UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE INOM YRKESUTBILDNINGEN

1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE INOM YRKESUTBILDNINGEN GRUNDER FÖR LÄROPLANEN 2000 UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Omslag Petri Tolppanen Ombrytning Pirjo Hilkku Tryck Universitetstryckeriet Helsingfors 2000 ISBN 952 13 0879 6

3 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNr 42/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 17.3.2000 Giltighetstid fr.o.m. 1.8.2000 tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger: L 630/98, 3 2 mom och 25 2 mom F 811/98, ändrad 1139/99 8a och 10 4 mom Till anordnare av yrkesutbildning och yrkesläroanstalter GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE 2000 Utbildningsstyrelsen har fastställt föreskriften angående grunder för läroplanen för undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte att iakttas från 1.8.2000 tillsvidare. Föreskriften bygger på lagen om yrkesutbildning 630/98 och på förordningen 811/98 och ändringen av den 1139/99. Föreskriften iakttas vid den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, som avses i lagen 630/98, 3 2 mom. Utbildningsanordnaren kan inte lämna läroplansgrunderna obeaktade eller avvika från dem. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Överdirektör HELI KUUSI Heli Kuusi BILAGA FÖR KÄNNEDOM Informativ tilläggsdel Länsstyrelserna

4

5 Innehåll 1. UPPGIFTERNA OCH MÅLEN FÖR DEN UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE... 7 2. UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA... 8 2.1 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I)... 8 2.2 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning I)... 9 3. STUDIERNAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL... 10 3.1 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I)... 10 3.1.1 Utbildningens mål... 10 3.1.2 Studiehelheterna inom utbildningen... 11 Modersmålet och kommunikation... 11 Det andra inhemska språket och främmande språk... 11 Matematik... 11 Informationsteknik... 12 Gymnastik och hälsokunskap... 12 Funktionella basfärdigheter och livskompetens... 12 Motoriska färdigheter... 12 Dagliga aktiviteter och boendeträning... 12 Fritidsaktiviteter... 13 Livskompetens... 13 Studie- och arbetslivsfärdigheter... 13 Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv... 14 Valfria studier... 15 3.2 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning II)... 15 3.2.1 Utbildningens mål... 15 3.2.2 Studiehelheterna inom utbildningen... 15 Kunskapsmässiga färdigheter... 15 Modersmålet och kommunikation... 15 Matematik... 16 Informationsteknik... 16 Samhälleliga färdigheter... 16 Arbetsfärdighet och yrkesstudier... 17

6 Interaktionsförmåga... 17 Funktionella basfärdigheter och livskompetens... Motoriska färdigheter... 17 17 Dagliga aktiviteter och boendeträning... Fritidsaktiviteter... 18 18 Livskompetens... 18 Valfria studier... 19 4. BEDÖMNING AV DE STUDERANDE... 19 4.1 Bedömningens syfte... 19 4.2 Verkställandet av bedömningen... 19 4.3 Betyg... 20 5. ÖVRIGA BESTÄMMELSER... 21 5.1 Rehabilitering... 21 5.2 Studiehandledning... 21 6. UPPGÖRANDE AV LÄROPLAN... 22 6.1 Läroanstaltens läroplan... 22 6.2 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas... 23 BILAGA UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR UPPGÖRANDE AV LÄROPLANSGRUNDER FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE

7 1. Uppgifterna och målen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i träningsoch rehabiliteringssyfte I anslutning till den grundläggande yrkesutbildningen kan handikappade studerande erhålla undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Ändamålet med dessa åtgärder är att de studerande, som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan orsak är i behov av speciellt stöd, skall erhålla färdigheter för yrkesutbildning och för placering i arbete och förmåga att klara sig i livet. Utbildningens mål är att de studerande efter avslutad utbildning skall ha så goda färdigheter som möjligt för ett självständigt liv och för utbildning eller arbete. Utbildningen skall också stöda de studerandes positiva utveckling, stärka deras självkänsla och öka deras livsfärdigheter. Målet är att de studerandes självförtroende och initiativförmåga ökar så att de självständigt eller med handledning är kapabla att fatta beslut i de val som gäller deras studier och deras liv. Undervisningen och handledningen för träning och rehabilitering av handikappade studerande kan vara 1) Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I) Målet är att ge de studerande sådana färdigheter att de utgående från sina förutsättningar efter avslutad utbildning kan delta i grundläggande yrkesutbildning eller skaffa sig en yrkesinriktad omskolning. Utbildningen omfattar 20 40 studieveckor, på grund av speciella orsaker 80 studieveckor. eller 2) Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning II), om de studerande till följd av handikapp eller sjukdom inte har möjlighet att övergå till utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen. Denna utbildning är avsedd för de svårast handikappade studerandena.

