfors-Malm 39 800 280 3.9 1.0 0.2 1 000 310 0.7 0.2 0.6 0.03 0.001 70 20 Helsingfors-Vanda 96 600 750 70 650 50 172 100 55 000 11.8 3.7 20 1.14 0.029 2 750 870 Ivalo 900 10 1.1 5.1 0.5 1 500 480 2.4 0.5 2.0 0.10 0.004 250 80 Joensuu 2 500 10 0.4 4.1 0.4 1 200 400 0.5 0.2 1.3 0.07 0.002 160 50 Jyväskylä 5 700 40 1.8 4.0 0.4 1 500 460 0.7 0.3 1.5 0.08 0.002 170 50 Kajana 1 200 4 0.2 2.8 0.3 900 270 0.2 0.1 0.7 0.04 0.001 80 30 Kauhava 100 2 0.1 0.05 0.01 20 7 0.5 0.2 1.1 0.06 0.001 130 40 Kemi-Torneå 2 200 7 0.2 4 0.4 1 100 350 0.5 0.2 1.2 0.07 0.001 140 40 Kittilä 1 500 10 1.5 10 0.9 2 700 870 1.0 0.4 2.7 0.15 0.003 320 100 Karleby-Jakobstad 3 100 10 0.2 3.9 0.4 1 200 380 0.4 0.2 1.0 0.06 0.001 140 40 Kuopio 6 400 30 1.5 10 1.0 3 200 1 000 0.8 0.4 2.9 0.15 0.003 310 100 Kuusamo 800 7 0.6 4.2 0.4 1 200 400 0.5 0.2 1.1 0.06 0.001 130 40 Villmanstrand 2 300 15 0.5 3.8 0.3 1 000 340 0.6 0.2 0.9 0.05 0.001 120 40 Mariehamn 3 200 30 1.3 1.1 0.1 500 170 0.2 0.1 0.3 0.02 0.000 40 10 Uleåborg 10 500 80 6.7 45 4.1 12 900 4 100 1.1 0.5 3.0 0.16 0.003 340 110 Björneborg 11 500 70 2.4 3.3 0.3 1 300 400 0.6 0.2 0.8 0.05 0.001 110 30 Rovaniemi 4 100 40 3.6 14 1.3 4 100 1 300 1.7 0.7 4.1 0.22 0.005 450 140 Nyslott 600 2 0.1 1.1 0.1 300 110 0.3 0.1 0.5 0.02 0.001 60 20 Tammerfors-Birkala 14 100 120 3.8 25 2.1 6 900 2 200 1.0 0.4 2.3 0.12 0.003 260 80 Åbo 11 200 90 4.5 21 1.9 6 100 2 000 1.5 0.5 2.6 0.15 0.004 350 110 Uttis 800 11 0.3 0.03 0.00 30 11 0.3 0.1 0.3 0.02 0.001 50 20 Vasa 5 900 30 1.8 12 1.1 3 600 1 200 1.2 0.4 1.8 0.10 0.003 220 70 Varkaus 400 1 0.0 0.9 0.08 260 80 0.4 0.1 0.4 0.02 0.001 50 10 Totalt 225 800 1 670 110 830 70 224 900 71 900 30 10 50 3.0 0.07 6 880 2 180 Siffrorna i tabellen är avrundade. I beräkningarna av flygplanens utsläpp ingår inte den militära luftfarten, helikopterflygningar eller segelflygplan. Uppgifter om flygplanens partikelutsläpp saknas. 1 liter kerosin = 0,800 kg. SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) Tabell 5. Värme-, el- och vattenförbrukning i Finavias fastigheter år 2011 och förändring jämfört med året innan. I beräkningen av värdena per passagerare ingår inte Kauhava, Halli, Uttis och Malms flygplatser som inte har regelbunden passagerartrafik. År 2011 Förändring Värmeenergiförbrukning 52 GWh -19% Värmeenergiförbrukning per passagerare 3,0 kwh/pax -22% Elenergiförbrukning 79 GWh -1% Elenergiförbrukning per passagerare 4,7 kwh/pax -1% Vattenförbrukning 169 000 m 3 2% Vattenförbrukning per passagerare 8,7 l/pax -12% Markfordonens energiförbrukning 27 GWh -17% Markfordonens energiförbrukning per passagerare 1,3 kwh/pax -28% Passagerare 19,1 milj. 16% LTO - CYKELN Flygplanens utsläpp beräknas för den internationellt fastställda s.k. LTO-cykeln (Landing and Take off Cycle). I beräkningen inkluderas de utsläpp som uppstår vid start, landning och därtill hörande rullningar på en höjd på upp till 3 000 fot (ca 900 meter). Detta innebär utsläpp vid start för en färd på cirka 6 km och vid landning för en färd på cirka 18 km. MARKFORDON Till Finavias markfordon hör de fordon som används bland annat i vinterunderhållet, övervakningsfunktionen för uppställningsplattorna och reparationsoch serviceverksamheten. Utsläppen från markfordonen beräknas utifrån bränsleförbruknings- och materieluppgifterna. 16

NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 3000 Figur 1. Årlig förbrukning av halkbekämpningsmedel på Finavias flygplatser 2001 2011. Vid beräkningen av totalmängden exkluderades vattnet som de flytande acetat-, formiat- och betainlösningarna innehåller (50 procent). År 2011 låg mängden förbrukade kemikalier på en vanlig nivå eftersom vädret var mildare och regnigare än året innan. Helsingfors-Vanda står för ungefär hälften av den totala förbrukade mängden. Betain är ett nytt ämne som har testats på Tammerfors-Birkala, Kauhava och Kuopio flygplatser. Ton Figur 4. Fördelning av blandat avfall, nyttoavfall och problemavfall som samlades in på Finavias flygplatser år 2011. Alla flygplatser 2011 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Urea Acetat Formiat Betain Blandavfall 49% Nyttoavfall 48% Problemavfall 3% 1200 Figur 2. Årlig syreförbrukning och kvävebelastning på grund av halkbekämpningsmedel 2001 2011. Sedan millennieskiftet har belastningen minskat betydligt i och med att man slutade använda urea. Under 2000-talet har belastningen varit jämn trots att användningen av halkbekämpningsmedel har ökat. Detta beror på den ökade användningen av flytande formiat som är det minst miljöbelastande medlet. Åren 2009 2010 sjönk belastningen på grund av att de använda volymerna hade minskat. Ton Helsingfors-Vanda flygplats 2011 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Blandavfall 48% Nyttoavfall 51% Syreförbrukning (O 2 ) Kvävebelastning (N) Problemavfall 1% 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Figur 3. Markspeditionsbolagens förbrukning av propylenglykol vid avisning och frostskyddsbehandling av flygplan åren 2004 2011 på Finavias flygplatser. I början av 2000-talet ökade användningen av avisnings- och frostskyddsmedel relativt kraftigt. Ökningen var en följd av den ökade trafiken, de nya behandlingsföreskrifterna och bytet av plantyper. År 2011 var mängden förbrukad propylenglykol mindre än vanligt på grund av mild höst. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 m 3 Tabell 6. Genom Finavias avfallshantering år 2011 insamlat blandat avfall, nyttoavfall och problemavfall samt förorenad jord som transporterats för hantering (ingår inte i den totala mängden). Tabellen visar också förändringen jämfört med föregående år. Som nyttoavfall räknas följande separat insamlat avfall: bioavfall, metall, glas, plast, returpapper och -papp, smörjolja, begagnade bildäck, el- och elektronikavfall samt sorterat byggavfall. År 2011 transporterades förorenad jord för hantering i Jyväskylä, Kuopio, Kuusamo och på Helsingfors-Vanda. År 2011 Ton Förändring Blandavfall 1 573-2% Nyttoavfall 1 521 3% Problemavfall 90 14% Totalt 3 184 0% Förorenad jord 580 26% 17

Helsingfors- Vanda flygplats 2011 Helsingfors-Vandas miljöår 2011 NYTT MILJÖTILLSTÅND Helsingfors-Vanda flygplats beviljades ett nytt miljötillstånd i augusti 2011. I tillståndsbeslutet krävs bland annat begränsning av nattrafiken på grund av buller, ökning av mängden kontinuerliga glidflygningar och effektivisering av uppsamlingen av avisningsmedel för flygplan. Mer information om miljötillståndet finns på sidan 20. ÖKAD TRAFIK År 2011 uppgick antalet operationer (landningar och starter) på Helsingfors-Vanda flygplats till 196 000. Jämfört med året innan ökade antalet med 11 procent. Passagerarantalet ökade med cirka 15 procent och uppgick till 14,9 miljoner. Den internationella trafikens andel av alla operationer i trafikflyget var cirka 70 procent. I något över hälften av den kommersiella