PE R SO N A LB ER Ä TT EL SE 08
INNEHÅLL RUNDRADION AB 00024 Rundradion Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Telefon: (09) 14801 Internet: yle.fi E-post: fornamn.efternamn@yle.fi YLE Kommunikation och marknadsföring Kommunikations- och marknadsföringsdirektör Päivi Nummi-Aho YLEs personalberättelse YLE HR/Chef för HR-verksamheten Heini Sarjokari, Personalutvecklingschef Elina Majakari YLE Kommunikation och marknadsföring/marja Niemi, Marja-Liisa Nordell Grafisk planering: Tähtikuviot Oy Svensk text: Scandix Oy Ab ANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR s. 4 Pensionsprognos s. 4 Personalmål ARBETSHÄLSA s. 8 Sjukfrånvaro s. 8 Främjande av arbetsförmågan s. 8 Arbetshälsa och ork i arbetet KOMPETENSUTVECKLING s. 10 Journalistisk utbildning år s. 10 Innehållsutbildning för programmedarbetare s. 11 Produktion s. 11 Ledarskap och chefscoachning s. 11 Utvecklingsarbetet fortsätter
3 Antal anställda och personalstruktur I slutet av år hade YLE 3 243 fast anställda, dvs. 35 personer färre än YLEs anställningsstruktur år ett år tidigare. Även visstidsanställd arbetskraft utnyttjades mindre än under föregående år. Den totala mängden tidsavlönad arbetskraft minskade med sammanlagt 108 årsverken (3,0 %). 212 nya ordinarie anställningsförhållanden inleddes och 143 anställningsförhållanden upphörde. 70 personer avgick med pension. Anställningsstrukturen stabiliserades fortsättningsvis; de ordinarie anställdas andel av hela arbetskraften var 88 % (2007: 83 %). Bland den ordinarie personalen ökade andelen anställda inom programverksamheten till 83 % (2007: 82 %). Tillsvidare gällande anställningar 88 % Visstidsanställningar 12 % Medelåldern bland de fast anställda var i slutet av året 46 år och bland de visstidsanställda 32 år. Andelen kvinnor var 49 %. Av den fast anställda personalen var 8,6 % deltidsanställda. Antalet anställda fortsatte att minska år. Personalen har på 2000-talet minskat med 738 personer ( 21 %) och hela den tidsavlönade arbets- Utvecklingen av YLEs anställningsstruktur år 2001-100 80 60 40 20 kraften med 834 årsverken (-19 %). Personalen kommer att minska också under år 2009. Minskningarna har planenligt inriktats särskilt på stödtjänsterna, inom vilka minskningen sedan början av 2000-talet har varit över 80 %. Antalet anställda inom programverksamheten är nästan 4 % mindre än 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Tillsvidareanställda % Visstidsanställda % i början av millenniet. 4500 4000 3500 3000 2500 YLEs personal Ordinarie (antal) och tidsavlönad personal sammanlagt (årsverken) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Årsverken Antal Tidsavlönad arbetskraft = ordinarie och visstidsanställd personal med månads- eller timlön Obs! Antal skildrar situationen i slutet av det aktuella året och årsverken i genomsnitt under året. Andelen anställda i programverksamheten och stödfunktionerna (%) av den ordinarie personalen åren 2001 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 29 27 26 23 22 20 19 71 73 74 77 78 80 81 82 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Programverksamhet Stödfunktioner 18 2007 17 83
Pensionsprognos Sammanlagt 69 personer kommer att uppnå pensionsåldern år 2009. Ur bolagets reglemente för anställningsförhållanden slopades år den s.k. avgångsåldern, som slussat ut medarbetarna på pension vid 63 års ålder. Genom utvecklingssamtal planeras de sista arbetsåren med 58-åringarna och pensioneringstidpunkten kartläggs. På så sätt kan YLE bättre förutse vilka åtgärder som pensionering och naturlig avgång förutsätter. Jämställdhet i verksamhetskulturen. Nästan hälften av den ordinarie personalen (49 %) är kvinnor. I visstidsanställningar är 57 % kvinnor. Inom hela YLE är medellönen för kvinnor 94 % av medellönen för män. Läget har varit detsamma i flera år. Skillnaderna mellan lönerna för kvinnor och män i olika uppgifter är relativt små och det föreligger inget omedelbart behov av att ytterligare utreda skillnaderna. 