IFO 2016 Kvalitetsrapport 150701-160630 Oktober 2016 Irene Carlsson Anita Jansson Liliana Pekalska Eva Sjöstedt Charlotte Sternskog Maria Gustafsson-Hedberg
2
3 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 4 2. Intern kvalitetsrevision... 5 2.1 Intern kontroll-uppdrag IFO 2016 Granskning av utredningstider inom ekonomiskt bistånd... 5 2.2 Utvärdera ökad tillgänglighet på EKO-enheten... 6 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter... 6 3.1 Mottagandet av ensamkommande barn... 6 3.2 Granskning av hanteringen av anmälningar om barn som misstänks fara illa samt uppföljning av placerade barn... 6 3.3 Genomlysning av ekonomiskt bistånd... 7 3.4 Arbetsmarknadsverket (AMV) tillsyn av socialsekreterares arbetsmiljö... 7 4. Brukarundersökningar, lokala... 7 4.1 Utredningsgrupp vuxen... 7 5. Brukarundersökningar, nationella... 8 6. Nyckeltal... 8 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 8 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 8 6.1.2 KKiK... 8 6.2 Lokala nyckeltal... 9 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 9 6.2.2 Orsaker till ekonomiskt bistånd... 9 6.2.3 Familjerätt, avslutade ärenden samarbetssamtal... 9 6.2.4 Överklaganden ekonomiskt bistånd... 9 6.2.5 Genomförandeplaner missbruk öppenvård... 10 6.2.6 Ej verkställda beslut... 10 7. Ständiga förbättringar... 10 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 10 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 10 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 10 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 11 7.2.2 Lex Sarah... 11 8. Samverkan... 12 9. Kompetensförsörjning... 13 10. Sammanfattning... 14
4 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Individ- och familjeomsorgen (IFO) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Individ- och familjeomsorgen. Årets version omfattar tidsperioden 150701 160630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av IFO-chef, två enhetschefer, 1:e socialsekreterare, tillförordnad 1:e socialsekreterare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskning av utredningstider, ekonomiskt bistånd och utvärdering av ökad tillgänglighet inom EKO-enheten. Den externa tillsynen innehåller i år rapporter från tre externa revisioner avseende; mottagande av ensamkommande barn, hantering av anmälningar kring barn och uppföljning av placerade barn samt ekonomiskt bistånd. Dessutom en rapport efter tillsyn gjord av Arbetsmiljöverket avseende socialsekreterares arbetsmiljö. De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom IFO s verksamhetsområde I år har endast en undersökning genomförts av planerade fyra stycken. