Nr. 1 År 2000. En tidning för de boende i Brf. Albert, Herbert, Ada och Herkules

Nr. 1 År 2000 En tidning för de boende i Brf. Albert, Herbert, Ada och Herkules 1

Haga - en kort introduktion. Ungefär så lyder väl temat för millenniets första nummer av Nya Haga - om det finns något tema. Det är ju faktiskt inte alla läsare som är garvade Hagabor. Eller ens göteborgare. Eller ens svenskar. Speciellt för er som inte har bott så länge i våra kvarter innehåller detta nummer ett par artiklar om olika aspekter av vår stadsdel. Men på tröskeln till 2000-talet blickar vi förstås också framåt. Snabbare än de flesta av oss kunde ana kommer nu den nya bredbandstekniken. Hur gick det till och vad kommer det att betyda? Tidningen Nya Haga görs av några medlemmar från var och en av våra fyra bostadsrättsföreningar. Den utkommer vanligen med ett nummer per år. Trevlig läsning, önskar Redaktionen Inledare Innehåll Mer ljus - tryggare stadsdel Bättre belysning ger större trygghet för den 3 sid 4 föreningarna till bredbandsnätet? sid 7 kulturscenen. sid 10 Hagas egen Pettson Bakom sid kulisserna hos Östens El... 12 Föreningsnytt. Föreningarna informerar sid som vandrar i Haga efter mörkrets inbrott. Brendband på bred front Vad innebär anslutningen av HSB På jakt efter kulturen i Haga En heltäckande kartläggning av Nya Haga är en oberoende tidning för de boende i Ada, Albert, Herkules och Herbert i Haga. Detta nummer är tryckt i en upplaga av 400 exemplar och ansvarig utgivare är Björn Forsman. Herbert Björn Forsman, Redaktör, tel 136708 Eva Dahlgren, Redaktör, tel. 136708 Ada Håkan Johnsson, Redigering tel. 7741224 Albert Björn Rantil, Fotograf, tel. 7111771 Dan Andersson, Redigering, tel.711 38 81 Herkules P-G Bergfors, Redaktör, tel. 7741703 2

Mer ljus A k t u e l l t - tryggare stadsdel -Med all sannolikhet blir det beslut om att genomföra linspända lampor i hela Haga till hösten, säger Gunilla Haellquist. Nya sådana sitter under våren på prov uppspända på Haga Östergata, som är den sämst belysta gatan i hela Haga. Tre olika typer av linspända armaturer sitter uppe men det hela förslår inte utan måste förtätas, berättar hon. -Förutom linspänt måste det till portlyktor vid varje entré. Det saknas på flera ställen idag, säger Gunilla Haellquist. Har ni också undrat över de olika lampor som satts upp på några fasader här och var i Haga? På stadsbyggnadskontoret berättar arkitekt Gunilla Haellquist att det är provbelysning, som ingår i ett trygghets- och säkerhetsprojekt. -Egentligen är det ett jämställdhetsprojekt som startade redan 1997. Många kvinnor klagar över att de inte vågar gå ut ensamma när det blivit mörkt. Vi ville jobba med en hel stadsdel och en stadsdel där vi enkelt kunde komma i kontakt med boende och verksamma, säger hon. -Belysning var ganska nytt för oss så vi ville inte ta en stadsdel med svåra sociala motsättningar. Tillräckligt dåligt belyst Haga var tillräckligt dåligt belyst för att vara lämpligt pilotprojekt och det kanske vi ska vara glada för, för även om det inte är bestämt ännu vilken omfattning det blir så är det i alla fall helt klart att det blir mer belysning. Fasadlyktor ger trygghet När detta är klart kommer man att utvärdera och se hur många lyktor det behövs på fasaderna. -Anledningen till att vi provar detta är att många upplever vägglyktor som mera gynnsamt när man möter en person. Vi provar både en modern och en gammaldags lykta. De boende och verksamma i Haga är med i projektet och har fått utbildning i belysning. Även närpolisen är med, eftersom detta räknas som brottsförebyggande arbete. Trafikkontoret äger lamporna och kommer att bekosta de nya linspända. Kontoret har nu flyttat fram sitt beslut om att byta ut de gamla. Det skulle ändå göras eftersom man vill bli av med kvicksilvret och även övergå till lågenergilampor. Ingår i Stad i ljus Projektet i Haga ingår numera också i projektet Stad i Ljus, som gäller hela Göteborg. -För oss är Haga ett mycket värdefullt vardagsprojekt. Vi ska nu försöka hitta en stadsdel till och där vill vi även knyta till oss sociologer och psykologer. Meningen är ju att på sikt ska man tänka i de här banorna i hela stan. Det finns många förorter med mörka gångbanor från spårvagnshållplatsen, säger Gunilla Haellquist. E.D. 3

I n t e r n e t Det omsusade bredbandet ligger redan på plats under gatstenen. Några grävskopor behöver inte sättas i arbete i Haga för att vi skall få tillgång till de elektroniska motorvägarna. Under sommaren kommer alla våra fyra föreningar att anslutas till Telias bredbandstjänst. Men Albert valde en specialvariant. Minns ni debatten om kabel-tv på 80-talet? En massa människor tyckte att det räckte fint med två kanaler och kände sig överkörda när deras bostadsrättsföreningar tvingade dem att vara med att betala kabel-tv-installationen i fastigheten. I våra fyra föreningar fanns kabel-tv redan från början och därmed blev det inga större diskussioner. Men nu är det alltså dags för bredband. Vad säger medlemmar som inte har dator och aldrig tänker @ skaffa heller. Eller folk som har dator, men inte använder den till att surfa på internet vill de vara med och betala? Bredbandstjänsten betalas förvisso bara av den som vill utnyttja den. Det kostar 200 kronor per månad och sedan kan man vara var BREDBAND... på bred front Vad säger medlemmar som inte har dator och aldrig tänker skaffa heller? uppkopplad på nätet dygnet runt om man vill. Hastigheten lär bli tio gånger så hög som med dagens modem till att börja med. Alla betalar Men själva installationen står föreningen för och därmed kan man säga att alla är med och betalar. Enligt det standardavtal som HSB Göteborg träffat med Telia uppgår kostnaden till 900 kronor per lägenhet. Det fanns i avtalet också ett alternativ enligt vilket den enskilde bostadsrättsinnehavaren står för installationskostnaden. Men då skulle priset bli mer än dubbelt så högt -1 900 kronor per lägenhet. Oavsett vilket alternativ som väljs dras nätet in i alla lägenheter. Alla våra fyra föreningar valde att låta föreningen betala. Nya Haga har talat med alla fyra föreningarna samt med Kjell Ring på HSB Göteborg, som är marknadsansvarig för bredbandstjänsten, om hur diskussionerna har gått. Speciellt nät Först några ord om det tekniska. Den bredbandslösning som våra föreningar har valt kallas LAN-nät (står för Local Area Net). Det innebär att man drar fram ett speciellt nät i fastigheten för bredbandstjänsten. Men det finns åtminstone två andra alternativ: Man kan använda det befintliga kabel-tv-nätet. Då räcker det med att byta ut dosorna i lägenheterna. Dessutom krävs ett speciellt kabelmodem. Det är också möjligt att använda den befintliga telefonledningen, som uppgraderas en smula för att klara så kallad ADSL-anslutning (står för Asymetric Digital Subscriber Line). Den här lösningen kräver också ett särskilt modem. Telefonen kan användas som vanligt även när man är uppkopplad. Samtliga tre lösningar innebär att någon typ av metalltråd används för anslutningen mellan den enskilda lägenheten och den fiberoptiska kabeln i gatan. Det går också att dra fiberkabel ända in i lägenheten. Det blir dock mycket dyrt och ganska krångligt. Dyrare via kabel-tv Vilken av anslutningsvarianterna är då bäst? Det beror förstås på vem man frågar. Alla varianter har sina för- och nackdelar. Kjell Ring på HSB Göteborg (som dessutom själv bor i Albert) säger: -Vi diskuterade en kabel-tv-lösning för ett par år sedan. Men det föll på att kostnaden blev för hög. Även idag blir denna lösning dyrare än ett LAN- 4

nät. Vilket kan tyckas underligt med tanke på att kabel-tv-nätet redan finns på plats, medan LANnätet måste dras från början. Men så är det tydligen. ADSL-lösningen är enligt Kjell Ring ett tekniskt sämre alternativ som främst kommer till sin rätt i villaområden och på orter som ligger långt från närmaste fiberoptikkabel. När föreningen väl fastnat för ett LAN-nät återstår frågorna: Vem som skall bygga det och vem skall leverera bredbandstjänsten? Teoretiskt hade det varit möjligt att bygga nätet i egen regi och sedan gå ut på marknaden för att hitta @ bästa och billigaste leverantören. Men samtliga våra föreningar har valt att låta Telia såväl bygga nätet som leverera bredbandstjänsten. Fria efter fem år -Att bygga nätet i egen regi hade kostat 3 500 4 000 kronor per lägenhet, gissar Kjell Ring. Men då hade föreningen å andra sidan haft frihet från första dagen. Hur är det då för oss som låter Telia bygga? Jo, enligt standardavtalet äger Telia nätet de första fem åren. Först därefter är man fri att välja en annan leverantör av bredbandstjänsten. Den här konstruktionen gillade man inte riktigt i Alberts styrelse. -Fem år är lång tid i den här branschen. Titta fem år tillbaka och tänk efter hur mycket som har hänt när det gäller Internet, säger Mats Räntfors, sekreterare i styrelsen. Föreningen har jobbat med bredbandsfrågan en längre tid och haft en särskild arbetsgrupp med datorkunnigt folk. Man tog bland annat in en offert från företaget Glocom som stod bakom ett alternativ som rent tekniskt var överlägset det som Telia erbjuder. -De erbjöd ett LAN-nät med äkta IP-adress, vilket bland annat innebär att det är mycket enklare att sätta upp en egen server och att nå sin egen dator utifrån. Men för vanlig surfning duger Telias nät bra, tror Mats Räntfors. Åtta av tio som ringer styrelsen i samband med att de är spekulanter på en lägenhet i föreningen frågar om bredband. @ Vi har just beslutat att byta ut alla spaljéer på gården. Det kostar nästan dubbelt så mycket som att installera bredband Kortare bindningstid Glocoms lösning föll dock på att den hade blivit väl dyr. Även Albert valde till slut Telia, men ville bara gå med på en treårig bindningstid. För det får föreningen punga ut med 1 100 kronor i 5 anslutningsavgift per lägenhet istället för 900. I övriga styrelser har de fem årens bindningstid inte lett till några höjda ögonbryn. Avtalet med Telia innehåller klausuler om att föreningarna har option på tekniska förbättringar i tjänsten. Även de ekonomiska villkoren de 200 kronorna i månaden skall kunna förhandlas om. Men hur avtalet skall tolkas verkar inte solklart. Enligt Tord Beding, Herkules ordförande, innebär skrivningen att månadskostnaden kan sjunka om den allmänna prisnivån för bredbandstjänster blir lägre än 200 kronor. -Vi har inte känt något intresse för att äga nätet. Vi var mer intresserade av att snabbt få bredband installerat. Åtta av tio som ringer styrelsen i samband med att de är spekulanter på en lägenhet i föreningen frågar om bredband, säger Tord Beding. Att det blev just Telia förklarar Tord bland annat med företagets stora organisation och därmed större serviceberedskap. Det var viktigt att inte ge sig i lag med äventyrare. Ingen stämma HSB Göteborg rekommenderar sina föreningar att ta bredbandsbeslutet på en stämma eller att göra en medlemsenkät. Men det har inte skett vare sig i Herkules eller i Herbert. -Det finns en risk att man utreder sönder en sådan här fråga. Tack vare att vi var snabba står vi nu högt upp på turordningslistan, förklarar Tord. Bosse Apler i Herberts styrelse har samma syn på saken: -Styrelser är till för att ta sådana här beslut. Rent ekonomiskt är det inte så mycket pengar. Vi har just beslutat att byta ut alla spaljéer på gården. Det kostar nästan dubbelt så mycket som att installera bredband. Genom informella kontakter har styrelserna i Herbert och Herkules förvissat sig om att minst 20 procent av de boende kommer att vilja ansluta sig till bredbandstjänsten. Det är det krav som Telia ställer. Bosse har också tröst åt dem som tycker att de får vara med och betala för en installation som de inte kommer att ha någon nytta av: -Bredband betyder mycket för åtskilliga lägenhetsspekulanter. Jag skulle tro att våra lägenheter stigit 20 000 kr i värde genom det här avtalet. forts...

...fortsättning från föregående sida Ingen negativ I Ada genomförde man en medlemsenkät innan styrelsen skrev på kontraktet med Telia. -Omkring hälften svarade. Av dessa var bara en handfull tveksamma. Ingen var direkt negativ, berättar ordföranden Kjell Mårtensson. Även Ada har haft en arbetsgrupp som jobbat med @... en enda väggdosa i varje lägenhet...placeras bredvid lägenhetens första telefonjack, vilket ofta är placerat i hallen eller på annan plats långt från datorarbetsplatsen bredbandsfrågan. Bland annat tittade man närmare på en kabel-tv-lösning som alternativ till ett LANnät. -Men utvärderingen visade att kabel-tv-varianten förmodligen inte är lika utvecklingsbar med tanke på framtida tillämpningar, förklarar Kjell. Han påpekar dock att inte heller LAN-nätet nödvändigtvis har tillräcklig kapacitet för att klara framtida, än så länge okända, behov. -Det är ändå relativt små pengar det handlar om. Slutligen kan det vara bra att känna till var Telias kabelinstallation omfattar, nämligen en enda väggdosa i varje lägenhet. Den placeras bredvid lägenhetens första telefonjack, vilket ofta är placerat i hallen eller på annan plats långt från datorarbetsplatsen. Var alltså beredd att själv lägga någon timma på kabeldragning innan första bredbandssurfningen kan bli av. B.F. 6

På jakt efter K u l t u r kulturen i Haga Visst finns det en särskild Hagakultur! I den ryms hus med gamla anor, gröna och blommande innergårdar, en mängd kaféer som vart och ett har sin speciella karaktär och sina stamgäster, de många butikerna med sina ofta originella utbud av varor, den nästan totala bilfriheten, känslan av att vara i en småstad, en K-märkt enklav i en bullrande storstad. Allt man behöver för livets nödtorft står faktiskt att finna inom Hagas hank och stör. Men bland det bästa med Haga är också att det ligger så centralt i Göteborg. Det är alltså nära till ett par mindre mysiga, men billiga snabbköpsvaruhus inom stora livsmedelskedjor, hyfsat nära till Posten på Linnégatan och till Lokala Skattemyndigheten. Längs med norra gränsen av Haga löper många bussoch spårvägslinjer för vidare befordran ut i stora världen, mot Liseberg, Nordstan, Delsjön, Mölndal, Frölunda, havet, vara vad det vara må, och gångavstånd eller åtminstone cykelavstånd är det till Avenyn, Operahuset, Götaplatsen med sina stora kulturinstitutioner för litteratur, konst och musik, Artisten vid Näckrosdammen, Mässan, Skandinavium och Ulleviarenorna vid evenemangsstråket. Kulturlivets hälsotillstånd Men hur står det till i Haga med den kultur som definieras på det vanliga, mer inskränkta viset och som förmedlas av kulturarbetare som författare och s k artister, de må sen vara sångare, musiker, skådespelare, skulptörer, bildkonstnärer, konsthantverkare, installatörer eller andra varianter? Jo, tack! Det står bra till med Hagas mötesplatser för de sköna konsterna också. För de boksynta åtminstone en välsorterad bokhandel (Bokia) på Landsvägsgatan och två antikvariat ganska nära varandra vid Haga Nygatas östra ände. För några år sen fanns i Haga fem antikvariat, motsvarande i Lilla London trakterna runt Charing Cross i riktiga London. Men inte alla lyckades alltså etablera sig för gott lika säkert som de återstående båda: Antikvariat Röde Orm och Bokmalen. Inga biografer men många andra scener Teatrar då? Ja, det beror lite på vad man räknar 7

turnerande runtom i landet, mest i Västsverige. Den enda av de fyra teatrarna runt Järntorget som strikt tillhör Haga är Lilla teatern. Bara en heltidsanställd finns där f n. Sen projektanställs skådespelare och andra efter behov för varje ny produktion. Lilla teatern startade för 20 år sen och ägnade sig de första tio åren åt enbart turnérande. Den har haft sin fasta scen i hörnan Södra Allén- Mellangatan sen 1990. Där går att pressa in 80 vuxna åskådare men 100 barn ryms där på de kanske inte så bekväma till stadsdelen Haga. Om vi följer Svenska kyrkans gränsdragning för Haga församling, som är Sveriges minsta för övrigt, så finns också Nilssonsberg med och hela Skanstorget och så förstås Hagakyrkan med den parkliknande Haga kyrkoplan. Men flertalet göteborgare låter nog Haga begränsas av Linnégatan i väster, Södra Allén i norr, Sprängkullsgatan i öster och Skansparken-Skanstorget i söder. Enligt den uppfattningen skulle Hagakyrkan inte ligga mitt i byn utan lite vid sidan om byn. Järntorget, omgivet av gator som formar en sexkant, ingår inte i Haga församling, så när som på den lilla södra gatstumpen, Järntorget nr 6, och det stora huset med nr 7-9 som rymmer bl a tidningen Ny Tid. Denna stora, renoverade och nyss återinvigda öppna plats är sig själv nog, skulle man kunna säga, och är ett av Göteborgs teatercentra. Där har Hagaborna på några få minuters promenadavstånd tillgång till minst fyra teatrar i olika väderstreck. Störst är Folkteatern med sina tre scener vid den bit av Järntorget som numera kallas Olof Palmes plats. I hörnan vid Norra Allégatan ligger Pusterviksteatern. Dess teaterförening ingår i Riksteatern med de möjligheter till gästspel utifrån som detta ger. I sydväst ligger Teater Kolibri, några sekunder innan man som vandrare sydvart från Järntorget når Linnégatan. Den är inte stor, som dess namn antyder, med plats för i bästa fall 50 personer. Den drivs med en kärntrupp om tre aktörer, som ibland utökas med en eller annan till. Kolibri delar sin verksamhet mellan vanliga vuxenföreställningar och barnteater för förskoleoch skolbarn. En hel del av arbetstiden ägnas åt långbänkarna. Man spelar mest för barn och ungdom, på dagtid, men tar också emot fria grupper på gästspel. En f d ölstuga och en museibod En femte scen vid Järntorget förfogar också Gillestugan över. Den startade som Ölstugan Tullen redan 1907 och är därmed Göteborgs äldsta ännu i bruk varande lokal med mat-tradition. Namnändringen till Gillestugan tillkom på 30-talet. Detta nöjesetablissement har sen 1988 utvecklats mot ett allt rikare sceniskt utbud, och är lika populärt hos publiken som bland artister som älskar närkontakten med åhörarna, den intimitet som Gillestugans övervåning erbjuder. Där finns plats för 87 matgäster, men ytterligare något 40-tal åskådare kan avlyssna stå-upp-are, sångare, musikanter, kabaretartister, blueskungar m m sittande på en barstol eller stående med glas i handen. Bara ett enda museum finns det i Haga och det är som det mesta i Haga i beskedligt format. Det ligger i ett av de äldsta trähusen i denna stadsdel, i korsningen Västra Skansgatan med Haga Nygata. Museiboden står det på skylten, men också Hem i Haga och Kv Furiren. Gallerierna Konstvännerna hittar tre gallerier i Haga. Landsvägsgatan 5 är adressen till SINTRA, där man kan beundra och inhandla nutida svenskt konsthantverk men där man tidvis också bjuder på internationella utställningar. För denna 8

verksamhet svarar ett kollektiv av tjugotalet konsthantverkare som arbetar med glas, keramik och metall. Under maj månad visas t ex Kökskonst av Marianne Hallberg. Galleri PS vid Kaponjärgatan visar bildkonst av konstnärer med skiftande stilar, och inte bara svenska. Där exponeras under höst-vinter-vår i ett par små salar. Under sommaren används lokalen för andra ändamål. Det är nämligen flera Hagaverksammas erfarenhet att sommartid drar Haga inte till sig turister i någon vidare utsträckning. De strövar mest kring Avenyn. Ett färskt projekt har sökt hitta medel för att leda turistströmmen i större utsträckning till det innehållsrika och pittoreska Haga. Galleri Mors mössa. Varför det heter så? Jo, det startade redan 1969 och då i Kungälv, mitt emot Fars hatt. Det flyttade sedan till Änggården i Göteborg för att det senaste årtiondet ligga vid Husargatan i Haga. Där är det öppet för välbesökta utställningar året runt. Kyrkan - Hagas enda konsertlokal Vill man lyssna till musik får man söka sig en bit utanför Haga. Här finns inga riktiga konsertlokaler, men i vissa restauranger, som exempel Sjöbaren, erbjuds jazzmusik live någon kväll i veckan. Vacker sång kan dock höras strömma ut genom öppna fönster när vädret så tillåter om våren, försommarn och varma höstar, från övervåningen på Gosskörens hus vid Haga Nygata. Där repeterar om kvällarna Göteborgs gosskör och har sitt andra hem. Över hundra unga sångare, från 8 till 23 år, fördelade på flera, olika avancerade körer. Dirigent och konstnärlig ledare är Fredrik Sixten, som på några få år höjt väsentligt körens musikaliska kvaliteter, så att den s k konsertkören numera är en av Sveriges allra främsta gosskörer. Den framträder flera gånger per termin i olika konsertlokaler och sammanhang i Göteborg med omgivning och har även sjungit utomlands, exempelvis i Wiener Sängerknabens Österrike. Tre cd med kören har utkommit under de senaste åren, två med julsånger, en med sommarlåtar. Alla har blivit väldiga säljsuccéer och lett till fina listpositioner. Ett par har belönats med s k guldskiva. På tal om musiken ska också tilläggas att Hagakyrkan är en av Göteborgs främsta vad gäller kvalitet och kvantitet i kyrkomusikaliskt avseende. Inte minst gäller detta kyrkans organist Karin Nelson, som gärna spelar på den speciellt stämda Brombaughorgeln på västläktaren, byggd framförallt för att tidstroget kunna återge barockmusik från 1600- och tidiga 1700-talet. Den större huvudorgeln, som byggdes ursprungligen av den berömda danska orgelfirman Marcussen, kommer inom kort att bli föremål för en behövlig renovering. P-G Bergfors 9

ö s t e n s e l Hagas egen Pettson En skylt i fönstret talar om att reparationer görs. Och hit till Östens El på Allégatan hittar många kunder med trasiga dammsugare och gamla lampor som behöver nya elsladdar. -Som en bilskrot ungefär - en minivariant, säger Josef Griessauer när han visar mig reparationsverkstaden en liten trappa upp från butiken. Själv tänker jag på den tecknade gubben Pettson när jag ser detta myller av sladdar och slangar och skruvar och olika slags reservdelar. Josef kom till Sverige som 18-åring från Österrike 1962. Det var äventyrslusten som förde honom och en kamrat hit. Kamraten återvände, men Josef blev kvar. Med sig i bagaget hade han en utbildning som reparatör av kontorsmaskiner och symaskiner. -Det är reparationerna och servicen jag är mest intresserad av. Det är den skapande biten, den konstnärliga, säger han. Ont om plats Men försäljningen tycks bara svälla och svälla. Ibland kan man undra hur han får plats där inne. Han berättar att förut hänvisade han sina kunder till andra affärer när han inte hade det som de frågade efter. -Sedan började jag tänka att jag kan ju lika gärna ta hem det och börja sälja det själv. Så även om dammsugare är hans specialitet, så hittar man här även skotorkar, brödrostar, växtbelysning, hårtorkar, kaffebryggare eltandborstar, popcorn- och pastamaskiner. Bland mycket annat. -Jag tror att jag är störst i stan när det gäller sortimentet av dammsugarpåsar och tillbehör till dammsugare, säger han. Han blir lika förvånad varje gång över hur otroligt glada människor blir när de får tag i sin dammsugarpåse efter att ha sprungit runt i flera affärer i stan. Jag kan inte låta bli att fråga hur mycket apparater han själv har? 10

-Jag har inte en kaffebryggare ens, säger han. Skälet är att han inte dricker kaffe, visar det sig. Men elektrisk tandborste har han. Kunder från hela storgöteborg Affären är lite av social inrättning också, berättar Josef. Folk kommer in och bara pratar. Och det tycker han är okej. Han har ingen brist på kunder och reparationer skulle han kunna göra mycket fler - om bara tiden räckte till. Han berättar att han har stamkunder från hela storgöteborg. Jag undrar hur han lyckas med det? -Jag försöker hålla skapliga priser och sedan tror jag att många människor har svårt att finna sig tillrätta i de stora butikerna. De behöver fråga och få råd och hjälp. När någonting går sönder får de svaret släng skiten, medan jag tycker att nästan allt är värt att reparera. Ofta kan han dock inte ta betalt fullt ut för reparationen, utan han ser det som en reklamkostnad. Har han nöjda kunder, så behöver han inte annonsera efter nya. Han har svårt att slänga, berättar han - och jag tror honom. Han demonterar i stället och tar till vara delarna. En sladd från ett elektriskt strykjärn till exempel kostar 60 kronor, säger han. Präglad av efterkrigstiden? Kanske är det efterkrigstidens barndom som präglat honom. Då slängdes inte mycket. Han minns hur de tog till vara aluminiumfolien från chokladkakor och samlade ihop till en boll som bara blev större och större. Sådana bollar såldes sedan av SOS barnbyar och andra organisationer. -Aluminium kräver väldigt mycket energi för att framställa, säger han. -Jag går och tittar i soprummet ibland. Ett sånt jädra slöseri, jag vet inte hur många gånger jag har hämtat gubbarna från Frälsis så att de kan ta vara på fina bokhyllor och mycket annat som bara har slängts. Det är bättre att de säljer dem. Vem var då Östen? Jo, grundaren hette Östen Nilsson och startade sin butik 1977 på Husargatan, där ICA-affären ligger idag. -Jag kände Östen litegrann, bland annat körde vi taxi båda två. Han undrade om jag ville köpa affären och det gjorde jag även om jag bävade för att ha fasta arbetstider. Men läget var inget vidare då, det var ju före renoveringen, utan det var när jag flyttade hit ner till Allén 1980, som det började hända saker. Ej släkt med Varg-Bengt På den tiden låg affären i ett hus från 30-talet här. Det revs i samband med renoveringen och efter att den var avslutad flyttade Östens El alltså tillbaka igen. Nu som granne till Varg-Bengt. -Folk förväxlar oss. Bengt brukar berätta att folk pratar dammsugare med honom när han är ute och går i Haga. Men vi är inte släkt. Kanske räcker det med att vi är tjocka och har skägg? E. D. 11

I n f o r m a t i o n Föreningsnytt Herbert Vi har alla av olika anledningar valt att bo i en bostadsrätt. Detta innebär ett annat typ av boende än t.ex hyresrätt. Bl.a har man ansvaret för förvaltning och skötsel av fastigheten. Huvuddelen av det arbetet görs av styrelsen tillsammans med olika grupper t.ex trädgårdsgrupper. Tanken är man skall ta mer ansvar för sitt boende än om man bor i hyresrätt. Då är det viktigt att medlemmarna ställer upp och hjälper till, tar sitt ansvar bildar olika aktivitsgrupper och håller föreningen levande. Ligger det papper på gården plockar man upp det och lägger i papperskorgen, eller om något bord eller stol är kullvält ställer man upp det etc. I och med införandet av bredband skulle det vara mycket önskvärt med någon typ av grupp som hjälper föreningen med