Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Bengt Wallin (m) Tf förvaltningschef: Leif Lagergren Resultatområde: Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Externa intäkter 56 327 63 484 57 024 Interna intäkter 24 630 22 580 25 953 Kommunbidrag 419 748 420 861 408 174 Summa intäkter 500 705 506 925 491 151 Kostnader Personalkostnader 299 372 304 853 288 254 Övriga externa kostnader 79 429 84 149 83 397 Interna kostnader 113 699 116 300 113 604 Kapitalkostnader 4 925 4 274 4 203 Summa kostnader 497 425 509 576 489 458 RESULTAT 3 280-2 651 1 693 Musikskolan 1% Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Fritidsgårdar 1% Särskolan 4% Förvgem 7% Barnomsorg 22% Ansvarsområde Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola, musikskola samt fritidsgårdar. Verksamheten är organiserad i 18 enheter där barnomsorg och grundskola ingår i samma enhet. Grunden i vår organisation är att arbeta för en helhetssyn på barnet/eleven från 1 till 19 år. Samarbete ska ske i och mellan enheter med barnet/eleven i centrum. Övergripande styr- och måldokument är främst skollagen, förordningar, läro- och kursplaner samt Falköpings kommuns skolplan. Under året har följande områden särskilt belysts och utvärderats: 1. Lusten att lära 2. Tidsanvändningen i skolan 3. Integration I redogörelsen nedan utvecklas målbeskrivningen inom respektive verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämndens totala omslutning var för året 497 425 tkr. Kommunbidraget (nettobudget) var 419 748 tkr. Nämnden förbrukade 416 468 tkr, dvs 99,2 %. Nämndens strävan är att ha en ekonomi i balans. Under hösten beslutade kommunstyrelsen om anställnings- och inköpsstopp vilket medförde ytterligare reduceringar av kostnader. Resultatet för nämnden blev 3 280 tkr. Under året har maxtaxa inom barnomsorgen införts och det har medfört att fler förskoleavdelningar har behövt öppnas. Även inom skolbarnomsorgen märks en ökning av antalet barn. Gymnasium 22% Grundskola 43% Nämnden har erhållit 5 600 tkr i riktade statsbidrag för att höja personaltätheten från förskoleklass till och med gymnasiet och 1 400 tkr till förskolan 1-5 år.
Nyckeltal Antal barn i barnomsorg År 2002 År 2001 År 2000 Förskola, inkl 4-5 1 038 1 016 1 046 års-verksamhet Fritidshem 882 843 832 Antal grundskoleelever, årskurs fkl-9 2002/2003 2001/2002 2000/2001 1 291 1 258 1 206 Förskola/grundskola Målbeskrivning Under året har nedanstående områden särskilt belysts och utvärderats: 1. Lusten att lära Det är väl känt hur motivationen har betydelse för lärandet och den kunskapen finns dokumenterad i forskning om lärandet. Många olika faktorer påverkar lusten att lära både positivt och negativt. Exempel på sådana faktorer är arbetssätten och vilken trygghet barnet/eleven känner, vilka uppgifter man arbetar med, läromedel och hur man använder tiden. Kartläggning som gjorts av ungdomars intresse för att gå i skolan visar att det för många elever minskar med tiden. Inom utvecklingsområdet Lusten att lära har enheterna fokuserat följande områden: Stödja barns/elevers lärande inom matematik och naturorienterade ämnen Portfolioarbete, vilket innebär att genom dokumentation synliggöra barnets/elevens eget lärande Bibehålla lusten att lära hos barnet/eleven Värdegrundsarbetet, med fokus på demokratifrågan, främst trygghet Elevinflytande Genomtänkta programval inför gymnasievalet utifrån vars och ens förutsättningar. 2. Tidsanvändningen i skolan Hur mycket tid barn/elever faktiskt nyttjar för att lära är en väsentlig resurs för att nå goda kunskaper. Arbetssättet och vad tiden ägnas åt har betydelse. Det har även betydelse när det gäller att lära sig samarbeta, kommunicera och skapa bra relationer med kamrater och vuxna. Utvecklingsområdet tidsanvändningen avser att utifrån timplanerna och övriga styrdokument fundera över vilken reell tid som finns för aktivt lärande och hur man som vuxen i förskola/skola ser på tiden som resurs för att nå målen i läroplaner och kursplaner. Fig 1a Klarar målen utan extra stödinsatser i år 5 Följande målformuleringar kan exemplifiera vad enheterna valt att fokusera på: 90 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 svenska matematik engelska Att få struktur på den barnfria respektive arbetsplatsförlagda tiden så att den räcker till pedagogiska diskussioner, utvecklingsarbete och gemensamma aktiviteter. Att skapa mindre grupper av elever för att ha mer möjlighet att individualisera. Att se över elevernas dagar och se hur de kan få en mindre splittrad arbetsdag och mer tid till planering och reflektion.
3. Integration Fig 1b Klarar målen med vissa stödinsatser i år 5 90 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 svenska matematik engelska Fig 1c Klarar målen med mycket stora stödinsatser i år 5 När det gäller utvecklingsområdet integration urskiljs två huvudfält. Det ena handlar om övergångar mellan enheter, t ex elever som byter enhet när de börjar på högstadiet eller byter från förskoleklass till skolan, och då ha bra rutiner vid överlämnandet respektive mottagandet. Det andra handlar om att skapa en enad pedagogisk grundsyn inom enheten när det gäller värdegrundsfrågor, kunskapssyn samt dokumentation över elevens lärande som senare skall följa med upp i åren. Avsikten är att fokusera på progressionen i lärandet för barn och elever. Hur kan förskollärare/lärare hålla lusten att lära vid liv hos barn/elever för att på så vis stödja det livslånga lärandet? Det handlar då om lärstilar och lärmiljöer både när barn/elever byter grupper och klasser inom enheten och när man går vidare till andra enheter. 90 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 svenska matematik engelska Följande målformuleringar kan exemplifiera vad enheterna valt att fokusera: Att utarbeta en dokumentationsstrategi vad gäller kunskaper och social kompetens som sedan kan lämnas vidare vid överlämningar. Skapa bra övergångar när barn/elever byter grupper eller personal. Arbeta för en gemensam värdegrundsyn inom hela enheten. Tabell 2 a Andel elever som fått resp betyg i svenska år 9 MVG VG G Ej betyg pojkar 6 % 29 % 61 % 4 % Flickor 31 % 37 % 29 % 3 % Tabell 2 b Andel elever som fått resp betyg i matematik år9 MVG VG G Ej betyg pojkar 8 % 26 % 58 % 8 % flickor 14 % 35 % 47 % 4 % Tabell 2 c Andel elever som fått resp betyg i engelska år 9 MVG VG G Ej betyg pojkar 7 % 36 % 49 % 8 % flickor 23 % 37 % 36 % 4 % Resultatdel Varje år sammanställs en samlad bild av elevernas resultat gentemot de nationella målen. Avstämning sker i år 2, år 5, vid betygssättning i år 8 och år 9 samt vid avslutade gymnasiestudier. Figur 1 a-c visar hur elever i Falköping nått målen i år 5. I år 2 och 5 görs bedömningen utifrån följande kriterier: Klarar målen De elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd Klarar målen med vissa stödinsatser De elever som med lite extra stöd av specialpedagog/speciallärare, dock inte regelbundet, bedöms nå målen inom ordinarie undervisning. Klarar målen med mycket stora stödinsatser De elever som regelbundet får stöd av specialpedagog/speciallärare och bedöms ha svårigheter att nå målen Uppföljning av betygen i årskurs 9 sammanställs och visar andelen elever som fått betygen Mycket väl godkänt (MVG), Väl godkänt (VG), Godkänt (G) och Ej betyg i ämnena svenska, matematik och engelska. Resultaten är redovisade så att skillnader i betyg mellan olika ämnen och mellan könen framgår. Figur 2 a- c visar andelen elever i år 9 som fått betygen MVG, VG, G och Ej betyg.
Tab 3 Antal lärare per 100 elever i grundskolan Publicerade siffror augusti 2002 Falköping 7,9 7,8 7,4 Ulricehamn 7,8 7,2 7,1 Vara 6,8 6,8 7,6 Kommungruppen 7,7 7,5 7,4 De flesta enheter visar på ett positivt resultat i förhållande till erhållen budget. Införandet av anställningsoch inköpsstopp har bidragit till enheternas resultat. Under året har maxtaxa inom barnomsorgen införts och det har medfört att fler förskoleavdelningar har behövt öppnas. Även inom skolbarnomsorgen märks en ökning av antalet barn. Under året har nämnden erhållit riktade statsbidrag för att öka personaltätheten och höja kvaliteten inom såväl skola som barnomsorg. Detta visar sig bl a i att antal lärare per 100 elever ökat vid en jämförelse med tidigare år. Se tabell 3. Tab 4a Kostnad för barnomsorg Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 73 600 69 200 69 800 Ulricehamn 95 700 97 400 88 100 Vara 76 100 69 400 65 600 Kommungruppen 87 400 84 900 81 100 Tab 4b Kostnad för familjedaghem Kostnad per inskrivet barn i kommunal regi (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 55 900 65 500 54 600 Ulricehamn 72 600 62 600 63 700 Vara 60 100 43 700 46 500 Kommungruppen 62 700 60 200 57 600 Tab 4c Kostnad för fritidshem Kostnad per inskrivet barn (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 22 100 20 400 20 600 Ulricehamn 35 600 30 900 38 400 Vara 27 400 25 700 24 900 Kommungruppen 28 600 26 700 26 900 Tabell 5 Kostnad för grundskolan Kostnad totalt per elev (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 54 800 49 700 48 600 Ulricehamn 54 500 50 000 50 100 Vara 54 800 51 000 50 500 Kommungruppen 55 600 52 100 50 600 Ett antal tjänster har varit vakanta delar av året, bla inom Specialpedagogiskt centrum (SPC) vilket bidragit till nämndens överskott. Vid en jämförelse med andra kommuner av de nyckeltal som skolverket publicerar framgår att Falköpings förskole- familjedaghem- och fritidshemsverksamhet har lägre kostnad per barn än jämförelsekommunerna och kommungruppen, se tabell 4 a-c. Inom grundskolan är det mycket små variationer i kostnad per elev mellan jämförelsekommunerna och kommungruppen, se tabell 5. Året i övrigt Sammanslagning har skett inom enhet Floby/Odensberg och enhet Åttagård/Åsle för att effektivisera resurserna och öka samsynen inom elevströmmarna. Under året har en omorganisation av ledning och verksamhet skett inom fd Resurscentrum, numera Specialpedagogiskt Centrum (SPC). Enheten ansvarar för tvärprofessionellt samarbete och insatser till barn och elever i svårigheter. Vartoftaskolan har i samarbete med folkhälsoenheten arbetat med projektet En hälsofrämjande skola. Ett annat samarbetsprojekt har utvecklats vid Kinnarpsskolan. Tillsammans med företaget Kinnarps AB har ett antal pedagoger utvecklat arbetsformer med IT som pedagogiskt verktyg. Inom förskole- och fritidshemsverksamheten har maxtaxa införts. Grundskolan står inför ett minskat elevunderlag med 100-150 elever per år fram till 2010. Det får till följd att organisationen kommer att omprövas och anpassas till ett lägre elevantal. Elever med utländsk bakgrund har ökat markant under verksamhetsåret. Behov finns att se över arbetsformer och innehåll för att förbättra verksamheten för dessa elever. En enkätundersökning riktad till elever i år 9 om användandet och inställningen till droger har genomförts och kommer att presenteras under 2003. Ett arbete kommer att inledas inom såväl grundskola som gymnasieskola mot användandet av tobak. Födelseantalet i kommunen kan komma att öka vilket påverkar behovet av barnomsorgsplatser
