Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Relevanta dokument
Den eskalerande organiseringen bakom skapandet av en trovärdig miljömärkning exemplet Svanen

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Kontroll och certifiering av produktmärkningar

Mål och principer för det nordiska miljömärket Svanen

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Bra Miljöval En fallstudie av ett miljömärkes förtroendearbete

Certifiering är lösningen!

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Ta steget in i SIS värld

Produkters miljöinformation

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

Krav på KRAV En studie om hur och varför KRAV förändrat sättet att organisera sin märkningskontroll under perioden

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Lättläst version av Överenskommelsen

Grönt är bara en färg

Dags för Sverige att ställa krav på modern, hållbar upphandling

Blomman ska märkas- Miljömärkningens organisation och statens framtida roll. Rapport (2010:8) från Statskontoret

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Vad är SIS och standardisering?

Ett mer hållbart val.

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

ABC - Hur certifiera verksamheten?

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats.

ISO Sustainable Procurement Guidance

Vägledning för införande av ISO 9001:2015

Chefer som översättare i vardagen

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Hållbar offentlig upphandling i EU. Samsyn över partigränser men fortfarande frodas myter

Svenska Äggs certifiering

Remissvar Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (SOU 2017:28)

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Nordic MedTest. Tillväxtverket. Regionalt Innovationsarbete och Kluster Peter Furster Göran Österman

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Tillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Kärnvärden handlar om att sammanfatta ett varumärke och personifiera det att skilja ett bolag från ett annat.

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Välkommen! ACKREDITERINGSANSÖKAN

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Gjord i Jordbro. 335 miljoner liter dryck producerad varumärken 74% av volymen såld dryck tillverkad i Sverige

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Dags för en Miljövecka?

Garanterade resultat Vi delar risken. Knowledge Investor Comset

ReKo Värderingsövningar m.m.

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Lönsam verksamhet. Elforsk, Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Ackreditering. Ett öppet system

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

POLICY FÖR SAMARBETEN MED FÖRENINGAR, FÖRETAG OCH ANDRA ORGANISATIONER. Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Introduktion till standardisering

Svenska Äggs certifiering

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Svenskt Projektforum hela verksamheten Verksamhetsplan 2014

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Policy Brief Nummer 2019:2

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Hållbarhet inpå bara skinnet - om att kommunicera miljö i kosmetikhyllan

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Föreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.

Utmärkt kvalitet för din skull

Fouriertransform AB. GRI-komplement 2013

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

Remiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering. Inledning

InItIatIvet för. reko arbetsplats

Dataskyddsförordningen (GDPR)

100% förnybart hur då? om föreningens arbete för mer förnybar energi

Redlighetsforum 5 februari LEVA OCH LÅTA LEVA. Fiskbranschens Riksförbund (FR)

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Hållbarhetsrapport. Woody Bygghandel AB Version 1.0

Transkript:

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning om offentlig sektor (Score) Ideell Arena 12 februari 2015

Disposition Hur fungerar miljömärkning? Märkningsverksamhet och oberoendeparadoxen Tre exempel KRAV, Svanen och Bra Miljöval Diskussion Komplex organisering och organisatorisk särkoppling Kommunikativ särkoppling Förtroendeväktare och rådgivningsindustri Lärdomar

Vad består en märkning av? Standardisering

Vad består en märkning av? Standardisering Certifiering

Vad består en märkning av? Standardisering Certifiering Ackreditering

Märkningar & granskningssamhället Ökad efterfrågan och intresse från miljörörelsen men inte helt lätt att driva miljömärkning Producenter som frivilligt ska betala för att certifieras märket Konsumenter som köper märkta varor om de tror på Två målgrupper hur övertygar man båda?

Oberoendeparadoxen Kontrollera standardföljande hos producentföretag för att övertyga engagerade konsumenter. men också få betalt från producenterna som kontrolleras

Hantering av oberoendeparadoxen inom finansiell revision Auktoriserade revisorer & standarder utvecklade av professionen Renodlade roller men hur organiserar man för oberoende inom miljömärkning

Tre exempel KRAV grundas av ekologiska bönder 1985 studie av Alexandra Kenne, Bernice Lindqvist och Kristina Tamm Hallström 2012 Svanen grundas av Nordiska ministerrådet 1989 studie av Emelie Adamsson och Kristina Tamm Hallström 2014 Bra Miljöval grundas av SNF 1989 studie av Sofie Grettve 2013

Organisering av kriterieutveckling och certifiering & oberoende? Märkning och certifiering Organisering av standardskrivande och kontroll (certifiering) Separation modell som stödjs av EU, har ökat starkt sedan 1990-tal Utförs av olika organisationer som specialiserat sig på sina respektive kunskapsområden Kombination varit vanlig inom miljörörelsen Samma organisation skriver regler och utför kontroll Exempel

Huvudmannaskap & oberoende? Startas av producenter (ekologiska bönder), drivs som förening som bli alltmer multistakeholder Startas på mellanstatligt initiativ, först som del av SIS, senare drivet till 100% av statligt bolag Startas av Naturskyddsföreningen, drivs av ett separat kansli inom föreningen och nu till resultaten