inrikestrafiken används turbopropplan som förbrukar betydligt mindre mängder bränsle per person och kilometer än jetplanen. UNDERHÅLLSARBETEN FÖR STARTBANOR I juni juli utfördes underhållssarbeten på startbanorna 1 2. Under arbetena var banorna stängda, antingen helt eller delvis, och trafiken styrdes till två andra banor. Detta påverkade flygriktningarna i någon mån under sommaren. Invånarna i området informerades om bullereffekter till följd av arbetena via pressen och på Finavias webbplats. Helsingfors-Vanda flygplats har tre startbanor som används enligt väderförhållandena, trafiken och olika miljöfaktorer. Start och landning med flygplan är säkrast i motvind. Utöver säkerhetsfaktorerna påverkar trafikmängden och flygplansbullret valet av startbana. Den primära landningsriktningen på Helsingfors-Vanda nattetid (kl. 22 07) är startbana 2 från nordväst. Denna riktning användes i 57 procent av landningarna. Den primära startriktningen, startbana 3 mot sydväst, användes i 78 procent av starterna nattetid. FLYGPLANENS BULLEROMRÅDE VÄXTE NÅGOT År 2011 uppgick invånarantalet i bullerområdet (L den >55 db) till cirka 14 000 personer, och bullerområdet hade en areal på cirka 64 km 2. Motsvarande siffor för år 2010 var 13 000 och 58. Den ökade trafiken och vindförhållandena (västlig och nordvästlig vind) inverkade på att bullerområdet utvidgade främst i riktning mot Kervo. Bullerområdenas form och därigenom det kalkylmässiga invånarantalet i bullerområdet kan påverkas av att startbanorna på flygplatsen stängs på grund av underhållsarbeten. Flygbolagen kan effektivt minska bullret från flygplanen genom att ersätta gamla plan med nya plantyper som ger upphov till mindre buller. År 2010 uppgick andelen jetplan som förorsakar mindre buller till cirka 65 procent av trafiken och andelen turbopropplan till cirka 24 procent. Planen med bred flygplanskropp utgjorde cirka 5 procent av den totala trafikvolymen på Helsingfors-Vanda. I syfte att upprätthålla flygvapnets stödberedskap besökte Satakunta flygflottiljs plan F-18 Hornet Helsingfors-Vanda flygplats några gånger under året. BULLERHANTERINGEN I INFLYGNINGSSKEDET VIDAREUTVECKLAS Utsläppen i luften och bullret från flygplanen minskar om inflygningen görs genom kontinuerlig minskning av höjden utan planflyktsskede. Dessa inflygningar kallas inflygningar med kontinuerlig glidflygning (CDO = Continuous Descent Operation) eller gröna inflygningar. Metoden görs möjlig av en lämplig luftrumsstruktur och flygledningen, men det är piloten som ansvarar för genomförandet i praktiken. Under rusningstiden på eftermiddagen, när flera flygplan samtidigt landar på parallella banor, kan CDO-metoden enbart tillämpas på en av banorna. Vintern 2008 inledde Finavia ett samarbetsprojekt med tre finländska flygbolag för att öka antalet gröna inflygningar. Inom projektet har användningen av luftrummets gränser och inflygningsrutter optimerats längre bort från flygplatsen, och gemensamma instruktioner om bullerhantering i inflygningsskedet har skisserats för flygledningen och piloterna. Metoderna kommer att vidareutvecklas. Finavia följer upp CDO-utfallet med hjälp av vedertagna parametrar och systemet för uppföljning av flygrutter. Utfallet varierar stort. Man har upptäckt att olika flygbolag flyger samma plantyp på olika sätt. Dessutom har man konstaterat att utfallet är bättre kvällsoch nattetid än dagtid och att utfallet är minst vid användning av parallella banor. Utfallet varierar också enligt bana; det bästa resultatet har nåtts vid landningar på den primära banan 15 (bana 2 i riktning från Nurmijärvi). År 2011 var CDO-utfallet 55 procent. Utfallet var 59 procent nattetid och 29 procent under rusningstiden på eftermiddagarna. MINSKAD PROVDRIFT NATTETID Flygbolagen testar sina plan efter utförd motorservice. Provdriften efter servicen görs på provdriftsplatsen på flygplatsens tekniska område. Denna plats är omgärdad av cirka nio 18