4 Personalmål För YLE är det ett strategiskt mål att år 2010 placera sig bland de tio bästa i undersökningen Finlands bästa arbetsplats. En ambition är också att bolaget år 2010 ska vara medieproffsens mest eftersökta, dynamiska och kompetenta arbetsgemenskap. I den utredning som gjordes år 2007 placerade bolaget sig inte bland de tio bästa. Enligt T-medias undersökning (2007) var Rundradion enligt medie- och kommunikationsstuderandena branschens mest intressanta arbetsplats, 73 % av respondenterna ansåg att YLE är en attraktiv arbetsgivare. Följande faktorer definieras som de mest centrala med avseende på det strategiska målet: Öppenhet i arbetsgemenskapernas samtalskultur och en känsla av att arbeta för samma mål. Målet för år var att 60 % av personalen ska uppleva att samtalskulturen är öppen och att samarbetet fungerar. Målet uppnåddes eftersom resultatet i enkäten för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKEenkäten) år var jämnt 60 %. Målet för år 2009 höjdes till 65 %. År utarbetades en ny jämställdhetsplan för treårsperioden 2009 2011. Jämställdhetsplanen fokuserar på upplevelsen av jämställdhet, könsfördelningen inom olika uppgiftsområden och i chefsuppgifter samt på samordningen av arbetsliv och privatliv. Enligt den utredning som gjordes för jämställdhetsplanen anser 70 % av kvinnorna och 86 % av männen att kvinnor och män bemöts jämställt i deras arbetsgemenskaper (TYKE-enkäten ). Målet är att både män och kvinnor ska uppleva att jämställdhet råder i deras egna arbetsgemenskaper. 0 TYKE-enkäten : öppen och kommunicerande arbetsgemenskap 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18 22 60 2007 22 23 55 2006 23 26 51 missnöjd neutral nöjd 0 TYKE enkäten : upplevd jämställdhet 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % I min egen arbetsgemenskap bemöts kvinnor och män jämställt 13 17 70 4 10 86 Kvinnor Män missnöjd neutral nöjd
I alla arbetsgemenskaper och uppgifter eftersträvas en utjämning av könsfördelningen till 40 60 %. Att målet nås är särskilt viktigt inom programverksamheten. Under år varierande andelen kvinnor i olika organisationer mellan 38 och 61 %. Ett särskilt mål var att könsfördelningen ska utjämnas och kvinnornas andel ska öka inom sporten och produktionstjänsterna. Å andra sidan borde männens andel bli större inom drama, utbildning och vetenskap, barnprogram, kultur och fakta. Andelen kvinnor på chefsposter har fortsatt att öka. Kvinnorna innehar 45 % av alla chefsposter och bolagets mål att bägge könens andel ska vara minst 40 % har därmed uppnåtts. Avsikten är även fortsättningsvis att bägge könens andel på chefsposter ska vara minst 40 %. Samordningen av arbetsliv och privatliv ska underlättas. Som ett av målen i jämställdhetsplanen fastställdes att männen ska uppmuntras att ta ut faderskapledighet och andra familjeledigheter. För att målet ska kunna uppnås beslöts att bolaget från början av år 2009 betalar lön för 18 dagar av faderskapsledigheten. Arbetsrotation, dvs. cirkulation mellan arbetsuppgifterna, intogs i strategin år. Arbetsrotationen, och den kompetensutveckling som den medför, är en väsentlig del av karriärutvecklingen. Under år bytte 270 personer till en ny uppgift inom bolaget. 5 Personalstruktur YLEs personal 2007 Förändring från föreg. år Fast anställda med månadslön Antal (31.12.) 3278 3243 35 Årsverken 3024 2987 37 Kvinnor 48% 49% +1 procentenhet Medelålder 46 år 46 år Deltidsanställda Antal (31.12.) 291 278 13 Andel av de fast anställda 8,9 % 8,6 % 0,3 % Kvinnor 56% 63% +7 procentenheter Deltidspensionerade (31.12) 133 80 Visstidsanställda med månadslön Årsverken 460 405 55 Kvinnor 55% 57% +2 procentenheter Medelålder 32 32 Timavlönade Årsverken 150 134 16 Kvinnor 49% 50,9 % +1,9 procentenheter Nya ordinarie anställningar under året (antal) 125 212 87 Ordinarie anställningar som upphört (antal) 288 143 145 Pensionsprognos år 2009 2013 Prognos om antalet anställda som går i pension åren 2009-2013. 100 90 80 70 68 91 83 71 60 50 40 30 20 10 8 0 2009 2010 2011 2012 2013
Löner 6 Personalresultaträkning 2007 Förändring mn euro mn euro mn euro % Löner 142,2 141,8 0,4 0,3 % Lönetillägg 8,5 9,0 0,5 5,6 % Lagstadgade lönebikostnader 25,0 26,1 1,1 4,2 % Frivilliga lönebikostnader 2,8 2,8 0 Lönerna inkluderar inte avgångsvederlag, men nog timlöner jämte övertidsarbete och tillägg, ändringar i semesterlöneskuld och avdrag, t.ex. FPA-dagpenning. Resultatlönerna inkluderas i lönerna. I frivilliga lönebikostnader ingår matsalar, företagshälsovård, utbildning och övrig social verksamhet. Premiering Under årets lopp utdelades totalt cirka 738 000 euro (0,45 % av lönesumman) i form av mål- och resultatpremier. Sammanlagt 88 personer fick 20-årshonoraret. Honorarens sammanlagda värde var nästan 244 000 euro. Styrelsen beslöt om ett system för resultatkort, som ska tillämpas år 2009, samt om premiering. Resultatkorten gäller till en början cirka 200 personer i ledningen och i högre och lägre chefsuppdrag. Under de kommande åren kommer systemet att inkludera hela personalen. Resultatkort för ledningen tas fram för åren 2009 2010 och styrelsen beslutar vid räkenskapsperiodens slut om utbetalning av premier som motsvarar lönen för 1 3 månader och är beroende av bolagets rörelseresultat.
7 ARBETSHÄLSA Grunden för arbetshälsan är att medarbetaren är nöjd med arbetet och arbetsmiljön. Inom YLE utförs årligen bland hela personalen en enkät för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKE) där tillståndet i arbetsgemenskaperna bedöms ur fyra synvinklar: innehåll och kompetens, verksamhetsmetoder, motivation och samarbete. Efter att resultaten i TYKE-enkäten blivit klara förde varje arbetsgemenskap ett utvecklingssamtal (TYKE-samtal) där bolagets strategi behandlades och framtida utvecklingsåtgärder inom arbetsgemenskapen dryftades. De arbetsgemenskaper som hade de största utvecklingsbehoven fick stöd i form av specialåtgärder. År besvarades enkäten av 78 % av personalen. Resultaten hade inom alla delområden förbättrats i jämförelse med året innan. På skalan 1 5 var medarbetarnas totala nöjdhet 3,6 (förbättring 0,14). Resultaten varierade mellan 3,49 och 4,17 i de olika enheterna. Nöjdheten med cheferna hade ökat ytterligare och var inom hela bolaget nu 3,17 (ökning 0,16). Arbetsstressen hade minskat, 49 % av respondenterna upplevde endast lite eller ingen Resultaten i TYKE-enkäten utnyttjas i arbetsgemenskaperna utgående från deras egna behov. Som ett nytt inslag i TYKE-samtalen intogs år gemenskapsfärdigheter, som visar hur varje medarbetares agerande påverkar den övriga arbetsgemenskapen. Minst belåten var man enligt enkäten med planmässigheten i utvecklandet av personalen (49 %) och med arbetsgemenskapens satsning på utveckling och förnyande av verksamheten (49 %). stress i sitt arbete. I allt färre arbetsgemenskaper var den totala nöjdheten under 3. Vid en jämförelse av arbetsgemenskaperna fastställdes den högsta totala nöjdheten i restaurangverksamheten (4,64). De mest framgångsrika arbetsgemenskaperna premierades. Följande figur visar resultaten i TYKE-enkäten som genomsnitt på bolagsnivå. TYKE-enkäten : sämsta och bästa resultat per ämnesområde (% av respondenterna) ARBETETS INNEHÅLL Kompetensutvecklingen är systematisk och alla ges en möjlighet att utveckla sitt kunnande De egna målen för jobbet är klart definierade och var och en vet vad som förväntas av dem 25 % 27 % 48 % 10 % 16 % 74 % ARBETSSÄTT Teamet satsar aktivt på att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder Chefen skapar möjligheter att jobba målinriktat 22 % 30 % 48 % 15 % 22 % 63 % ARBETSMOTIVATION De enskilda medarbetarna har tillräckliga möjligheter att påverka det egna arbetet och teamets verksamhet Egen arbetsmotivation: tillräckligt med utmaningar och omväxling samt möjligheter att visa sitt kunnande 19 % 20 % 61 % 10 % 15 % 75 % SAMARBETE Chefen är intresserad av arbetarnas jobb och dess resultat och ger tillräckligt saklig och konstruktiv respons Allas arbete uppskattas och inom teamet ger man konstruktiv och saklig respons 18 % 24 % 58 % 15 % 25 % 60 % missnöjd neutral nöjd