Gymnasiet Nyckeltal Antal gymnasieelever 2002/2003 2001/2002 2000/2001 1 291 1 258 1 206 Tabell 6a Andel elever som fått resp betyg i svenska i gymnasiets år 3 MVG VG G IG pojkar 10 % 30 % 59 % 1 % flickor 18 % 47 % 34 % 1 % Tabell 6b Andel elever som fått resp betyg i matematik i gymnasiets år 3 MVG VG G IG pojkar 12 % 47 % 36 % 5 % flickor 14 % 36 % 41 % 9 % Tabell 6c Andel elever som fått resp betyg i engelska i gymnasiets år 3 MVG VG G IG pojkar 12 % 42 % 44 % 2 % flickor 15 % 43 % 38 % 4 % Tab 7 Antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan Falköping 9,3 8,4 7,1 Ulricehamn 8,8 8,6 8,6 Vara 7,3 6,8 6,8 Kommungruppen 8,4 8,1 7,9 Målbeskrivning Under året har gymnasieskolan fokuserat på samma utvecklingsområden som förskola/grundskola dvs Lusten att lära Tidsanvändningen Integrationen Se beskrivning under förskola/grundskola. Inom utvecklingsområdet Lusten att lära arbetar gymnasieskolan bl a med genomtänkta programval. Det har utbildats ett antal elever i gymnasieskolans årskurs 2 till elev-ambassadörer som besökt olika grundskolor för att informera om Ållebergsgymnasiet. Under höstterminen hölls öppet hus för elever årskurs 9 och deras föräldrar. En anpassning görs för att intagningsplatser ska samstämma med elevernas förstahandsval. Det har medfört fler programinriktade program inom det individuella programmet, sk PRIVprogram. Resultatdel Varje år redovisas en samlad bild av betygen på vårterminen i årskurs 3. I tabellerna 6 a-c redovisas andelen elever i år 3 som fått betygen Mycket väl godkänd, Väl godkänt, Godkänt samt Icke godkänt i svenska, matematik och engelska. De betyg som redovisas i tabellerna avser A-kursbetygen i respektive ämne. Totalt 340 elever avslutade sina gymnasiestudier i år. Av dem fick 275, dvs 81 %, slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Motsvarande siffror för 2001 och 2000 var 82 % resp 73 %. Enheten gör ett minusresultat för 2002, men pga av anställnings- och inköpsstoppet under hösten uppgick det endast till 3 600 tkr att jämföra mot prognosen 5 000 tkr. Underskottet beror till största delen på att fler elever går en gymnasieutbildning utanför kommunen och att färre elever kommer från andra kommuner till Ållebergsgymnasiet. Arbete med att marknadsföra gymnasieskolan och att anpassa gymnasiet till elevens val pågår, men något snabbt resultat är svårt att uppnå. Detta arbete kommer att ge resultat först på längre sikt. Antal lärare per 100 elever har ökat vid en jämförelse med tidigare år. Även i förhållande till jämförelsekommunerna och kommungruppen uppvisar Falköping ett bra resultat, se tabell 7..
Tabell 8 Kostnad för gymnasieskolan Kostnad totalt per elev i kommunala skolor (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 73 200 65 200 65 700 Ulricehamn 70 500 67 600 67 600 Vara 75 700 69 800 68 000 Kommungruppen 75 100 71 400 70 700 Tabell 9 Kostnad för gymnasieskolan Kostnad per elev för undervisning (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 35 700 33 100 31 000 Ulricehamn 34 900 33 600 34 500 Vara 29 900 28 100 27 700 Kommungruppen 33 700 32 200 30 600 Foto: Anders Litborn Vid en jämförelse med andra kommuner av de nyckeltal som skolverket publicerar framgår att gymnasieskolan har lägre kostnad per elev än de flesta av jämförelsekommunerna och kommungruppen, se tabell 8. Kostnad för undervisning är högre än jämförelsekommunerna och kommungruppen, se tabell 9. Året i övrigt Verksamheten har fungerat väl under året. Höstterminen 02 startade två nya programinriktade individuella program, BP-PRIV (Byggprogrammet) resp FP-PRIV (Fordonsprogrammet). Genom införande av dessa kan fler ungdomar beredas en utbildning efter intresse samtidigt som fler kommer att på kortare tid än tidigare kunna slutföra sina gymnasiestudier. Stora ansträngningar har under året gjorts för att på olika sätt effektivisera verksamheten och nedbringa skolans ekonomiska underskott. Stora förändringar väntar inom gymnasieskolan. Den parlamentariska gymnasiekommittén föreslår en ny, reformerad gymnasieskola fr o m läsåret 2006/2007. Inom Mellansjöregionen planeras för ett vittgående gymnasiesamarbete med bl a möjlighet till ett fritt gymnasieval för eleverna inom området. Nya, specialutformade gymnasieutbildningar, både i kommunala och fristående