Helsingfors- Vanda flygplats 2011 meter höga jordvallar. I vissa väderförhållanden kan bullret höras i de närliggande bostadsområdena trots vallarna. Till följd av att flygplanen har utvecklats har bullret från provdriften dock minskat. År 2011 testades jetplan på halv eller full effekt nattetid (kl. 23 06) i genomsnitt 11 gånger i månaden. Motsvarande siffra året innan var 12. MÄTNINGAR VISAR ATT LUFTKVALITETEN HAR FÖRBÄTTRATS Flyg- och fordonstrafikens effekter på kväveoxidkoncentrationerna utvärderades med en passivinsamlingsmetod under tre månader hösten 2011. Insamlarna placerades på 22 ställen på olika håll i flygplatsområdet. De byttes ut och analyserades varje månad. Motsvarande mätning hade genomförts på flygplatsen hösten 2006. Den livliga fordons- och markmaterieltrafiken avspeglar sig i mätresultaten framför och bakom terminalerna, i synnerhet på ställen som vädras dåligt. Start- och taxibanorna kan däremot vädras lätt och där används inga markmaterielanordningar eller markfordon som är på gång under lång tid, och därför är koncentrationerna av kväveoxid betydligt lägre på banorna. De högsta koncentrationerna mättes utanför flygplatsområdet, framför terminal 2 och vid korsningen av vägen (Luftleden) till flygplatsen, som är livligt trafikerad. Jämfört med mätningar år 2006 hade koncentrationerna av kväveoxid sjunkit på flera punkter. Mest förbättrades luftkvaliteten i slutändan av terminal 2 och vid korsningen av Luftfartsvägen och Datavägen utanför färdområdet. AUTOMATIK FÖR VATTENSTYRNING Till avisningen och förhindrandet av isbildning på flygplanen används propylenglykolbaserade vätskor. Behandlingarna görs i områden som är anslutna till ett avloppssystem. Dessutom uppsamlas en så stor andel av frostskydds- och avisningsmedlen som möjligt med sugbil och transporteras för återvinning till rötningsenheten på Viksbacka avloppsreningsverk. Snö från avisningsområdena samlas på ett separat område, varifrån smältvattnet leds till avloppssystemet. Hanteringen av glykolhaltigt vatten utvecklas kontinuerligt och behandlingarna koncentreras till mindre områden. För hantering av glykolhaltigt vatten har vi köpt ett nytt system för vattenstyrning. I det nya systemet styrs vatten delvis automatiskt med hjälp av sulor. Dessutom är systemet utrustat med ännu bättre alarmmetoder vid störningar och med funktioner för lagring och rapportering av information. En del av avisningsbehandlingarna koncentreras till fjärravisningsområdena där avisningsmedlen kan samlas upp och tas till vara mer effektivt än på de stora uppställningsplattorna. År 2011 användes 35 procent av frostskydds- och avisningsmedlen på fjärravisningsplatsen, medan motsvarande andel år 2010 var 13 procent. Fjärravisningsplatsen blev färdig för några år sedan. En annan fjärravisningsplats byggs för tillfället, och det första skedet blir färdigt under vintersäsongen 2011 2012. Hela området blir färdigt