Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar och visa på deras tillämpning i ett praktiskt, samhällsvetenskapligt forskningssammanhang. 2) att fördjupa deltagarnas förmåga att kunna identifiera, analysera och hantera teoretiskt/ metodologiska problem i forskningsprocessen. Ett syfte med kursen är att konsekvent behandla ontologiska, epistemologiska och metodologiska problemställningar inom vetenskapsteorin mot bakgrund av den aktuella forskningspraktiken. 3) att ge deltagarna en möjlighet att genomföra en vetenskapsteoretiskt orienterad analys av ett eller flera forskningsarbeten inom det egna ämnet. Kursens mål Efter genomgången kurs förväntas kursdeltagarna kunna: Redogöra för ontologiska och kunskapsteoretiska traditioner med relevans för samhällsvetenskaplig teoribildning och forskning. Redogöra för det väsentliga innehållet i aktuella forskningsparadigm och deras implikationer för samhällsvetenskaplig forskning. Självständigt identifiera och analysera metodologiska problem i forskningsprocessen från ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Kritiskt granska teoribildning och vetenskapliga arbeten ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Reflektera över sambandet mellan forskningsprocessens hantverk och dess principiella, teoretiska aspekter.
Kursens arbetsformer Undervisningen sker i tre moduler. Eventuellt tillkommer en fjärde modul med återkoppling av examinationsuppgifterna. Undervisningen sker i form av en blandning av introducerande och övergripande föreläsningar samt seminariedelar, vilka främst är koncentrerade kring tillämpning och fördjupning av angivna teman i förhållande till deltagarnas intresseområden. Därtill kommer workshops som är mer direkt fokuserade mot analysuppgifterna. Kursen syftar genomgående till en laborativ arbetsform där vetenskapsfilosofiska perspektiveringar och begreppsbildning används för att identifiera och klargöra teoretiska och metodologiska problem som uppstår i forskningspraktiken. Innehåll Kursen innehåller en bred presentation av vetenskapsteoretiska begrepp, traditioner och perspektiv. Skilda ontologiska, epistemologiska och metodologiska traditioner gås igenom och relateras till samtida forskning. Skilda forskningsstrategier presenteras och principiellt viktiga vägval i olika delar av forskningsprocessen tas upp till diskussion. Kursen har en laborativ inriktning där vetenskapsteoretiska perspektiv och begrepp tillämpas på aktuella forskningsexempel. Schema Kursdagar: 10-11 september, 8-9 oktober, 29-30 oktober. Modul 1: Grundläggande begrepp och perspektiv Måndag 10 september : Introduktion och presentation. En översikt över ontologiska och epistemologiska traditioner och deras betydelse för samhällsvetenskaplig forskning. Seminarium: Tillämpning och fördjupning Tisdag 11 september Paradigmatiska traditioner Programmatisk positionering vs. praktiska konsekvenser. Paradigm och forskningsfrågor Möjligheter och begränsningar.
Modul 2: Vetenskapsteori metodologiska implikationer Måndag den 8 oktober Forskningens byggstenar begreppsbildning. Deskriptiva strategier. Aggregations och slutledningsformer. Tisdag den 9 oktober Förståelse och förklaring Förklaringsformer och förklaringsstrategier. Sociala och teoretiska konstruktioner. Modul 3: Kritiska perspektiv, etik och värderingar Måndag 29 oktober : Objektivitet, värderingar och ståndpunktsperspektiv Kritiska perspektiv, falsifikation och skepticism. Forskningsetiska dilemman. Workshop Tisdag 30 oktober : Samhällsvetenskap ett kumulativt projekt? Sammanfattning Workshop Eventuellt tillkommer ytterligare ett tillfälle med feedback på inlämnade uppgifter
Examination Kursen examineras i form av skriftliga analysuppgifter vilka består i att i essä- eller artikelform genomföra en vetenskapsteoretiskt inriktad analys med utgångspunkt från den egna forskningen. Analysen sker med hjälp av de begrepp, perspektiv och teman som behandlas på kursen. Kurslitteraturen utgör referensmaterial. Konkret består examinationen av en individuell uppgift, omfattande ca 15 sid. Denna innebär att 1) Analysera ett självvalt forskningsarbete från ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. 2) Att diskutera en självvald problematik i den egna forskningsprocessen från ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. En detaljerad instruktion för dessa uppgifter fås vid kursstarten. Utöver detta lämnar kursdeltagarna en kort skriftlig presentation av egen forskningsinriktning inför kursstarten. Litteratur [Mer detaljerade läsanvisningar ges före kursstart] Abbot, A. 2004. Methods of Discovery. Heuristics for the Social Sciences., New York & London. W.W. Norton & Company. Becker, H.S. 1998. Tricks of the Trade. How to Think About Your Research While You Are Doing It. Chicago: The University of Chicago Press. Bourdieu, P. 2008. Utkast til en Selvanalyse. Pax Forlag; Oslo. Delanty, G. & Strydom, P. (eds.).2003. Philosophies of Social Science. The Classic and Contemporary Readings. Maidenhead ; Philadelphia: Open University Press [Urval]. Hacking, I. 1999. The Social Construction of What? Cambridge, Mass. Harvard University Press. [Finns i svensk utgåva]. Harding, S. (ed.).2004. The Feminist Standpoint Theory Reader. Intellectual and Political Controversies. New York: Routledge [Urval]. Lamont. M. 2009. How Professors Think. Inside the Curious World of Academic Judgment. Harvard University Press, Cambridge Massachusetts, London. Sohlberg, P. & Sohlberg B-M. 2009. Kunskapens Former Vetenskapsteori och Forskningsmetod. Stockholm: Liber. Tillkommer artiklar och valfria forskningsarbeten (ca 200 sid). * Andra möjliga referenskällor med viss bredd är:
Mantzavinos, C. (ed) 2009. Philosophy of the Social Sciences. Philosophical Theory and Scientific Practice, Cambridge University Press, Cambridge. Martin. M. & McIntyre. L. C. (eds.) 1994. Readings in the Philosophy of Social Science, Cambridge, Mass. The MIT-Press. Newton-Smith, W.H. (ed)2001. A Companion to the Philosophy of Science. Oxford Blackwell Publishers.