James C. Robinson Professor, School of Public Health University of California, Berkeley

Relevanta dokument
Ger skattemedlen full valuta?

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Psykosocial enkät. 191 svar av 354 möjliga: 54% 2014: 172 av 333 = 52% 2011: 68%

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

Hur jämlik är vården?

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens Bilaga Sid 1(5) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Anders Ekholm vvd

Avtal om regionvård samt förslag till reviderad ersättningsmodell

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

PAEI-test. - fyra olika ledarroller

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården

Styrning för en mer jämlik vård

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Ersättningen och e-hälsan

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Stockholmsvården i korthet

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Medarbetarskap och säkerhet

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Digifysiskt vårdval Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Samordnad vård för äldre - vad kan vi lära av USA? Ulrika Winblad

Dialogmöte feb 2015

Läkemedelsgenomgångar

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Regler för granskning av privata vårdgivare verksamma inom den nationella taxan. Version: 1. Ansvarig: Lena Weinstock Svedh

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

REVISIONSRAPPORT. Granskning av den ekonomiska uppföljning och avtalen med privata vårdgivare. Primärvårdsnämnden i Halmstad.

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

rvårdenrden Från n ersättningssystem till resurs och resultathantering

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Läsanvisning till månadsfakta

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

Vad är mönsterspråk?

A G@16 January 2011 WORRIES, DIRECTION and SATISFACTION

Budgetunderlag PVN

Vårdvalets konsekvenser

AI FÖR FRAMTIDENS VÄLFÄRD. Caroline Andersson

Landstingsplan med budget Landstingsstyrelsen

Rådet för främjande av kommunala analyser

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

8 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland

Negativt koncernresultat, -301 mnkr ack mars Positiv budgetavvikelse på 230 mnkr

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

Yttrande över motion 2015:30 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om genusanalys av ersättningssystem inom

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

45 Antagande av leverantör upphandling av geriatrisk vård på Löwenströmska och Nacka sjukhus. HSN

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Transkript:

1

There are many mechanisms for paying physicians; some are good and same are bad. The three worst are fee-forservice, capitation and salary. Fee-for-service rewards the provision of inappropriate services, the fraudulent upcoding of visits and procedures, and the churning of ping-pong referrals among specialists. Capitation rewards the denial of appropriate services, the dumping of the chronically ill and a narrow scope of practice that refers out every timeconsuming patient. Salary undermines productivity, condones on-the-job leisure, and foster a bureaucratic mentality in which every procedure is someone else s problem. James C. Robinson Professor, School of Public Health University of California, Berkeley

Anslagstänket ANSLAG för att täcka personal :- lokaler :- material :- osv :- osv :- SUMMA KOSTNAD Svag koppling till vad som utförs.men kontroll över produktionsmedlen 3

Ersättningstänket Definierade tjänster, Insatser, prestationer, ERSÄTTNING för en utförd TJÄNST Ersättningen kopplat till det som utförs, men innebär också att det finns svagare kontroll över produktionsfaktorerna 4

Vad är det värt tänket ERSÄTTNING EFFEKT/RESULTAT INSATSER som leder till 5

Volym/Produktion Resurser

Kvalité Resurser

Öppna jämförelser, hjärtsjukvårdens effektivitet..och Toyota! Kostnaderna i hjärtsjukvården och i hjärtinfarktvården har inget generellt samband med de i rapporten studerade kvalitetsaspekterna Studiens sambandsanalyser kan inte påvisa klara samband mellan kostnader och kvalitet. I varje Toyotafabrik över hela världen finns ett snöre vid det löpande bandet. Om en montör upptäcker något fel på en bil, har han inte bara rätt - utan skyldighet - att dra i snöret för att stoppa bandet och rätta till felet direkt. Målet är att aldrig producera en felaktig produkt. Vägen dit är att öka ansvarskänslan hos varje individ, dels så att de gör rätt och inte slarvar, men ännu viktigare, så att de påtalar fel när de uppstår. Istället för att söka syndabockar betraktar vi fel som möjligheter till lärande. Om inte felen kommer upp till ytan kan ju ingen förbättring ske

KÄNNETECKEN FÖR BETALNINGSSYSTEM I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Källa: You Get What You Pay For: A Global Look at Balancing Demand, Quality and Efficiency in Healthcare Payment Reform. PriceWaterhouseCoopers, Health Research Institute, 2008 KOSTN. KONTR. ENKEL ADM INCIT. FÖR EFF. INCIT. FÖR PROD INCIT. FÖR KVAL. INCIT. F NÖJDA KUNDER SPECIELLA KÄNNETECKEN LÖN JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ LÄKARNA KAN INTE UNDVIKA KOMPLEXA PATIENTER PER CAPITA JA JA JA NEJ NEJ NEJ KAN UPPMUNTRA UNDER ANVÄNDNING AV VÅRD DRG NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ KAN UPPMUNTRA TILL FLER INTAGNA OCH KORT V TID BETALT PER PRE STATION NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ KAN UPPMUNTRA ONÖDIG VÅRD BUDGET JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ BEROENDE AV MEDELSTILLDELNING, INCIT. ATT SPENDERA HELA BUDGETEN P4P NEJ NEJ JA NEJ JA JA INCIT. KAN MOTVERKAS OM DE BLIR FÖR KOMPLEXA PER VÅRDDAG VID SJUKH NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ KAN UPPMUNTRA TILL FLER INTAGNA OCH LÄNGRE VÅRDTID ARVODE NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ KAN UPPMUNTRA ONÖDIGA KAPITALINVESTERINGAR 9

MIXADE MODELLER Kvalitet-, Servicemål Produktivitetsmål Särskilda åtaganden Fast ersättning 10

Ersättningssystem NÅGRA PRINCIPER.. Den som gör ska ha vårdtyngd Vård utifrån behov och jämlikhet socioekonomi Vården ska vara tillgänglig produktion Vården ska vara av hög kvalitet och evidensbaserad..målrelaterad

Baserat på vårdkonsumtion Åldersviktad Kapitation Listning per poäng Ålder Poäng 0-4 1.35 5-19 0.50 20-49 0.74 50-69 1.08 70-79 1.91 80-2.39 Vårdtyngd Utifrån en beskrivning av viktad vårdkonsumtion utifrån hur befolkningen har kontakt med vården (baserat på diagnoser)

Ersättningssystem NÅGRA PRINCIPER.. Den som gör ska ha vårdtyngd Vård utifrån behov och jämlikhet socioekonomi Vården ska vara tillgänglig produktion Vården ska vara av hög kvalitet och evidensbaserad..målrelaterad

Att mäta faktisk vårdkonsumtion/ vårdtyngd speglar på ett rättvist sätt skillnaden i vad olika vårdenheter gör. Men..kanske inte fullt ut det som borde göras utifrån behov, jämlikhet i hälsa, eftersatta grupper..etc. För att hantera detta så kan man väga in skillnader i socioekonomi.

Ersättningssystem NÅGRA PRINCIPER.. Den som gör ska ha vårdtyngd Vård utifrån behov och jämlikhet socioekonomi Vården ska vara tillgänglig produktion Vården ska vara av hög kvalitet och evidensbaserad..målrelaterad

Man kan bli bättre om man vet vad bättre är! Utveckling av indikatorer för.. 16

Basstruktur Hälsoval Skåne Avtal för privat vård Upphandlingsunderlag för privat vård Uppdrag till sjukhus, PV, Kamber med flera Planeringsdirektiv Skånsk livskraft vård och hälsa God vård april 2008

Summering Mycket likheter mellan ersättningsprinciper och läkemedel Ingen princip är bra mot allt Valet beror på vad man vill åstadkomma Negativa biverkningar Genom att minska dosen och blanda kan biverkningarna minskas Användandet bör hållas under kontroll för resultatet är aldrig säkert Användaren bör vara motiverad Skillnad Svårare att utvärdera (finns inga sockerpiller) och därmed svårare att kartlägga förväntade resultatet. Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet