Fastighet: Nymilsgatans förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1977 Area 932 m 2 (A temp ) Verksamhet Förskola Fastigheten ligger på Nymilsgatan 8 i Västra Frölunda i Göteborg. Nymilsgatans Förskola består av en byggnad. Den största delen av byggnaden (ca 500 m 2 ) är byggd 1977. Några år senare byggdes en vinkel till. Förskolan har fem förskoleavdelningar med ca 100 barn totalt och 15 lärare. Antal barn per grupp varierar mellan 17-22. Verksamheten i förskola pågår mellan 6:00 och 18:00. Varje förskoleavdelning inrymmer 2 större hemrum/lekrum, ett antal allrum och vilrum, våt-torkrum, och kapprum. I den nya delen av byggnaden finns också lokaler för personal och kök. Köket är inte matlagningskök, maten fås från ett annat storkök i området. Lite matlagning görs vid behov. Krav Inneklimatkrav Termiskt inneklimat LFs tekniska förutsättningar anger följande krav på lägsta dimensionerade rumstemperaturer: Klassrum, uppehållsrum, bibliotek i skolor 20 C Korridorer och kapprum i skolor 17 C Gymnastiksal 17 C Omklädningsrum 20 C Nattemperaturer i rum i skolor 16-17 C Dagtemperatur vid start (morgon) i skolor 20 C Högsta inblåsningstemperaturen 18 C Maximal lufthastighet i vistelsezonen är 0,15 m/s. Luftkvalitet LF:s tekniska förutsättningar anger följande krav på maximal koldioxidhalt: Konferensrum 800 ppm Övriga lokaler 1.000 ppm Det sistnämnda kravet gäller för skolsalar och innebär ett minsta uteluftsflöde på knappt 10 l/s per person. Ljud, ljus och belysning Inga specifika krav på ljud, ljus och belysning utöver myndighetskrav. 1 (5)
Byggnadens nuvarande klimatsystem Byggnad Byggnadens väggkonstruktionen utgörs av trä, ca. 17 cm mineralullsisolering. Den äldre delen av byggnaden har 1+1 kopplade fönster och den nya delen 2+1 kopplade fönster. Några fönster och dörrar i den äldre delen av byggnaden är utbytta till nya med 3-glas fönster. Byggnaden har kallvind med ca 10 cm lösull isolering ovanpå ca 20 cm mineralullmatta. Byggnaderna är grundlagda med platta av betong med 80 mm cellplast enligt ritningar. Innergolvet är upphöjt med en frånluftsventilerad spalt mot plattan. Värmesystem, värmeförsörjning Den äldre delen av byggnaden försörjs med direktel (elradiatorer och strålningsvärmare). Elradiatorer styrs efter zon-temperaturgivare. Hela styrutrustningen centralt för elvärme var utbytt 2009. Den nya delen har ett vattenburet system med elpanna (75 kw). Enligt driftsinstruktioner finns det också nattsänkning för framledningstemperatur i det vattenburna radiatorsystemet. Tappvarmvatten värms med en varmvattenberedare. Energi Energianvändning år 2009: Värme 173 kwh/(m 2. år) Atemp El 58 kwh/(m 2. år) Atemp Tillförd energi till Nymilsgatans Förskola består enbart av el. Det finns en gemensam mätning av el till värme och övrig el, som verksamhetsel och fastighetsel. Schablon används för övrig el och resten läggs som värme. Värdena för värmeanvändningen är normalårskorrigerade. Ventilation Hela byggnaden försörjs med två till- och frånluftssystem och ett antal frånluftsfläktar. Till- och frånluften för den största delen av byggnaden kommer från ett FTX aggregat med plattvärmeväxlare (LB1). Tre avdelningar i södra del av byggnaden får tilluften från separat tilluftsaggregat (LB2) och en av de tre avdelningar har separat frånluftsfläkt (LB2-FF1) för frånluft. Luftflödena enligt OVK-protokoll eller ventilationsritningar: LB1-TF daghem, personal, kök 1135 l/s LB1-FF1 daghem, personal 1380 l/s LB1-FF2 kök 400 l/s LB1-FF4 apparatrum 280 l/s LB2-TF äldre del av byggnaden 405 l/s LB2-FF1 äldre del av byggnaden 285 l/s Huset har också golvventilation via ett antal frånluftsfläktar, som suger ut rumsluften via don vid golvet i yttervägg. Systemet är i kontinuerlig drift. Alla fläktar, förutom några enstaka, är remdrivna. Ingen flödesstyrning finns. Ventilationssystemen är i drift från måndag till fredag mellan 6:30 och 18:00. Vattenburet värmesystem och alla ventilationssystem, förutom golvventilation, är kopplade till LFF övervakningssystem. Kyl- och frysanläggningar Det finns 2 små kylmaskiner från 1999, som försörjer kyl- och frysskåp i köket. Belysning Belysningssystemen utgörs av en blandning av runda och raka lysrör (T8, ej HF-don) och lågenergilampor. All belysning manövreras manuellt via vanliga brytare på vägg. 2 (5)
Fastighetens status före åtgärder Enstaka fönster med dåliga tätlister förekommer. De flesta utedörrar är original och i vissa fall i dåligt skick med synliga springor. Kopplingar i tappvarmvattensystemet innebär risk för temperaturpendling på utgående varmvatten och eventuellt risk för skållning (över 60 C). Personalen har dock ej påtalat något problem med detta. Radiatorerna har gamla termostatventiler med äldre typ av termostater. Enligt relationsritningar renoverades ventilationssystemen i början av 90-talet. Aggregatet LB01 är från 1991. Alla andra aggregat och fläktar antas vara mycket äldre, original från 1970-talet. Styrsystemet antas att vara från 90-talet Projekterade tilluftsflödena i förskoleavdelningar är mellan 165-250 l/s per avdelning. Detta fördelas mellan ett antal hemrum/allrum och vilrum. Luftflödena per större allrum är ca 50-70 l/s och i vilrum 15-20 l/s, vilkrt motsvarar 2,5-3,5 l/s per person vid 20 personer i ett allrum. Detta innebär problem med luftkvalitén om dörrarna är stängda. Luftflödet per person bör vara kring 10 l/s och absolut inte underskrida 7 l/s. Om alla barn i en avdelning inte vistas i samma rum samtidigt utan är "jämnt utspridda" över avdelningen fås ca 10 l/s, person. Dock upplevs luftkvalitén inomhus vara relativt bra. Personalen nämnde inga problem med luftkvalitet, däremot är innetemperaturen olika i byggnadens nyare och äldre del. Identifierade åtgärder Två olika åtgärdspaket har tagits fram enligt internräntemetoden. Åtgärdspaket 1 baseras på Åtgärd 4A Byte av 2-glas fönster till nya energieffektiva 3-glas och Åtgärdspaket 2 baseras på Åtgärd 4B Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster. Byte av fönster ger mer kostnadsbesparing men är också mycket dyrare jämfört med tillägg av isolerruta på befintliga fönster. Kostnadsbedömning för byte av fönster tar inte hänsyn de kostnader som kan räknas som underhåll och eventuellt kan kostnader minskas en del om sådant bedömning ska genomföras. I tabell 1 visas de åtgärder som ska vara med Åtgärdspaket 1 och i tabell 2 visas de åtgärder som ska vara med Åtgärdspaket 2. Tabellen baseras på rapporten Energiutredning, 2010-12-20 CIT Energy Management AB. Åtgärdsnummer i tabellerna härrör från denna rapport. I kostnadsbedömningar för Åtgärd 1B har utgåtts från att befintliga system ersätts med ett centralt FTX system. Dock har här endast tagits med merkostnader för att nå hög energieffektivitet: för införandet av värmeåtervinning, för effektiva fläktar mm. En hel del kostnader vid byte till ett centralt system har förutsatts ingå i det underhåll som krävs i vilket fall. Tabell 1. Åtgärdspaket 1 Sammanställning av energieffektiviserande åtgärder Energibesparingsåtgärder i Åtgärdspaket 1 Investeringskostnad (tkr) (tkr) Årlig besp. 3 Byte av termostater 8 3 1B Byte av LB1 och LB2 till ett centralt FTX system 312 44 9 Installation av perlatorer 7 0,5 5 Byte av dörrar i alla hus 96 4 4A Byte av gamla 2-glas fönster till nya 3-glas fönster 534 18 Summa 957 69 3 (5)
Tabell 2. Åtgärdspaket 2 Sammanställning av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder Energibesparingsåtgärder i Åtgärdspaket 2 Investeringskostnad (tkr) (tkr) Årlig besp. 3 Byte av termostater 8 3 1B Byte av LB1 och LB2 till ett centralt FTX system 312 44 9 Installation av perlatorer 7 0,5 4B Tillägg av isolerruta på 2-glas fönster 178 10 5 Byte av dörrar i alla hus 96 4 7B Tillägg av närvarostyrning till befintlig belysning i korridorer och kapprum 37 1 8 Byte av lysrörarmaturer i kök 26 0,5 10 Byte av WC-stolar 36,5 0,2 Summa 700 62 Resultatet sammanställt I figuren nedan jämförs Nymilgatas förskolas nuvarande energibehov med dess framtida (med klimatkorrigering). Elenergin omfattar både fastighets- och verksamhetsel. Byggnaden värms idag med el. Besparingarna nedan inkluderar inte eventuell övergång till annan värmeförsörjning. kwh/m2 (Atemp) 250 200 150 100 50 0 Uppmätt idag (2009) Framtid med Paket 1 Figur 1. Energibehov kwh/(m 2. år) Atemp före- och efter genomfört Åtgärdspaket 1 respektive. Åtgärdspaket 2, El Värme Framtid med Paket 2 Tabell 2. Energibehov kwh/(m 2. år) Atemp före- och efter genomfört Åtgärdspaket 1 respektive Åtgärdspaket 2, Energibehov [kwh/m2 Atemp] Uppmätt idag (2009) Framtid med Paket 1 Framtid med Paket 2 Värme 173 106 117 El 58 51 48 Summa 231 158 165 Totalt kan man med Åtgärdspaket 1minska energibehovet ca 11 % av driftel och ca 39 % av värme, f.n. elvärme. Förutsättningen är att Åtgärd 4A Byte av 2-glas fönster till nya energieffektiva 3-glas Hus A tas med. Vattenbesparingen kan bli upp till ca 3 % av dagens vattenanvändning. Med Åtgärdspaket 2 blir besparing ca 17 % av drift el behovet, ca 33 % av värmebehovet och ca 3 % av vattenanvändningen. 4 (5)
Lönsamheten för Åtgärdspaket 1 och Åtgärdspaket 2 enligt internräntemetoden visas i Figur 2 och Figur 3. Figur 2: Åtgärdsförslagen i Tabell 1 Åtgärdspaket 1 i internräntediagram (BELOK). Göteborgs Lokalförvaltnings räntekrav är 4 %. Figur 3: Åtgärdsförslag i Tabell 2 Åtgärdspaket 2 i internräntediagram (BELOK). Göteborgs Lokalförvaltnings räntekrav är 4 %. 5 (5)
6 (5) BELOK web augusti 2011