Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015

Relevanta dokument
Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva

pengarna Så här fördelas

Så här fördelas pengarna

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Så här fördelas pengarna

Så här fördelas pengarna

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 Populärutgåva

Personalekonomisk redovisning

Handlingsplan för ekonomi i balans

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012

Personalekonomisk redovisning

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Granskning av delårsrapport

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Granskning av delårsrapport 2014

Nämndsplan för räddningsnämnden

Planera, göra, studera och agera

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Tillgänglighet via telefon och e-post

Mål och vision för Krokoms kommun

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Granskning av delårsrapport 2016

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Personalpolitiskt program. Motala kommun

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Personalpolicy. Laholms kommun

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport 2016

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Strategisk plan

Ansvarig: Personalchefen

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Delårsrapport 31 augusti 2011

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Finansiell analys kommunen

Grundläggande granskning 2017

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Finansiell analys kommunen

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013 Populärutgåva

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Granskning av delårsrapport

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Granskning av delårsrapport

Strategiska planen

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Granskning av delårsrapport

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Personalekonomisk redovisning

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Verksamhetsplan

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Månadsuppföljning januari mars 2018

Strategisk plan

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Personalpolicy för Laholms kommun

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Tillgänglighet via telefon och e-post

Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av delårsrapport 2014

Definitiv Budget Presentation i Kommunfullmäktige 24/

Granskning av delårsrapport 2014

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Introduktion ny mandatperiod

Utbildningsnämnden Nämndsbudget

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Vad har dina skattepengar använts till?

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

Granskning av delårsrapport per

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

God ekonomisk hushållning

Granskning av årsredovisning 2009

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårs- rapport 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Transkript:

1 Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015

2 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2016 Förskolan 9,0 % Grundskolan och fritids 18,8 % Gymnasium och vuxenutbildning 8,7 % Socialtjänst 10,2 % Äldre och handikappomsorg 29,8 % Samhällsbyggnad 4,2 % Kultur och fritid 3,9 % Arbetsmarknadsinsatser 1,3 % Miljö och bygg 0,8 % Räddningstjänsten 2,3 % Politik och övergripande administration 10,3 % Näringslivsenheten 0,7 % Tryck: STUART Print, 2016 Foto: Bild och Budskap Timea Hedlund Ahlbins foto (där ej annat anges)

Kommunalrådet har ordet 3 Återigen tvingas jag konstatera att mycket arbete och många beska politiska beslut återstår innan vår kommun når en önskad och nödvändig driftkostnadsnivå inom den kommunala förvaltningen. För våra hel- och delägda bolag är situationen lyckligtvis annorlunda. De har samtliga nått förväntat resultat under 2015, och bättrar på koncernresultatet. Vad gäller förvaltningens resultat är några av de kostnadsdrivande faktorerna placeringskostnader, vikariekostnader, kollektivtrafiken, kostorganisationen samt delar av skolans verksamhet. Vi har också strukturella överkostnader inom ett antal områden. Vi har konstaterat att vi behöver både inkomstförstärkning och effektiviseringar/ besparingar för att kunna göra nödvändiga anpassningar. Därför beslutade vi att höja skatten med 50 öre, samtidigt som vi arbetar med kostnadsnivån. Detta arbete har flera olika tidshorisonter. Vi har tagit en åtgärdsplan där vi menar att vi har möjlighet att inom något år spara 16,5 miljoner kr. Vidare arbetar vi på en handlingsplan fram till 2020 där målet är att vi ska nått en effekt på totalt 40 miljoner i årlig kostnadsminskning. Dessutom har vi arbetat med Kommunplan 2025, ett dokument av mer övergripande karaktär, där vi utifrån dagens förutsättningar visar var vi ska samla kommunal verksamhet om tio år. Under året fick vår kommun på allvar känna av effekterna av oroshärdar runt om i världen, och de flyktingströmmar dessa orsakar. Ett flertal privata asylboenden har öppnats i vår kommun, vår egen HVB-verksamhet byggs ut i samverkan med Malungshem AB och kommunen öppnade i samverkan med Malung-Sälen Turism AB ett evakueringsboende på Bullsjöns Camping. Malungshem har också via kontrakt med Migrationsverket hyrt ut ett antal lägenheter till nyanlända, och vakansgraden i Malungshems bestånd har minskat kraftigt. Vår skola har också haft stora utmaningar för att ordna skolgång för många nyanlända barn och ungdomar, och tidigare lediga ytor är nu ganska välfyllda. Samtidigt som flyktingsituationen är en formidabel utmaning, ser vi den också som en möjlighet att öka antalet invånare och bidra till nödvändig kompetensförsörjning. Vi har tagit beslut om en ordentlig förstärkning av vår integrationsenhet. Vi ser en god integration som en viktig och strategisk framgångsfaktor. I detta arbete involverar vi, förutom kommunal verksamhet, vårt näringsliv och vårt rika föreningsliv. Avslutningsvis vill jag nämna några positiva fakta. Det kommande Airport Center i Sälenfjällen har tydligt ökat intresset för vår kommun. Etableringsförfrågningar av olika slag har ökat kraftigt, liksom efterfrågan på mark för olika ändamål. Läget för Västerdalsbanan är mycket ljusare nu än för ett år sedan. Vi fick en befolkningsökning och är numera åter över 10 000 invånare, antalet födda barn i kommunen var det högsta på länge. Våra kommunala kärnverksamheter har åter fått mycket goda betyg vid nationella jämförelser. Jag tackar alla medarbetare för gott samarbete under 2015. Samtidigt som flyktingsituationen är en formidabel utmaning, ser vi den också som en möjlighet att öka antalet invånare och bidra till nödvändig kompetensförsörjning. Kurt Podgorski Kommunalråd Foto: Anders Mojanis