inför vintersäsongen 2013 2014. Mängden propylenglykol som används för avisning och förhindrande av is uppgick till cirka 2 000 m 3 år 2011, medan den år 2010 uppgick till 3 500 m 3. Mängden minskade främst till följd av mild och regnig höst. Mängden halkbekämpningsmedel för banor var däremot större än de två föregående åren. Väderförhållandena påverkar också halkbekämpningen: under torra, kalla vintrar behövs en mindre mängd bekämpningsmedel än när temperaturen varierar kring noll grader. UTREDNINGAR AV SPRIDNINGEN AV AVISNINGS- MEDEL FÖR FLYGPLAN I anslutning till byggandet av Ringbanan upptäcktes en bakterieflora i vissa tunnlar, som eventuellt beror på en långvarig användning av avisningsmedel för flygplan. För att utreda alla omständigheter bad miljömyndigheterna Finavia om omfattande utredningar av spridningen av avisnings- och frostskyddsmedel i området kring Helsingfors-Vanda flygplats. För utredningen togs vattenprov på 101 provpunkter. Glykolhaltiga ämnen förekommer i vattnet i marken och berggrunden främst på uppställningsplattan framför terminal T1. Betydande mängder skadliga ämnen upptäcktes endast i en av terminalens grundvattenbrunnar, i glykolvattenmagasinets omgivning och invid snöområdet i söderänden av startbana 2. Utredningarna fortsätter för tillfället. Ledningen av vatten som innehåller avisningsmedel har vidareutvecklats. Avloppsnätet framför terminal T1 avbildades år 2010, och skadorna reparerades sommaren 2011. År 2011 fortsatte avbildningen av avloppsnätet framför terminal T2, och nödvändiga reparationer kommer att göras år 2012. En regnvattentunnel som används för ledning av glykolhaltigt vatten kommer att tätas i enlighet med miljötillståndet. Invid tunneln för Ringbanan har man byggt pumpbrunnar som ska minska mängden spillvatten i tunneln. BELASTNINGEN I YTVATTEN HAR MINSKAT BETYDLIGT Under de tre senaste vintersäsongerna har den biologiska syreförbrukningen i ytvattnet varit betydligt lägre än de tio senaste åren i genomsnitt. Den gynnsamma förändringen har påverkats av Finavias åtgärder för att minska belastningen i ytvattnet, som är bland annat ökning av pumpkapaciteten och koncentration av avisningsbehandlingarna till fjärravisningsområdet. Den biologiska syreförbrukningen i avrinningsvattnet från flygplatsen som leds ut i dikena i närheten var cirka 150 ton förra vintersäsongen, medan den de senaste tio åren har varit i genomsnitt 300 ton per vintersäsong. Mest minskade belastningen på Kallbäcken, som under vintersäsongen 2010 2011 var ungefär 12 ton. Under förra vintersäsongen var belastningen knappt 40 ton, och under de fem föregående åren har den varierat från 60 ton till 580 ton per vintersäsong. BÄTTRE ÅTERVINNING AV ENERGIAVFALL Mängden avfall från Helsingfors-Vanda flygplats som transporterades till Finavias avfallshantering var cirka 1 900 ton år 2011. Mängden minskade med cirka 4 procent jämfört med året innan. Avfallssorteringen har effektiviserats, och mängden avfall som återvinns har ökat. Mängden biologiskt avfall har ökat markant, med cirka 32 procent. Samtidigt har dess andel av allt avfall ökat från 11 procent till 14 procent. Mängden separat insamlat energiavfall som återvinns ökade med 8 procent från år 2010. Det blandade avfallet, i likhet med merparten av det byggavfall som ska sorteras, transporterades också till energiåtervinning. Närmare hälften av allt avfall styrdes till energiåtervinningen. 19