SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden



Relevanta dokument
RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Krashens monitormodell

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Barn- och utbildningsnämnden

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Entreprenad och samverkan

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Välkommen till skolan!

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Augusti Tyresö kommun

Handlingsplan - Elevhälsa

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svensk författningssamling

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nationella styrdokument

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Gruppinsamling elever i

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Övergångar. Inledning. Sekretess mellan verksamheter

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

Beslut för gymnasieskola

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Beslut för Grimsåsskolan

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever. Melleruds Kommun 2018

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Beslut för gymnasieskola

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Plan för introduktionsprogram i

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Plan för inskolning och överlämnande 2016

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasiesärskola

r'n Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Östra Frölunda skola i Svenljunga kommun Beslut

Ansökan om modersmålsundervisning

Transkript:

HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från 2010. Bland dessa flyktingar finns det barn och ungdomar, som är i behov av barnomsorg och skola. Kommunen är skyldig att erbjuda introduktion för alla nyanlända barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd av flykting- eller flyktingliknande skäl. Se bilaga, Dnr 2006:487. Barnkonventionen artikel 2 slår fast, att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Syfte: Att öka de lokala förutsättningarna för en introduktion, som tillvaratar och utvecklar nyanlända barns resurser på ett sådant sätt, att inträdet i det svenska samhället kan ske så tidigt som möjligt och med god kvalitet. Syftet med skolintroduktionen, oavsett om den sker direktintegrerat med stöd eller i mottagningsklass är, att eleven ska kunna delta i undervisning i den klass där eleven har sin tillhörighet. Mål Alla nyanlända barn och elever får en likvärdig utbildning utifrån sina individuella behov och förutsättningar oavsett var i Sverige de befinner sig. Utbildningen ska upplevas meningsfull för dem. Se bilaga beträffande koppling till nationella mål, mål i skolplanen, mål i Lpfö och Lgr11 eller kommunala mål samt kursplaner ALLMÄNT RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information Information om aktuella nyanlända Integrationshandläggare elever till grundskolan kommer via integrations- och etableringscenter. Introduktion Skolintroduktionen är anpassad 1 efter individens behov och förutsättningar. Skolsköterska och berörd lärare medverkar. Samverkan Samverkan mellan grundskolan och Sfi med syfte att främja integrationen i samhället. Erbjuda vuxna invandrarelever praktik inom grundskolan och förskolan. Rektor VBU, arbetslagsledare MOSVA, förskolechef och Sfi. Samverkan Elevhälsa Samverkan mellan skola, fritidsförvaltning, IFO, elevhälsan, förvaltningschef inom FUN och integrationsenhet, med syfte att främja elevers integration i samhället. Deltagarna träffas vid behov, dock minst en gång/termin. Samverka skola - elevhälsan för att möta nyanlända elevers specifika behov av vård och stöd, enl. Skollagen kap. 2 25 (se bilaga). Förvaltningschef inom FUN, arbetslagsledare MOSVA. Förvaltningschefen är sammankallande. 1 MOSVA Arbetslag, Mottagning av nyanlända och elever med svenska som andraspråk. 1

FÖRSKOLAN RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Inskolning Tolk deltar vid inskolningen för att undvika missförstånd gällande vardagliga rutiner på förskolan t.ex. schemaläggning. Omfattning bedöms utifrån familjens språkbehärskning. Förskolechef och förskollärare från aktuell förskoleavdelning. Utvecklingssamtal och föräldramöte Modersmålsundervisning Tolk inkallas vid behov för att alla föräldrar ska få samma information. Utvecklingssamtal erbjuds 1-2 ggr per år. Vid uppfyllande av kriterier, enl. Skollagen kap. 8 10 erbjuds eleverna modersmålsundervisning (se bilaga). GRUNDSKOLAN Förskolechef tillsammans med förskolepersonal. Förskolechef. RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information Organisation av SVA-undervisning finns tillgänglig på berörda skolors hemsida. Kartläggning En inledande kartläggningen över elevernas kunskapsnivå görs för att se var de befinner sig och var de ska placeras Dokumentation på lokalt utformad blankett. och SVA-lärare. Mottagningsklass/klasstillhörighet Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning Om kunskaperna i svenska är i det närmast obefintliga placeras eleverna i mottagningsklass, får klasstillhörighet direkt. Kunskapsbedömning av elevens språknivå utförs inför utslussning i klass. Elever med annat modersmål än svenska har laglig rätt till undervisning i ämnet svenska som andraspråk. - Elev och föräldrar informeras - Aktivt val av kursplan - Dokumentation på lokalt utformad blankett. Skolförordning kap. 5 14,15 (se bilaga). Vid uppfyllande av kriterier, enl. skolförordning kap. 5 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 erbjuds eleverna modersmålsundervisning (se bilaga). - Elev och föräldrar informeras - Aktivt val av elev/familj. och SVA-lärare. och SVA-lärare. och modersmålslärare 2

