Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Relevanta dokument
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9. Innehåll

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll

Koppling till läroplanen

Utbildningspaket Konsumtion

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Lgr11 och Spana på matavfall Innehåll

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Eftermiddagens innehåll:

Om klimat, miljö och energi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Medborgardialog med unga

Nationella Skräpplockardagar

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

Om the Big Five och förmågor

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Koppling till kursplaner

2. Övergripande mål och riktlinjer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Introduktion till tidningsprojektet

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Förslag den 25 september Biologi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

klimatsmart Elsa Brenkle, Nagisa Yokoyama, Rebecka Johansson & Sofie Bjureland

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Naturorienterande ämnen

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Vem är du att bestämma över mig

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Workshop om kursplaner åk 7 9

Transkript:

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2 Litteraturtips:... 2... 3 / kretslopp... 4 /... 4 Kretslopp/... 4 Energi... 4 Energi... 4 Kretslopp... 5 1

Samtliga arbetsområden 1-6, behandlar följande mål ur kap 2 Lgr 11: Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: - kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. - kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, - kan använda kunskaper för de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. - kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. - kan använda sig att ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. - kan samspela i mötet med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, - har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, - har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar, - har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, - kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. År Arbetsområde Förmågor (syfte) Centralt innehåll Kunskapskrav Idebank Litteraturtips: 365 enkla roliga experiment, H.F. Ullmann, ISBN 1-884822-67-3 samt ISBN 978-3-8331-4929-0 Lek med teknik, Teknikens Hus, ISBN 91-631-8011-1 www.utbudet.se, massor med gratis klassrumsuppsättningar om återvinning och energifrågor Jorden och vårt klimat, Michael Allaby, ISBN 978-91-7339-903-6 Vårt klimat, Klas Eklund, ISBN 978-91-7227-597-3 Energins mysterier, Håkan Borgström, ISBN 978-91-633-8891-0 Glukke solbarn, Från sil till cell, Agneta Zimmerman, Sylvia Mård, ISBN 978-91-86215-22-4 Kollegor: Fyll gärna på. 2

Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv (Sh) Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (Ke) Använda kemins begrepp, modeller och kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan (Ke) Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, (Ge) Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, (Ge) Värdera lösningar på olika miljö- och sfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar. (Ge) Samhällsresurser och fördelning Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till och konsekvenser av välstånd och fattigdom. (Sh) Kemin i vardagen och samhället Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. (Ke) Livsmiljöer Jordens naturresurser t.ex vatten odlingsmark skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse dess fördelning och kretslopp. (Ge) Miljö människor och hållbarhetsfrågor (Ge) Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar (Ge) Se kunskapskraven i sh. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Se kunskapskraven i ke. Natur och miljöpärmen steg 1-3 WWF.se - Våra ekologiska fotavtryck Se kunskapskraven i ge. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Lärartips: boken Vårt klimat av Klas Eklund, ISBN 978-91-7227-597-3 Earth Hour, (undervisningsmateriel på www.wwf.se) Ekologiska fotavtryck, (undervisningsmateriel på www.wwf.se) Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (Bi) Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. (Idh) Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar. (Ge) Natur och samhälle Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi) Friluftsliv och utevistelse Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten (Idh) Se kunskapskraven i bi och idh. Allemansrätten, www.naturvardsverket.se Natur och miljöpärmen steg 1-3 Concept Cartoons/Grubletegningar Earth Hour, (undervisningsmateriel på www.wwf.se) 3

/ kretslopp / Kretslopp/ Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.(tk) Analysera drivkrafter bakom teknik och hur tekniken har förändrats över tid. (Tk) Slöjden i samhället Resurshållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material. (Slöjd) Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, t.ex trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemet och hur de samverkar. (Tk) Se kunskapskraven i slöjd.. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Se kunskapskraven i tk. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Energi Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (Tk) Energi Använda fysikens begrepp, modeller och fysikaliska samband i naturen och samhället. (Fy) Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Fy) Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. (Fy) Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (Fy) Se kunskapskraven i fy. Natur och miljöpärmen steg 1-3, Tekniska Verken (Energi), NTA Rörelse och konstruktion NTA Kretsar kring el Lärartips: boken Energi, möjligheter och dilemman från IDA.(gratis klassuppsättningar på utbudet.se) NTA Matens kemi Fenomenmagasinet, beställa riktade lektioner Energiutmaningen lärarhandledning, experiment och elevtexter med exempel (www.energiutmaningen.no) Grön flagg 4

Kretslopp Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (Bi) Använda biologins begrepp, modeller och biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (Bi) Använda kemins begrepp, modeller och kemiska samband i samhället (Ke) Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi) Kemin i vardagen och samhället Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (Ke) Se kunskapskraven i bi och ke. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Tekniska Verken (Energi) NTA Frö till frö Concept cartoons/ Grubletegningar Håll Sverige rent: (Rätt sak på rätt plats, Ingenting försvinner, allt finns kvar.), se under Skola & förskola på deras hemsida NTA Papper 5