8 Utbildningens mål är att de studerande skall kunna leva ett så självständigt och rikt liv som möjligt och att de i mån av möjlighet också skall kunna delta i arbetslivet, självständigt eller i en stödd arbetsgemenskap. Utbildningen omfattar 40 120 studieveckor. Utbildningsanordnaren beslutar till vilkendera utbildningsgruppen en person hör. Beslutet sker utgående från individuella sakkunnigutredningar och efter det att personen själv, vårdnadshavarna och familjemedlemmarna har hörts. De detaljerade målen för undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte fastställs flexibelt utgående från de studerandes individuella resurser och deras livssituation. I vardera utbildningsformen skall rehabilitering för de studerande ingå som stöd för den övriga undervisningen och handledningen. Genom ett yrkesövergripande samarbete skall en individuell rehabiliteringsplan uppgöras för varje studerande. Målet är att de studerande skall kunna klara sig så självständigt som möjligt i sin dagliga och sociala miljö och att de skall vara kapabla att finna aktiva förfaringssätt i sina studier och i hela sitt liv. 2. Uppbyggnaden av studierna 2.1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING (träning I) Omfattningen av den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning är 20 40 studieveckor. På grund av speciella orsaker kan denna utbildning omfatta 80 studieveckor. Ett studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40 timmar. Den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning består av följande studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och flexibelt utgående från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.

9 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning 20 40 sv (TRÄNING I) Modersmålet och kommunikation Det andra inhemska språket och främmande språk Matematik Informationsteknik Gymnastik och hälsokunskap Funktionella basfärdigheter och livskompetens Studie- och arbetslivsfärdigheter Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv Valfria studier 2.2 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV (träning II) Omfattningen av undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv är 40 120 studieveckor. Ett studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40 timmar. Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv består av följande studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och flexibelt utgående från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.

10 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv 40 120 sv (TRÄNING II) Kunskapsmässiga färdigheter (modersmålet och kommunikation, matematik och informationsteknik) Samhälleliga färdigheter Arbetsfärdighet och yrkesstudier Interaktionsförmåga Funktionella basfärdigheter och livskompetens Motoriska färdigheter Dagliga aktiviteter och boendeträning Fritidsaktiviteter Livskompetens Valfria studier 3. Studiernas mål och centrala innehåll 3.1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING (träning I) 3.1.1 Utbildningens mål Målet är att de studerande får en så realistisk bild som möjligt av arbetslivet och av olika yrken och utbildningsalternativ och att de utgående från detta kan bedöma sina egna mål och möjligheter.

11 Målet är också att de studerande så självständigt och målinriktat som möjligt kan skaffa sig information och kan finna ett arbetssätt som är tryggt och som bäst lämpar sig för dem. De kan också mångsidigt utnyttja olika slag av kunskapskällor. Till målen för undervisningen och handledningen hör också att de studerande kan lita på sin egen förmåga, klarar sig i situationerna i det dagliga livet och är kapabla att utveckla sina färdigheter för att klara sig i livet. 3.1.2 Studiehelheterna inom utbildningen MODERSMÅLET OCH KOMMUNIKATION De studerande kan tala eller kommunicera på sitt eget alternativa sätt (t.ex. med teckenspråk) och kan uttrycka sig, läsa, skriva och lyssna samt förstå läst text så att de är kapabla att studera och att fungera i arbetslivet. Målet är också att de studerande finner sina starka sidor i att uttrycka sig och vågar försöka sig på nya uttrycksformer. De studerande förstår det centrala innehållet i den kommunikation som de tar emot. De studerande lär sig att använda litteratur, film, teater, radio, Internet och andra medier för att skaffa sig information, upplevelser och erfarenheter. Centralt innehåll: praktisk kommunikationsförmåga. DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De studerande kan på ett begripligt sätt ge och ta emot kommunikation på det andra inhemska språket och/eller ett främmande språk så att de är kapabla till studier inom yrkesutbildningen. De studerande inser vilken betydelse språkkunskaperna och internationaliseringen har i vår föränderliga värld och är intresserade av att utveckla sina färdigheter. Centralt innehåll: baskunskaper i språk, dvs. att kunna uttrycka sig och ta emot kommunikation. MATEMATIK De studerande behärskar de grundläggande färdigheter i matematik som behövs i det dagliga livet och vid studierna. De kan vid sina räkneoperationer använda räkneapparat, dator och andra hjälpmedel. Centralt innehåll: grundläggande matematiska räkneoperationer.

12 INFORMATIONSTEKNIK Målet är att de studerande känner till hur datorer används och inser vilken betydelse informationstekniken har i det dagliga livet och som ett individuellt hjälpmedel för dem. Centralt innehåll: kännedom om textbehandling och andra verktygsprogram samt användning av Internet. GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP Målet är att de studerande inser vilken betydelse kost, gymnastik och sunda levnadsvanor har för människans välbefinnande. De vet hur de skall sköta sin hälsa och sitt psykiska välbefinnande. De kan med handledning välja gymnastikformer, som är lämpliga för dem och som ger dem upplevelser och positiva erfarenheter av att lyckas. Centralt innehåll: hälsofrämjande verksamhet i arbetet och under fritiden. FUNKTIONELLA BASFÄRDIGHETER OCH LIVSKOMPETENS * Motoriska färdigheter De studerande har kännedom om människokroppens delar och deras funktioner. De behärskar sin kropp och sina grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar sig i sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och hand/fot. * Dagliga aktiviteter och boendeträning De studerande kan utgående från sina färdigheter tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de kan utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i planering av måltider, inköp av matvaror och basmetoderna vid matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor har för deras välbefinnande och kan själva förse sig med den specialkost som de eventuellt behöver. De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt. De studerande klarar så självständigt som möjligt sina dagliga aktiviteter i samband med boendet. De kan skapa en trivsam boendemiljö för sig själva och kan också sköta om bostaden.

