Kritisk medieteori KTH 2012 föreläsning 5, mediekulturell teori Pelle Snickars
> medieteoretiska linjer:
> medieteoretiska linjer: A. datorer & informationsteori
> medieteoretiska linjer: A. datorer & informationsteori B. semiotik & kulturteori
I artikeln»computing Machinery and Intelligence» lanserade han idén om det så kallade Turingtestet. I korthet innebar det att om en person är oförmögen att skilja ett datasystems handlande från det beteende som en människa uppvisar, så måste detta system anses vara intelligent.
> från siffror till språk
»On Computable Numbers», där han fullständigt genialt formulerat den teoretiska grunden för all modern datateknik. Turings bidrag till matematikens teori var en kombination av mekanik och talteori; något som för samtidens Cambridgematematiker framstod som»shockingly industrial».
Turing tänkte sig en helt abstrakt maskin Turingmaskinen vars låda kunde läsa och skriva på en tänkt remsa indelad i rutor. I varje ruta skrevs antingen 1 eller 0, eller så kunde rutan förbli blank. Turingmaskinen var alltså helt rudimentär, men utgjorde likafullt prototypen för den moderna datorn.
> d a t o r n s o m universalmedium ökad fokus på dess historia (maskin, program, nätverk)
Frequently the messages have meaning; that is they refer to or are correlated according to some system with certain physical or conceptual entities. These semantic aspects of communication are irrelevant to the engineering problem.
http://www.youtube.com/watch?v=cz34rdn34ws
informationsteori
människa, maskin & information
Cybernetik är studiet av kommunikation och kontroll, och regelmässig respons, vare sig det gäller levande varelser, maskiner eller organisationer. Styr- och reglerteknik målsättningen att styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet efter respons från en respondent. Styr- och reglerteknik beskriver såväl mekaniska och analoga system som elektriska och digitala.
feedback
> 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion
> 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla
> 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla > men hur förstå (och påverka) den mediala masskulturens inverkningar?
> 1950-tal ekonomisk boom & ökad tid för kulturell konsumtion > kultur som reell möjlighet för alla > men hur förstå (och påverka) den mediala masskulturens inverkningar? > politiskt problem & akademiskt intresse
> 20- och 30-tal: kritikerintresse för massan & kulturen > universiteten & politiken som tröga institutioner som först under 50-talet på allvar betraktar den mediala masskulturen som default
> 1 9 5 0 - t a l : e n t i d d å v i s s a medieteoretiska perspektiv börjar få viss realpolitisk inverkan...
kultur & medier
mediekultur(er)
vardagskultur
en ideologikritisk studie av masskulturens språk och en semiologisk analys av vad den moderna människan dagligen matas med genom reklam, massmedier och den förment allmänna opinionen.
> m a s s k u l t u r e l l semiotik (läran om teckensystem) > Saussure (lingvistik) språk som system och användning (language & parole)
> v a r d a g s l i v e t s sociologi
> v a r d a g s l i v e t s sociologi > i d e o l o g i k r i t i k & intresse för kulturens strukturer (språk som mall)
god kultur
kvalitet
Konst och trädgårdsskötsel (Tiden, 1955)
Konst och trädgårdsskötsel (Tiden, 1955) Vertikalmonopol och smakförskämning (Tiden, 1947)
I Konst och trädgårdsskötsel pekar Schein på den potentiella svårigheten att bedriva en socialdemokratisk kulturpolitik, med dess ofrånkomliga motsättning mellan traditionell (folk)bildning och en (ny) demokratiserande ambition att sprida god kultur till alla i folkhemmet.
Att sätta upp kriterier för hur god kultur/film skulle skapas var naturligtvis inte det enklaste, men att formulera normerande ideal för hur denna (film)kultur borde konsumeras av folket var ännu bökigare framför allt om publiken inte gillade det som producerades.
Scheins kvalitetsbegrepp har alltså sitt ursprung i en tradition av lika folkbildande som påtvingade normativa kulturideal. Att få folket att bilda sig om så på biograf eller framför TV:n var en krävande uppgift som fordrade ansträngningar.
Den politiska demokratin hyser en instinktiv motvilja mot den smakens hierarki, som kännetecknar konstlivet, hette det exemplevis på ett ställe. Artikeln Konst och trädgårdsskötsel avslutades därför med den elitistiska uppmaningen att ett radikalt demokratiskt samhälle behöver konstens egen aristokrati.
> kulturellt färgat mediebegrepp som egentligen handlar mest om kuturell kommunikation i vid bemärkelse
> l å n g t i f r å n I n n i s m a t e r i e l l a kommunikationsidéer, snarare fokus på samhället som en kommunikationsprocess, på medieanvändande och ett slags relativ värdering av mediekulturens olika uttryck
> skiftande medieteoretiska perspektiv
> communication as secondary?
