Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9. Innehåll
|
|
- Ingrid Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9 Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs Förskolan... 2 Natur-upplevelser... 2 Kretslopp/ Årstids-växlingar... 3 Experiment... 3 Hållbar utveckling... 3 Naturveten-skapligt utforskande arbetssätt Teknik... 2 Energi... 2 Konsumtion... 3 Samtliga arbetsområden Käll-sortering och hållbar utveckling... 5 Bondgården... 6 Närområdet förr och nu... 7 NTA Balansera och väga... 6 Hållbar utveckling... 8 Hållbar utveckling/ kretslopp... 9 Hållbar utveckling/... 9 Kretslopp/... 9 Energi... 9 Energi... 9 Kretslopp Samtliga arbetsområden Energi Resurser Klimat
2 fsk Förskolan fsk 1-5 Naturupplevelser fsk 1-5 Naturvetenskapligt utforskande arbetssätt. Förskolans värdegrund och uppdrag Mål och syfte från förskolans läroplan För att nå målen arbetar vi i förskolan med Förskolan vilar på en demokratisk grund. Därför ska dess verksamhet utformas i en överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljöoch naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Lpfö 98 reviderad 10 s 7 Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Naturupplevelser Ge barnen kunskap om vad, hur och varför Var medupptäckare, Vad finns runt omkring oss?på gården, skogen? Vad kan vi göra med det? Regelbundna besök i naturen nära förskolan. Visa varsamhet gällande djur, småkryp, träd, växter och deras livsmiljö Allemansrätten Naturvetenskapligt utforskande arbetssätt. NTA- vatten och luft Kråkis t.ex. Skogsmulle Ta vara på frukt, bär och svamp Faktaböcker för barn, se litteraturlista Kråkis se ovan Anders Olsson fsk 1-5 Teknik Energi Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Och även Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Att upptäcka teknik ex saxen, vispen, spaden &cykelhjulet Tema förr och nu hur tekniken har utvecklats Bygglek musikinstrument & magneter Energi: batteri, elektricitet, värme 2
3 fsk 1-5 Kretslopp/ Årstidsväxlingar Experiment Hållbar utveckling Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Och även Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Och även Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Kretslopp/ Årstidsväxlingar Kretslopp i exempelvis: naturen, kroppen, komposten. Källsortering/Återvinning Odling: ekologiskt/ närodlat Följa ett träd under ett år: vinter, vår, sommar och höst Klimat- temperatur, vind, nederbörd Experiment NTA Tema Vatten och Tema Luft Natur, teknik, fysik & kemi (Kråkis) Hållbar utveckling Energi Skräpplockning i naturen Släcka lampan Var rädd om våra resurser, t.ex. förskolans material Lövets kretslopp. Kompostering. Undersök hur olika saker förmultnas under tid. Information om insamling av förpackningar. Bamsetidning om återvinning. Kemiexperiment med Berta draken Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis, ett arbetsmaterial för förskolan Hjärnkontoret, Myror i brallan, mekatronik Earth Hour, Pandaklubben skräpplockardagar med arbetsmaterial Grön Flagg fsk 1-5 Konsumtion Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Konsumtion - Spara/ Slösa Vi är varsamma om vårt material och miljön på förskolan
4 Samtliga arbetsområden 1-6, behandlar följande mål ur kap 2 Lgr 11: Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: - kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. - kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, - kan använda kunskaper för de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. - kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. - kan använda sig att ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. - kan samspela i mötet med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, - har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, - har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling, - har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, - kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 4
5 1-3 Källsortering och hållbar utveckling -använda kunskaper i fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (Fy, Ke) -använda fysikens och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska och kemiska samband i naturen och samhället. (Fy, Ke) - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. (Ge) - utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. (Ge) - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. (Ge) -resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. (Re) -människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(no) tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, t.ex. vid gungor och rutschbanor (NO) -miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (SO) -aktuella samhällsfrågor i olika medier. (SO) -förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. (SO) -normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.(so) -Allemansrättens grunder. (Id) Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. (NO) Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. (NO) Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till en hållbar utveckling. (SO) Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. (SO) Håll Sverige Rents hemsida, t.ex. för att se Returpacks informationsfolder. Den egna skolans återvinning och besöka en plats för återvinning i närmiljön. Lärarhandledning till Natur och miljöpärmen steg 1. NTA Fast eller flytande och NTA Förändringar, NTA Balansera och väga. Concept cartoons/ grubbletegninger. Sunes sopbok. Grön flagg. Uppmärksamma Earth Hour (undervisningsmateriel på Lektion på naturskolan på Naturcentrum. Energiutmaningen lärarhandledning, experiment och elevtexter med exempel ( -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. (Tk) -analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. (Shk) -uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. (Sh) -några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. (TK) -undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. (TK) Tekniska verken. Studiebesök på avloppsanläggning och materialet Det försvunna halsbandet. Lektion/besök på Fenomenmagasinet. Framtidsfrön/Miljörallyt, elevuppgifter ( Allemansrätten, se Naturvårdsverkets hemsida. 5
6 1-3 Bondgården -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.(bi) - genomföra systematiska undersökningar i biologi.(bi) Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. (No) - ger exempel på livscykler hos några djur och växter.(no) - ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.(no) Bondgårdsbesök. Concept cartoons / Grubletegningar NTA Jord och NTA Frö till frö. Solen, vår energikälla. -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.(bi) Ge exempel på enkla näringskedjor: sol gräs ko människa (energiomvandlingar) - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. (Ge) - utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. (Ge) 1-3 NTA Balansera och väga Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.(no) Concept cartoons /Grubbletegningar Begreppet friktion värme (energi). Upptäcka friktion: inne, ute, sommar, vinter Tyngdkraft, upptäcka skolgården. 6
7 1-3 Närområdet förr och nu -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.(bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi.(bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.(bi) Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, t.ex mark, vatten, klimat.(no) Miljöfrågor utifrån elevens vardag till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.(no) Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.(so) Lektion på naturskolan på Naturcentrum utomhuspedagogik. Concept cartoons/grubletegningar Earth Hour, (undervisningsmateriel på Hembygdsföreningen Göta kanal - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. (Ge) Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.(so) Energiutmaningen (energianvändning, transporter, matens väg.) ( Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.) (So) Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. (So) 7
8 4-6 Hållbar utveckling 4-6 Hållbar utveckling 4-6 Hållbar utveckling Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv (Sh) Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (Ke) Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan (Ke) Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, (Ge) Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, (Ge) Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. (Ge) Samhällsresurser och fördelning Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till och konsekvenser av välstånd och fattigdom. (Sh) Kemin i vardagen och samhället Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. (Ke) Livsmiljöer Jordens naturresurser t.ex vatten odlingsmark skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse dess fördelning och kretslopp. (Ge) Miljö människor och hållbarhetsfrågor (Ge) Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling (Ge) Se kunskapskraven i sh. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Concept cartoons/grubletegningar Se kunskapskraven i ke. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Concept cartoons/grubletegningar WWF.se - Våra ekologiska fotavtryck Se kunskapskraven i ge. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Lärartips: boken Vårt klimat av Klas Eklund, ISBN Concept cartoons/grubletegningar Earth Hour, (undervisningsmateriel på Ekologiska fotavtryck, (undervisningsmateriel på Hållbar utveckling Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (Bi) Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. (Idh) Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. (Ge) Natur och samhälle Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi) Friluftsliv och utevistelse Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten (Idh) Se kunskapskraven i bi och idh. Allemansrätten, Natur och miljöpärmen steg 1-3 Concept Cartoons/Grubletegningar Earth Hour, (undervisningsmateriel på 8
9 Hållbar utveckling/ kretslopp Hållbar utveckling/ Kretslopp/ Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.(tk) Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (Tk) Slöjden i samhället Resurshållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material. (Slöjd) Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, t.ex trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemet och hur de samverkar. (Tk) Se kunskapskraven i slöjd.. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Se kunskapskraven i tk. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Concept cartoons/grubletegningar Energi Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (Tk) 4-6 Energi Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (Fy) Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Fy) Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. (Fy) Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (Fy) Se kunskapskraven i fy. Natur och miljöpärmen steg 1-3, Tekniska Verken (Energi), NTA Rörelse och konstruktion NTA Kretsar kring el Lärartips: boken Energi, möjligheter och dilemman från IDA.(gratis klassuppsättningar på utbudet.se) NTA Matens kemi Fenomenmagasinet, beställa riktade lektioner Concept cartoons/grubletegningar Energiutmaningen lärarhandledning, experiment och elevtexter med exempel ( Grön flagg 9
10 4-6 Kretslopp Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (Bi) Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (Bi) Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället (Ke) Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi) Kemin i vardagen och samhället Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (Ke) Se kunskapskraven i bi och ke. Natur och miljöpärmen steg 1-3 Tekniska Verken (Energi) NTA Frö till frö Concept cartoons/ Grubletegningar Håll Sverige rent: (Rätt sak på rätt plats, Ingenting försvinner, allt finns kvar.), se under Skola & förskola på deras hemsida NTA Papper Samtliga arbetsområden 7-9, behandlar följande mål ur kap 2 Lgr 11: Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: - kan använda kunskaper för de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, - har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling, - har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 8-9 Energi Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, (Ge) Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. (Ge) Se kunskapskraven i ge. Norden (åk 8) Övriga världen (åk 9) Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, (Ge) Studiebesök: Tekniska verken Miljörallyt- Östgötatrafiken Earth hour 10
11 7,9 Energi Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (Bi) 7-9 Energi Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Fy) Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. (Bi) Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. (Bi) Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. (Bi) Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. (Bi) Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. (Bi) Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. (Bi) Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. (Fy) Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. (Fy) Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. (Fy) Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. (Fy) Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. (Fy) Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. (Fy) Se kunskapskraven i bi. Ekologi (åk 7) Miljö (åk 9) Studiebesök: Kärna mosse, Skolskogen Se kunskapskraven i fy. Energi (åk 9) Energikällor Ellära Magnetism (åk 7-8) Studiebesök: Tekniska verken Astronomi: Rymdenresa (åk 7) Studiebesök: Landeryds observatorium 11
12 8 Energi Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (Ke) Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. (Ke) Kolatomens kretslopp. (Ke) Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. (Ke) Se kunskapskraven i ke. Organisk kemi Energi Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. (Ke) Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. (Ke) 8-9 Energi Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (Tk) Styr och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. (Tk) Se kunskapskraven i tk. Tekniska system (åk 9) Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, (Tk) Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. (Tk) Ellära Magnetism (åk 8) Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. (Tk) 7-9 Energi Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. (Re) Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. (Re) Se kunskapskraven i Re. Rättvisetänkande vid energianvändning Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik (Re) 9 Energi Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. (Sh) Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter (Sh) Se kunskapskraven i Sh. Resurser och konflikter ur ett globalt perspektiv 12
13 7-9 Resurser Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling (Ge) Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. (Ge) Se kunskapskraven i Ge. Världens försörjning då och nu (åk 9) Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. (Ge) Världens försörjning (åk 9) Befolkningsomflyttningar (åk 9) Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. (Ge) Katastrofer (åk 7-9) Resurser och konflikter (åk 9) Resurser och fattigdom (åk 9) Resurser och fattigdom (åk 9) På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. (Ge) Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark, (Ge) Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. (Ge) Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. (Ge) 13
14 8-9 Resurser Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, (Hi) Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika., (Hi) Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. (Hi) Se kunskapskraven i Hi. Världens försörjning (åk 9) Industriella revolutionen (åk 8) Imperialism och kolonialism (åk 9) Efterkrigstiden (åk 9) Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. (Hi) Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen, (Hi) FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). (Hi) 7-9 Resurser Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller (Re) Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. (Re) Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. (Re) Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik (Re) Se kunskapskraven i Re. Religion och resurser (åk 8-9) Mellanöstern (åk 7-9) Resurser och etik (åk 8-9) 9 Resurser Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (Bi) Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. (Bi) Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. (Bi) Se kunskapskraven i Bi. Miljöarbete Allt ihop 14
15 7-9 Resurser Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, (Sh) Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, (Sh) Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, (Sh) Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, (Sh) Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, (Sh) Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. (Sh) Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. (Sh) Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. (Sh) Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. (Sh) Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. (Sh) Se kunskapskraven i Sh. Konsumtion och resurser (åk 7-9) Minoriteter i Sverige (åk 7-9) Sociala skyddsnätet (åk 8-9) Val och resurser (åk 8-9) Globalisering och resurser, FNs klimatrollspel (åk 9) Konflikter och resurser (åk 9) Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. (Sh) Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. (Sh) 15
16 7-9 Resurser Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Fy) Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. (Fy) Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. (Fy) Se kunskapskraven i Fy. Energikapitlet (åk 9) Kraft och rörelse (åk 7) Historia, Ellära Aktuella just då (åk 7-9) Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. (Fy) 7-9 Resurser Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (Ke) Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. (Ke) Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. (Ke) Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter. (Ke) Se kunskapskraven i Ke. Organisk kemi (åk 8) Energiarbete (åk 9) Kemiska processer, reaktioner (åk 9) Elektrokemi Kemi i vardagen (åk 7) Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. (Ke) Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. (Ke) Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön (Ke) Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. (Ke) 16
17 7-9 Resurser Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (Tk) Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, (Tk) Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning (Tk) Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. (Tk) Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. (Tk) Se kunskapskraven i Tk. En varas väg (åk 8) Diskutera olika lösningar i grupp (åk 7-9) Bygga av gammalt material (åk 7-9) Studiebesök: Skrotbesök Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. (Tk) 7-9 Klimat Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, (Ge) Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, (Ge) göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, (Ge) Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. (Ge) Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. (Ge) Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. (Ge) Se kunskapskraven i Tk. Planeten jorden (åk 7-9) Världens problem (åk 9) Regionstudier (åk 7-9) Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. (Ge) 17
18 8-9 Klimat Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeler. (Re) Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. (Re) Se kunskapskraven i Re. Etiska frågor runt hållbar utveckling 7-9 Klimat Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (Sh) Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. (Sh) Uttrycka och värdera olika ståndpunkter I tex aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. (Sh) Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. (Sh) Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. (Sh) Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. (Sh) Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. (Sh) Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. (Sh) Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. (Sh) Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. (Sh) Se kunskapskraven i Sh. Mediarapportering om klimat (åk 7-9) Etik och demokrati (åk 8-9) Konsumtion och klimat (åk 7-9) Förutsättningar och klimat (åk 8-9) Politik och klimat (åk 8-9) EU,norden och klimat (åk 8-9) 18
19 7-9 Klimat Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslijer (Hi) Framväxten av det svenska välfärdssamhället., (Hi) Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. (Hi) Se kunskapskraven i Hi. Efterkrigstiden Hur påverkas klimatet (åk 9) Klimatet genom historien (åk 7-9) Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. (Hi) 7-9 Klimat Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (Bi) Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. (Bi) Se kunskapskraven i Bi. Vid aktuell händelse 8 Klimat Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (Fy) Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. (Fy) Se kunskapskraven i Fy. Meteorologi Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. (Fy) Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. (Fy) Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. (Fy) 7-9 Klimat Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (Tk) Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar (Tk) Se kunskapskraven i Tk. Tekniska lösningar Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, (Tk) 19
20 7,9 Klimat Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (Ke) Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. (Ke) Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. (Ke) Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. (Ke) Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. (Ke) Se kunskapskraven i Ke. Miljökemi (åk 7-9) Organisk kemi (åk 8) Vardagskemi (åk 7) 20
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen... 1 Samtliga arbetsområden 7-9... 1
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 1
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merGrön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merTvå sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)
Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merKraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om
Läs merProjektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merHållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merNationella Skräpplockardagar
Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merKoppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Innehåll Koppling till läroplanen... 1 Lgr11 och Spana på matavfallet!... 2 Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag... 2 Grundläggande värden... 2 Rättigheter och skyldigheter...
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merDrömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen
Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen Drömstadens uppdrag är uppdelade på fyra teman Kretslopp, Stadens system, Konsumtion och Transporter. I varje tema finns 10 uppdrag som klassen kan välja
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merLäsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!
Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merLäsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!
Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merTvå sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)
Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Skolans Internationella uppdrag - en utvecklingskraft i skolan och i en globaliserad
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs mer2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11
2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11 Miljöspanarna Linköpings Kommun 2012/13 Lgr11 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merLPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merElevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11
Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11 Eggeby Gårds Naturskola 2012 Sammanfattning Med Naturskolans aktiviteter hoppas vi öka elevernas förmåga att utvecklas inom en rad olika ämnen i enlighet med Lgr
Läs meranalysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merLGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson www.lektion.se
1 LGR 11 Åk 4 6 The compact version Planeringstöd för lärare 2 Hej Kollega! Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en klasslärare har åtta eller flera
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer