Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

2 Barn- och utbildningsnämnden, december Verksamhetsplan Nämndens ordförande Allan Bjärkhed Bitr förvaltningschef Leif Lagergren

3 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning...4 Ansvarsområde...4 Förskola...4 Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem...4 Gymnasieskola...4 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola...4 Musikskola...4 Fritidsgårdar...5 Övrigt... 5 Antal barn/elever... 5 Fördelning av nettokostnader... 5 Organisation...6 Ledningsstruktur...6 Lagrum som styr verksamheten...7 Måluppfyllelse Ett attraktivare Falköping Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka En god folkhälsa Demokratin i Falköping ska stärkas...10 Utveckling inom ansvarsområdet...10 Omvärlds- regel- och lagförändringar...12 Volymförändringar...12 Förskola...12 Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola...13 SPC inkl särskola...13 Musikskolan...13 Verksamhets- och ambitionsförändringar...13 Verksamhetsutveckling med IT...14 Resursbehov drift och investeringar...15 Drift...15 Investeringar...16 Inventarier...16 Fastigheter och anläggningar...16 Personalplan Kompetensutbildning... 17

4 Verksamhetsbeskrivning KFS 2004:2 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhetsområde ( 1): Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nämndens uppgifter omfattar kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet samt skolbarnomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan inklusive det kommunala uppföljningsansvaret, den kommunala musikskolan och fritidsgårdsverksamhet. Ny skollag, SFS 800, gäller från 1 juli Ansvarsområde Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 20 förskolor som tillsammans utgör 62 avdelningar. Förskolan organiseras traditionellt i avdelningar. Utöver de 20 kommunala förskolorna finns 10 enskilda förskolor med tillsammans 17 avdelningar. Dessa drivs i samspel mellan personal och föräldrar, som personal- eller föräldrakooperativ, i samverkan med olika kyrkor eller som aktiebolag. Ca 35 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1-3 år. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av ca 60 barn. Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. En grundskola i enskild regi, Karl-Oskarskolan, har fått tillstånd av Skolinspektionen att starta verksamhet i kommunen från höstterminen Gymnasieskola Falköpings nybyggda gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program (5 högskoleförberedande program och 8 yrkesprogram), ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för hantverksprogram guldsmed. Därutöver erbjuds fem introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU). Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser inom elevhälsan till barn och elever i behov av särskilt stöd. Detta sker på olika sätt, bl. a genom utredningar, konsultation och handledning av olika specialkompetenser. SPC ansvarar också för två särskilda undervisningsgrupper inom sin enhet. I kommunen finns grundsärskola samt inriktningen inom grundsärskolan som kallas träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder ett nationellt program, programmet för hälsa, vård och omsorg, samt det individuella programmet (tidigare verksamhetsträning). Musikskola Musikskolans organisation möter barnets, elevens, ungdomens och kundens behov av tillgänglighet och utbud. Från vårterminen kompletteras utbudet med flera alternativa kurser efter kundens behov och önskemål. E-tjänst för att ansöka till musikskolan erbjuds. Verksamheten leds av musikskolechef.

5 Fritidsgårdar Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet geografiskt spridd i kommunen och integrerad på skolenheterna. I centralorten finns Ungdomens Hus i anslutning till Odenhallen och verksamheten får på detta sätt en naturlig anknytning till övrig verksamhet och olika föreningar. Övrigt Stödfunktioner till verksamheterna i form av nämndsorganisation, förvaltningsledning, kapitalkostnad avseende inventarier samt övergripande kompetens- och ikt-utveckling. Antal barn/elever I nedanstående tabell visas antalet barn/elever i respektive verksamhet. Tabell: Antal barn-elever/verksamhet Verksamhetsområde Förskola (inskrivna barn 15 okt) Fritidshem (inskrivna barn 15 okt) Grundskola Särskola Gymnasieskola (antal Falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor) Musikskola*) År 2009 År 2010 År *) En elev kan räknas flera gånger beroende på att eleven kan delta i olika aktiviteter och spelar flera instrument. Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig års siffror är i 2011 års lönenivå på grund av utdragen avtalsrörelse. mkr Diagram: Fördelning av nettokostnader År 2011 År År Grundskola inkl fritidshem SPC inkl särskola Fritidsgårdar Förskola Gymnasieskola Musikskola Övrigt

6 Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Ledningsstruktur Varje grund- och förskoleenhet leds av ett ledningsteam med ansvarig rektor/förskolechef och biträdande rektor/er som är ansvariga i en starkt decentraliserad organisation. Rektor/förskolechef leder och fördelar arbetet inom sin enhet. Enheterna är organiserade i samarbetsområden. Samarbetet syftar till att skapa en samsyn kring elever, skapa förutsättningar för progression i lärandet genom resp skolform samt skapa rutiner för elevdokumentation, betyg och bedömning och därmed öka elevens rättssäkerhet genom hela utbildningen i Falköping. Rektors/förskolechefs ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner. Ledningsmöten hålls regelbundet varje månad och kompletteras med verksamhetsspecifika ledningsmöten för analys och utveckling. Gymnasieskolans ledningsorganisation genomgår en förändring. Gymnasiechef rekryteras som ska leda och strategiskt styra verksamheten tillsammans med programansvariga rektorer.

7 Ledningsorganisationen syftar till effektiv ledning för beslut och verkställighet i en politiskt styrd organisation. Ledningens ansvar ligger på tre nivåer enligt den målstyrningsprocess som är antagen för förvaltningen. Ledarna har ett ansvar gentemot de nationella styrdokumenten, mot de kommunala och de lokala på respektive enhet. Ledstjärnor för det samlade ledarskapet inom förvaltningen är delaktighet, inflytande, engagemang och kunskap i en decentraliserad organisation där var och en bär sitt ansvar och genom samarbete i förtroende och gemenskap arbetar med ständiga förbättringar i verksamhet och utbildning för barn, elever och ungdomar. Budgetarbetets olika steg informeras på ledningsmöten. Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden. Förvaltningen är uppdelad i fjorton resultatenheter. Varje sådan enhet ansvarar fullt ut för sin ekonomi och bär med sig över- respektive underskott till nästa år. Rektor/förskolechef bär enhetens totalansvar för personal, ekonomi, elever och kvalitet. Lagrum som styr verksamheten Omfattande lagrum styr svensk skola och finns presenterade i Utbildningsväsendets samlade författningar. Verksamheten styrs företrädesvis av skollag, barn- och elevskyddslag, läroplaner, förordningar och arbetsmiljölag gällande elever och personal. Hälso- och sjukvårdslagen styr inom elevhälsan. Alla anställda har anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Verksamheten lyder under personuppgiftslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Särskild hänsyn tas till FN:s barnkonvention vid beslut. Måluppfyllelse 1. Ett attraktivare Falköping Barn- och utbildningsnämnden bidrar genom att erbjuda förskoleplats inom 3 månader. Satsningen på gymnasiebyggnationen och kommande marknadsföring bidrar till att fler ungdomar i Falköping väljer Ållebergsgymnasiet. 2. Ett näringsliv som utvecklas Barn- och utbildningsnämnden bidrar genom att ta fram handlingplan för att utveckla samarbetet skola näringsliv inom alla verksamheter. Nämnden satsar fortsättningsvis på att bibehålla och utveckla barnomsorg på oregelbundna tider. 3. Kvalitén inom verksamheten ska öka Inom det av KF beslutade strategiska området Brukaren i fokus finns angivet i mål 3 att Kvalitén inom verksamheten ska öka. Med detta som utgångspunkt har Barn- och utbildningsnämnden identifierat följande 4 delmål. Uppföljning och analys sker kontinuerligt på analysmöten, i prognoser, årsredovisning och i kommande års verksamhetsplan.