Sjukfrånvaro Den sammanlagda sjukfrånvaron minskade år i samma proportion som personalantalet (-2 %). Sjukledigheterna var i genomsnitt en dag kortare än tidigare. Antalet sjukfrånvarodagar per person förblev oförändrat. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 2007 2006 2005 Genomsnitt dagar/person 8,8 8,8 10,2 9,4 Frånvarons längd i genomsnitt 9 10 11 10 På YLE har sjukfrånvaron av tradition varit mindre än på arbetsmarknaden i allmänhet. Enligt statistik från Finlands Näringsliv EK var frånvaron i dess medlemsföretag cirka 12 dagar per person (2007). Sjukdomar i rörelseorganen orsakade mest sjukdagar år (21 %). Sjukfrånvaron till följd av psykiska problem hade minskat till 18 % (2007: 22 %). De andra vanligaste orsakerna var sjukdomar i andningsorganen (17 %) och olycksfall (11 %). Kvinnornas andel var större än männens både i fråga om antalet fall av arbetsoförmåga och antalet sjukdagar. Under året inträffade sammanlagt 112 olycksfall i arbetet, av vilka 49 under arbetsresor. Antalet bibehölls på föregående års nivå. Främjande av arbetsförmågan Företagshälsovården deltog i åtta projekt för främjande av arbetsförmågan. Syftet med projekten var särskilt att hjälpa medarbetarna att mentalt orka med sitt arbete och anpassa sig till förändringar samt uppmuntra dem till att upprätthålla och främja sin egen hälsa. Även en psykolog och en specialsjukskötare i psykiatri samtalade med anställda som behövde stöd. Medarbetarnas förmåga att fysiskt och psykiskt orka med sitt arbete främjades bland annat med en Aslak-kurs för Svenska YLEs programmedarbetare, individuella träningsprogram som togs fram av fysioterapin, kontroller för vissa åldergrupper (348 personer) samt kurser i tidig rehabilitering för utbrända. Cheferna fick stöd i form av arbetshandledning i grupp eller individuellt. För främjande av arbetsförmågan ansökte YLE om verksamhetsbidrag för tre projekt av Pensionsstiftelsen. Med en verksamhetsmodell som på finska går under namnet Terveydeksi! vill YLE förbättra chefernas beredskap att bli varse och ta upp problematiska frågor till diskussion inom arbetsgemenskapen. Projektet utformades så att cheferna samtidigt hade tillfälle att förbättra sin egen mentala arbetshälsa och sin fysiska kondition. I samarbete med företagshälsovården och Arbetshälsoinstitutet inleddes att forskningsprojekt i syfte att ta fram en icke-medicinsk behandlingsmetod för sömnlöshet. Särskild uppmärksamhet fästs vid röstvård med hjälp av röstanalys, röstträning och Voice Massage-behandling. Arbetshälsa och ork i arbetet För de anställda som deltar i s.k. ålderskontroller vid företagshälsovården uppmäts ett index för arbetsförmågan. Med hjälp av indexet fastställs de fysiska och psykiska krav som arbetet ställer samt den anställdas hälsotillstånd och resurser. År hade över 80 % av dem som deltog i kontrollerna indexet på en god eller utmärkt nivå. % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2007 I TYKE-enkäten bedömer respondenterna sin egen arbetshälsa, hur de orkar med sitt arbete och hurdan stress de upplever. Resultaten var något bättre än föregående år. Index för arbetsförmågan år 2007 Utmärkt (44 49) Bra (37 43) Hygglig (28 36) Dålig (7 27) TYKE-enkäten : upplevd stress 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 2007 4 17 34 32 12 2006 4 13 35 34 15 4 15 36 31 14 Mycket Ganska mycket Något Bara lite Inte alls 8
9 0 TYKE-enkäten : egen arbetshälsa och ork i arbetet 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Individens möjligheter att påverka sitt eget arbete och planeringen av verksamheten i arbetsgemenskapen är tillräckliga 4 19 20 61 23 20 57 22 20 58 2007 2006 Egen arbetsmotivation: tillräckligt med utmaningar och variation, möjlighet att utnyttja sitt eget kunnande 10 15 75 12 15 73 11 15 73 2007 2006 Egen arbetshälsa och ork i arbetet 17 21 62 18 21 60 18 22 60 2007 2006
