26-27 oktober 2016 Samverkanskonferens VB Sammanställning Sus Jonsson Finsam

26-27 oktober 2016 Samverkanskonferens VB Sammanställning Sus Jonsson Finsam

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund och inledning... 4 Syfte... 4 Sammanfattning dag 1... 5 Välfärden i Västerbergslagen... 5 Grupparbete... 7 EVI-En Väg In... 8 Grupparbete... 11 Sammanfattning dag 2... 13 Grupparbete forts.... 13 Finsams reflektioner som arrangör... 14 2

Sammanfattning Lokala samverkansgruppen, LSG, som består av chefer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Ludvika- och Smedjebackens kommun har haft en arbetsgrupp som planerat samverkanskonferensen den 26-27 oktober 2016 tillsammans med Finsam som hade ansvaret för genomförandet och detaljplaneringen. Samverkanskonferensen hade som syfte att ge alla grundinformation om EVI-En Väg In, vad konceptet innebär, vad som hänt från starten hösten 2014 och fram till där vi är idag, ett uppstartsläge där Västerbergslagen satt samman två team som påbörjat sitt arbete tillsammans. Att genom olika grupparbeten få en samsyn om vilka värden den nya samverkansplattformen EVI ska vila på. Ett annat syfte var också att ge konferensdeltagarna en uppdaterad bild över hur välfärdsfaktorerna i Västerbergslagen ser ut och vad som påverkar faktorerna. Vidare genomfördes en workshop som resulterade i ett underlag för LSG att prioritera fokusområden för vad vi gemensamt ska satsa på under år 2017. Under konferensen genomförde folkhälsostrategerna Carolina Andersson(numera AME Smedjebacken) och Ursula Furtig samt Västerbergslagens Samordningsförbunds chef Lena Rosén en presentation över hur välfärden ser i Västerbergslagen och vilka faktorer som påverkar. Välfärd är ett mått på människors levnadsförhållanden och beskrivs ofta i olika beskrivande statistik för det som granskas och mäts. Statistiken visar hur jämlik hälsan är över åldrar, kön, etnicitet, ekonomisk standard, utbildning med mera. Vi fick förståelse för påverkbara och icke påverkbara bestämmandefaktorer, det som styr livsvillkoren. Det beskrevs att det finns systematiska skillnader mellan samhällsgrupper och social position, liksom att vi fortfarande har en del att göra för att förbättra jämställdheten i samhället, att vi har en mindre mängd arbetsföra som ska försörja en växande åldersgrupp som är + 80 år och som sätter press på vård, omsorg och ersättningssystemen samt att vi har en ökande psykisk ohälsa hos yngre. Vi fick också till oss att det finns en god tillgång på sysselsättningar och den stora utmaningen är att matcha individer mot arbete och det som efterfrågas. En presentation om samverkansplattformen EVI-En Väg In hölls av Sus Jonsson som är processledare och tillsatt av LSG för att genomför implementeringen av EVI-En Väg In. Deltagarna fick höra om bakgrunden till varför Västerbergslagen beslutade om införandet av samordningskonceptet, vad konceptet innebär och vad som hänt sedan hon trädde i tjänst i slutet av mars detta år. Samverkansplattformen EVI-En Väg In ska vara direkt tillgänglig för individen som slussas till rätt aktör och rätt insats. Det ska vara korta ledtider för invånaren i Västerbergslagen som är i behov av samordnat stöd. Handläggare och medarbetare ska ges möjlighet att få konsultation för att komma vidare i ärenden. EVI teamet ska vara kommunernas resursexperter då de ska ha kännedom om de resurser som finns att tillgå för att stödja Västerbergslagsbon på sin väg mot egen försörjning. Grupparbeten som följde handlade om samverkansvärden och värderingar som EVI ska vila på. Samtliga var eniga om att vi får och formar våra värderingar under livets gång och finns med oss även i vårt myndighetsutövande. I EVI är människors lika värde av central betydelse. Individen ska uppleva tillit, trygghet samt äga och vara delaktig i sin process. EVI ska ha individens fokus och vara lösningsfokuserat, flexibelt samt genomsyras av en vilja att samverka. Samverkansplattformen hålls vid liv över tid genom regelbunden information och kommunikation som arbetsplatsträffar, samverkansambassadörer och framgångsexempel. 3

Bakgrund och inledning Lokala samverkansgruppen, LSG, i Västerbergslagen har haft en arbetsgrupp som planerat samverkanskonferensen den 26-27 oktober 2016 tillsammans med Finsam som hade ansvaret för genomförandet och detaljplaneringen. Samverkansdagarna 2016 syftade till att ge alla grundinformation och en kort historik om EVI En Väg In och den optimeringsprocess som påbörjats i Smedjebacken och den implementeringsprocess som startar i Ludvika, liksom att de tillsatta teamen presenteras. Konferensen syftade även till att ge samverkansparterna aktuell information om hur det ser ut rörande Västerbergslagens välfärdsfaktorer. Vilka faktorer är det som spelare en avgörande roll för vår hälsostatus och livslängd samt vad ska Västerbergslagen ha för utvecklingsfokus under år 2017? Arbetsgruppen som planerade upplägget ville att dagarna skulle balanseras mellan att deltagarna blir informerade, att det blev verkstad i form av grupparbeten samt att man planerade in några roligare inslag i kombination med att det blev tid över att fritt samverka. Arbetsgruppen planerade också att processen EVI- En Väg In, den nya samverkans plattformen, skulle få mer utrymme under dagarna utöver den informativa delen i form av grupparbeten. Dessa påbörjades under dag ett och först ut var en workshop rörande välfärdsfaktorer där grupperna skulle sortera bland möjligheter och hinder till en slutprodukt som också lämnades över till LSG att hantera. De grupparbeten som följde efter hade alla bäring på EVI-En Väg In. Det första passet var frågor som var avsedda att skapa samförstånd runt de värden som ska råda i samverkansarbetet och i samverkansplattformen samt hur man håller samverkansplattformens kännedom vid liv ute i verksamheterna över tid. Under dag två fortsatte grupparbetena med frågeställningar som kom att specifikt handla om värderingar och att samverka. Gruppstärkande inslag under dagarna var bland annat att kreera bilden av samverkan. Alla samverkanspartners bjöds på vernissage, alkoholfritt bubbel och prisutdelning för bästa bilden av samverkan. Under middagen var det fri sittning och borden bröt för fri samvaro i de gemensamma utrymmena på Dalecarlia till kaffet. Syfte Syftet med samverkanskonferensen har varit att alla samverkansaktörer får grundinformation om EVI-En Väg In samt känner till aktuell status på optimeringsoch implementeringsprocessen i Ludvika och Smedjebacken liksom att få ansikten på teamen. Att få en samsyn om vilka värden EVI-En Väg In, samverkansplattformen som ska stödja Västerbergslagsbon som är i behov av samordnat stöd, ska vila på. Att genom grupprocesser få insikter om hur de egna värderingarna påverkar våra beslut i arbetet, både enskilt och i grupp. 4

Att få uppleva och få en liten inblick i varandras uppdrag genom fiktiva fallbeskrivningar för att få förståelse för hur samverkansarbetet över lag och i den nya plattformen kan se ut. Att reflektera över hur vi, alla samverkanspartner, kan hålla kännedomen om EVI-En Väg In vid liv över tid Syftet har också varit att samverkansparterna får kännedom om hur välfärden ser ut i Västerbergslagen och vilka faktorer som påverkar välfärden. Sammanfattning dag 1 Dagarna startade med en gemensam samling och lunch på Dalecarlia i Tällberg. Förbundschefen Lena Rosén i Finsam, Västerbergslagens Samordningsförbund hälsade välkommen samt gick igenom det praktiska för dagarna. Processledare Sus Jonsson startade upp med en Joint Action för att alla skulle få ett samlande fokus. Man skulle på en Post-it lapp skriva ner förväntningar på dagarna och handlade sammanfattningsvis om att få mera kunskaper om EVI-En Väg In s struktur, funktion, uppdrag och mål, att EVI i och med konferensen blir mer förankrat ute i verksamheterna, att alla känner engagemang för EVI då det är någonting vi, alla samverkanspartners, gör gemensamt för den Västerbergslagsbo som behöver stöd från flera myndigheter. Att få en konkret förståelse för att det blir bättre med EVI än med de tidigare beredningsgrupperna. Andra förväntningar var att få utveckla nätverket i mötet med nya samverkanspartners, skapa samarbete och samverkan tillsammans. Välfärden i Västerbergslagen Carolina Andersson, tidigare folkhälsostrateg i Smedjebacken (numera Arbetsmarknads handläggare AME), Lena Rosén, förbundschef för Finsam, Västerbergslagens Samordningsförbundet samt Ursula Furtig, folkhälsostrateg i Ludvika, presenterade hur det ser ut rörande välfärden i Västerbergslagen och vilka faktorer som påverkar den. För 1.5 år sedan var Lena Rosén på en konferens rörande välfärdsfaktorer. När hon kom hem ville hon göra något som gynnade Västerbergslagsborna och tog upp ämnet med de båda folkhälsostrategerna för att se om de kunde göra något tillsammans. De inledde ett samarbete som utmynnat i det arbete som presenterades under konferensen. Folkhälsostrategernas roll är bland annat att omvärldsbevaka hur folkhälsan ser ut och hur den utvecklats. Välfärd är ett mått på människors levnadsförhållanden och sammanställs i befolkningsstatistik. Statistiken visar hur jämlik hälsan är över åldrar, mellan kön, etnicitet och ekonomisk standard samt utbildning med mera. Det man kan se är att gapen för vilka livsvillkor man har blir större och större med åren. Arbetsgruppen har tittat på folkhälsostatistik och trattat ner det till att se hur det ser ut i Västerbergslagen. Man kan se på de diagram över ålder och kön att det finns midjor som visar att en mindre skara i 5

arbetsför ålder ska försörja en generation som är betydligt fler. De som är 80 år och äldre blir fler och fler medan det föds en mindre andel barn i kombination med en färre andel människor i arbetsför ålder 18-64 år som ska försörja massan. Vidare fick vi information om vilka de påverkbara och icke påverkbara bestämmandefaktorer de finns och är likatydigt med vad det är som styr levnadsvillkoren. Kön, ålder och arv går ej att påverka medan det påverkbara som någon form av tro och tillit spelar stor roll och påverkar vårt välmående och vår psykiska hälsa. Sjukdom hos de i arbetsför ålder som diabetes, högt blodtryck och fetma är överrepresenterade hos dem som ej gått i gymnasium. Det går också att utläsa av statistiken att är man lågutbildad så har man i snitt sex år kortare livslängd. Det man ser genom statistik är att hälsoklyftorna ökar och gruppen som arbetat med frågorna tror att verkligheten är sämre än vad siffrorna visar då bland annat de med ohälsa inte i samma utsträckning svarar på enkäter. Ohälsotalen visar att Västerbergslagsborna mår sämre än de i riket i stort och att kvinnor är överrepresenterade. Översätts ohälsa till helårsekvivalenter (ett statistiskt mått där man omvandlar alla delersättningar till en hel person) för invånare som uppbär social ersättning så ligger Smedjebacken med sina 15,1% strax ovanför snittet i riket som ligger på 14,3%. Ludvika med sina 18,0 % har nästa 4 % fler som uppbär social ersättning än rikssnittet. De ekonomiska förutsättningarna är avgörande för människors hälsa. Invånarna i Sverige har en sämre ekonomisk standard i dag än år 1995. Ett sätt att mäta ekonomiska förutsättningar är att granska människors kontantmarginal vilket innebär möjligheterna för individen att kunna skaffa fram 15 000 kronor på en vecka för oförutsedda utgifter. Det finns tendenser som påvisar att de med lägre utbildningsnivå i högre utsträckning använder sms-lån för att få fram sina pengar för oförutsedda utgifter. Den mest effektiva åtgärden för upprätta god hälsa är arbete och risken för att drabbas av psykisk ohälsa finns hos dem som inte har arbete. Bland arbetssökande i Västerbergslagen så dominerar män både bland de yngre och äldre. Man kan också se att det är männen som är arbetslösa och att det är kvinnorna som är sjukast. Ser man på framtiden så kommer det att vara många pensionsavgångar i branscher som teknik och vård fram till år 2025. Prognosen visar att man behöver tillsätta 3000 individer. Det har aldrig funnits så mycket arbete att söka som just nu och svårigheterna ligger i att kunna matcha individ mot jobb. Sammanfattningsvis så vill arbetsgruppen belysa; Det finns systematiska skillnader mellan samhällsgrupper och social position Det är fortfarande ett ökat behov genus och jämnställdhetsperspektiv i samhället Det är en obalans i arbetskraftsförsörjning, flera äldre och färre unga Det finns en hög andel människor som är 80+. Det sätter press på vård, omsorg och de sociala ersättningssystemen Det är en ökande psykisk ohälsa hos de yngre Det är god tillgång till sysselsättning och utmaningen är att matcha samt ta tillvara på arbetskraft och kompetenser 6