Studiehandledning Åtgärdsprogram Individuell utvecklingsplan Skriftliga omdömen Studievägledning inför gymnasieval Överlämning till gymnasiet Ansökan till gymnasiet Betyg och bedömning - Dokumentation på lokalt utformad blankett. Utifrån varje enskild elevs behov erbjuds studiehandledning inom skolans olika ämnen på modersmål enl. skolförordningen kap 5 4 (se bilaga). Alternativt ges studiehandledning på svenska om modersmålslärare i aktuellt språk inte finns anställd. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för enskild elev i samverkan mellan hem och skola. IUP upprättas för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtal. Undervisande lärare upprättar fortlöpande skriftliga omdömen som information till elev och föräldrar. Från år 8 är studievägledare med vid möten för att vägleda den nyanlända eleven och dennes föräldrar om det svenska utbildningssystemet. Tolk inkallas vid behov. Överlämnandekonferens mellan grundskola och gymnasium sker under läsåret. Vid behov bokas möte in mellan elev, vårdnadshavare, personal från båda skolformerna samt, vid behov, tolk. Lista på SVA-elever samt eventuella avsägningar skickas till ansvarig rektor för Sfi. Inför ansökan till gymnasiet se rubriken ansökan under gymnasiet. Nationella prov ska genomföras på alla nivåer. GYMNASIET modersmålslärare och SVAlärare. SVA-lärare, mentor och rektor. Mentor och SVA-lärare. Klasslärare / ämneslärare Lärare/ mentor och studievägledare. Speciallärare/pedagoger från grundskolan och gymnasiet. SVA-lärare medverkar från båda skolformerna. Lärare med ämneskompetens inom de olika nivåerna RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information VBU 2 :s hemsida, broschyr Syv 3 info i grundskolan och gymnasium Öppet Hus för årskurs 8 och 9 på VBU PR ansvarig på VBU, rektor, studie- och yrkesvägledare och SVA-lärare 2 VBU- Västerbergslagens Utbildningscentrum 3

Ansökan Introduktion Kursstart för elev med godkänt betyg i svenska som andraspråk i grundskolan Kursstart för elev med ej godkänt betyg i svenska som andraspråk i grundskolan Kursstart för elev som startar på sfi Betyg och bedömning 1. Kursen svenska som andraspråk ska vara markerad på ansökningsblanketten till gymnasiet. 2. Förteckning över elever från grundskolan som är behöriga att läsa SVA på VBU skickas till rektor för Sfi. 3. Ansökningen till sfi 4 ifylls vuxenutbildn. blankett 4. Sker ansökan senare ska ansökan föregås av EVK. Se not.1 Introduktionsplan för ungdomar, upprättad på grundskolan, är vägledande vid upprättande av en individuell studieplan som bygger på elevens behov och förutsättningar. Kopia av introduktionsplanen lämnas till VBU vid överlämnandekonferens Start av kurs SVA1201 Skrivs in på språkintroduktionsprogrammet. Studieplan upprättas som tar hänsyn till introduktionsplanen Kursen Svenska som andraspråk, SAS, på grundskolenivå läses. Nivåtester utförs. Individuell studieplan, som bygger på introduktionsplanen upprättas. Nivåplacering: A, B,C eller D Successiv integrering sker med ungd. skolan. Handlingsplan upprättas. Nationella prov ska genomföras på alla nivåer 1.Syv på grundskolan 2. Arbetslagsledare MOSVA 3. Syv på VBU med inriktning mot vuxenutbildning 4. Rektor för gymnasiets individuella program och specialpedagog på VBU Lärare med ämneskompetens i svenska som andraspråk Rektor för språkintroduktionsprogrammet Lärare med ämneskompetens i svenska som andraspråk Rektor för individuella programmet Lärare på sfi Syv Lärare med ämneskompetens inom de olika nivåerna Not 1: Elev som vid skolstart ej sökt svenska som andraspråk placeras i kursen SVA och får därmed ev. stöd av spec. pedagog / och lärare i SVA. Byte av kurs ska föregås av EVK. Till ansökan bifogas Introduktionsplanen och den individuella studieplanen. 3 SYV- Studie och yrkesvägledning 4 Sfi Svenska för invandrare 4

KOMPETENS/KOMPETENSUTVECKLING RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Behörighet Lärare anställs med den Rektor kompetens som krävs för den undervisning som ska bedrivas. Enl. Skollagen kap. 2 14, 18,19 (se bilaga). Ämneskonferenser Ämneskonferenser, SVA-lärare och modersmålslärare inom kommunen sker regelbundet. Ämneskonferenser mellan Ämnes- och erfarenhetsutbyte Rektor Sfi skolformer och kommuner. mellan SVA-lärare och modersmålslärare inom grundskola och gymnasium. Smedjebacken och Ludvika. En gång per termin. Fortbildning Möjlighet till fortbildning för SVA-lärare och rektor. personal erbjuds allteftersom behov uppstår. Förankring i verksamheten Handlingsplanens innehåll förankras, efter revidering i maj, hos politiker och berörda tjänstemän. Personal inom förskola och skola får denna information i samband med nytt läsår. Förvaltningschef/rektor Rektor LÄROMEDEL OCH ÖVRIG LITTERATUR För läromedel och litteratur anpassade till ovanstående hänvisas till följande hemsidor: Olika läromedelsförlags hemsidor www.sit.se www.ur.se www.lhs.se www.skolverket.se www.modersmal.skolverket.se www.sfi.su.se www.andrasprak.su.se 5

REVIDERING AV HANDLINGSPLANEN Dokumentet upprättades under läsåret 2007/2008 och trädde i kraft i juli år 2008. Utvärdering, uppföljning och revideringar har genomförts varje år. Datum Revideringsansvarig 2009-05-11 Birgitta Nordin 2010-06-01 Lena Karlsson 2011-06-07 Lena Karlsson 2012-06-01 Lena Karlsson Arbetsgruppen har detta år (2012) bestått av och Lena Karlsson från BUF, Kristina Karlsson från VBU och Carina Mörth från Integrations-och etableringscentrum i Ludvika. Utvärdering, uppföljning och eventuell revidering av handlingsplanen sker nästa gång i maj 2013. Sammankallande är Lena Karlsson. 6

Bilaga Myndigheten för skolutveckling - Nationella mål: 2007-05-31 Dnr 2006:487 [ ]Det nationella huvudmålet för nyanlända barn och ungdomar är att deras uppväxtvillkor uppmärksammas och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige blir så gynnsamma som möjligt. [ ] Myndigheten för skolutveckling - Förslag till kommunala riktlinjer: 2007-05-31 Dnr 2006:487 [ ]Kommunen är skyldig att erbjuda introduktion för alla nyanlända barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd av flykting- eller flyktingliknande skäl. Skolintroduktionen är en viktig del i de kommunala riktlinjerna. I dessa riktlinjer kan fastställas hur mottagandet i skolan ska gå till, vilket innehåll skolintroduktionen ska ha och vilket skolans ansvar är i de nyanländas introduktion. [ ] Kursplan Lgr11 Skolans värdegrund och uppdrag [ ] Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. [ ] Skollagen kapitel 2 Elevhälsan 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan [ ]gymnasieskolan [ ]ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen kapitel 2 13 Träder i kraft I:2011-07-01/ Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. 14 Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 18 Träder i kraft I:2011-07-01/ Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. 7

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser 1. modersmål, 2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller 3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Lag (2011:189). 19 Om en person som avses i 18 ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta. Lpfö [ ] Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. [ ] Skollagen kapitel 8 Modersmål i förskolan 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Skolförordningen kapitel 5 Svenska som andraspråk 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. Kursplan Lgr 11. Svenska som andraspråk syfte [ ]Undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om det svenska språket. Genom undervisning ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.[ ] 8

Skolförordningen kapitel 5 Modersmålsundervisning 10 kap. 7, 11 kap. 10, 12 kap. 7 och 13 kap. 7 skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 8 Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. 9 Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. 10 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare. Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 11 Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk. 12 En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. 13 Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas. Kursplan Lgr 11 Modersmål Undervisningen i ämnet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan utveckla sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen. 9

Skolförordningen kapitel 5 Studiehandledning på modersmålet 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. 10