4 Nyckeltal Fakta Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Lönekostnaderna uppgick totalt till 355 miljoner kronor vilket är 21,6 miljoner kronor mer än föregående år. Omsättning Intäkter 776,3 miljoner kronor Kostnader 806,9 miljoner kronor Resultat 30,6 miljoner kronor Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2015 hade kommunen 10 036 invånare, en ökning med 67 personer. Befolkningsökningen är ett trendbrott mot de senaste fem åren där en kraftig minskning har skett. Framtidsutsikterna är ändå relativt goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, där bland annat en internationell flygplats och ett köpcenter planeras öppna inom en snar framtid i Sälen. Den 31 december 2015 var 913 tillsvidareanställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 849 personer, vilket är en minskning med två personer och oförändrat antal årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barn- och ungdomsförvaltningen. Malung-Sälens kommuns personal har en medelålder som uppgår till 49 år. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 150 tillsvidareanställda att gå i pension. Sjukfrånvaron har successivt ökat under de senaste tre åren. Kommunen har gått från att ha varit en av de kommunala arbetsplatser med lägst sjukfrånvaro till en med något högre sjukfrånvaro. För att hålla nere sjukfrånvaron bedrivs ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbete och rehabiliteringsarbete. Soliditet: 31,8 procent Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. 2014 var soliditeten 36,1 procent, vilket främst beror på det stora negativa resultatet. Balansomslutning: 817 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2014 uppgick balansomslutningen till 803 miljoner kronor. Årets resultat Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett negativt resultat på 12,9 miljoner kronor jämfört med ett resultat på minus 16,3 miljoner kronor föregående år. Befolkningsstatistik Malung-Sälen Dalarna Antal invånare 10 036 281 028 Andel invånare upp till 18 år 17,6 % 19,3 % Andel invånare 65 år och äldre 25,9 % 23,3 % Medelålder 45,4 år 43,6 år Resultat koncernen 2011 2015, miljoner kronor 40 30 20 10 0 10 20 2011 2012 2013 2014 2015 12,7 21,2 18,6 16,3 12,9

5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2015 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. INLEDNING Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6 Fem år i sammandrag 8 Fördelning kostnader och intäkter 9 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys 10 Mål och måluppfyllelse 13 Personalekonomisk redovisning 18 Finansiell analys kommunen 24 Finansiell analys koncernen 33 VERKSAMHETERNA Övergripande politisk verksamhet 37 Kommunstyrelseförvaltningen 39 Service- och teknikförvaltningen 42 Skogsförvaltningen och markenheten 44 Arbetsmarknadsenheten 45 Stadsbyggnadskontoret 47 Miljökontoret 50 Barn- och utbildningsförvaltningen 53 Socialförvaltningen 56 Kultur- och fritidsförvaltningen 59 Räddningstjänsten 61 Överförmyndarverksamheten 63 De kommunala bolagen 64 RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Resultaträkning 74 Balansräkning 75 Kassaflödesanalys 77 Noter 78 Redovisningsprinciper 90 Ord- och begreppsförklaringar 92 Revisionsberättelse 94

6 Politik Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011 2014 2015 2018 Socialdemokraterna 15 15 Moderaterna 9 9 Vänsterpartiet 5 4 Centerpartiet 3 4 Liberalerna 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 2 Sverigedemokraterna 1 2 Totalt: 39 39

7 Organisation Koncernen Malung-Sälens kommun Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50 % Översikten omfattar ägande på minst 50 procent. Malung Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40 %), Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04 %). Den kommunala förvaltningen I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen samt förvaltningen av skog och mark. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Arbetsutskott Kommunstyrelsen Överförmyndare Valnämnd Räddningsnämnd Miljönämnd Barnoch utbildningsnämnd Byggnadsnämnd Socialnämnd Kulturoch fritidsnämnd Serviceoch teknikförvaltning Socialförvaltning Räddningstjänst Kulturoch fritidsförvaltning Kommunstyrelseförvaltning Miljökontor Barnoch utbildningsförvaltning Stadsbyggnadskontor

8 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2015 2014* 2013 2012 2011 Antal kommuninvånare 31/12 10 036 9 969 10 061 10 178 10 262 Kommunen Soliditet, % 32 36 38 44 46 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 0 2 4 7 10 Kassalikviditet, % 78 65 94 80 51 Skuldsättningsgrad, % 215 177 160 128 113 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 105,8 106,3 100,4 103,8 95,4 Nettokostnadernas ökning, % 5,1 5,6 2,7 6,4 1,1 Skatte- och generella statsbidrags ökning, % 2,0 0,4 2,5 1,4 1,7 varav skatteintäkternas ökning, % 4,1 1,4 1,6 3,2 3,9 varav generella statsbidrags ökning, % 2,93 4,2 4,5 2,6 2,8 Eget kapital, mkr 260 290 323 323 341 Eget kapital/invånare, kr 25 873 29 116 32 104 31 742 33 275 Låneskuld, mkr 369,5 325,9 335,0 271,1 216,2 Låneskuld/invånare, kr 36 817 32 695 33 335 26 636 21 068 Årets resultat, mkr 30,6 32,7 0,1 18,4 22,4 Nettoinvesteringar, mkr 18,2 41,4 60,7 19,5 85,2 Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,54 22,31 22,31 Koncernern Soliditet, % 34 35 36 40 40 Kassalikviditet, % 115 96 115 96 60 Skuldsättningsgrad, % 193 171 167 151 148 Årets resultat, mkr 12,9 16,3 18,6 21,2 12,7 Eget kapital, mkr 533 546 562 543 505 * I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi.

9 Fördelning kostnader och intäkter 10,2 % entreprenad och köp av verksamhet. Varifrån kommer pengarna? En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen. 17,3 % drift och förbrukningsmaterial. 14,5 % tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera). 73,2 % 10,3 % 3,7 % 8,1 % 3,4 % 1,3 % Skatter och utjämningsbidrag Stats- och landstingsbidrag Försäljning Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Finansiella intäkter 3,8 % bidrag och transfereringar (föreningsbidrag, kollektivtrafik med mera). 54,2 % av pengarna används till personal i form av löner, hälso- och friskvård samt fortbildning.

10 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Omvärld Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Under år 2015 blev detta påtagligt för Malung-Sälens kommun, då antalet asylsökande på grund av oroligheter runt om i världen ökade på ett drastiskt sätt. I slutet av året fanns i kommunen närmare 400 flyktingar som skulle tas omhand av olika aktörer. Kommunens beredskap för den händelseutvecklingen var tämligen låg. Det visar hur svårt det är att sia om framtiden, men inte mindre nödvändigt för att skapa någon form av framförhållning, även inför det oväntade. Utmaningar för det kommunala uppdraget Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Det kan konstateras att det framtida kommunala uppdraget påverkas av följande trender. Globalisering en mer gränslös värld och en mer långtgående påverkan (händer det någonstans i världen, så händer det också här och nära, i någon form). Demografi ändrad ålderssammansättning, ökad och snabb urbanisering, minskade barnkullar och ökat behov av inflyttning/invandring. Krav på mer välfungerande integration och insatser för en bredare inkludering. Värdeförändringar kunskap, idéer och trender får en allt snabbare och bredare spridning, samtidigt som allt fler grupper riskerar att ställas på undantag. Variationer i värderingar och förväntningar ökar, parallellt med allt fler upplever sig stå inför en opåverkbar och ödesbestämd framtid. Den teknologiska och medicintekniska utvecklingen tenderar att göra allt mer möjligt, men också allt mindre möjligt att finansiera inom allmänna och solidariska former. Klimatförändringar det tydliggörs en allt större och bredare samsyn kring att människans livsföring orsakar klimatförändringar, vilket alla (även kommuner) på ett allt tydligare och ett allt mer långtgående vis måste förhålla sig till. Fyra konkreta utmaningar Det torde med viss framsynthet kunna konstateras att Malung-Sälens kommun står inför minst fyra konkreta framtidsutmaningar. att åstadkomma en ekonomi i balans, inte minst utifrån ett generationsperspektiv och utifrån viljan att fortsätta ett sammanhållet samhällsbygge. att hantera demografiska förändringar, skapa förmåga att vara stark utifrån sin storlek behålla förmågan att erbjuda god samhällsservice och att klara kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen. att möjliggöra ett fortsatt samhällsbygge, med eller utan Airport Center. att tillvarata SITE-regionens kraftfält och utvecklingsmöjligheter, för att påverka synen och upplevelsen av centrum och periferi. Under 2015 har Malung-Sälens kommun arbetat med ett underlag för strategiska överväganden, Kommunplan 2025, i syfte att formulera långsiktiga inriktningar för att möta de framtida utmaningarna.

11 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 2015 (tkr) 2015 2015 2014 Budget Bokslut Avvikelse Bokslut FÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Övergripande politisk verksamhet 28 962 4 010 33 699 29 689 727 26 671 Kommunstyrelsen 31 903 13 867 49 563 35 696 3 793 32 909 Service- och teknikförvaltningen 23 388 192 092 220 188 28 159 4 771 44 662 Skogsförvaltningen inkl markenheten 7 390 7 363 4 620 2 743 4 647 6 067 Arbetsmarknadsenheten 8 266 9 290 17 364 8 074 192 8 113 Statsbyggnadskontoret 3 535 4 568 7 481 2 913 622 3 227 Miljökontoret 2 200 5 190 6 976 1 786 414 1 240 Kultur- och fritidsförvaltningen 24 046 2 359 25 830 23 471 575 8 491 Barn- och utbildningsförvaltningen 221 035 68 056 289 585 221 529 494 218 868 Socialförvaltningen 211 462 53 786 296 344 242 558 31 096 226 101 Räddningstjänsten 13 950 1 742 15 648 13 906 44 13 854 Överförmyndare 918 386 1 825 1 439 521 1 199 Summa förvaltningar/nämnder 562 275 362 646 969 123 606 477 44 202 579 268 Pensionskostnader 14 050 23 091 35 434 12 343 1 707 10 918 Avslut sociala omkostnader 200 0 1 165 1 165 965 398 Kalkylerad kapitalkostnad 41 200 42 182 0 42 182 982 40 407 Avskrivningar 29 500 0 30 582 30 582 1 082 28 916 Verksamhetens nettokostnader 564 825 427 919 1 036 304 608 385 43 560 579 093 Skatteintäkter 408 122 407 987 0 407 987 135 392 043 Generella stats- och utj.bidrag 160 503 161 744 0 161 744 1 241 166 625 Finansiella intäkter 11 200 10 168 0 10 168 1 032 11 245 Finansiella kostnader 10 000 0 7 475 7 475 2 525 8 558 Extraordinära intäkter 0 5 361 0 5 361 5 361 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 15 000 Totalt 5 000 1 013 179 1 043 779 30 600 35 600 32 738 Befolkning Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har ökningen av den urbana befolkningen i Sverige mattats av. Den svenska urbaniseringen som folkomflyttning från land till stad är i stort avslutad. Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. I många landsbygdskommuner fortsätter dock befolkningen att minska och så är fallet även för Malung-Sälens kommun. Under den senaste 20-årsperioden har minskningen varit i genomsnitt 70 personer per år. Folkmängden i Malung-Sälens kommun minskade under åren 2012 2014 med i genomsnitt 100 personer per år. Den trenden bröts under 2015 då barnafödandet ökade något, samtidigt som flyttnettot som blev positivt. Kommunens invånare är nu åter strax över 10 000. Det är inte möjligt att i dagsläget bedöma hur den fortsatta befolkningsutvecklingen kommer att te sig. Dock kan ett utvecklat integrationsarbete tillsammans med kommande flygplatsetablering innebära möjligheter till en stabilisering av befolkningstalet. Arbetsmarknad Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kommuner i länet. I gruppen 16 64 år är arbetslösheten 3,5 procent, lägst i Dalarna och bland de lägsta i riket. Även ungdomsarbetslösheten är låg, liksom långtidsarbetslösheten. Trots att nyföretagandet har minskat ytterligare något mellan 2014 och 2015 ligger Malung-Sälens kommun väl till vad gäller företagsamhet. Malung-Sälens kommun är fortsatt Dalarnas mest företagsamma kommun. För kommunen bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet. Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd % kr/inv Kommunstyrelsen 10,8 6 515 Arbetsmarknadsenheten 1,3 805 Service- och teknikförvaltningen 4,6 2 806 Skogsförvaltningen 0,5 273 Byggnadsnämnden 0,5 290 Kultur- och fritidsnämnden 3,9 2 339 Barn- och utbildningsnämnden 36,5 22 073 Socialnämnden 40,0 24 169 Miljönämnden 0,3 178 Räddningsnämnden 2,3 1 386 Överförmyndarnämnden 0,2 143

12 Förvaltningsberättelse Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna visar även år 2015 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, och möjligheter till tillväxt. SITE-projektet är Malung-Sälens kommuns bidrag i det arbetet. Viktiga händelser under året Under år 2015 avslutades den första delen av destinationsutvecklingsprojektet SITE, samtidigt som ett nytt projekt, SITE 2, beviljades och startades upp. Planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center har fortsatt. Den nya flygplatsen ska byggas i västra delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs och är främst tänkt att frakta skidturister till fjälldestinationerna i Sälen och i norska Trysil. Under året fattades beslut att bilda ett kommunalförbund avseende gymnasieverksamheten tillsammans med Vansbro kommun. Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, etablerades 1 juli 2015. Kommunens minskade skatteintäkter har ställt fortsatta krav på nämnderna och kommunstyrelsen att arbeta med åtgärder för att åstadkomma kostnadsminskningar. Under året har bland annat ett åtgärdsprogram, motsvarande besparingar på 16,5 mkr, beslutats. Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna visar även år 2015 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. Arbetet med att få till stånd en upprustning av Västerdalsbanan har fortsatt. Syftet är att kunna återuppta godstrafiken till och från Malungsfors. Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Sjukfrånvaron för Malung-Sälens kommun var 5,8 procent för år 2015. Kommunen har fortsatt lägst sjukfrånvaro i länet och hamnar på omkring 40:e plats i riket. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 ). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekonomisk hushållning.

13 Förvaltningsberättelse Styrmodellen Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar nämndplaner med nämndmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida, www.malung-salen.se/kommunochpolitik Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner. I följande avsnitt redovisas kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys. Utfallet för 2015 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i mätningen 2015 (234 kommuner). Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida, www.malung-salen. se/kommunochpolitik Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. STYRMODELL Vision Strategier Hållbar tillväxt Kvalitet Kompetens Demokrati PRIORITERADE ÅTGÄRDER Mål- och resultatstyrning Nämndplaner