den saken så att det utnyttjas på rätt sätt etc, etc. Bor man i bostadsrätt innebär det också att man kan bli tillfrågad om att bli medlem i styrelsen. Då är det en skyldighet att ställa upp. Valberedningen kollar upp medlemmarnas kompetensnivå och gör en bedömning om vederbörande är lämplig som styrelseledamot. När valberedningen kommer och frågar en medlem om den vill vara med i styrelsen är man i princip skyldig att ställa upp om inte mycket starka själ föreligger. Ont om tid är inte en sådan anledning. Vi som sitter i de olika styrelserna i dag har inte mer tid än någon annan. Däremot om man är med i någon grupp t.ex trädgårdsgruppen är det en sådan anledning, för då drar man redan sitt strå till stacken. I Herbert är det så att en del trotjänare i styrelsen har ledsnat och vill avgå, bl a undertecknad. Valberedningen har lagt ner ett stort arbete för att få tag i ersättare och det var näst intill omöjligt. Antagligen löser det sig på så sätt att någon eller några i gamla styrelsen tvingas stanna kvar trots att de egentligen tycker att de gjort sitt. Detta är ingen bra lösning. Det är mycket bättre om medlemmarna tar sitt ansvar och ställer upp i styrelsearbetet och på så sätt försöker skapa en bättre förening. I vart fall borde man kunna ställa upp ett par 3 år. Styrelsearbetet är egentligen ett roligt uppdrag och en chans att kunna påverka. Om valberedningen frågar er ställ upp. Bo Apler, ordf Herbert Herkules Som framgår på annan plats i denna tidning har alltså styrelsen använt HSB:s ramavtal med Telia för att se till att medlemmarna snarast får tillgång till bredbandsuppkoppling samt de möjligheter till option på kommande förbättringar eller teknisk utveckling, add-on tjänster (egna hemsidor, förmånlig telefoni etc) som detta ramavtal medger. Enligt uppgifter från Telia ligger vi långt framme i genomförandefasen. Förhoppningsvis kan bredbandsuppkopplingarna vara klara för semestern i år. För övrigt kan noteras att sedvanlig vårstädning ägde rum i april. Herkules modell för egenförvaltning har nu varit i drift drygt ett år. Efter viss intrimning förefaller modellen nu ha satt sig. Modellen bygger på en öppen och flexibel egenförvaltning som ger möjligheter till differentierade grundhyror (beroende på medlemmarnas fria val att delta eller inte delta i aktiviteter). Genom detta skall medlemmarna kunna påverka boendemiljön boendeekonomin, och sin och andras trivsel. Föreningen har parallellt med styrelseledamöterna utsett undertecknad till gårdsförtroendeman som tillsammans med medlemmarna sköter smärre och löpande fastighetsskötsel samt agerar som ett filter mellan medlemmarna och HSB:s Fastighetsförvaltning. Detta arrangemang besparar föreningen många onödiga HSButryckningar. Beträffande medlemmarnas trafikmiljö har styrelsen det senaste året (liksom tidigare) fokuserat trafiksäkerheten på Sprängkullsgatan samt korsningen Haga Nygata/Husargatan. Föreningens närmiljö kommer att omfattas i utvecklingen av universitets campusområde vilket innebör delaktighet i de gökenfinansierade förbättringarna av trafikmiljön på Sprängkullsgatan. Trafikhinder enligt samma modell som använts på Vasagatan framför Handels kommer (enligt uppgifter från trafikkontoret) att byggas i sommar i korsningarna Haga Nygata/ Sprängkullsgatan och Haga Östergata/ Sprängkullsgatan. Vi kan också med tillfredställelse notera att korsningen Haga Nygata/ Husargatan (bl.a. som ett resultat av påtryckningar från oss) försetts med efterlängtade vägbulor, Börge Nielsen, Styrelseledamot Brf Herkules, gårdsförtroendeman P.S. Brf. Ada och Albert har ej inkommit med någon berättelse till deta nummer. 12