Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning Tomas Bergqvist Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik
Matematiska - Strävansmål - Processmål - Kompetensmål - Förmågemål
Matematiska - Problemlösning i LGR 80 - NCTM Standards 1989 - LpO 94 med tillhörande kursplaner - KOM-projektet (Niss, Jensen 2002) - Adding it up (Kilpatrick 2001) - PISA och TIMSS
Matematiska - Internationell trend - komplettera innehållsmål med kompetensmål - Vi definierade 6 (Lithner et al, 2010)
Matematiska - Problemlösningsförmåga - Resonemangsförmåga - Representationsförmåga - Sambandsförmåga - Kommunikationsförmåga - Procedurhanteringsförmåga
Matematiska Problemlösningsförmåga Problemlösning innebär att man försöker lösa en uppgift utan att från början veta vilken metod man ska använda för att lyckas. En sådan uppgift kallas ett problem och uppgifter som inte är problem kan kallas för rutinuppgifter.
Matematiska Resonemangsförmåga Att resonera är att utveckla och utvärdera matematiska argument, till exempel att motivera varför man använder ett visst räknesätt eller att motivera varför en utförd beräkning är korrekt.
Matematiska Förmåga att kommunicera matematik Att kommunicera matematik är att utbyta information, tankar och idéer om matematik genom att prata, lyssna, skriva, läsa, rita och diskutera.
Matematiska Förmåga att representera matematiska företeelser När man tänker på matematiska objekt och andra företeelser (t.ex. tal, funktioner, ekvationer eller metoder) så tänker man oftast på en representation av det.
Matematiska Förmåga att koppla samman olika företeelser Genom att koppla samman matematiska objekt och idéer är det möjligt att skapa förståelse för nya fenomen med hjälp av gammal kunskap.
Matematiska Förmågan att hantera procedurer En matematisk procedur är en följd av matematiska operationer som löser en uppgift, till exempel en algoritm för att multiplicera tvåsiffriga tal. Det kan även vara en enda regel, t.ex. att hastighet = sträcka / tid.
Matematiska De fanns i stor utsträckning i den gamla kursplanen, men inte så tydligt framskrivna. I den nya kursplanen återfinns i stort sett våra 6 bland de förmågor som elever ska utveckla. Fortfarande saknas definitioner.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Sju forskare och 10 externa experter - 130 lektionsobservationer - alla lärare intervjuades (ca 1,5 h) - alla lärare ombads fylla i en enkät - information om uppgifter - prov som lärarna hade använt
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Vilka mål uppger lärare att de har med sin undervisning? - Hur förhåller de sig till kursplanens mål?
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Intervjun: - Spontana mål - Tolka uppgifter från nationella prov - Tolka utdrag ur kursplanen - Presentation av na följt av en diskussion om mål igen.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Resultat - Många olika mål, men begränsat jämfört med kursplanens spektrum - ca 18% av lärarna uppvisar omfattande kunskap om na innebörd och roll
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Resultat - Klassrumsobservationerna visar att procedurhantering är den klart vanligaste kompetensaktiviteten. - 62% av tiden är uppgiftslösning individuellt eller i liten grupp (i huvudsak i läroboken)
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Resultat - relation mål - klassrumsaktiviteter - få lärare som hade klara uppfattningar om vilket mål en specifik aktivitet syftar till
Skolinspektionens kvalitetsgranskning - Resultat - Många bra och rika lektioner, men också många där eleverna i mycket liten utsträckning gavs möjligheter att utveckla matematiska
Skolinspektionens kvalitetsgranskning Slutsats angående kursplaner och kompetensmål: Kompetensmålsbudskapet är såpass komplicerat att det kräver tydligare beskrivningar för att kunna kommuniceras än de som finns i dagens kursplaner.
Sammanfattningsvis - Brister? Ja. - Kan undervisningen utvecklas? Ja. - Vad säger studien om lärarna? - svårt uppdrag - trots bristerna i undervisningen kan vi från den här studien inte säga att lärarna gör ett dåligt jobb.
Tack för visad uppmärksamhet tomas.bergqvist@educ.umu.se UFM, Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik www.ufm.umu.se