Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Relevanta dokument
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Postprint.

SANNING eller fake 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen

Förklaringar. Skall vetenskapen förklara? f

information - kunskap - vetenskap - etik

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Moralfilosofi. Föreläsning 8

4. Moralisk realism och Naturalism

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Om semantisk följd och bevis

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Moralfilosofi. Föreläsning 2

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Svar och lösningar, Modul 1.

Subjektivism & emotivism

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Moraliskt praktiskt förnuft

Ett grundläggande teoretiskt problem : ett debattinlägg med anledning av Mats P. Malmers inlägg i Fornvännen 1980 Herschend, Frands Fornvännen

Logik: sanning, konsekvens, bevis

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 6: Induktion

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Semantik och pragmatik

Moralfilosofi. Föreläsning 4

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

FTEA12:2 Filosofisk metod

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

FYRA LOGISKA OPERATORER

En introduktion till predikatlogik

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Moralfilosofi. Föreläsning 3

för att komma fram till resultat och slutsatser

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Kunskap och skäl. 1 Kunskapsbegreppet

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Icke- deskrip+v kogni+vism

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Temperatur (grader Celcius) 4 tim. och 32 min tim. och 12 min tim. och 52 min tim. och 1 min tim. och 4 min.

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Innehåll: Chalmers Föreläsning. erfarenhetsfakta. erfarenhetsfakta. 2. Observation som praktiskt ingripande. erfarenhetsfakta

8 MODAL SATSLOGIK. omöjligt - inte omöjligt. tänkbart - inte tänkbart

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Semantik och pragmatik (serie 5)

FYRA GILTIGA DEDUKTIVA STRUKTURER

Malmö högskola 2012/2013 Teknik och samhälle

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Teoretiska skäl att tro på Gud

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13

Transkript:

Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2) A priori Nödvändigt: a priori Kontingent: observationer/a posteriori Slide 2 Induktion Denna svan är vit Denna svan är vit... Alltså: alla svanar är vita. Hur kan man rättfärdiga denna slutsats? Den omfattar svanar som man inte observerat Solen gick upp idag Solen gick upp idag Solen går alltid upp. Det vill säga hur kan man rättfärdiga projiceringar i framtiden givet ett ändligt antal observerade händelser i dåtiden? Slide 3 Förslag på rättfärdigande: deduktivt giltiga slutledningar Deduktivt giltiga slutledningar: om premisserna är sanna är slutsatsen sann med nödvändighet: Test: om en premisserna är sanna och slutsatsen är falsk skulle en motsägelse uppstå. Denna svan är vit Denna svan är vit Denna svan är vit (man har observerat 1000 000 vita svanar Alla svanar är vita. Motsäges slutsatsen av observationen av 1 svart svan? Premisserna kan alltså vara sanna: det kan vara sant att ett ändligt antal svanar är vita, samtidigt som slutsatsen är falsk, pga att en svan är svart, utan att det motsäger premisserna.

Slide 4 Alltså: induktiva slutledningar kan inte rättfärdigas deduktivt (a priori) Hur kan de då rättfärdigas? A posteriori är det alternativ som återstår Slide 5 En underförstådd premiss Premiss: alla människor har varit dödliga hitintills Premiss: Naturen är på samma sätt (Uniform) Alltså: alla människor kommer att vara dödliga i framtiden är rättfärdigad. Hur kan premissen om att naturen är r påp samma sätt s rättfr ttfärdigas? Slide 6 Naturen är på samma sätt A priori: det är en nödvändig sanning. Det kan det inte vara. Det finns inget motsägelsefullt i tanken att den inte kommer att vara på samma sätt i framtiden. Alltså kan antagandet bara rättfärdigas a posteriori. I så fall tycks det som om vi kommer fram till premissen: naturen är på samma sätt på följande sätt: Naturen var på samma sätt denna gång. Naturen var på samma sätt denna gång.. Naturen var på samma sätt denna gång (ett stort ändligt antal observationer) Alltså: Naturen är alltid på samma sätt. Problem: alla försök att rättfärdiga induktionsslut genom observationer förutsätter induktionsslut. Det blir alltså cirkulärt. Humes lösning: vanan, psykologi.

Slide 7 Vilket problem påvisar Hume? Problemet: vi föreställer oss att naturlagarna gäller med nödvändighet. Men naturlagarna bekräftas genom induktionsslut. Induktionssluten gäller inte med nödvändighet. Det finns alltså en diskrepans mellan vår uppfattning om naturlagarnas giltighet och det slags evidens som observationer ger för naturlagarna Hur kan vi rättfärdiga vår uppfattning om naturlagarnas tillförlitlighet? Slide 8 Goodman och det nya induktionsproblemet Hypotes 1: alla smaragder är gröna. Evidens för hypotes 1: observationer av smaragder före tidpunkten t. alla smaragder som observerats före tidpunkten t är gröna Def av grue : någonting är grue omm det observerats före tidpunkten t och är grönt eller det har inte observerats före tidpunkten t och är blått. Hypotes 2: alla smaragder är grue. Evidens för hypotes 2: observationer av gröna smaragder före tidpunkten t. Slide 9 Mer om grue och grönt Om det totala antalet smaragder i världen är 1000 000 och 600 000 av dessa observerats före tidpunkten t, då gäller det att dessa 600 000 är gröna. Enligt hypotes 1: de övriga 400 000 är gröna. - Dvs alla smaragder är gröna Enligt hypotes 2: de övriga 400 000 är grue, dvs. blå - Dvs alla smaragder är grue Problemet: Hypotes 1 och 2 är oförenliga: - de smaragder som inte observerats för tidpunkt t kan inte vara både gröna och blå. - Något kan inte vara grönt och blått samtidigt. Men samma evidens ger stöd för båda hypoteserma.

Slide 10 Vad visar Goodmans Samma evidens kan ge stöd för vilken hypotes som helst. Det nya induktionsproblemet: vad kan betraktas som evidens för en hypotes. (jf Humes induktionsproblem: vad rättfärdigar induktionsslut) Man kan formulera grue-liknande exempel med alla egenskaper. Slide 11 Uppgift Hitta på ett eget Grue exempel. Slide 12 Goodmans lösning på det nya induktionsproblemet Vissa egenskaper är projicerbara. Hur skiljer man de projicerbara egenskaperna från de icke-projicerbara egenskaperna? Problemet för Goodman är att tala om vad som kännetecknar de egenskaper som kan ingå i induktionsslut från de som inte kan det. Goodman menar att det som skiljer de projicerbara egenskaperna från de som inte är det är att de är mer ingrodda i språket

Slide 13 Är inte grue en konstig egenskap? Grue är konstig eftersom det är en disjunktiv egenskap (innehåller eller) Goodman försvarar sig: Bleen def= någonting är bleen omm det observerats före t och är blått eller det har inte observerats före t och är grönt. I så fall kan man definiera grönt som en disjunktiv egenskap: Grön = antingen observerad före t och grue eller inte observerad före t och bleen.