gymnasieskolor, lockar många ungdomar att söka utbildningar utanför kommunen. Inom vår egen gymnasieskola kan vi se ett ökat sökandetryck mot vissa yrkesinriktade program. På kort sikt innebär detta bl a att skolan måste försöka anpassa sitt utbildningsutbud efter ungdomars intresseval. Det medför behov av snara tillbyggnader för bygg- resp fordonsutbildningarna. Samtidigt måste kommunen ta ett samlat grepp kring gymnasieskolan inför framtiden. Det innefattar både strategiska val vad gäller utbildningsutbud inkl samverkan med andra kommuner, lösning av gymnasieskolans lokaler och satsning på upprustning av maskiner och utrustning. Särskolan Målbeskrivning Fr o m augusti har särskolans ledning och samordning samlats under Specialpedagogiskt Centrum. Tidigare har Pusselbiten (för elever med funktionshindret autism) och Träningsskolan Regnbågen tillhört olika skolenheter. Målet har varit att samla kompetens och planering i samma organisation och under samordnande ledning. Arbetsmiljö, kompetensutveckling och arbetssätt fokuseras i målbeskrivningarna.
Tab 10 Antal elever i särskola Grundsärskola 25 19 18 Träningsskolan 18 16 10 Pusselbiten 17 14 13 Individintegrerad särskola 11 11 12 Gymnasiesärskola 17 17 23 Summa 88 77 76 Tabell 11 Antal lärare per 100 elever i särskolan Falköping 28,2 18,5 21,2 Ulricehamn 22,1 20,9 17,6 Vara 21,0 17,9 16,7 Kommungruppen 24,9 25,5 25,0 För varje elev inom särskolan sker en omfattande individuell planering och samarbetsfunktioner med andra organ är viktiga delar. Barn- och ungdomshabiliteringen, Specialpedagogiska Institutet och Socialförvaltningens LSS-handläggare kan nämnas i sammanhanget. I det pedagogiska utvecklingsarbetet sammanfaller mål och utvecklingsarbete med de områden som belyses i alla kommunens förskolor och skolor, dvs Lusten att lära, tidsanvändning och integrering. Resultatdel Antalet elever i särskola har ökat under 2002. Se tabell 10. Det är främst inom grundsärskola som ökningen finns, men även på Träningsskolan Regnbågen och på Pusselbiten har antalet elever stigit. Orsaken till detta kan endast anges som slumpmässiga variationer mellan olika årskullar. Eleverna är kända sedan förskoleåldern. På Pusselbiten finns dessutom 3 elever från annan kommun. Nio av eleverna har sin skolgång i annan kommun, 6 st gymnasieelever och 3 st grundskoleelever. Tabell 12 Kostnad för särskolan Kostnad per elev exkl skolskjuts (Publicerade siffror augusti 2002) Falköping 298 800 294 000 271 600 Ulricehamn 180 100 181 500 177 300 Vara 147 800 124 600 123 900 Kommungruppen 213 300 203 400 194 500 Särskolans kostnader för 2002 är i nivå med tidigare år trots att antalet elever ökat. Lokalerna saknar till vissa delar nödvändiga arbetsanpassningar. Vid årsskiftet har lyftar installerats i träningssärskolan Regnbågens lokaler. Antal lärare per 100 elever har ökat vid en jämförelse med tidigare år. Även i förhållande till jämförelsekommunerna och kommungruppen uppvisar Falköping ett bra resultat, se tabell 11. Nyckeltalen för kostnad per särskoleelev för Falköping är jämförelsevis hög. Se tabell 12. Underlagen för statistik och redovisning ska förbättras och nyckeltalen för 2003 kommer att vara mer relevanta. Osäkerhet råder kring nuvarande siffror och det är främst kostnadsfördelningen mellan skola och fritidshem som kan förbättras. Arbetet fortsätter under det kommande budgetåret med insatser inom kompetensutveckling, elevplanering och utveckling av arbetssätt. Det fortsatta rekryteringsarbetet av lärare inom särskolan planeras ges särskild tyngd i kommunens ansökan av statsbidrag för personalförstärkningar inom skola och fritidshem. Särskoleklasserna har idag jämförelsevis många elever och det är en strävan att arbeta i grupper med något färre antal elever. Detta innebär att både arbetssätt och lokaler måste anpassas och utvecklas. Ett fortsatt uppdrag föreligger att noggrant se över och genomlysa kostnaderna för särskolan.
Gymnasiesärskolans lokaler måste flexibelt förberedas för nya elevgrupper under 2003 och kommande år. Musikskolan Musikskolan har 3 körer, 1 storband, 4 rockband, orkesterförening, 2 ungdomsstråkorkestrar, 3 ungdomsblåsorkestrar, trumkår med aspiranter, klarinettensemble, flöjtensemble samt 4 mindre ensembler. Dessutom får en del ensembler hjälp av drillflickor. Musikskolan har 800 elevplatser i ämneskurser samt 600 elevplatser för orkester/kör/drill, totalt 1400 elevplatser. Vid ingången av höstterminen 2002 undervisade Musikskolan 764 elever i ämneskurser. Dessa spelade 150 stråkinstrument, 189 träblåsinstrument, 146 bleckblås och slagverk, 12 dragspel, 129 piano och 138 akustisk gitarr, elgitarr eller elbas. Under året har Musikskolan, förutom undervisning av elever, haft 167 konserter. Det har varit allt ifrån elevaftnar och klassrumskonserter till lite större arrangemang såsom skolkonserter och offentliga konserter. Musikskolan har en nettobudget för året på 5 571 tkr. Resultatet för året blev ett överskott på drygt 400 tkr främst beroende på effekter av inköpsstoppet samt vakanta tjänster. Ambitionen är att utveckla verksamheten ytterligare för att berika musiklivet i kommunen. Tabell 13 Besök på fritidsgårdarna år 2002 Antal Antal Antal besök tillfällen per tillfälle Blå Vinkeln 8 538 199 43 Floby 2 049 80 26 Odensberg 1 078 35 31 Slutarp 1 986 57 35 Stenstorp 751 93 8 Torbjörntorp 1 037 61 17 Vartofta 898 62 14 Åsarp 1 609 52 31 Summa 17 946 639 28 Antal besök på fritidsgårdarna 17 946 17 528 19 525 Fritidsgårdarna Fritidsgårdar finns i så gott som samtliga tätorter i kommunen och dessa är öppna för ungdomar i skiftande åldrar. Besöksantalet på fritidsgårdarna är konstant högt och genomströmningen av ungdomar är stor. Se tabell 13. Fritidsgårdarna utanför Falköpings tätort är av liknande karaktär medan Blå Vinkeln i tätorten är unik då besöken nästan uteslutande består av ungdomar med utländsk bakgrund. Verksamheten på gårdarna fyller en viktig funktion på ungdomars fritid där bl a olika teman diskuteras. Personalen på fritidsgårdarna jobbar även med verksamhet som sorterar under Samarbetsorganet, bl a sommarverksamhet och ungdomslägret på Valön. Efterfrågan från ungdomsgruppen är stor för att delta i dessa aktiviteter och urvalet är behovsanpassat.
Fritidsgårdarna har en nettobudget för året på 3 862 tkr. Resultatet visar på ett litet underskott, 75 tkr. Antalet ungdomar i åldrar som är presumtiva fritidsgårdsbesökare kommer successivt att öka de närmaste åren. Behovet av en större verksamhet i centralorten är stor, dels på grund av ungdomsökningen, men också för att nå en integration mellan ungdomar. På övriga orter strävar verksamheten efter ett större samarbete med grundskolan. Flytten av fritidsgården i Stenstorp till skolområdet är ett led i detta arbete och förhoppning finns att öka besöksantalet.