> communication as secondary? > Reality Accounts of Reality
> communication as secondary? > Reality Accounts of Reality > s o c i e t y i s a p r o c e s s o f communication
theory of communication > theory of community
> institutionaliserade kommunikationsformer: 1. auktoritära 2. paternalistiska 3. kommersiella 4. (kommande) demokratiskt system
... mediekulturer rymmer dominanta, frambrytande och kvardröjande element. Den frambrytande kategorin tar hänsyn till att nya medieteknologier, praktiker, meningar, värderingar och erfarenheter ständigt skapas. Den kvardröjande kategorin lyfter fram medieformer och mediebruk som en gång var dominanta i en kultur och trängdes undan men ändå inte helt försvann. Skrivmaskiner, självspelande pianon, vinylskivor och videokassetter är alla exempel på medier och mediala objekt som förklarats överspelade eller rentav döda. Men flera av dessa kvardröjande medier har ändå ett kulturellt högst meningsfullt efterliv.
Culture is ordinary (1958)
Culture is ordinary (1958) > personlig erfarenhet
> uppmärksamma den klassiska kulturens åtskillnad från den arbetande klassens vardag (tidningar, tidskrifter, film och radio)
> 1 9 3 3 o m traditionell folklig kultur & masskulturen > culture as art of life as a way of living
> opolitisk kultur: borgerligt förment neutral kultur
> opolitisk kultur: borgerligt förment neutral kultur > moraliskt perspektiv på kultur snarare än estetiskt (till skillnad från Frankfurtskolan)
marxism
> e k o n o m i s k b a s & k u l t u r e l l överbyggnad; kultur måste alltid förstås med utgångspunkt i existerande produktionsvillkor
> Williams: invändningar mot marxismens intellektuella avantgarderetorik (elitistisk), samt nedvärdering av existerande arbetarkultur
> Williams och kulturens föränderlighet:
> Williams och kulturens föränderlighet: > ideologiskt kulturbegrepp
klass
> Williams och kulturens föränderlighet: > ideologiskt kulturbegrepp > klassisk, folklig, mass
m a s s k u l t u r : vardagskulturens gradvisa undergång
vardagskultur = masskultur
lived culture cultural meaning
culture as a whole way of life
> p o l i t i s e r i n g a v kulturbegreppet (i polemik mot Leavis)
> p o l i t i s e r i n g a v kulturbegreppet (i polemik mot Leavis) > fokus på litteratur som ett slags lins för samhällelig utveckling
> d e n i n d u s t r i e l l a revolutionen som motor för kulturens utveckling > kulturen som idé; skiftande föreställningar filtrerade genom litteratur kring samhälle och kultur
The organizing principle of this book is the discovery that the idea of culture, and the word itself in its general modern uses, came into English thinking in the period which we commonly describe as that of the Industrial Revolution. The book is an attempt to show how and why this happened, and to follow the idea through to our own day. It thus becomes an account and an interpretation of our responses in thought and feeling to the changes in English society since the late eighteenth century. Only in such a context can our use of the word 'culture', and the issues to which the word refers, be adequately understood.
> konkluderande avsnitt om bland annat mass communication
We need to look again at [the] familiar... elements [of media] if we are to be able adequately to review the idea of 'mass-communication'. In sum, these changes have given us more and normally cheaper books, magazines and newspapers; more bills and posters; broad casting and television programmes; various kinds of film. It would be difficult, I think, to express a simple and definite judgement of value about all these very varied products, yet they are all things that need to be valued. My question is whether the idea of 'mass-communication is a useful formula for this.
Two preliminary points are evident: first, that there is a general tendency to confuse the techniques themselves with the uses to which, in a given society, they have been put; second, that, in considering these uses, our argument is commonly selective, at times to an extreme degree.
medieteknologi medieumgänge
högt & lågt
> mediekommunikation varierar och den är mycket mer än enbart transmission
> mediekommunikation varierar och den är mycket mer än enbart transmission > active reception and living response
cultural studies
There are in fact no masses, there are only ways of seeing people as masses.
> men kan man såtillvida överhuvud taget ägna sig åt massmedieforskning?
> paradox: utgångspunkten för cultural studies är ett slags vägran att betrakta mediers inverkan på massan
> paradox: utgångspunkten för cultural studies är ett slags vägran att betrakta mediers inverkan på massan > eftersom det inte finns några massor kan det heller inte finnas några massmedier
tack www.pellesnickars.se