8 Delmål 1: Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 Mål Benämning Indikator nr Benämning Utfall nr 2009 Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov*) i 1 år 3 1a Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 Andel elever som klarar stanine 3 på 1 lässcreening i år 2**) 1b Andel elever som klarar kunskapskraven i skriftliga 1 omdömen***) 1c % resp 88% resp 86% 92 % 88 % 86,5% 88% 89% Falköping Uppföljning 88% resp 89% Vårterminen 97% 95% Vårterminen 81% 88% årligen *) Delprov C och E: Läsning faktatext och skriva berättande texter. **) Utfall för 2009 visade att 86,5 % av eleverna i år 3 hade läsförståelse. Från 2011 görs lässcreening i år 2. Endast läsförståelsen bedöms. ***) Samlad bedömning av elevens kunskaper i svenska i år 3 där alla olika förmågor bedöms. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser utan statsbidragsstöd. Satsning på speciallärarutbildning med hjälp av omställningsfond Nyttja kulturpedagogiska insatser. Fortsatt arbete genom läsförståelsecirklar. Nätverksträffar inom kommunen under ledning av förvaltningens läs-och skrivutvecklare. Fortsatt stöd till elever via IKTeket Nyttja digitala verktyg för att öka elevers motivation och kunskapsinhämtning Delmål 2: Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Mål Benämning Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Indikator nr Benämning nr Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov i år 2 3*) 2a Andel elever som klarar kunskapskraven i skriftliga omdömen i 2 år 6 **) 2b Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov i år 2 9***) 2c Andel elever som får lägst betyg G i år 29 2d Andel avgångselever som får lägst betyg G i gymnasiet A-kursen 2 (samtliga elever) 2e Utfall Falköping Uppföljning 83% 83% 83% Vårterminen 89% 84% 86% 82% Vårterminen 87% 82% 73% 82% Vårterminen 92% 92% 88% 86% Vårterminen 96% 96% 90% Vårterminen 2009 *) Delprov F, tidigare delprov A: Skriftliga räknemetoder **) Samlad bedömning av elevens kunskaper i matematik i år 6 där alla olika förmågor bedöms. Utfall för visar resultat för år 5. Utfall för visar samlad bedömning gentemot kunskapskrav i år 6 enligt LGR11.

9 ***) Sammanvägt resultat. Andel elever som når minst godkänt. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Utvärdering av elevers matematikkunskaper genomfördes under vårterminen. Avrapportering sker i december och påverkar kommande kompetensutvecklingsinsatser. Satsning på speciallärarutbildning med hjälp av omställningsfond Fortsatta matematikprojekt på skolorna Ansöka och påbörja deltagande i mattelyftet, som är en nationell satsning för kompetensutveckling av samtliga matematiklärare och skolledare Nyttja digitala verktyg för att öka elevers motivation och kunskapsinhämtning Delmål 3: Elever ska uppleva trivsel, trygghet, arbetsro och inflytande Mål Benämning Elever ska uppleva trivsel, trygghet, arbetsro och inflytande Indikator nr Utfall nr Falköping Uppföljning 3 Andel elever i grundskolan som trivs 3a Andel elever på gymnasieskolan som 3 trivs 3b Andel elever i grundskolan som 3 upplever trygghet 3c Andel elever i grundskolan som känner arbetsro 3d Andel elever i grundskolan som 3 upplever att de har inflytande 3f Andel elever i grundskolan som 3 upplever höga förväntningar 3e 91% 93% 95% 93% Vårterminen 90% 92% 92% 90% Vårterminen Benämning 95% Vårterminen 76% 79% 79% 80% Vårterminen 87% Vårterminen 86% Vårterminen Indikatorerna 3 c, 3 f och 3 e är KKIK-mått (Kommunens Kvalitet I Korthet). Samtliga grundskolans indikatorer har besvarats av elever i år 5 och år 8. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Enheternas likabehandlingsplaner revideras och följs upp årligen för att motsvara de aktuella behov barn/elever har på respektive enhet och verksamhet. Uppföljning av rutiner kring återrapportering till nämnd av kränkande behandling och åtgärdsprogram Fortsatt satsning på renovering/byggnation av skollokaler Fortsatt arbetsmiljöarbete med utgångspunkt från projekt Stenstorp

10 Delmål 4: IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande Mål Benämning IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande Indikator nr Benämning Utfall nr Andel vårdnadshavare som upplever att förskolans verksamhet påverkas positivt av användning av IT som 4 lärverktyg i förskolan 4a Andel elever i grundskolan upplever att ämneskunskaperna påverkas positivt av användning av IT som lärverktyg i 4 skolan 4b Andel elever i gymnasieskolan upplever att ämneskunskaperna påverkas positivt av användning av IT 4 som lärverktyg i skolan 4c Falköping Uppföljning 72% Höstterminen 74% Höstterminen 73% Höstterminen Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Den snabba utvecklingstakten inom IT-området ställer stora krav på förvaltningen. Följande insatser kommer att göras under kommande år: Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Uppföljning och utvärdering av effekterna av digitala verktyg Stimulera lärare att i högre grad utgå från elevens digitala värld i undervisningen Fortsatt stöd till ny utveckling av digitala lärverktyg enligt följande koncept: Skolorna ansöker om medel för att utveckla pedagogiken. Skolans tankar ska tydligt framgå och den central förvaltningsgruppen prioriterar förslagen och godkänner finansiering. 4. En god folkhälsa Barn- och utbildningsnämnden bidrar genom att fokusera elevers simundervisning så att fler elever når kunskapskravet i år 5. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att samverka med idrottsföreningar för att utveckla verksamheten med idrottsfritids. Brand- och trafiksäkerhetsdagar genomförs årligen i någon av årskurserna 4-6 samt år Demokratin i Falköping ska stärkas Barn- och utbildningsnämnden bidrar genom att tydliggöra och förstärka tillgängligheten till kontaktpolitiker på enheterna. Elevreferensgruppens arbete och projektet Elever tar ton ska fortsätta.

11 Utveckling inom ansvarsområdet För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt arbete där olika roller och nivåer spelar i samma lag och bidrar till samsyn, respekt och förtroende. Bilden symboliserar en tankemodell som visar vikten av att fokusera lärandet och det pedagogiska ledarskapet oavsett vilket område som ska utvecklas. Förbättringsarbetet genomsyrar alla delar i modellen för att säkerställa och utveckla kvaliteten. Ekonomi i alla sammanhang när budget och resursfördelning behandlas och diskuteras ska resultatet gynna lärandet och det pedagogiska ledarskapet. Med hjälp av fördelningsmodeller och socioekonomiska hänsyn är det elevernas kunskaper och lärande som ska prioriteras. Organisation Under planperioden kommer troligen skolorganisationen att behöva ses över. Det är lika viktigt att utgå från elevens lärande vid stora omfattande organisationsförändringar som påverkar antal skolor, antal enheter och elevströmmar som vid mindre förändringar inom respektive enhet. Arbetsmiljö god arbetsmiljö, trygghet och trivsel påverkar barns/elevers lärande. Fortsatt satsning på lokaler och översyn av personalens arbetssituation är viktiga faktorer. Personal Nationellt krävs att eleverna ska få sin undervisning av lärare med rätt behörighet i ämne och årskurs. Vid rekrytering ställs stora krav på både kompetens och personlig lämplighet. Det är den skicklige läraren som gör skillnad. Det är viktigt att kommunen jobbar aktivt för olika karriärmöjligheter för personal inom förskola och skola för att Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Skolutveckling Att lära för livet är viktigt och det gäller både elever och personal. Framtiden ställer stora krav på kompetensutveckling, metodutveckling och kreativitet. Att lärandet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är tydligt i alla styrdokument. Så blir vi bättre Förskola och skola väcker stort engagemang och många åsikter hos de flesta medborgarna. Mycket fokuseras kring låg måluppfyllelse och fel och brister. I Skaraborg har en budkavle startats av Vara Kommun i syfte att vända diskussionen och se till det som är positivt och stärka det. Här vill också Falköping vara med för att lyfta skolan.

12 Omvärlds- regel- och lagförändringar En stor implementeringsprocess pågår. Det nya betygssystemet träder ikraft från läsåret /2013. Lärarlegitimationer beviljas kontinuerligt av Skolverkets ansvarsnämnd och nya behörighetsregler gäller. Från 2015 krävs att det är en legitimerad lärare som sätter betyg. Anmälningar, inspektioner, granskningar och överklaganden har blivit en del av vardagen. Skolinspektionen har fått utökade möjligheter att vidta åtgärder genom fler nivåer av ingripanden vid tillsyn (Skollagen kap ) som också kan kompletteras med vite (Skollagen kap 26 27). Anmälningsplikt har införts avseende kränkningar och mobbning. Rektorn är statens förlängda arm, men i en kommunalt styrd verksamhet. Detta innebär dubbla uppdrag och en komplexitet i prioriteringar och ställningstagande. Skollagen styr i högre grad direkt till rektor vilket medför kontinuerlig utbildning inom skoljuridik för ansvariga rektorer. Den av riksdagen beslutade förändringen angående regler kring familjeåterförening kommer att medföra ökade kostnader, rekryterings- och utbildningsbehov. Nämndens verksamheter är konkurrensutsatta. I Falköping finns 10 fristående förskolor och från höstterminen 2013 kommer en friskola att starta med inriktning på grundskolans årskurs 6-9. Gymnasieskolan är sedan tidigare hårt konkurrensutsatt från andra kommunala och fristående gymnasieskolor. Volymförändringar Förskola Tabell: över volymutveckling och utfallet 2011 Volymutveckling Utfall Antal barn inskrivna i förskola Föregående år Differens Volymberäkningen bygger på antagande att det föds 370 barn per år och att 87 % av alla barn 2013, och 90% av alla barn 2014 i åldern 1-5 år finns i förskola. I prognosen har inte hänsyn tagits till den eventuella barnökning som kan bli aktuell i samband med ändrade regler kring anhöriginvandring. Familjer till i snitt 35 barn erhåller vårdnadsbidrag. Under de senaste åren har efterfrågan på förskoleplatser i centralorten ökat trots att födelsetalen varit ganska konstanta totalt i kommunen. Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Tabell: över volymutveckling och utfallet 2011 Volymutveckling Utfall Antal elever i grundskola Föregående år Differens Antal barn på fritidshem Föregående år Differens

13 Från och framåt stiger antal elever i grundskolan. Det beror på något fler födda barn per år och också på viss inflyttning till kommunen. I prognosen har inte hänsyn tagits till den eventuella elevökning som kan bli aktuell i samband med ändrade regler kring anhöriginvandring. en för fritidshemmen baseras på att 70 % av samtliga barn i förskoleklass till skolår 4 finns inskrivna i verksamheten. Antal barn på fritidshem varierar mellan åren, men märkbart i verksamheten är att barn vistas längre tid på fritids. Det är även stor variation mellan fritidshemmen i kommunen. Gymnasieskola Tabell: över volymutveckling och utfallet 2011 Volymutveckling Utfall Antal elever folkbokförda i Falköping Föregående år Differens Utfall 2011och prognos innefattar samtliga gymnasieelever folkbokförda i Falköping och inkluderar elever som läser fler än tre år och elever som läser i andra kommuner. en för baseras på tre årskullar elever som lämnar grundskolans år 9. Det ger en bild av elevminskningen framåt. Det som komplicerar beräkningen av hur Ållebergsgymnasiets elevantal utvecklas är fritt val där elever kan välja utbildning i andra kommuner och att elever kan studera på gymnasiet i upp till fem år. SPC inkl särskola Tabell: över volymutveckling och utfallet 2011 Volymutveckling Antal elever Föregående år Differens Utfall Antalet elever i särskola beräknas minska något över tidsperioden. en för planperioden är preliminär då utredning och eventuell inskrivning i särskolan är en process där många parametrar och aktörer ska samarbeta kring barnet/eleven. Musikskolan Tabell: över volymutveckling och utfallet 2011 Volymutveckling Antal elever *) Utfall *) En elev kan räknas flera gånger beroende på att eleven kan delta i olika aktiviteter och spelar flera instrument. en för planperioden är att antalet elever ökar då utbudet av kurser har utökats och en översyn av avgiften kommer att ske under 2013.

14 Verksamhets- och ambitionsförändringar Förskolan i Falköping ligger lågt avseende både personaltäthet och kostnader i jämförelse med kommungruppen och riket. Nämndens ambition är att göra satsningar och utöka verksamheten på olika sätt genom nybyggnad, utbyggnad och utökning av platser på natt- och helgomsorg. Ambitionen är också att minska antalet barn per årsarbetare. Kommunen ingår i en studie som görs av Göteborgs Universitet i syfte att utreda om barngruppernas storlek påverkar lärandet. För att bidra till högre måluppfyllelse för barn, elever och verksamhet krävs en ökad samsyn och enhetlig kunskapssyn på varje skola och i förvaltningen. Forskning och beprövade erfarenheter visar enhälligt på vikten av att all personal i förskola och skola förstår och inser vikten av sitt eget engagemang och sin möjlighet att göra skillnad för barns och elevers lärande. Att ha höga förväntningar på ALLA barn och elever är en framgångsfaktor som ska bli vår ledstjärna! En ökad inkluderingstanke ska förankras och bidra till en samlad skola där lärare och ledare ansvarar för att verksamhet och undervisning följer de nya styrdokumenten. Lärares behörighet och elevers behov ska styra tjänstefördelningen. Kompetensutvecklingsinsatser skall fortsatt riktas mot våra fokusområden, läsa-skriva-räkna, och IKT ska ses som ett naturligt verktyg av och för alla. Efter år av nedåtgående resultat i grundskolan måste Falköping göra sin egen synvända och målet är en ökad måluppfyllelse och ett större fokus på pedagogiskt ledarskap och elevers lärande! I samband med ny-, om- och tillbyggnationer kommer driftskostnaden att förändras för förskolorna Floby, Gunghästen, Gudhem, Kinnarp och skola/förskola i Åsle. Studiegården samt gymnasieskolans inriktning Karosseriteknik flyttar från lokalen på Ållebergsvägen. Under 2013 byggs sporthallen i Vartofta. Verksamhetsutveckling med IT IKT1-strategi IKT-strategins syfte är att utveckla och vägleda arbetet med IKT inom BU-nämnden. Syftet är också att bidra till ökad måluppfyllelse för alla elever samt ökad digital kompetens för pedagoger och elever. Bakgrunden till strategin är tidigare IKT-strategi, program för IKT-satsning i grundskolan och BUnämndens verksamhetsplan. Strategin anger en framåtsyftande och långsiktig färdriktning. Den avser att sätta barns och elevers lärande i fokus i ett samhälle som ständigt förändras. De nya läroplanerna pekar tydligt på att elever ska erhålla digital kompetens som behövs i dagens och framtidens samhälle. Enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasiet ansvarar skolan för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I läroplanen för förskolan står det: "Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning." Baskunskaper som att lära sig att läsa, räkna och skriva räcker inte och faktakunskaper måste kompletteras med utveckling av färdigheter och förmågor. EU-parlamentet pekar som en följd av detta på åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och gemensam referensram, vilka alla har lika värde. En av dessa är digital kompetens. Således kommer IKT att gå alltmer från att vara ett verktyg till att vara en naturlig färdighet. Dessutom använder den yngre generationen tekniken på ett integrerat sätt i sin vardag och ställer därmed nya och stora krav på skolan. Pedagogerna måste därför i högre grad nyttja barnets och elevens digitala erfarenheter i undervisningen. 1 IKT = Information, kommunikation, teknik

15 BU-nämndens verksamhetsplan innehåller bl.a. målet IKT ska vara ett naturligt verktyg för lärande. Nämndens och läroplanernas mål visar tydligt att IKT ska vara en integrerad del i förskolans och skolans vardag, inte något vid sidan av, inte något som ska ha sin egen tid, sin egen sal eller ha egna mål. Det är behoven och den pedagogiska tanken om hur undervisningen ska planeras och genomföras som ska styra val av teknik, inte tvärtom. Investeringar i lärarkompetens och en ökad vilja bland alla lärare att förändra sitt arbetssätt samt att dela med sig av goda exempel kommer att behövas. De barn och elever som inte har tillgång till digitala verktyg hamnar på efterkälken. De får då inte samma möjligheter att använda tekniken för att utveckla ex skapande och kommunikativa förmågor. Förskolans och skolans uppdrag är att främja alla barns och elevers lärande så att de är väl förberedda att leva och verka i samhället. Elever i behov av särskilt stöd och med olika funktionshinder kräver särskilda tillämpningar och lösningar och kan vinna mycket på rätt anpassad digital teknik. För att nå de strategiska målen krävs anpassad och lättillgänglig teknik för både elever och lärare. Mycket av lärandet sker idag på Internet där lärare och elever delar gemensamma resurser och lärobjekt samt använder olika ytor på Internet som redovisnings- och kommunikationsyta. En fungerande infrastruktur i form av öppna och trådlösa nätverk är därför en förutsättning. Barn- och utbildningsnämndens ambition är att under de närmaste tre åren ( ) arbeta för en tydlig satsning genom vilken elever och pedagoger får tillgång till fler digitala verktyg. STRATEGISKA MÅL 1. Elever och personal ska ha tillräcklig kompetens för att uppfylla läroplanernas mål. 2. Varje elev ska kunna använda modern teknik som ett naturligt verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande samt för att utveckla elevernas förmågor. 3. Alla elever i behov av särskilt stöd ska erbjudas digitala alternativa verktyg. 4. Elever och personal ska ha adekvat kunskap om IT-säkerhet och gällande IT-lagstiftning. 5. Inom förvaltningen ska det finnas fungerande, anpassad och lättillgänglig teknik för alla. Alla pedagoger och alla barn/elever ska ha god tillgång till digitala verktyg. En gemensam handlingsplan för förvaltningen är upprättad. Denna plan beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras utifrån de strategiska målen och vem som har ansvar för att dessa utförs. Planen revideras årligen av BIKT-gruppen (Barn- och utbildningsförvaltningens IKT-grupp). Målgrupperna ska ges möjlighet att utvärdera de strategiska målen och verksamheten. Arbetet med att nå vår gemensamma vision kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet och synliggörs i årsredovisningen.

16 Resursbehov drift och investeringar Drift Tabell: Resursförändringar Barn- och utbildningsförvaltningen Omvärlds- regel- lagförändringar Volymförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar Verksamhetsutveckling med IT 2013 (tkr) 2014 (tkr) 2015 (tkr) Resursförändringarna avser nya behov i förhållande till året innan. Omvärlds- regel- lagförändringar: Under uppstartstiden av Karl-Oskarsskolan kommer inte de kommunala kostnader att minska. Lärartätheten blir högre, lokalkostnad per elev ökar. För att möta de behov som uppstår vid mottagande av nyanlända behöver personal rekryteras. Volymförändringar: Volymökning inom förskola och grundskola. Utbyggnad av förskolor i kommunen har skett och budgetmedel har beviljats av KF. Volymökningen i grundskolan kan räknas in i ökade kostnader under omvärlds- regel- och lagförändring. Elevtalen inom gymnasieskolan minskar, men troligen kommer kostnad/elev att öka (både i Falköping och i samverkansområden). För att bl a marknadsföra det nya gymnasiet har KF beslutat om budgetförstärkning. Verksamhets- och ambitionsförändringar: Ökat elevstöd inom grundskolan, beslutat av KF. Verksamhetsutveckling med IT: Under startade ett långsiktigt arbete med att implementera IT som ett naturligt verktyg i undervisningen. Medel avsätts under planperioden. Investeringar Inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier Barn- och utbildningsförvaltningen Investeringsplan Barn- och utbildningsnämnden 2013 (tkr) 2014 (tkr) Utrustning nya förskoleavdelningar IT Utrustning skollokaler Gymnasiets yrkesprogram Övriga investeringsbehov (tkr) Investeringsramen behöver vara fortsatt hög. En rad om- och nybyggnationer är beslutade. Under kommer ett flertal förskolor att stå klara och möbler och övriga inventarier behöver förnyas och kompletteras. Den IKT-satsning som startades innebär inköp av olika digitala verktyg. Dessutom avsätts medel för den kommungemensamma IT-potten. Årliga investeringar prioriteras till Ållebergsgymnasiets yrkesprogram för att hålla en godtagbar kvalitet i undervisningen.

17 Fastigheter och anläggningar Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar Barn- och utbildningsnämnden Investeringsobjekt Barn- och utbildningsnämnden Förskolan Floby Enhet Stenstorp Förskolan Gunghästen Enhet Vartofta Åsle Enhet Vartofta Sporthall Förskolan Kinnarp Förskolan Gudhem (tkr) (tkr) (tkr) x x x x x x x x x Under planperioden fotsätter satsningen på lokaler. I Stenstorp startar projekteringen att bygga ihop hela grundskolans verksamhet. Även projektering av Kinnarps förskola startar under Personalplan Tabell: Personalplan Barn- och utbildningsförvaltningen, antal årsarbetare, rekryteringsbehov Personalplan Yrkesgrupper / ansvarsområde Förskola Förskollärare Grundskola inkl fritidshem Administrativ personal/rektor Speciallärare *) /lärare Fritidspedagog Särskola Speciallärare *) Skolsköterska Gymnasieskola Lärare **) Specialpedagog Administrativ personal Övrigt Administrativ personal 1 1 Under den närmaste 3-årsperioden kommer rekryteringsbehovet av personal att vara stort, främst på grund av fler förskoleavdelningar och pensionsavgångar som behöver återbesättas inom både grundskola och till viss del även inom gymnasieskolan. Det framtida behovet påverkas också av anhöriginvandringen samt etableringen av den fristående grundskolan. Tabell: Pensionsavgångar Barn- och utbildningsförvaltningen Pensionsavgångar Totalt i förvaltningen Antal pensionsavgångar är det faktiska antalet personer som gått i pension. Uppgiften för

18 baseras på antal anställda som fyller 65 år under respektive år. Kompetensutbildning Den nya skollagen, behörighetsregler och lärarlegitimation ställer krav på kompetensutbildning och rekrytering av personal. Nya läroplaner och forskningsstudier visar på att arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöver förändras. Skolorna måste fokusera på möjligheterna till inkludering. Den pågående och beräknade anhöriginvandringen till Falköpings kommun ställer stora krav på skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av att kompetensutveckla ett antal lärare i ämnet svenska som andraspråk för att möta behovet på ett tillfredsställande sätt. Utbildning och komplettering för befintlig personal krävs för att tillgodose behovet. Behovet av speciallärare är stort inom grundskola och är ett behörighetskrav inom särskola. I Falköping, liksom i många andra kommuner, råder stor brist på denna kompetens. Hösten började 8 lärare läsa till speciallärare, med hjälp av beviljade medel från omställningsfonden. Statsbidrag i form av Lärarlyft har reducerats och medför att finansiering av studier fördyrats för den enskilde och för kommunen. Rekryteringsbehov finns av lärare som undervisar i svenska som andraspråk och av lärare som undervisar i modersmål. Redan behöriga lärare behöver också påfyllning av kunskaper för att utöka sin kompetens i linje med aktuell forskning och i syfte att öka elevers måluppfyllelse.