Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Relevanta dokument
Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB

SyJe med kvalitetsregister. Stepwise, RIKSÄT och det na5onella projektet: Utvecklingen av svenska kvalitetsregister och registerforskning

FEDiCS och Riksät: avslutsregistrera det gamla, ini<alregistrera det nya

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

Ätstörningar vid fetma

Riksät. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9


Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923)

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

BUS Becks ungdomsskalor

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Kvalitetsregister ECT

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild

Riksät. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Formulär som skickas med kallelsen

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Utvärdering av Lindgården.

Mindfulness i primärvårduppföljning

Psykisk besvär och BMI

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas

Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning

Kvalitetsregister ECT

Föräldrar, barn och ätproblem

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Rekommendationer i sammanfattning

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa

Ätstörningar Ulf Wallin

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism


Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

FORSKNINGSRAPPORT 8 Behandlingsresultat Magelungen

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård

Vårdresultat för patienter 2017

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Återhämtning - en introduktion

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Sena problem på mottagningen

Självmordsförsök i Sverige

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

ECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng.

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

Uppföljning vid psykossjukdom

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER

Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar

MANUAL kvalitetsregister

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Transkript:

Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är fastslagna av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 87 patienter registrerats initialt, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. registrering Kön Kvinnor Män < 18 år 179 st. (96 %) 8 st. ( %) 18 år 66 st. (97 %) 3 st. (3 %) Tabell. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=15 15,3 1-17 år Bulimia Nervosa (BN) n=18 15,7 15-17 år Ätstörning UNS (UNS) n=6 15,6 1-17 år Hetsätningsstörning (BED) n= 16,6 15-17 år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=8,9 18-6 Bulimia Nervosa (BN) n=17 7, 18-6 år Ätstörning UNS (UNS) n=199 5,1 18-6 år Hetsätningsstörning (BED) n=16 3, 18-6 Capio Anorexi Center AB 1(16)

Tabell. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia 13 1 13 initialt Bulimia 1 3 6 UNS 9 1 15* 7 BED 1 1 Totalt 5 1 31 7 Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 5 personer (3 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 16 personer ( %) är förbättrade. *Av 15 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 9 (6 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia 3 3 17 76 initialt Bulimia 15 1 11 5 5 UNS 3 1 1 3* 1 7 BED 8 1 Totalt 96 3 16 78 15 8 Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 96 personer (39 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 6 personer (19 %) är förbättrade. *Av 3 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 19 (59 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Capio Anorexi Center AB (16)

Förändringsstatistik registrering - s uppföljning Analysmodell Analys av materialet sker utifrån två olika analysmetoder, s.k. completer analys och intentto-treat analys. Completeranalyser I den här analysen ingår alla patienter som gjort både den initiala mätningen och 1-årsmätningen på nedanstående mätinstrument. -analyser I den här analysen ingår alla patienter som Capio Anorexi Center hade en avsikt att behandla och som genomförde den initiala mätningen. Det betyder att alla som ingår i completeranalysen finns med även här men också alla övriga som bara gjorde initialmätningen. I de fall som 1-årsmätningen saknas så registreras deras initialvärden som 1-års data. Denna analysform kanske mest liknar ett naturalförlopp där Capio Anorexi Center hade för avsikt att behandla alla och där vissa fullföljt en planerad behandling och uppföljning medan andra av olika orsaker inte kunnat fullfölja behandlingen och/eller 1-årsuppföljningen. Att låta initialvärden fungera som uppföljningsvärden för patienter som inte fullföljt kan då likna en situation där patienten fallit bort ur behandling och därför inte förbättrats, vilket åtminstone inte ger ett missvisande positivt behandlingsresultat. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p <.5 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <. = ingen effekt. = liten effekt.5 = medelstor effekt.8 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(16)

Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. Skala 1. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala - 6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala 1. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: http://www.atstorning.se/kats/matinstrument.aspx Capio Anorexi Center AB (16)

Resultat Följande sidor presenterar resultaten för Capio Anorexi Center under tiden 5-11. Alla instrument visar på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalan Självkontroll i SASB. Vi har därför valt att enbart redovisa effektstorlek på respektive instrument. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med AN. BMI < 18 endast AN 15 1 5 Completer n= n=89 Completer: d= -1.95, : d=-.78 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. GAF < 18 6 5 3 1 Completer n=7 n=161 Completer: d= -1., : d= -.77 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 5(16)

PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 PSR < 18 5 3 1 Completer n=7 n=16 Completer: d= 1.69, : d=.71 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effektstorleken är mycket hög i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 6(16)

EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer < 18 år (n=71) Viktbekymmer Återhållsamhet 5 3 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.7 Figurbekymmer d=.59 Ätbekymmer d=.8 Viktbekymmer d=.68 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor på alla delskalor förutom Ätbekymmer där effektstorleken är stor. EDE-Q < 18 år (n=16) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.9 Figurbekymmer d=.7 Ätbekymmer d=.31 Viktbekymmer d=.7 Kommentar: analysen visar en medelstor effekt på alla delskalor. Capio Anorexi Center AB 7(16)

SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer < 18 år (n=71) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv 7 6 5 3 1 Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.63 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.63 Självkärlek d= -.85 Självhat d=.68 Självvård d= -.75 Självförsummelse d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 8(16)

SASB < 18 år (n=161) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv 7 6 5 3 1 Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.36 Självkritik d=.7 Självkärlek d= -.39 Självhat d=.3 Självvård d= -.3 Självförsummelse d=.1 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 9(16)

Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi. 18 16 1 1 1 8 6 BMI 18 år endast AN Completer n=76 n=16 Completer: d= 1.7, : d=.65 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. 6 GAF 18 år 5 3 1 Completer n=8 n=55 Completer: d= -1.15, : d= -.9 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 5 PSR 18 år 3 1 Completer n=8 n=55 Completer: d= 1.8, : d=.6 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor i compelteranalysen. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer 18 år (n=3) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.85 Figurbekymmer d=.8 Ätbekymmer d= 1.1 Viktbekymmer d=.93 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effekten är stor på delskalan Figurbekymmer men mycket stor på övriga delskalor. Capio Anorexi Center AB 11(16)

EDE-Q 18 år (n=55) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.37 Figurbekymmer d=.33 Ätbekymmer d=.7 Viktbekymmer d=.38 Kommentar: analysen visar medelstor effekt på alla delskalor. CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter. 1 1 CPRS Depression 18 år 1 8 6 Completer n=35 n=59 Completer: d=.75, : d=.31 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medeleffekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

1 CPRS Ångest 18 år 1 8 6 Completer n=35 n=55 Completer: d=.67, : d=.8 Kommentar Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. 1 CPRS Tvångsmässighet 18 år 1 8 6 Completer n=35 n=57 Completer: d=.69, : d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 13(16)

SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer 18 år (n=33) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv 7 6 5 3 1 Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.16 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.75 Självkärlek d= -.78 Självhat d=.7 Självvård d= -.57 Självförsummelse d=.51 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 1(16)

SASB 18 år (n=55) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv 7 6 5 3 1 Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.19 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.35 Självkritik d=.3 Självkärlek d= -.36 Självhat d=.3 Självvård d= -. Självförsummelse d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. CIA 18 år 35 3 5 Completer n=1 15 1 n=9 5 Completer: d=.88 : d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena. Completeranalysen visar mycket stor effekt och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 15(16)

Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 5 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 6 med ett uppehåll under 8. Majoriteten av dem som är under 18 år har haft anorexi eller anorexiliknande symptom och 96 % har varit flickor/unga kvinnor med en medelålder på 15,8 år. För de unga anorexipatienterna kan vi glädjande nog se en statistiskt säkerställd ökning av BMI från 1,9 vid initialregistreringen till 18,9 vid 1-års uppföljningen. För de som är över 18 är även här majoriteten kvinnor. I denna grupp kan vi se en mer blandad diagnosfördelning som sträcker sig från anorexi till bulimi och över till hetstätningsstörning. Vi kan på motsvarande sätt som för de under 18 år, se en BMI ökning för den äldre åldersgruppen mellan initialregistrering och 1-års uppföljning från 15,1 till 18,. Samtliga instrument som ingått i undersökningen visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom delskalan Självkontroll i SASB. Ett generellt problem har varit att få avslutade patienter att besöka enheten för att göra 1- årsuppföljning. Sedan 7 har rutinerna ändrats och patienter initialregistreras endast i samband med behandlingsstart och sedan 8 kan även uppföljningen göras via telefon, samt att patienter får en sms-påminnelse ett dygn före planerad kontakt vilket kommer att ökat täckningsgraden. Resultaten får betraktas som preliminära, och större antal patienter kommer i framtiden att ge stabilare uppskattningar. De visar dock att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Vår enhet i Malmö kommer under 1 att börja göra initialregistreringar. Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (3). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, 337-39. Capio Anorexi Center AB 16(16)