13 De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. De kan sköta sin personliga hygien, sin klädsel och annat i samband med deras yttre som krävs för deras sociala umgänge. Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv. * Fritidsaktiviteter Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet. Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet. * Livskompetens Målet är att de studerande kan ta ansvar för besluten i sitt liv och att de på ett positivt sätt försöker inverka på sin livssituation och sin framtid. De studerande har en uppfattning om sin livssituation och sina sociala referensramar. De studerande kan bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp en realistisk och positiv jagbild. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De studerande vill aktivt försöka stärka sin självkänsla. Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och utvecklingsbehov. STUDIE- OCH ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Målet är att de studerande har kännedom om samhällets centrala service och vid behov kan utnyttja servicen och sköta sina angelägenheter. De klarar sig i trafiken, vid behov med handledning, och är kapabla att upprätthålla sociala relationer med sin närmaste omgivning. Centralt innehåll: samhällets service. De studerande har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter som medlemmar i kommunen och samhället. De är medvetna om konsumenternas rättigheter och skyldigheter, både som enskilda personer och som yrkesverksamma konsumenter. Centralt innehåll: kännedom om individens rättigheter och skyldigheter.

14 De studerande kan i sin studiemiljö, i sitt privatliv och i arbetslivet visa förståelse för andra och kan sätta värde på sig själva och på andra personer som likvärda samhällsmedlemmar. De studerande uppnår en sådan samarbetsoch interaktionsförmåga att de kan fungera interaktivt i olika slags grupper. Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppträda och interaktionsförmåga. De studerande känner till olika sätt att studera och skaffa sig information. De studerar aktivt och självständigt. De kan förbereda sig för prov, avlägga prov och utarbeta skriftliga eller muntliga redogörelser. Centralt innehåll: förmåga till kunskapssökning samt grundläggande studiefärdighet. De studerande har kännedom om de centrala reglerna i arbetslivet, såsom arbetstagarnas ställning, praxis vid arbetsavtal och olika arbetssätt. De studerande har en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella arbetstagare. De är medvetna om den samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet. Centralt innehåll: de i arbetslivet behövliga grundprinciperna. KÄNNEDOM OM YRKESUTBILDNING OCH ARBETSLIV Målet är att de studerande har kännedom om utbildningen för olika slag av yrkesområden och är kapabla att göra klart för sig sina egna mål i relation till kraven inom utbildningen. De studerande har kännedom om olika yrken inom arbetslivet och deras krav. Centralt innehåll: baskunskaper om olika utbildningsområden, om yrkesutbildningen och om yrkena inom arbetslivet. De studerande sätter sig i praktiken in i innehållet för de gemensamma ämnen och yrkesämnen som ingår i yrkesstudierna och känner till kraven i dessa ämnen. De får praktisk erfarenhet av yrkeskunnandet och studiehelheterna för någon bransch. Centralt innehåll: praktisk erfarenhet av yrkesutbildningen inom någon bransch. Målet är att de studerande får träning i arbetsuppgifter och skaffar sig praktisk arbetserfarenhet i en arbetsgemenskap. De får färdigheter för framtida perioder av inlärning i arbetet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Genom denna praktik lär de känna olika sidor av yrkena och arbetssätten i dem.

15 Centralt innehåll: praktisk arbetserfarenhet. VALFRIA STUDIER De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och utvecklingen av deras personlighet. 3.2 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV (TRÄNING II) 3.2.1 Utbildningens mål Målet är att de studerande klarar sig i sitt dagliga liv som medlemmar i samhället och i en arbetsgemenskap. Målet är också att utgående från de studerandes förutsättningar ge dem kunskaper och färdigheter för arbetslivet, så att det blir möjligt för dem att utföra en arbetsuppgift antingen på den öppna marknaden, i stödd verksamhet, skyddat arbete eller dagverksamhet. Ett mål är också att de studerande utgående från sina förutsättningar så självständigt som möjligt skall kunna ta ansvar för sina liv. 3.2.2 Studiehelheterna inom utbildningen KUNSKAPSMÄSSIGA FÄRDIGHETER De studerande har utgående från sina förutsättningar färdigheter att skaffa sig och ta emot information. Utgående från sina förutsättningar kan de utnyttja denna information i alla sina dagliga aktiviteter, när de löser problem och när de tillämpar och finner ny information. Centralt innehåll: införskaffande och utnyttjande av information. * Modersmålet och kommunikation De studerande kan i det dagliga livet uttrycka sig i tal eller skrift eller också kan de använda något sätt att kommunicera, som stöder eller ersätter talet, eller utnyttja kompletterande metoder om deras muntliga kommunikation är bristfällig.

