Platsens betydelse för att skapa mening om fritidshem, förskoleklass och skola Lina Lago, Lektor i Pedagogiskt arbete, ISV, LiU
Plats i fritidshemmet Samverkan mellan olika verksamheter påverkas av den fysiska miljön Vuxnas planerade miljöer och Barns egna platser Positivt laddade platser och negativt laddade platser
Hur har plats betydelse då barn och vuxna i skolan skapar mening om fritidshem, förskoleklass och årskurs ett?
Studien Etnografiska metoder Deltagande observation och intervju En grupp barn och deras lärare Februari till Oktober; Övergången från förskoleklass till årskurs ett Fokus på barns interaktion (med varandra och med vuxna)
Studien Situationer där barn och vuxna i förskoleklass och årskurs ett talade om fritidshemmet Relationer mellan olika typer av verksamheter i skolan Förskoleklass Fritidshem Årskurs ett
Perspektiv Plats Platsens fysiska dimention Platsens betydelse/mening (t.ex. Christensen 2003; Cresswell 1996; Halldén 2007) Spatial/rumslig integration Spatial/rumslig separation (Goffman 1961; Närvänen, 2003)
Resultat Fritidshem och förskoleklass: Rumslig integration Fritidshem och årskurs ett: Rumslig separation Förändrad rumslig integrering
Rumslig integration Otydliga gränser Resultat Betonar likheter mellan fritidshem och förskoleklass
Från fältanteckningar Jag vill gå hem, säger Alima när vi står på skolgården efter att ha varit på utflykt och väntar på att sjunga slutsången. Det får du väl göra när fritids är slut, säger jag. Fritids? säger Alima. Hon stannar upp och ser undrande på mig. Ja, du vet när ettorna och tvåorna kommer, säger jag. Och treorna, säger Alima. Ja. Går inte du på fritids? frågar jag. Näe, säger Alima. Men du går väl inte hem innan maten? säger jag. Nääe, jag tror inte det, säger Alima.
Vi är på det vanliga stället.
Rumslig integration Otydliga gränser Resultat Betonar likheter mellan fritidshem och förskoleklass
Resultat Rumslig separation Tydliga gränser Initial oklarhet: Går ettor på fritids?
Från fältanteckningar Dina räcker upp handen. Vad ville Dina? frågar Anita. Mina regnbyxor är på fritids, säger Dina. Det kanske är flera som har regnkläder där, säger Anita. Hon säger att barnen kan hämta dem när de ska ut på rasten, då är det bra att ta på sig regnkläder. Och stövlar, säger Vilma. Och stövlar med, säger Anita. Hon ger ordet till Vanna som räcker upp handen men flera andra barn avbryter och talar om var deras regnkläder är. Anita säger att det är Vanna som har räckt upp handen nu. Mina stövlar är på fritids, säger Vanna.
Resultat Rumslig separation Tydliga gränser Initial oklarhet
Resultat Förändrad rumslig integrering Vad gör man efter klockan ett?
Från fältanteckningar Vilma och Jabir frågar mig när de egentligen slutar. Jag svarar att skolan slutar klockan ett. Va! utbrister Vilma och spärrar upp ögonen. Vad gör man efter klockan ett? Hon tittar på mig och ser upprörd ut. Jag ska inte gå hem klockan ett, säger Vilma och skakar på huvudet. Jag tror du går på fritids då, säger jag. Näe, man går inte på fritids i ettan, säger Vilma. Jo, gör man inte? säger jag. Näe, säger Vilma med eftertryck. Var ska jag vara då? frågar hon. Man går på fritids i ettan, säger Tobias och tittar upp från sin plats vid bordet bredvid. Näe, inte i ettan, vidhåller Vilma. Tobias vänder sig mot Anita och frågar henne om man går på fritids i ettan. Ja, man går på fritids i förskoleklass och i ettan, tvåan och trean, säger Anita.
Slutsatser Resultaten visar att platsen var viktigt när fritidshem, förskoleklass och årskurs ett förstås i relation till varandra och att fysiska gränser var viktigt i dessa meningsskapande processer. På grund av rumslig integration eller rumslig separation förstod barnen fritidshem och förskoleklass som lika varandra och fritidshem och årskurs ett som olika varandra.
Lina Lago lina.lago@liu.se www.liu.se