Grupparbete Grupperna fick göra en workshop där de först fick brainstorma vilka möjligheter och hinder man ser bland de olika välfärdsfaktorerna och sedan gemensamt komma överens om vad man ville skicka med till LSG, Lokala Samverkans Gruppen för hantering. Följande förslag från grupperna har skickats till LSG; - Gemensamt ansvar för sysselsättning - Tidigt förebyggande - Resurser/möjligheter för nyanlända - Unga utan drivkraft utbildning/ohälsa - Gruppen där pengar inte är moroten - Dialog med arbetsgivare/info om målgruppen - Ekonomiskt stöd för mentorskap - Lågtröskelverksamhet - Målgruppen nyanlända: Tidigare insatser Dokumentation som följer individen Snabbare insatser Utökat språkstöd - Systematiskt arbetssätt/samverkan, gäller ALLA målgrupper - Utveckla och håll i bra samverkansformer, bibehålla. - Utvärdera, följa upp gör vi rätt saker. Alltid titta på effektiva arbetssätt! - Behovsinventering av ny kunskap - Utveckla och förbättra SFI - Diskutera kompetenskrav - Arbeta/samverka kring psykisk ohälsa - Samverkan prioriteras med tid och möjligheter till möten - Svårt med praktikplatser - Ökad möjlighet/flexibilitet - Brist på läkare och sjukvårdspersonal för utredning och behandling - Integrationen har inte hängt med - Projekt är för kortsiktiga - Lång väntan - De unga måste få en social grund från början i skolan - Lyfta fram det positiva i samhället - Fokus på barn och unga personcentrerat ökad delaktighet - Ta tillvara på allas förmåga/resurser LSG kommer efter konferensen att påbörja en process för att se vilket/vilka fokusområden de gemensamt ska arbeta med. 7

EVI-En Väg In Konferensdeltagarna fick en presentation av Sus Jonsson som är processledare och tillsatt av LSG för att genomför implementeringen av EVI-En Väg In. Deltagarna fick bakgrunden till införandet av samordningskonceptet, vad det innebär och vad som hänt sedan hon trädde i tjänst i slutet av mars detta år. Det nya samverkansarbetssättet har fått namnet EVI-En Väg In efter en, till alla samverkansaktörerna, utlyst namntävling. Det inkom femton bra förslag till plattformen och efter röstning vann Smedjebackens Individ och familjeomsorgsenhet tävlingen med sitt bidrag. Arbetslaget på 30 personer bjöds på smörgåstårta som var gjord av AME i Ludvika och deras Café-verksamhet på Marnäsliden. Fröet och starten till det nya samverkansarbetssättet var att man på en samverkanskonferens 2014 lyfte brister i samordningen gällande beredningen av aktörernas gemensamma ärenden. På konferensen lyftes samordningsbrister som långa handläggningstider, oförberedda ärenden, återremisser och felbeslut samt handläggare som inte har ett naturligt rådgivningsforum. Detta gjorde att LSG efter konferensen tillsatte en arbetsgrupp som bestod av Lena Rosén Finsam-Västerbergslagens samordningsförbund, Annelie Furunäs Arbetsförmedlingen, Anna Axelsson arbetade då på AME i Smedjebacken (numera på Arbetsförmedlingen) och Ann Eriksson som tidigare arbetade på AME i Ludvika att undersöka om samverkansarbetssättet En Väg In var något för Västerbergslagen att införa. På ett Dialogmöte, den 25 november 2015 på Galaxen i Borlänge, mellan beslutsfattare som är tjänstemän och politiker i de båda kommunerna, presenterade arbetsgruppen sitt underlag. På mötet kom man fram till att kommunerna gemensamt ska införa samordningskonceptet. I Smedjebacken hade man sedan årsskiftet 2014-2015 redan arbetat efter konceptet för målgruppen upp till 24 år. Smedjebacken, som är en mindre kommun, såg fördelarna med arbetssättet och fann ingen anledning att vänta då de hade de resurser som behövdes i det inledande skedet. EVI-En Väg In är ett samordningskoncept för de invånare som är i behov av samhällsstöd från fler än en aktör där