10 KOMPETENSUTVECKLING YLEs strategi backas upp med hjälp av kompetensutveckling. Strategin skapar en gemensam syn på behovet av kompetensutveckling och fastställer vilken kompetensnivå som eftersträvas. En effektiv personalutveckling bygger inom YLE på att regelbundna mätningar görs och på att cheferna behärskar kompetensledning. Viktiga verktyg för utvecklingsarbetet är den årliga mätningen av arbetsklimatet, de därpå följande utvecklingssamtalen inom arbetsgemenskapen samt de individuella utvecklingssamtalen. Med hjälp av dessa verktyg omsätts bolagets strategiska linjer från bolagsnivå till individuella utvecklingsplaner där de utbildningar som bolaget ordnar är centrala. regionala nyhetsverksamheten finslipades nyhetsjournalismen med hjälp av reporterutbildning och kurser i webbframställning. För utbildningsbehoven inom nyhetsverksamheten ansvarar framöver YLE 24:s journalistskola vars koncept planerades år. Verksamheten inleddes i januari 2009. Inom YLE finslipades de journalistiska färdigheterna och framställningskompetensen i en dramaturgverkstad som tagits fram av Danmarks radio DR och som lockade 20 producenter. Vid sidan av multimedial framställning utvecklades aktualitetsprogrammen och regionernas morgonprogram. Under år fokuserade utbildningen särskilt på kompetens och kundrelationer i anslutning till nya medier. Coachning och utbildning på bolagsnivå har fortsatt med inriktning på chefsarbete, ledarskap och utveckling av arbetskulturen. Systemutbildningen har varit omfattande i hela bolaget till följd av de nya produktionssystemen för radio och nyheter och det nya verktyget för utläggning av nyheter på webben. Vid sidan av den traditionella utbildningen utvecklades kompetensen genom ökad arbetsrotation. Även antalet specialuppdrag av projekttyp ökade. Journalistisk utbildning år Den producentutbildning som inleddes år 2006 fortsatte år. I de sju producentkurserna har hittills deltagit 100 medarbetare från olika YLE-enheter. För producenterna anordnades för första gången en producentdag under vilken deltagarna fick sätta sig in i YLEs teknik- och distributionsstrategi och i samhällsforskarnas framtidsvisioner. Hösten arrangerades producentutbildning som skräddarsytts för YLE Fakta och YLE Kultur samt YLE Vision. Målet är att alla redaktörer ska delta i utbildningen som omfattar nio kursdagar med varierande innehåll: journalism, programutveckling, intervjuteknik och kundrelationer samt avsnitt med fokus på konstnärlig-teknisk framställning inom olika medier (tv, radio, nya medier). Under hösten hölls sammanlagt 319 utbildningar. Inom den Innehållsutbildning för programmedarbetare Utöver den journalistiska utbildningen kan programmedarbetarna välja mellan många olika utbildningar. Behovet fastställs inom programenheterna. År fokuserade utbildningen bl.a. på kundförståelse förståelse av nya medier, multimedialitet som teknisk och framställningsmässig kompetens och webbfärdigheter språkvård och skrivande verktyg för programutveckling intervjuteknik bildbehandling De finska språkvårdstjänsterna köptes som många gånger tidigare från språkbyrån vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Det hölls 28 utbildningar och i dessa deltog över 220 redaktörer. Flest kurser anordnades i nätskrivande. Till de köpta tjänsterna hörde också uppdateringen av språkvårdssidan Kielo på intranätet. Även utbildningen inom Svenska YLE fokuserade på skrivande för webben. På Svenska YLE anordnades dessutom kurser i muntlig och skriftlig finska med sammanlagt 15 deltagare. Våren inleddes åter regelbunden röstvård avsedd för talande och uppträdande redaktörer vid YLE. Talterapeutens tjänster och utbildningen i röst-
vård köptes från Suomen Puheopisto. Utbildningen bestod sammanlagt 140 timmar röstanalys och träning. YLEs chefer samlas årligen i juni till chefsdagarna, denna gång deltog 200 chefer. 11 Produktion Inom YLE Produktion låg fokus under år på att utveckla det audiovisuella perspektivet och fördjupa kompetensen i fråga om HD-formatet. Produktionen tog fram ett eget verktyg för utveckling av den audiovisuella framtoningen, en RISC-idékatalog. Cirka 400 personer fick lära sig om idékatalogen och HD-teknik. För scriptorna anordnades sammanlagt 200 och för produktionscheferna 300 utbildningsdagar. Det bild- och ljudseminarium som YLE Produktion arrangerade i slutet av året samlade 150 deltagare. Ledarskap och chefscoachning Ledarskapsutbildningen och chefscoachningen i samband med förankringen av strategin fortsatte inom YLEs olika programområden. Sedan år 2006 har YLE coachat sina chefer även med det s.k. Nosturi-programmet. År var Nosturi-utbildningen upplagd så att Nosturi-1, som är ett baspaket för nya chefer, ordnades fem gånger och fördjupad coachning för chefer med större erfarenhet, Nosturi 2, två gånger. Tiiminosturi, som är avsedd för teamledare, arrangerades en gång. I Nosturi-utbildningarna deltog sammanlagt 85 chefer, producenter och teamledare. Dessutom genomförde ett tiotal chefer sina egna utvecklingsprojekt inom ramen för Nosturi. Det projekt för utveckling av arbetskulturen med hjälp av förändringsguider som inleddes år 2006 avslutades vid utgången av år. Ett trettiotal förändringsguider har fått en omfattande utbildning i utvecklingen av arbetskulturen och arbetsgemenskapernas verksamhet. Förändringsguidernas kompetens kommer också framöver att utnyttjas vid olika interna förändringar. Chefscoachningen var ett centralt utvecklingsprojekt också vid Svenska YLE när organisationen förnyades i början av år. Programenheternas ledning på högsta nivå och mellannivå samt producenterna deltog i coachning med fokus på strategisk ledning. Utvecklingsarbetet fortsätter Enkäten för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKE) ger vid handen att utveckling alltjämt är ett område som kräver särskild uppmärksamhet. På basis av enkätresultaten är YLEs medarbetare generellt minst nöjda med utvecklandet: endast 48 % av medarbetarna är nöjda med utvecklandet av arbetsgemenskaperna och endast 49 % anser att utvecklandet av personalen är systematisk. Synligheten, kommunikationen och planmässigheten i utvecklandet måste alltså utökas ytterligare.
12 BILAGA Andelen kvinnor på chefsposter Chefsgrupp Män Kvinnor Totalt Kvinnor (%) Direktörer 6 4 10 40 Chefer som rapporterar till direktörerna (programarbete) 14 19 33 58 Chefer som rapporterar till direktörerna (matriser) 13 9 22 41 Ansvariga producenter 32 20 52 38 Producenter 22 26 48 54 Nyhetschefer 44 33 77 43 Övriga chefsuppdrag 56 44 100 44 Totalt 187 155 342 45 Antal anställda med månadslön i slutet av åren 1999 År Tillsvidareanst. Förändring mot föreg. år Visstidsanställda Förändring mot föreg. år Deltidsanställda Förändring mot föreg. år 1999 3981 67 481 32 313 2000 3941 40 510 29 369 56 2001 3770 171 588 6 363 6 2002 3719 51 569 57 420 57 2003 3586 133 612 8 412 8 2004 3600 14 516 36 376 36 2005 3517 83 445 52 324 10 2006 3401 116 447 10 314 23 2007 3278 123 477 23 291 23 3243 35 430 47 278 13 Årsverken i genomsnitt åren 1999 År Tillsvidareanst. Förändring mot föreg. år Visstidsanställda Förändring mot föreg. år Timavlönade Förändring mot föreg. år Totalt Förändring mot föreg. år 1999 3727 36 454 11 175 4356 2000 3684 43 526 72 177 2 4387 41 2001 3550 134 574 48 167 10 4291 96 2002 3469 81 582 8 194 27 4245 46 2003 3284 185 603 21 179 15 4066 179 2004 3352 68 532 71 120 59 4004 62 2005 3310 42 472 60 109 11 3891 113 2006 3199 111 447 25 109 0 3755 136 2007 3024 175 460 13 150 41 3634 121 2987 37 405 55 134 16 3526 108 Ett årsverke är en beräknad storhet som används för att beskriva, mäta och planera den avlönade personalresursens storlek utifrån dagberäkning. Beräkningen utgår från samtliga dagsverken från vilka söndagar och söckenhelger avdras.