Organisering för oberoende KRAV = granskning Nationella ackrediteringsorgan Internationell metaackrediteringsorgan Europeisk meta-ackrediteringsorgan Certifieringsbolag Standardsättare

Organisering för oberoende Svanen = granskning - Kriterieutveckling i samarbete med övriga länder, i Sverige inom Miljömärkningsnämnden med bred representation - Certifiering av nationell medlem (Miljömärkning Sverige AB) - Specialiserade interna roller (kontrollant, kontrollchef, säljare), Global miljöorganisation som granskar sina medlemmar utifrån ISO 14024 Nordiska Mininsterrådet granskar Svanens nationella medlemmar ISO 14001 och ISO 9001-certifieirng

Organisering för oberoende Bra Miljöval = granskning Kriterieutveckling och certifiering av samma kansli som är en del av Naturskyddsföreningen Global miljöorganisation som granskar sina medlemmar utifrån ISO 14024

Förhållande till producenter Multi-stakeholder-förening skriver kriterier, öppet för producenter (och andra) Certifiering av separata certifieringsbolag Multi-stakeholder-nämnd påverkar kriterieutveckling, producenter mycket aktiva Utvecklad intern organisationsstruktur, separata roller för sälj och marknadsföring (åtskilda från kontrollerande roller) Svanen för ökad konkurrenskraft, balans mellan funktion och miljö, kundorientering Öppet för dialog och remisser i kriteriearbetet men Bra Miljöval håller i pennan SNF oberoende av företag och marknad Utnyttjar producenters egna FAR-revisorer och labbrapporter (ackrediterade labb)

Känner ekologiskt intresserade konsumenter till komplexiteten kring kontrollen? Är den viktig för dem? Väljer märkta produkter om det finns Helst KRAV eller andra välkända märken Hellre okända märken än helt omärkta produkter Allra helst handla direkt av bonden Vet inte mycket om märkningsorganisationen eller sättet att kontrollera Jag har ingen aning om hur det går går till. Det har jag aldrig tänkt på Jag litar på att det finns någon typ av kontroll Jag kan tänka mig att Det är rimligt att anta att Det borde finnas någon typ av institution som

Vill slippa bry sig om detaljer Jag har aldrig läst vad KRAV står för. Jag har ju förstått vad det är. Det är en ekologisk märkning. De ställer vissa krav. Det är ju jättebra. Det är precis så jag vill ha det. Som konsument vill jag rösta med mina kronor, men jag vill inte behöva vara insatt i varenda jävla beslut. Det är det som folk betalar mig för att göra på jobbet. När jag handlar själv vill jag att det ska finnas [en märkning som synliggör att någon annan tänkt till och kontrollerat]

Betydelsen av kommunicerad identitet som värdedriven för konsumenter KRAV har så pass lång och gedigen [erfarenhet], och är så pass kopplade till den svenska miljörörelsen, så då tycker jag den känns väldigt trovärdig Det är färre produkter som har Bra Miljöval [än Svanen]. De är kanske mindre kompromissvilliga skulle jag gissa. Jag vet att det är Naturskyddsföreningen som står bakom [och] det är inte en aktör som försöker sälja sina egna produkter. De är en tredje part. Svanen är ett statligt märkte, så bara det gör att den känns säkrare och trovärdigare

Trygghet, meningsskapande och igenkänning genom förtroendeväktare och rådgivningsindustri

Lärdomar om att leda för oberoende Komplex organisering kring standardskrivande och kontroll multi-stakeholder-process i kriterieframtagande externa ackrediteringar och granskningar av organisationer (inte auktoriserade revisorer) organisatorisk särkoppling av roller för kundrelation och kontrollbeslut Kommunicerad identitet som ickekommersiell/värdestyrd Kommunikativ särkoppling (producenter, konsumenter, övriga intressenter) Förtroendeväktare och rådgivningsindustri fyller märken med mening liksom skapar trygghet och igenkänning

Intresserad av att läsa om projektets resultat? Scores rapportserie enkelt att ladda ner som pdf (www.score.su.se eller www.hur.nu) Kenne, Alexandra, Bernice, Lindqvist, Tamm Hallström, Kristina (2013). Kontrollorganiseringens mångfald. En kartläggning av hållbarhetsmärkningars kontrollorganisering internationellt och nationellt i Sverige. Score rapportserie 2013:5. Kenne, Alexandra, Bernice, Lindqvist, Tamm Hallström, Kristina (2013). Krav på KRAV. En studie om hur och varför KRAV förändrat sättet att organisera sin märkningskontroll under perioden 1985 2012. Score rapportserie 2013:3 Grettve, Sofie (2014). Bra Miljöval. En fallstudie av ett miljömärkes förtroendearbete. Score rapportserie 2014:2. Tamm Hallström, Kristina, Adamsson, Emelie, (2015). Organiseringen bakom miljömärkningen Svanen. Score rapportserie 2015:2.