aktörerna är; Landstinget Dalarna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Ludvika- och Smedjebackens Kommun Individ- och familjeomsorgen (IFO) samt Arbetsmarknadsenheten (AME). Primärvården och psykiatrin kommer att vara en konsulterande resurs med fasta tider. Andra konsulterande parter i verksamheter som bl.a. LSS, Integration, Missbruksenheten, Habiliteringen och VBU m.fl. blir kontaktade när det finns ett verksamhetsmotsvarande behov hos individen. Arbetsmarknadsenheten, AME i kommunerna är utsedd att vara huvudmän för samverkansplattformen EVI En Väg In. Det nya samverkansarbetssättet är tänkt att vara ett kompetensnav med alla fyra aktörerna samlade under ett tak. De ska vara Västerbergslagens multikompetenta team och resursexperter. Resursexperter blir de per automatik av att teamen, som består av olika kompetenser från fyra myndigheter, sitter tillsammans en till ett par gånger i veckan som ger dem lättillgänglighet information för den Västerbergslagsbo som behöver samordnat stöd. 8

Frekvensen på möten skapar kontinuitet och konsensus som underlättar i överbryggandet mellan myndigheterna samt medför en snabb ärendehandläggning där individen ska bli kontaktad av teamen inom två veckor. De konsulterande verksamheterna och handläggare kallas in efter behov och en rutin upprättas mellan EVI, primärvården och psykiatrin. Samverkanskonceptet innebär också att det ska vara direkt tillgängligt för den Ludvikabo och Smedjebacksbo som är i behov av samordning. Det innebär att man kan remitteras av handläggare eller vara självremitterande. Samverkansarbetssättet ska på ett bättre sätt stödja individen till rätt aktivitet och/eller insats liksom att plattformen ska vara rådgivande till handläggare som kört fast i ärende. Målsättningar för det nya samverkansarbetssättet är: - Att kunna hanterar större volymer - Alla, aktörer och invånare vet vart man ska vända sig - Att aktörerna har individens fokus - Att verksamheter lättare kan kopplas på den nya plattformen - Ett utökat kommunalt samarbete mellan Ludvika och Smedjebacken för att bredda och nyttja resurser på bästa sätt - Att individen äger sin handlingsplan och är delaktig i sin process - Att vi hela tiden mäter, följer upp, optimera och utvärdera för att se att vi blir bättre och sker genom Lokala samverkansgruppen, LSG, som också är styrgrupp Efter att tjänsteskrivelsen, som var en kommunformalitet för att få starta, har det bildats två team i Västerbergslagen. Teamet i Smedjebacken består av Carolina Andersson från AME, Jerker Svensson från AME/IFO, Birger Tuominen också från AME/IFO, Susanne Wallentin från IFO, Helena Persson från AF och Lena Dahlberg/Gustavsson från FK. I Ludvika består teamet av Linda Andersson från AME, Lindha Nylund från IFO, Jeanette Fernlöf/Antonsson FK och Åke Gustafsson från AF. I båda teamen har man utsett en koordinator för att hålla samman rehabiliteringskedjan och i Smedjebacken har Carolina förstärkt tjänst med 15 % för uppdraget och Linda Andersson är den i Ludvika som har en förstärkt tjänst med 25 %. Koordinatorfunktionerna i båda kommunerna finansieras av Finsam till och med december 2017 då behovet av funktionen ska utvärderas. Teamet i Smedjebacken, som är igång och har haft en gemensam arbetsdag med processledaren, har påbörjat ett optimeringsarbete samt kommer att ha det första formella EVI-En Väg In mötet onsdagen den 16 november. Teamet i Ludvika, som av tekniska skäl tog längre tid att bilda, kommer att ha sin första gemensamma arbetsdag i den nya konstellationen med processledaren den 22:a november. Fysisk placeringen av EVI-teamet i Smedjebacken kommer att vara i Arbetsförmedlingens lokaler fram tillsommaren. För att komma i kontakt med EVI i Smedjebacken kan man ringa, mejla eller skicka/lägga ett brev/lapp i kommunhusets brevlåda att man vill bli kontaktad av teamet, alternativt så kan man få hjälp i receptionen att komma i kontakt med Carolina Andersson på AME. Kontaktvägar kommer att kommuniceras genom olika medier och trycksaker som fysiska kontaktvägar, telefon nummer, adress och mejladress inom kort. I Ludvika har man inte klart med den fysiska placeringen än men det finns temporära lösningar tills frågan är löst. Kontaktvägar kommer se ut på liknade sätt i Ludvika och kontaktpersonen kommer att vara Linda Andersson på AME. 9

Efter presentationen gavs utrymme för diskussion och frågor. Det framkom att primärvården och psykiatrin inte känner sig klara över hur deras konsulterande funktion i EVI ska fungera och se ut. I Smedjebacken tycker EVI-teamet att det fungerar bra med de vårdcentralsmöten som finns medan psykiatrin upplever att det finns oklarheter i det samarbetet. Processledaren förklarade att det håller på att formuleras ett samverkansavtal som kommer presenteras för parterna inom kort och som det är tänkt att huvudparterna ska skriva på. I det avtalet kommer det formuleras och regleras vilka medel och vilken insats huvudparterna i plattformen ska säkerställa. Det lyftes att det är viktigt och avgörande för plattformens framgång att vården är närvarande då troligen cirka 98 % av de invånare som kommer att passera EVI har en hälso problematik. Det bör vara en person som har kunskaper och kan se samt göra en första vårdbehovsbedömning och vara vägvisaren in till de olika vårdresurserna. Vidare lyftes och förtydligades det att EVI bara har till syfte att slussa den invånare som behöver samordnat stöd till rätt aktör och rätt aktivitet eller insats. EVI kommer inte att lösa bristen på sysselsättning eller aktivitet. Däremot kommer det att synliggöras på ett annat sätt då EVI kommer att rapportera samordningsbrister eller systemfel till LSG med en återkoppling till teamet som kommer loggföra det rapporterade. Eventuella brister kommer att återrapporteras till respektive kommunstyrelse i december 2017. Kommunikation av EVI-En Väg In internt till medarbetare i alla verksamheter och externt till invånarna har påbörjats i mindre skala och kommer att påbörjas genom olika medier inom kort. Huvudman för Sus Jonssons uppdrag är AME i Ludvika och tjänsten finansieras av Finsam, Västerbergslagens Samordningsförbund. Koordinatorfunktionerna i båda kommunerna finansieras även de av Finsam till och med december 2017 då behovet och funktionen ska utvärderas. Önskas det utförligare information finns den utredningen som ligger till grund för tjänsteskrivelserna att tillgå hos huvudmännen som är AME i båda kommunerna. Kontaktuppgifter till processledaren Sus Jonsson är 070-535 26 32, sus.jonsson@telia.com 10

MÅLBILD Korta ledtiden Rätt insats/aktivitet Långvarig egen försörjning Direkt tillgänglighet för Västerbergslagsbon AME Finsam Landstinget Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ludvika kommun - Smedjebackens kommun Finsam - VBU Aktivitet/Insats: Förebyggande Studier VBU Koordinator Koordinator Tidiga Sena Tydligt syfte Tidsbegränsat Praktik??? Arbete DV Invånaren som är i behov av samordning om minst två aktörer Vård/Fk Målbilden som sattes samman i utredningen inför tjänsteskrivelsen för att beskriva samordningsplattformen. Grupparbete Alla medverkande var bordsvis placerade i åtta grupper och hade samma konstellation båda dagarna. Den första dagens grupparbete handlade om att samverkansaktörerna skulle belysa vilka värden som ska råda i samverkansplattformen med den egna myndighetens värdegrund som bas för att vi ska få en samsyn och hur EVI, den nya samverkansplattformen hålls vid liv över tid. Frågor som grupperna diskuterade och deras sammanfattade resonemang följer nedan: Vilka värden ska den nya samverkansplattformen EVI-En Väg In vila på? Vilket förhållningssätt ska gälla? Vilken innebörd har det? Beskriv och förklara. Den andra frågan handlade om hur alla blir bärare av samverkansplattformen så att den hålls vid liv hos alla aktörer över tid? Gruppdiskussionerna presenterades för varandra i storgrupp. Sammanfattningsvis var alla överens om att Alla människors lika värde ska gälla, Det ska vara fokus på friskfaktorerna och kartlägga det som också fungerar. Skapa tillit och förtroende hos individen som behöver stöd. Tydliggöra riktlinjer om vad som gäller. Använda frivillighet med knuff då det inte alltid går att invänta individens egen motivation för den kommer troligen om vi gör ett bra jobb. Tro på individen och ha individens fokus samt låt individen äga sin process. Det handlar oftast inte om ovilja utan mer en oförmåga. Förstå och ha respekt för varandras uppdrag. 11

Teamet ska vara engagerad och ha adekvat kompetens. Grupperna tyckte också att cheferna bör skapa förutsättningar för teamen att jobba i EVI. Man tyckte även att teamen behöver vara flexibla och tänka utanför boxen och använda lösningsfokus som innebär att inte låsa sig vid de resurser som inte finns, att våga tänka nytt. Grupperna tyckte vidare att det är viktigt att få arbeta långsiktigt då förändring tar tid. Forcera inte i EVI-arbetet och där det går, agera snabbt och ge tidigt stöd, tappa ingen. Teamen behöver våga vara obekväma, ställa de svåra frågorna. De behöver våga utmana organisationerna och göra drömmen småskalig för den individ som behöver samordnat stöd och ska slussas till en aktivitet eller insats. Slutligen uttryckte en grupp att vi alla ska ha en ödmjuk inställning till de nytillsatta EVI- Teamen i Västerbergslagen. För experter kan också behöva konsultera, få råd och stöd söka fakta för att få klarhet. Det kan behöva få ta lite tid ibland för att bli rätt. Den andra frågan som grupperna skulle resonera om handlade om hur vi alla blir bärare av samverkansplattformen och hur vi håller EVI-plattformen vid liv över tid i organisationerna. För att hålla EVI levande är det viktigt att vi har ambassadörer för samverkan ute i verksamheterna, som alla här på konferensen. Det är viktigt att ha en ambassadör eller kontaktperson på varje arbetsplats som håller basen vid liv. Det ska spridas från LSG ner i varje organisation. Prata om EVI i vardagen och lyfta goda exempel. Det är viktigt att vi följer individen och tar reda på vad det var som gjorde skillnad. Att få göra studiebesök hos EVIteamen vid nyintroduktion. Det uttrycktes också att remitterande verksamheter har rimliga förväntningar på EVI. Det är också viktigt att det finns kulturell ödmjukhet både gällande verksamheternas kulturella skillnader och andra länders kulturer. Använd moderna kommunikationsvägar och ge tid åt att inhämta ny kunskap om nya rön i ett allt snabbare samhälle. Om vi alla tror att EVI kan göra skillnad smittar det per automatik av sig på våra kollegor och inger hopp hos Västerbergslagsbon som behöver stöd. Eftermiddagens arbetspass avslutades med en samarbetsövning där grupperna skulle kreera bilden av samverkansplattformen EVI-En Väg In. Övningen genomfördes med stort engagemang, glädje, skratt och kreativitet. Innan middagen samlades vi för mingel med alkoholfritt bubbel och snacks. Under vernissaget fick samverkansaktörerna ställa sig vid det alster man tyckte var bäst. Gruppen som konferensdeltagarna tyckte skapat det bästa alstret fick goda chokladpriser. 12

Sammanfattning dag 2 Dag två startade vi upp dagen med en reflektionsbackspegel över gårdagens arbete och kvällsaktivitet. Grupparbete forts. Sedan fortsatte förmiddagen med en uppskattad värderingsövning som hade till syfte att ge var och en på konferensen en djupare förståelse för hur vi får och skapar våra värderingar utifrån våra livserfarenheter. Det var en övning som gjordes både individuellt och i grupp samt skulle spegla de egna svaren till att bli gruppens gemensamma svar. Övningen syftade också till att få en förståelse för sin del i en grupprocess, att lyssna på andra, att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser samt uppnå konsensus. Det var en övning som väckte en del känslor. Några gjorde djupare kopplingar till sitt eget liv medan några andra gick in och gjorde en mer klinisk bedömning utifrån att ha jobbat med akutsjukvård där man måste prioritera liv efter godaste chanserna att överleva. Flertalet konstaterad att det vi har varit med om i livet påverkar oss personligt i våra beslut och säkerligen i vårt myndighets utövande som ofrånkomligt ibland blir känslostyrt. Det var flera som böjde sig för gruppens beslut och i flera grupper blev det majoritetsbeslut. Det var också intressant att genus- och kön-, liksom barnperspektivet hade viss betydelse i för hur man fattade beslut rörande rangordning, liksom att aktivt lyssnande var svårt när man påverkas av känslor. Det framkom vid presentationerna att det är viktigt med gedigen information för att få en gemensam bild och gemensam tid för att processa den gemensamma. Det är värderingar som vi alla mer eller mindre omedvetet eller medvetet bär med oss i vårt arbete med Västerbergslagsbon och mer eller mindre påverkar oss i myndighetsutövningen. Den andra gruppövningen var att arbeta med fallbeskrivningar. Övningen syftade till att alla skulle få känna på att samverka, hur ett ärende kan se ut och vilka svårigheter som ska redas ut i samverkansplattformen EVI där flera myndigheter sitter tillsammans för att på bästa sätt stödja individen på väg till egen försörjning. Grupperna fick välja ett fall som det skulle granska med sina myndighetsögon. Några grupper tänkte EVI-En Väg In konceptet och presenterade sina reflektioner utifrån ett EVI arbete. Flera grupper pratade om vikten av flödet i samverkan och såg att det första som behöver göras är att fråga individen om att få göra en sekretesshävelse genom ett samtyckesformulär för att kunna samverka. De såg också att det skulle vara bra om en koordinator har ett övergripande uppföljningsansvar för rehabiliteringskedjan. I diskussionerna framkom det att man saknade information i fallen vilket föranleder att EVI-teamen behöver ta reda på en aktuell hälsostatus och göra en kartläggning av individen samt utse en myndighetshandläggare som har huvudansvaret för individen. Grupperna saknade också individens delaktighet och ansvar i de olika fallen vilket kommer vara centralt i EVI. Någon grupp lyfte frågan hur en arbetsgivare kan ha varit så frånvarande som i Marias fall då rehabiliteringsansvaret saknats helt. Avslutningsvis så tyckte konferensdeltagarna att vi aldrig kan försäkra oss om att få till oss all information samt rätt information. Grupperna såg också att ett gemensamt dokumentationsverktyg skulle underlättar arbetet i EVI och för koordinatorn att hålla samman och följa upp ärenden så att individen slutligen kommer till egen försörjning. 13

Finsams reflektioner som arrangör Den egna reflektionen är att det alltid i större arbetssammankomster är svårt att tillgodose allas behov. Det finns olika förväntningar hos alla deltagarna på graden av att vara och bli informerad, liksom att förförståelse och insikterna hos varje deltagare rörande vad samverkan handlar om betyder olika för olika individer. Förändringsarbete väcker många känslor samt är svårt i en stor organisation och över fyra organisationer är det en verklig utmaning som bör behandlas med stor ödmjukhet. Vi avslutade konferensen med att knyta samman dagarna genom att backa tillbaka till den Joint Action vi gjorde i inledningen. Vi kunde gemensamt konstatera att den förväntan som medverkande samverkansaktörer hade på konferensen i stort har infriats. Konferensdeltagarna fick samverka och knyta nya kontaktvägar mellan varandra och myndigheterna, få en bättre förståelse för vad EVI-En Väg In är, vad det är som kommer att bli bättre med EVI samt också en förståelse och insikter om vad EVI inte löser. Slutligen så har EVI-En Väg In precis påbörjat en resa för att implementeras i Ludvika och optimeras och utvecklas i Smedjebacken. En ny verksamhet som EVI kommer att stöta på hinder, det kommer att bli fel ibland och brister kommer att synliggöras, det är en naturlig del av alla lärandeprocesser. Det kommer att bli ett spännande år och många frågetecken kommer att rätas ut på vägen. Finsam och LSG känner tillit till att den nya samverkansplattformen EVI på ett bättre sätt kan stödja Västerbergslagsbon som är i behov av samordnat stöd, liksom att alla medarbetare i verksamheterna på ett lättare sätt kan få värdefull rådgivning genom fyra myndigheter i samverkan. Det känns gott att det finns ett sådant stort engagemang och en sådan bred kompetens hos alla parter som också tycker att samverkan är viktigt och har en vilja att förbättra situationen för de som står längst från arbete. 14