14 Förvaltningsberättelse Hållbar tillväxt Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2015 kan konstateras att det varit en positiv utveckling i arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för planperioden. Det finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en god nivå. Andelen nya företag/1000 invånare har sjunkit från 4,4 år 2014 till 4,2 men ligger ändå på en genomsnittlig nivå för riket. Företagsmätningen Insikt, som mäter företagsklimatet gjordes en andra gång under 2015 och där redovisade Malung-Sälens kommun en stor förbättring med 10 indexpoäng. På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Glädjande är att andelen ekologiska livsmedel har fortsatt att öka. Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal inriktningsmål HÅLLBAR TILLVÄXT Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nöjda medborgare (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Andel av befolkningen som får försörjningsstöd/1 000 invånare 55 79,9 4,2 56 80,1 4,6 Informationsmått Minst bibehållen nivå I nivå med medel Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Andel nöjda medborgare (NMI) Andel nya företag/1 000 inv Andel nöjda företagare 46 4,2 72 50 4,4 Ej mätt Informationsmått Bibehållen nivå Ökande Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % 19 14 Ej mätt 12 Ökande Ökande Andel ekologiska livsmedel, % 19 17 Ökande Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2015 De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan. Fortsatt arbeta med Kommunplan 2025. Ett underlag utarbetades under året och lämnades på partiremiss under hösten. Kommunfullmäktige behandlar ärendet i april 2016. Fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området. Näringslivsenheten har genomlysts och fått ett förtydligat uppdrag med bland annat processägarskap för stärkt intern samordning i syfte att ytterligare utveckla ett professionellt näringslivsarbete. Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen och att en dörr in utvecklas. En organisatorisk översyn har genomförts där förslaget är att tillgängliga resurser samlas i en gemensam tjänst för Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Färdigställa en kommunal vindbruksplan. Under året togs beslut att i samband med översiktsplanens aktualisering utveckla och fördjupa den del som behandlar vindkraft. Färdigställa en kommunal VA-plan. Arbetet pågår tillsammans med VAMAS. Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen. Arbetet pågår. Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun. Arbetet pågår. I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Arbetet pågår. Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar. Arbetet har påbörjats.

15 Förvaltningsberättelse Kvalitet Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå visar att målet uppnås delvis. Utifrån valda indikatorer har resultatet för telefontillgänglighet och väntetid för plats i förskolan försämrats 2015. Malung-Sälens kommun har mycket goda resultat i grundskolan och gymnasiet. Inom äldreomsorg och handikappomsorg finns motsvarande goda resultat. Se även uppföljning av nämndsplaner för barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Kommunfullmäktiges mål om servicedeklarationer är uppfyllt i sin helhet. Antalet registrerade synpunkter har minskat betydligt 2015. Den gemensamma synpunktshanteringen har setts över under året. Många synpunkter hanteras via sociala medier och finns därför inte med i statistiken. Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal inriktningsmål KVALITET Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Andel medborgare som får svar på enkel fråga och får kontakt med handläggare, % 33 44 Ökande Timmar/vecka som bibliotek, simhall och återvinningscentralen har öppet utöver tiden 08 17 på vardagar 45 45 Bibehållen nivå Andel som erbjudits plats i försklolan på önskat datum, % 66 76 Bibehållen nivå Andel behöriga till något yrkesprogram på gymnasiet % 88,9 92,8 Ökande Antal personer som besöker en äldre person med hemtjänst beviljad under 14 dagar 10 10 Bibehållen nivå Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter 100 26 100 91 100 Fungerande rutiner och uppföljning finns Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2015 Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter. Fortsatt arbeta med plan för kostorganisation och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ. Ett inriktningsbeslut avseende kostorganisationen har tagits i början av 2016. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka. Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen. Ett inriktningsbeslut avseende framtida behov har tagits i socialnämnden. I Kommunplan 2025 finns förslag till strategier för området Välfärd och omsorg.

16 Förvaltningsberättelse STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 2015 Kompetens 350 De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitions- 250 300 120 200 100 nivå för kommunens anställda. Arbete med 150 handlingsplaner utifrån tidigare genomförd 10080 50 medarbetarenkät har präglat 2015 men någon ny mätning har inte gjorts under året. 40 60 0 Arbetet med ständiga förbättringar har 20 fortsatt med stöd av handlingsplanen för 0 år 2015. Resultatet för 2015 visar en viss ökning av antalet förbättringsidéer och genomförda förbättringar jämfört med 2014. För att möjliggöra att medarbetare utanför socialförvaltningen ska kunna erbjudas heltid har bemanningsenheten efter avslutat projekt under hösten flyttats från socialförvaltningen till personalenheten. Förslag Genomfört Förslag Genomfört Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal inriktningsmål KOMPETENS Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna i en god dialog med de fackliga organisationerna. Medarbetarindex (HME) Antal förbättringsförslag Antal genomförda förbättringar 73 446 279 73 395 220 Ökande 2 000 dokumenterade idéer Hälften av idéerna är genomförda Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % 70,3 69,8 Ökande Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2015 Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov. Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsfrågor samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare. Under året har arbetet framför allt inriktats på aktiv rekrytering, allmän introduktion och introduktion för chefer. Strategiska underlag gällande kompetensförsörjning har utarbetats i Kommunplan 2025. Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna. Under året har dialogen återupptagits gällande framtida samverkansavtal. Utreda vidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Tillsammans med företrädare för Vansbro kommun har ett antal möjliga samverkansområden identifierats. Ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun har pågått.

17 Förvaltningsberättelse Demokrati Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten visar att målen delvis uppnås. Kommunens närvaro på sociala medier har stärkts ytterligare under 2015. I 2015 års mätning ligger Malung-Sälens kommun på sjunde plats i riket avseende interaktivitet och placerar sig främst i landet när man mäter engagemanget i relation till invånarantalet. Under 2015 antogs det nya svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014 2020. Malung-Sälens kommun ingår nu i Leaderområde Dalälvarna. En ny organisation och ett nytt arbetssätt för kommunal byautveckling har antagits. Ny kommunal serviceplan har utarbetats. Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal DEMOKRATI Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet. Andel nöjda medborgare (NII) Informationsindex 33 78 38 75 Informationsmått Ökande Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Ej mätt Ej mätt Bibehållen nivå Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Ungdomsenkät NII (18 24 år) 22 33 Ökande Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2015 Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor gett uppdrag att fortsätta utveckla former och strukturer för inflytande. Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Dialogen med ungdomar har fortsatt bland annat genom den återkommande demokratidagen. Kommunfullmäktiges presidium har fortsatt sin översyn av arbetsformerna.

18 Förvaltningsberättelse Personal Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2015 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå. Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsrätt för kommunens chefer. Ledardialogträffar med kommunens chefer har genomförts vid fyra tillfällen under året. På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig för chefer och medarbetare genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor. Den 31 december 2015 har Malung-Sälens kommun 913 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 849 personer. Sjukskrivningarna har ökat något men ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna bestämmelser. Personalkostnader Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under 2015. De direkta personalkostnaderna ökade år 2015 med 28 242 tkr jämfört med år 2014. Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 29 981 tkr per december 2015. Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 2 862 tkr per december 2015. Skulden för semester, uppehåll och ferielön har ökat med 1 078 tkr, och skulden för övertid har ökat med 59 tkr sedan december 2014. Kommunens kostnad för sjuklön under 2015 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift var 4 559 tkr. Det är en ökning med 437 tkr jämfört med 2014. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. LÖNEKOSTNADER, tkr 2015 2014 Ersättning till förtroendevalda 3 958 3 915 Löner 320 954 307 390 Sjuklöner 4 556 4 119 OB, mertid, jour, beredskap 25 516 18 002 Summa löner 354 984 333 426 Personalomkostnader (PO) 107 206 100 701 Pensionsutbetalningar 10 099 9 990 Summa PO 117 305 110 691 Summa kostnader 472 290 444 048

19 Förvaltningsberättelse Personalens sammansättning Antal anställda Kommunen hade den sista december 2015 913 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 849 personer. Det är en minskning med två personer och oförändrat antal årsarbetare jämfört med sista december 2014. TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2015 2014 Antal anställda 913 916 Antal årsarbetare 849 850 Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten minskning av tillsvidareanställda inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten ökning av personal inom gruppen övrig verksamhet. ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2015 2014 Socialförvaltningen 37,5 % 319 325 Barn- och utbildning 34,9 % 296 293 Övrig verksamhet * 27,6 % 235 232 *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen hade december 2015 304 visstidsanställda, inklusive timanställda, omräknat till årsarbetare. Det är en ökning med 26 årsarbetare jämfört med december 2014. För socialförvaltningen är det en ökning med 2 årsarbetare, för barn- och utbildningsförvaltningen en ökning med 22 årsarbetare samt för gruppen övriga en ökning med två årsarbetare. En förklaring till ökningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är att legitimationskravet för lärare har slagit igenom full ut. En annan förklaring är fler personal på HVB-hemmet utifrån fler ensamkommande barn. Inom socialförvaltningen har det varit en ökning av personal inom hemtjänsten. Flera av dessa tjänster kommer att omvandlas till tillsvidareanställningar. ÅRSARBETARE VISSTIDSANSTÄLLDA ANTAL 2015 2014 Socialförvaltningen 41,5 % 126 124 Barn- och utbildning 35,9 % 109 87 Övrig verksamhet * 22,6 % 69 67 Totalt 304 278 Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.

20 Förvaltningsberättelse Åldersfördelning Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad den för 2014. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 150 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Inom socialförvaltningen 62, barn- och utbildningsförvaltningen 34, övrig verksamhet 33 samt 21 chefer/administratörer fördelade på förvaltningarna. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61 67 år. Medelåldern vid årets slut 2015 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 51 år, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år och socialförvaltningen med 47 år. Drygt 52 procent är över 50 år, drygt 43 procent är 30 40 år och drygt 5 procent är under 30 år. Antal anställda per åldersgrupp Det har under de senaste åren blivit svårare att rekrytera till flera befattningar utifrån en ökad konkurrens om arbetskraften. 400 300 200 100 0 0 49 128 0 19 20 29 30 39 40 49 50 59 60 Personalomsättning Det är ett ökat antal som slutat sin anställning och det är flera rekryteringar under året. Det är en utveckling som bedöms fortsätta utifrån bland annat ökade pensionsavgångar de närmaste åren. Kommunen använder sig av både intern och extern rekrytering. Intern rekrytering används bland annat för att öka den interna rörligheten och ge möjlighet till karriärutveckling för personalen. Extern rekrytering används bland annat när kompetensen saknas inom organisationen. Det har under de senaste åren blivit svårare att rekryterta till flera befattningar utifrån en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, biståndshandläggare, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer. Under 2015 var antalet pensionsavgångar 27. Det är en ökning med 10 jämfört med 2014. Den största ökningen är inom gruppen övrig verksamhet och det är service- och teknikförvaltningen som står för flertalet avgångar. Det är även en liten ökning av pensionsavgångarna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet pensionsavgångar kommer fortsätta att öka under de närmaste åren. För att klara rekryteringen av ny personal är det viktigt att fortsätta arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare. 259 287 192 PENSIONSAVGÅNGAR, ANTAL 2015 2014 Socialförvaltningen 8 7 Barn- och utbildning 8 5 Övrig verksamhet 11 5 Totalt 27 17 Fördelning kvinnor och män Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Inom räddningstjänsten och skogoch markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, kultur- och fri-

21 Förvaltningsberättelse tidsförvaltningen, miljö- och stadsbyggnads-förvaltningen och förvaltningschefsgruppen är det en liten övervikt av kvinnor. Chefsgruppen inom socialförvaltningen är kvinnodominerad, medan det är en jämnare fördelning av kvinnor och män inom övriga chefsgrupper. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. Fördelningen mellan könen vid årets slut 2015 är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Det är oförändrat jämfört med 2014. Andelen kvinnor vid årets slut 2015 är inom socialförvaltningen 92,2 procent. Inom barnoch utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 81,2 procent. För gruppen övrig verksamhet är andelen 60,9 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2014. Heltid och deltid Det är flera kvinnor än män som arbetar deltid. Antalet deltidsanställningarna är likvärdigt jämfört med 2014. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Inom socialförvaltningen har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten möjlighet att välja heltidstjänster. Målsättningen är att under 2016 2017 erbjuda flera yrkesgrupper möjligheten till heltid. Deltidsanställningarna utgör 29,7 procent av det totala antalet anställningar sista december 2015. Av kvinnorna arbetar 33,9 procent deltid. Av männen arbetar 13,0 procent deltid. Den sista december 2014 utgjorde 30,2 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 34,6 procent deltid. Av männen arbetade 11,1 procent deltid. Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 52,9 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 9,2 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 21,1 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92,8 procent. För kvinnorna är den 92,1 procent och för männen 95,9 procent. Medellön Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Anledningen är stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft. Det stora flertalet personal har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartläggning genomförs vart tredje år och den senaste kartläggningen genomfördes under 2014. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut var 26 464 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2014. Arbetstid Arbetad tid Av den totala arbetstiden under 2015 arbetade kommunens anställda 79,0 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2014. Sysselsättningsgrad, % 2015 2014 Kvinnor 92,1 91,6 Män 95,9 96,7 Totalt 92,8 92,6 Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december. Medellön, kr 2015 2014 Kvinnor 25 915 25 089 Män 28 644 28 038 Totalt 26 464 25 667 Medellönen avser lön per sista december. Arbetad tid 2015 2014 Nettoarbetstid 79,0 79,3 Sjukdom 5,5 4,7 Föräldraledighet 2,9 2,6 Semester 7,5 10,1 Övrigt * 2,6 3,1 * Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier.