Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns styrsystem... 4 Kommunens inriktningsmål... 4 Finansiella mål... 6 Budgetförutsättningar 2014-2016... 6 Fördelning av ekonomiska resurser... 6 Strategisk utveckling... 7 Prioriterade uppdrag för kommunstyrelsen... 8 Investeringsplan... 8 Skattesats... 8 Vansbro kommuns övergripande mål... 9 Målstruktur... 10 Investeringsmall... 11 STYRKAN ATT KUNNA MÄTA RESULTAT Om du inte kan mäta resultat kan du inte skilja framgångar från misslyckande. Om du inte kan se framgångar kan du heller inte belöna dem. Om du inte kan belöna framgångar belönar du förmodligen misslyckanden. Om du inte kan se framgångar kan du inte lära dig från dem. Om du inte kan känna igen misslyckanden kan du heller inte korrigera dem. Dr. Ray C. Rist 1

Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun. En utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun har antagits av kommunfullmäktige 2011-10-03. Utifrån denna plan är följande strategier viktiga att arbeta med under kommande planperiod. Strategier Attityder Ett av de strategiskt viktiga områdena att arbeta med för framtiden är attityder. Kommunen behöver bryta gamla mönster och bidra till att invånarna känner stolthet över bygden. Det handlar både om att med hjälp av öppenhet och utvecklad dialog minska hemmablindhet och om ett aktivt arbete för att stärka identiteten med den egna kommunen. Den svaga kommunidentiteten är förödande för kommunen som helhet. Det som är bra för kommunen är bra för orten måste prägla all planering och allt beslutsfattande. Befolkningsutveckling Kommunen kommer att behöva arbeta med systematiska inflyttaraktiviteter men behöver också förstå vad det är som gör att invånarna väljer att stanna. Detta som grund för de prioriteringar som behöver göras av kommunens resurser i olika avseenden. Ett aktivt arbete inom de utvecklingsområden som pekas ut i den lokala utvecklingsplanen ger förutsättningar för att kunna prioritera de insatser som behövs för en stabil befolkningsutveckling. Ekonomi Kommunens pågående arbete, med strukturförändringar kommer att behöva ske kontinuerligt. Det redan inledda arbetet med att mer långsiktigt hitta samverkanslösningar med grannkommunerna kommer att behöva utvecklas på ett mer genomgripande sätt. Utvecklad samverkan behövs både för att klara kompetensförsörjningen och för att hitta rationella lösningar på ett antal tjänsteområden. De strukturella frågorna måste ses över och en långsiktigt hållbar lösning på servicefrågorna, som ligger till grund för en stabil ekonomi, tas fram. Nuvarande utbud är inte anpassat för den mängd invånare som kommunen de facto har idag. Ett särskilt utrymme för att satsa på strategiska utvecklingsfrågor krävs. Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. 2

Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet. Genom en långsiktig satsning på ett antal noga utvalda strategiskt viktiga områden kan Vansbro kommun bli en ännu bättre kommun att bo, leva och arbeta i. Som ett stöd i dialogen med medborgare ska Vansbro kommun delta i SKLs nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I kommunallagen kap 8 regleras kommunernas ekonomiska förvaltning. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Kravet på balans i ekonomin tillkom för att lagstiftarna ville göra kommunallagen konkret och tydlig när man talar om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet (eget kapital) till att täcka löpande driftkostnader och således inte heller bör finansiera löpande driftkostnader med lån. Lagregleringen om Mål och riktlinjer för ekonomisk hushållning innebär bl a: Återställningstiden för negativa resultat är from 2005 3 år, from 2000 tom 2004 är återställningstiden 2 år. Godkännande av synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning. Delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Revisorerna ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport samt uttala sig om dessa är förenligt med fastställda mål och riktlinjer. När underskott kan konstateras ska fullmäktige så snart som möjligt anta en särskild åtgärdsplan. Sedan lagen om återställningskrav av negativa resultat infördes år 2000 redovisar Vansbro kommun upparbetade underskott på 56,0 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om synnerliga skäl motsvarande 36,6 mkr tom år 2010. Det totala upparbetade underskottet som ska återställas uppgick vid årsskiftet 2012-12-31 till 21,6 mkr. Att enbart uppnå balanskravet kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet är ett minimikrav som dock inte räcker för att stärka det egna kapitalet på sikt. För att återhämta den negativa utvecklingen av det egna kapitalet och uppnå balanskravet är det av stor betydelse att verksamheterna bedrivs inom de ekonomiska ramarna. Det är också av vikt att kommunen kan redovisa överskott för att göra rätt för sig ingen övervältring till nästa generation, skapa handlingsfrihet och möjlighet för en mer långsiktig planering, marginaler för att klara oförutsedda påfrestningar samt få råd med investeringar. 3

Vansbro kommuns styrsystem Styrning i Vansbro kommun sker genom mål- och resultatstyrning. Styrmodellen innehåller följande delar: - Styrningsfilosofi - Arbetsstruktur - Arbetsgång - Rollfördelning med ansvar och befogenheter Styrmodellen beslutades av kommunfullmäktige 2010-06-21 (Dnr KS 2008/65). Kommunens inriktningsmål Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål under planperioden. Inriktningsmålen utgår från fem perspektiv: - Ekonomi - Personal - Utbildning och arbete - Leva bo - Omsorg Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i de övergripande målen omsätta inriktningsmål 1-5 och 7 till mätbara verksamhetsmål som förvaltningen genomför. Nedan redovisas målen utan inbördes rangordning. Perspektiv: Ekonomi 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Måltal/nyckeltal: Resultatet uppgår till minst 2014: 1 % överskott, + 3 706 tkr 2015: 2 % överskott, + 7 574 tkr 2016: 2 % överskott, + 7 795 tkr Resultat 2009: -12,6 mkr. Resultat 2011: +2,4 mkr. Att återställa sedan år 2000 21,6 mkr. Resultat 2010: +6,7 mkr. Resultat 2012: +11,8 mkr. Prognos maj 2013: -7,5 mkr. Perspektiv: Personal 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Måltal/nyckeltal: Frisktalet är minst 95 %. Medarbetarindex ökar. Frisktal 2009: 95,54% Medarbetarindex 2009: 3,2 Frisktal 2010: 96,26% Medarbetarindex 2012:3,14 Frisktal 2011: 95,4% Frisktal 2012: 94,0% 4

Perspektiv: Utbildning och arbete 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Måltal/nyckeltal: 100% godkända elever i grundskolan 100% godkända elever i gymnasieskolans kurser Grundskolan 2010:72% Gymnasieskolan 2010:90% Grundskolan 2011: 95% Gymnasieskolan 2011: 100% Grundskolan 2012: 75% Gymnasieskolan 2012: 63% Grundvux 2011:100% Gymnvux 2011: 95% Grundvux 2012: 98% Gymnvux 2012: 91% 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Måltal/nyckeltal: Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av Svenskt Näringslivs ranking (<145 placering). Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av SKL:s Insikten. Placering Vansbro kommun Svenskt Näringslivs ranking 2009: 188 2010:201 2011:96 2012: 77 Perspektiv: Leva bo 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Måltal/nyckeltal: Nöjd-Region-Index (NRI) ökar. NRI vid Medborgarundersökningen våren 2008: 56 våren 2012: 51 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling Måltal/nyckeltal: Antalet invånare är minst 6 775 personer (år 2014-2016) Antal invånare 2010-12-31: 6 805 2011-06-30: 6 771 2011-12-31:6 818 2012-12-31: 6 779 2013-06-30: 6 747 Verksamhetsmål utarbetas inte för detta inriktningsmål. 5

Perspektiv: Omsorg 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Måltal/nyckeltal: Nöjd-Medborgar-Index (NMI), Äldreomsorg. Medborgarundersökningen våren 2008: NMI 48 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende (KKiK). Hur nöjda brukarna är med den hemtjänst de erhåller (KKiK). Finansiella mål 1. Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2014. Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 98 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2015. Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 98 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2016. 2. Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Ambitionen är att investeringarna på sikt ökar. 3. Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017. Budgetförutsättningar 2014-2016 Kommunfullmäktige har i ärende KS 2012/786, 2013-04-29, beslutat om budgetförutsättningar för perioden 2014-2016, dessa är grunden för Strategisk plan 2014-2016. Fördelning av ekonomiska resurser Budgeten fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, revisorer, valnämnd, överförmyndare och jävsnämnd. Fördelningen av budget inom kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsen för. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande organ för styrning och ledning på den verkställande nivån. Den ansvarar för samordning, planering och uppföljning av samtlig kommunal verksamhet och har ansvaret för den kommunala verksamhetens utveckling och den kommunala ekonomin oavsett i förvaltnings- eller bolagsform. Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan upprättats för perioden. Ramarna fördelas exklusive kapitalkostnader. Skatteintäkter och statsbidrag har justerats med en preliminär beräkning (+ 6 500 tkr) för förändringar i utjämningssystemet från och med 2014. Regeringen överlämnade 31 maj en remiss till Lagrådet, med förslag till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning. Förslaget kommer att lämnas till riksdagen i september i samband med överlämnandet av budgetpropositionen för 2014. Statistiska centralbyrån kommer att senast den 1 oktober i år redovisa preliminära beräkningar av utfallet 2014 i enlighet med förslagen. 6

Det varaktiga mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen (enligt RIPS07) sänks med 0,75 procentenheter från den 1 januari 2014. Eftersom utbetalningar sker långt i framtiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. I samband med delårsrapporten för 2013 görs en beräkningen av den förändrade räntan. Ökade kostnader för förändring i diskonteringsräntan har preliminärt beräknats till 1 500 tkr. Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 tkr Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE -359-285 -386-287 Kommunstyrelsen -330 053-339 444-343 290-348 019 Anpassningskrav 9 838 4 320 11 243 13 338 KOMMUNSTYRELSEN -320 215-335 124-332 047-334 681 JÄVSNÄMND -62-124 -126-128 ÖVERFÖRMYNDARE -648-850 -857-864 REVISION -510-521 -534-550 VALNÄMND -50-51 Summa -321 844-336 954-333 950-336 510 FINANSIERING Pensionskostnader -6 165-6 578-7 183-8 109 Avskrivningar -13 475-13 525-13 703-13 178 Löneökningar -10 375-9 353-15 638-23 422 Biobränsleanläggning -2 101 510 510 510 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -353 960-365 900-369 964-380 709 Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning 357 419 370 592 378 692 389 760 Finansiella kostnader och intäkter -1 064-2 880-2 880-2 880 Ränteintäkt lån VTAB 2 344 2 344 2 344 Ränta pensionsskuld -608-450 -618-720 ÅRETS RESULTAT 1 787 3 706 7 574 7 795 Anpassningskrav justering som kommunstyrelsen ansvarar för, åtgärder krävs motsvarande anpassningskravet för att nå budget i balans. Anpassningskravet enligt ovan är exklusive verksamheternas redovisade behov för 2014-2016. Strategisk utveckling Medel för strategisk utveckling syftar till utvecklingsinsatser som ligger utanför ordinarie verksamhet men som har bäring på Vansbro kommuns inriktningsmål. Det kan handla t ex om medfinansiering av egna eller andras projekt, medfinansiering av olika program, t ex Leader men också bidrag till aktiviteter, anordnade av externa aktörer. Medlen skall inte användas för löpande verksamhet. 7

Prioriterade uppdrag för kommunstyrelsen Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen följande prioriterade uppdrag för planperioden (2014-2016): - Anpassa verksamheten till tilldelad budgetram. - Verkställa beslutad åtgärdsplan. - Översyn av ägardirektiv och uppdragsbeskrivningar. - Kommunstyrelsen årligen genomför en omvärldsanalys som grund för kommunens planering. Investeringsplan Kommunfullmäktige har beslutat om Policy för investeringar (Dnr Ks 2011/97). Följande investeringsplan styrs av policyn. Nr Behov 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Senare 1 Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 2 IT-investeringar 350 350 350 350 350 350 3 Akuta vsh.investeringar 300 300 300 300 300 300 4 Räddningsstation Vansbro 20 000 10 000 5 Myrbacka skola 5 000 15 000 6 Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 3 000 65 000 EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL 3 000 3 000 3 000 1 000 SUMMA 27 400 30 400 8 400 5 400 3 400 2 400 65 000 Kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan innefattar åren 2015-2018 enligt tabell ovan. Varje investering ska ha föregåtts av en investeringskalkyl enligt särskilt framtagen mall (bilaga 3). Skattesats Föreslås oförändrad skattesats. Beräkningarna grundar sig på oförändrad skattesats under hela planperioden. Skattesatsen för 2014 är 22:77. 8

Bilaga 1 Vansbro kommuns övergripande mål Utvecklingsoch översiktsplan Strategisk plan Ekonomi Ekonomi Personal Utbildning och arbete 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Attityder och Befolkningsutveckling 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Leva - bo 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. Omsorg 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. 9

Bilaga 2 Målstruktur 10

Bilaga 3 Investeringsmall Investeringen avser: Verksamhet som berörs av investeringen Finansiering Investeringsbelopp Investeringskalkyl bifogas Ev bidrag År Driftkostnad Driftskalkyl bifogas Behov av investering (max 200 ord) Eventuell bilaga anges nedan. Alternativa lösningar (max 200 ord) Eventuell bilaga anges nedan. Konsekvenser vid utebliven investering (max 200 ord) Eventuell bilaga anges nedan Ange vad investeringen avser/benämning Ange verksamhet Ange om investeringen skattefinansieras eller intäkts- /taxefinansieras. Ange investeringens totala belopp Ange ev investeringsbidrag Ange år som investeringen bör genomföras Ange hur driftkostnaden påverkas av investeringen exkl kapitalkostnad Beskriv varför investeringen behöver genomföras. Beskriv alternativ som undersökts för att täcka behovet. Beskriv konsekvenserna för verksamheten vid utebliven investering. 11