16 De studerande tränar sig i att lyssna och förstå kommunikation som andra sänder i muntlig form eller i någon alternativ form. Centralt innehåll: förståelse och förmedling av verbal kommunikation samt metoder för ersättande kommunikation. Utgående från sina förutsättningar kan de studerande med handledning utnyttja olika medier för att skaffa sig information, upplevelser och erfarenheter. Centralt innehåll: förmåga att uttrycka sig och ta emot information. * Matematik Utgående från sina förutsättningar har de studerande de baskunskaper som de behöver för räkneoperationer i vardagslivet. De kan vid behov använda räkneapparat och andra hjälpmedel vid sina uträkningar. Centralt innehåll: matematiska grundläggande räkneoperationer. * Informationsteknik Utgående från sina förutsättningar förstår de studerande vad informationsteknik innebär. De kan vid behov med handledning använda en dator som hjälpmedel. Centralt innehåll: datorernas primära betydelse. SAMHÄLLELIGA FÄRDIGHETER Målet är att de studerande har kännedom om den viktigaste samhällsservicen, vid behov kan uträtta ärenden på olika serviceställen och med handledning kan utnyttja servicen. De sätter sig in i olika sätt att så självständigt som möjligt eller med handledning klara sig i trafiken och i trafikmedlen. Centralt innehåll: samhällets service. De studerandes verksamhet präglas av en realistisk uppfattning om omgivningen och om dem själva samt om de förväntningar som omgivningen ställer på dem. Målet är att de studerande skall klara sig i sina arbetsuppgifter och i det övriga samhället. De studerande har kännedom om pengarnas betydelse i arbetslivet och i det dagliga livet i övrigt. Utgående från sina förutsättningar tränar de sig i att sköta sina penningangelägenheter. Centralt innehåll: verksamhetsmetoderna i samhället.

17 ARBETSFÄRDIGHET OCH YRKESSTUDIER De studerande har kännedom om de centrala reglerna för en arbetsgemenskap, t.ex. arbetstagarnas ställning och arbetstiderna, och lär känna olika sätt att arbeta. De studerande har en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella arbetstagare. Centralt innehåll: grundregler som behövs i en arbetsgemenskap. Målet är att de studerande får träning i de arbetsmetoder som behövs i praktiska arbetsuppgifter med beaktande av det speciella stöd som de behöver och med hänsyn till arbetarskyddssynpunkterna. De studerande får utgående från sina förutsättningar praktisk yrkesinriktad undervisning och handledning vid arbetsuppgifterna. Centralt innehåll: praktisk arbetsfärdighet och till den ansluten yrkesinriktad undervisning. INTERAKTIONSFÖRMÅGA De studerande kan uttrycka sig och kan delta i situationer som kräver kommunikation. De tränar sig i att inleda växelverkan på det sätt som motsvarar deras förutsättningar. De studerande kan utnyttja det för dem mest typiska interaktionssättet i sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: social kommunikationsförmåga i praktiken. De studerande har kännedom om de sätt att uppföra sig som krävs i det dagliga livet, vid studierna och i arbetet. De kan både i sitt privatliv och sitt arbete visa förståelse för andra och kan sätta värde på sig själva och på andra som likvärda personer. Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppföra sig samt jämlikhet. FUNKTIONELLA BASFÄRDIGHETER OCH LIVSKOMPETENS * Motoriska färdigheter De studerande har kännedom om kroppens delar och deras funktioner. De känner till metoder att behärska sin kropp och dess grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar av sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och hand/fot.

18 * Dagliga aktiviteter och boendeträning De studerande inser vilken betydelse dygnsrytmen har för indelningen av vardagarna. De tränar sig i att finna sin egen dygnsrytm och hålla fast vid den. De studerande kan enligt sin förmåga delta i att tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de kan med handledning utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i inköpen av matvaror och i basmetoderna för matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor har för deras välbefinnande. De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt. De studerande kan så självständigt som möjligt klara sina dagliga sysslor i samband med boendet. Utgående från sina förutsättningar kan de inverka på trivseln i sin bostad och sköta den. De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. Utgående från sina förutsättningar kan de sköta sin personliga hygien, sin klädsel och annat som gäller deras yttre och som krävs i deras sociala umgänge. Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv. * Fritidsaktiviteter Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet. Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet. * Livskompetens Målet är att de studerande på ett positivt sätt försöker inverka på sin livssituation och sin framtid. De studerande kan med handledning få en uppfattning om sin livssituation och sina sociala referensramar. De studerande försöker bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp sin jagbild i en realistisk och positiv riktning. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De studerande vill aktivt försöka stärka sin självkänsla. Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och utvecklingsbehov.

19 VALFRIA STUDIER De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och utvecklingen av deras personlighet. 4. Bedömning av de studerande 4.1 BEDÖMNINGENS SYFTE Bedömningen har som mål att stöda de studerandes inlärning. Bedömningen skall också ge handledning och genom växelverkan kontinuerligt följa med de studerandes framsteg. De studerande bör få respons för sitt kunnande och lära sig att själva bedöma sin verksamhet. Vid bedömningen beaktas framstegen såväl när det gäller kunskaper och färdigheter som psykisk utveckling. Syftet med bedömningen är att stärka de studerandes positiva jagbild och öka deras motivation att lära sig något nytt. Ändamålet med bedömningen är också att ge de studerande en realistisk bild av dem själva och deras kunnande. De studerande ställer upp mål för sin inlärning, som granskas vid de regelbundet återkommande bedömningssamtalen. Målet är att producera information om nivån för de studerandes kunnande och ge läroanstalterna respons angående resultatet av deras verksamhet. 4.2 VERKSTÄLLANDET AV BEDÖMNINGEN Bedömningen av de studerande baserar sig på den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas och på målen i denna plan. De studerandes framsteg ställs i främsta rummet i relation till deras utveckling. I den undervisning och handledning som förbereder de studerande för arbete och ett självständigt liv baserar bedömningen sig på en kontinuerlig uppföljning och på den slutbedömning som görs när utbildningen avslutas. Bedömningen utgår från målen i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas, och dessa mål har härletts ur målen för de olika studiehelheterna. Vid bedömningen av de studerande som får undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte används i stället för en

20 numerisk skala en beskrivande verbal bedömning av hur målen för studiehelheterna har uppnåtts. Vid den undervisning och handledning som förbereder de studerande för grundläggande yrkesutbildning kan man i tillämpliga delar använda de bedömningsprinciper och den skala (1 5) som normalt används inom den grundläggande yrkesutbildningen. 4.3 BETYG Efter den undervisning och handledning som ges de studerande i träningsoch rehabiliteringssyfte erhåller de betyg över slutförda studier. Betyget skall innehålla följande uppgifter: 1. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn 2. studerandens namn och personbeteckning 3. utbildningens namn och dess omfattning i studieveckor 4. slutförda studier, deras omfattning i studieveckor och vitsord (antingen beskrivande eller enligt skala) 5. tilläggsuppgifter och speciella omnämnanden 6. omfattningen av introduktion för utbildning/arbete, läroanstalter och arbetsplatser 7. datum och underskrifter 8. utbildningsanordnarens/läroanstaltens stämpel På baksidan av betyget eller på ett extra blad antecknas dessutom: 9. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn 10. den lagstiftning på vilken utbildningen baseras 11. undervisningsministeriets tillstånd att anordna utbildningen 12. meddelande att utbildningen har skett enligt de av Utbildningsstyrelsen fastställda läroplansgrunderna 13. definition av studieår och studievecka 14. bedömningsskala Till betyget kan fogas ett utlåtande med en verbal beskrivning av den studerandes starka sidor, speciella färdigheter och behov av stöd samt den plan för fortsatt utbildning, som har utarbetats under studiernas gång.

21 5. Övriga bestämmelser Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte skall alltid omfatta helhetsbaserad rehabilitering samt studiehandledning för de studerande. Detta gäller såväl undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning (träning I) som undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering för arbete och ett självständigt liv (träning II). Rehabiliteringen och studiehandledningen ingår i omfattningen av de studiehelheter som nämns i andra kapitlet. 5.1 REHABILITERING I den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte skall ingå helhetsbaserad rehabilitering för de studerande. Till den hör utom specialundervisning funktionell, psykisk och social rehabilitering. Den yrkesinriktade helhetsbaserade rehabiliteringen utgör en fortsättning på den rehabilitering som inleddes på de tidigare skolstadierna och den fortsätter eventuellt också efter yrkesutbildningen. Rehabiliteringen bidrar till att de studerande kan upprätthålla och stärka den nivå av självständighet som de har uppnått eller hjälper dem att finna nya färdigheter så att de klarar sig i det praktiska livet. Rehabiliteringen är en process vars mål skall basera sig på de studerandes förutsättningar och behov. Rehabiliteringen kan vara kontinuerlig och ingå i verksamheten i det dagliga vardagslivet eller den kan vara av engångsnatur. Målet är att de studerande får hjälp att finna möjligheter för rehabilitering som motsvarar deras behov. Medan den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering pågår planerar man konkret hur de studerande skall kunna erhålla den rehabiliteringsservice och de hjälpmedel som de behöver. Rehabiliteringen skall planeras i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk och i samråd med de studerandes vårdnadshavare. De studerande skall i mån av möjlighet få vara med när målen för rehabiliteringen ställs upp och få delta i beslutsfattandet angående sin rehabilitering. 5.2 STUDIEHANDLEDNING Varje studerande har rätt att få tillräckligt med personlig och annan behövlig handledning för sina studier. De studerande skall få mångsidigt stöd för att

22 kunna lösa de problem som eventuellt uppstår i samband med deras studier och deras liv. Målet är att de studerande lär känna sin studiemiljö och dess studiekultur. De får kännedom om läroanstaltens olika funktioner och om den stödservice som de har tillgång till medan de studerar. Målet är också att de studerande har kunskaper om hur studierna är uppbyggda och om målen för dem. De studerande fördjupar sina kunskaper om utbildningen och orienterar sig och engagerar sig i studierna. Handledningen bör också ge de studerande information om deras framtida möjligheter och ge dem färdigheter att klara av förändringar i samband med studierna och det övriga livet. Läroanstaltens hela personal skall delta i att handleda de studerande, men huvudansvaret för planeringen av handledningen vilar på studiehandledaren. För att studiehandledningen skall lyckas krävs internt samarbete mellan de sakkunniga i läroanstalten, samarbete med de studerande och deras hem samt samarbete mellan olika läroanstalter och med utomstående sakkunniga. 6. Uppgörande av läroplan 6.1 LÄROANSTALTENS LÄROPLAN Den som anordnar undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte godkänner läroplanen för respektive läroanstalt. Läroplanen skall baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift. Den uppgörs så att den gör det möjligt att genomföra undervisningen och handledningen individuellt och flexibelt enligt de studerandes mål och behov. Läroplanen skall innehålla: de centrala värderingarna för undervisningen och handledningen uppgifterna och de övergripande målen för undervisningen och handledningen principerna för uppgörande av individuella planer för hur undervisningen skall ordnas studiehelheternas mål och innehåll arrangemangen för undervisningen principerna för bedömningen av de studerande

23 arrangemangen för stöd-, special-, assistant- och sakkunnigtjänster samarbetsparterna vid arrangemangen för undervisningen de ansvariga instanserna 6.2 INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS Utgångspunkterna för den undervisning och handledning som ges i träningsoch rehabiliteringssyfte skall vara de studerandes individuella situation som utgår från deras behov. Omfattningen av undervisningen och handledningen och deras innehåll skall planeras individuellt, praktiskt och flexibelt med beaktande av de studerandes nuvarande situation och deras utvecklingsmöjligheter, på ett sådant sätt att deras fortsatta studier eller deras placering i arbete sker rationellt. Medan utbildningen pågår skall man tillsammans med de studerande planera det stöd och de hjälpmedel, som de behöver för att klara sig vid studierna och i arbetsuppgifterna efter studierna, i eventuell utbildning och i ett självständigt liv. Genomförandet av studierna och övergången till arbete bör baseras på ett intimt samarbete mellan de studerande, deras närmiljö, utbildningsanordnarna, de sociala myndigheterna och arbetsgivarna. I synnerhet vid den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering för arbete och ett självständigt liv bör man utnyttja naturliga situationer, de studerandes egna erfarenheter och konkreta sammanhang. Studiehelheterna integreras enligt dygnsrytmen i verksamheten och arbetsuppgifterna. En individuell plan för hur undervisningen och handledningen skall ordnas skall utarbetas för varje studerande. Planen baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift och på läroanstaltens läroplan. Den individuella planen baseras alltid på den studerandes personliga förutsättningar och behov. Den skall innehålla: en redogörelse för den studerandes färdigheter och nuvarande prestationsnivå och grunden till att den studerande har erhållit specialundervisning de studier som den studerande skall genomföra, de läroplansgrunder som iakttas vid undervisningen, utbildningens omfattning och mål, den individuella läroplanen metoderna för genomförandet av undervisningen och handledningen samt ansvarspersonerna

24 stöd-, special-, assistant- och sakkunnigtjänsterna elevvårds- och boendetjänsterna sätten att genomföra träningen för arbetsuppgifter och arbetsprövningen arrangemangen för uppföljning och ansvarspersonerna grunderna för bedömningen av den studerande. Den individuella planen utarbetas tillsammans med den studerande och i mån av möjlighet i samarbete med den studerandes vårdnadshavare och representanter för den skola som den studerande tidigare har besökt. Planen kan utarbetas under en speciell orienteringsperiod i början av utbildningen. De arbetsuppgifter och den praktik som ingår i de studerandes utbildning skall planeras flexibelt utgående från de studerandes (arbetstagarnas) förutsättningar. I den individuella planen skall man detaljerat och flexibelt fastställa arbetsuppgifterna, arbetsmetoderna och redskapen, kommunikationsmetoderna, den fysiska arbetsplatsen, arbetstiden, den person som ger handledning i arbetet och andra stödpersoner, bedömningen av arbetet och hur responsen ges samt de metoder genom vilka de studerande motiveras för arbetet. De studerandes framsteg skall följas upp medan utbildningen pågår och vid behov skall de individuella målen och stödåtgärderna ändras. Medan utbildningen pågår utarbetas för de studerandes fortsatta utbildning en individuell plan, som stöder de studerandes egna mål och beaktar de mål som gäller yrke, rehabilitering, boende och arbetsuppgifter.

BILAGA 1 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR UPPGÖRANDE AV LÄROPLANSGRUNDER FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE Läroplansgrunderna återspeglar värderingarna inom utbildningen och den rådande uppfattningen om utbildningens roll i samhället samt människosynen, kunskapssynen och synpunkterna på inlärning och undervisning. I denna bilaga granskas utgångspunkterna för uppgörandet av dessa grunder: målgruppen för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte samt syftet med läroplansgrunderna, utgångspunkterna för dem och människosynen i dem. Denna bilaga innehåller också en redogörelse för de betoningar och det baskunnande som är gemensamma för alla studerande. Även om den förberedande utbildningen inte leder till en examen kommer de studerande att möta kraven på baskunnande i samband med en eventuell grundläggande yrkesutbildning och i arbetslivet. En projektgrupp vid Utbildningsstyrelsen gjorde ett utkast till uppgörande av läroplansgrunder för undervisningen och handledningen av handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte. Kommentarer till detta utkast erhölls av representanter för specialläroanstalterna och av andra sakkunniga. 1. Definition av målgruppen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte Enligt 3 i lagen om yrkesutbildning (630/98) kan för handikappade studerande i samband med den grundläggande yrkesutbildningen ordnas undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Med handikappade studerande avses i allmänhet de studerande som behöver specialstöd. Målgruppen för specialundervisning definieras i 20 i lagen: undervisningen av dem som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller annan orsak är i behov av särskilda undervisningseller elevvårdstjänster ges som specialundervisning. Detta gäller all grundläggande yrkesutbildning och samma personer utgör också basmålgruppen för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. I förordningen 1139/99 definieras omfattningen och målen för den förberedande undervisningen närmare och enligt detta kan denna utbildning ges två målgrupper:

2 1) de studerande som har som mål att fortsätta inom den grundläggande yrkesutbildningen och har förutsättningar för detta (träning I) och 2) de svårast handikappade studerande, vilkas inlärningsförutsättningar eller livssituation inte gör det möjligt för dem att genomföra en yrkesutbildning (träning II). Undervisningens omfattning och dess mål bestäms utgående från vilkendera gruppen de studerande tillhör. Jämfört med tidigare lagstiftning utgör den senare målgruppen (träning II), dvs. de svårast handikappade studerandena, en ny grupp i samband med yrkesutbildningen. Till de svårast handikappade personerna hör personer, som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 i lagen om grundläggande utbildning. Till denna grupp räknas svårt syn- och hörselskadade barn samt personer som på annat sätt är fysiskt eller psykiskt svårt handikappade eller försenade i sin utveckling. De har dock möjlighet att utföra en arbetsuppgift på den öppna arbetsmarknaden, i stödd verksamhet, skyddsarbete eller dagverksamhet. De utbildningsanordnare, som av undervisningsministeriet har erhållit som särskild utbildningsuppgift att anordna specialundervisning, kan anordna undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Denna särskilda uppgift har tilldelats 12 upprätthållare av specialyrkesläroanstalter. Undervisningsministeriet har dessutom beviljat vissa andra yrkesutbildningsanordnare rätt att anordna undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Det är dock ändamålsenligt att den undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte som ges ovannämnda grupp 2 (träning II) med hänsyn till ekonomiska och andra resurser huvudsakligen anordnas i specialyrkesläroanstalterna. 2. Läroplanen, definition och uppgifter Grunderna för en läroplan är en med en lag jämförbar norm, som utbildningsanordnaren överhuvudtaget inte kan lämna obeaktad. Genom denna norm försäkrar man sig om att basrättigheterna och jämlikheten inom utbildningen, den pedagogiska kongruensen och kvaliteten och rättsskyddssynpunkterna beaktas och att man uppnår en enhetlig yrkesskicklighet i hela landet. Grunderna för läroplanen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte fastställs av Utbildningsstyrelsen, trots att det inte gäller en utbildning som syftar till en examen. Genom detta vill man försäkra sig om att denna förberedande utbildning har enhetliga mål och enhetligt uppbyggda studier. Utbildningen

3 skall dock planeras så att den betonar de individuella utgångspunkterna, och de individuella variationerna är också större än vanligt. Därför nämns endast omfattningen av hela utbildningen i läroplansgrunderna och omfattningen av studiehelheterna preciseras inte närmare. Avsikten är dock att de studiehelheter som upptas i läroplansgrunderna skall ingå i utbildningen för alla studerande, om det inte finns synnerligen vägande skäl att lämna bort någon studiehelhet. 3. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas För specialstuderandena uppgörs alltid en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Denna plan utgör den centrala grunden för planeringen av undervisningen och för specialfinansieringen. En sådan plan utarbetas också för studerandena inom den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. Planen kompletterar läroanstaltens läroplan och innefattar den studerandes personliga studieplan, som utgår från studerandens egna studiemål. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas kan variera mycket för olika studerande. Avsikten är att de valfria studierna flexibelt skall planeras utgående från den studerandes individuella behov. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är en process som lever i takt med den studerandes studier. Processen följs upp i ett dokument som uppdateras efter hand som studierna framskrider. Det är vanligt att bedömningen av hur planen har genomförts och uppdateringen av dokumentet sker centraliserat i läroanstalten två gånger per år och annars vid behov. Den individuella planens innehåll bestäms i väsentlig grad av den studerandes stödbehov, kunskaper och färdigheter. I den individuella planen för lindrigare handikappade studerande koncentrerar man sig mera på de kognitiva färdigheterna, medan huvudvikten i den individuella planen för de svårast handikappade studerandena läggs på de dagliga färdigheterna, de motoriska färdigheterna och utvecklingen av kommunikationsfärdigheterna. Läroanstaltens modell för en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas skall gärna vara gemensam och planerad i samarbete, men den måste kunna anpassas enligt undervisningsgruppens och den studerandes behov. Innehållet i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas fastställs i lag och förordning (L 630/98, 20 och F 811/98, 8 ). Innehållet i en typisk individuell plan för en studerande som behöver specialstöd kan se ut så här: förhandsuppgifter om den studerande personuppgifter kontaktuppgifter till hemmet, till myndigheterna

4 utbildningsbakgrund och uppgifter om specialundervisning vid tidigare utbildning rehabiliteringsundersökningar, utbildningsförsök uppgifter om aktuella studier och examen målen för studiehelheterna avvikande undervisningsarrangemang undervisningsmetoder stödåtgärder inom specialundervisningen hjälpmedel behov av stöd vid måltider, förflyttningar, boende, perioder för inlärning i arbetet behov av personlig handledning vid studierna tolktjänster anvisningar för uppgörande, uppföljning och komplettering av den individuella planen, ansvarsperson planer för framtiden underskrifter Efter hand som utbildningen framskrider är det viktigt att den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas kan preciseras och ändras. 4. Yrkesutbildningens uppgifter och utgångspunkter Yrkesutbildningens gemensamma mål betonar det intima sambandet mellan yrkesinriktad och personlig tillväxt. Detta utgör bakgrunden också för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. I synnerhet vid utbildningen av unga personer är det ett centralt mål vid sidan av strävandena till yrkesskicklighet att de ungas personligheter mångsidigt skall utvecklas och tillväxa, så att de blir aktiva och ansvarskännande medlemmar i samhället. Avsikten med den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte är att öka de studerandes förutsättningar för ett självständigt och aktivt liv i samhället, så att de kan uppleva att de lyckas såväl i sina studier och sitt arbete som i sitt vardagsliv. Yrkesutbildningens mål är att de studerande utvecklas till balanserade och helgjutna människor, som inser sitt ansvar i interaktionen mellan människorna och mellan människorna och naturen och som vill verka för att främja den nationella kulturen. Centrala utgångspunkter är demokrati och jämlikhet, uppskattning av hem och familj, ansvar för medmänniskorna,

5 respekt för arbetet och tolerans samt det nationella kulturarvet och internationalism. Värderingarna kommer till synes och förverkligas i skolans verksamhet. Det utgör en gemensam uppgift för samtliga läroanstalter att förtydliga vilka värderingar som styr läroanstalternas verksamhet och att se till att de får insteg i den praktiska verksamheten. De gemensamma värderingarna och besluten om hur man skall uppnå dem utgör en del av läroanstaltens läroplan. 5. Människosynen Undervisning och fostran grundar sig på människosynen. Vid läroplansarbetet har utgångspunkten varit att varje människa är värdefull och unik. Alla har rätt till ett människovärdigt liv, ett människovärdigt arbete och jämlika studiemöjligheter. Utbildningsjämlikhet innebär att alla, oberoende av sina olika inlärningsförutsättningar, har likvärdiga möjligheter att delta i yrkesutbildning och därefter finna en plats i arbetslivet och i samhället. Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte utgår från att de studerande har förutsättningar att handla ansvarsmedvetet och i enlighet med sina personliga egenskaper som så fullvärdiga samhällsmedlemmar som möjligt. Människosynen inom den undervisning och handledning som ges i träningssyfte går ut på att de personer som behöver specialstöd skall få mesta möjliga färdigheter och makt att fatta beslut i frågor som rör deras eget liv. Härigenom bereds de möjligheter att leva ett gott och meningsfullt liv utgående från sina egna krafter och målsättningar. Ett gott och meningsfullt liv innefattar valfrihet och självbestämmanderätt. Det innefattar också möjlighet till ett självständigt liv, jämbördighet i människorelationerna och full delaktighet. Detta förutsätter att man klart uppfattar och bejakar de mänskliga rättigheterna för de studerande som behöver specialstöd. Den fulla delaktigheten och jämlikheten med andra förutsätter att man så mycket som möjligt försöker undanröja hindren i samhället och omgivningen, både fysiska hinder och hinder som hänför sig till människors attityder och till kommunikationen. Människan är av naturen god och kapabel att tillväxa i många avseenden. En aktiv människosyn betonar den studerandes roll som aktivt subjekt med vilja att lära och utvecklas. Varje studerande är en individ, som vill göra sina egna personliga val också i studiesammanhang och vara ett subjekt för sin egen inlärning. Det betyder dock inte att individen skall klara sig ensam, utan att envar har full rätt till medverkan och samarbete. Respekt för det individuella innebär också att man godkänner och respekterar avvikelser och tar hänsyn till de studerandes erfarenheter och deras sätt att studera. En ansvarskännande människa har omsorg om andra och särskilt om dem som inte reder sig helt med egna krafter.

6 6. Synen på kunskap och inlärning I bakgrunden till förnyandet av läroplansgrunderna inom yrkesutbildningen ligger följande uppfattningar om kunskap och inlärning. En konstruktiv inlärningssyn utgår från att de studerande bygger upp kunskapens innebörd och att insikten uppkommer, då de aktivt sovrar fakta och konstruerar sin egen uppfattning om det inlärda. Resultaten av sin inlärning utformar de studerande genom sitt eget handlande. De måste kunna koppla ihop den nya kunskapen med sitt tidigare vetande. De studerande, deras indivduella erfarenheter och personliga sätt att studera skall beaktas vid undervisningen, men det är de själva som ansvarar för sin inlärning. En fördjupad inlärning kräver möjlighet att behandla inlärningsrönen tillsammans med erfarna arbetstagare och lärare. Att fungera tillsammans med andra och lära sig nytt med andras hjälp blir allt viktigare, då arbetet allt oftare skall utföras i team av olika slag. Också vid undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte betonar inlärningssynen de studerandes aktiva roll. Inlärningen grundar sig på egen aktivitet och självständigt arbete, varvid de studerande utnyttjar de möjligheter som omgivningen erbjuder. De studerande väljer och tolkar den information som de tar emot. Motivationen spelar en central roll vid inlärningen. När studierna inleds skall målen för de studerande bestämmas så att de nära anknyter till deras tidigare kunskaper, färdigheter och starka sidor. Inlärningen leds och stöds av lärare, utbildare eller assistenter. På lärarna ankommer att ge de studerande impulser vid inlärningen och att höja deras motivation genom att ge dem uppgifter som är tillräckligt krävande. Inlärningen baserar sig på en människosyn som tar fasta på individens resurser så att envars förmåga och möjligheter inses och erkänns. För att de studerande skall kunna råda över sitt liv och utforma det jämlikt med andras liv måste deras speciella egenskaper och behov beaktas och de olägenheter som deras eventuella handikapp medför måste minimeras. De studerande skall vara medvetna om sina behov och möjligheter, sitt kunnande och sina rättigheter och skyldigheter. De måste också försöka acceptera sig själva oavsett sina handikapp. Information om den egna livsmiljön och möjligheter till socialt umgänge utgör grundbetingelser för inlärning, påverkan och utveckling av livskompetensen.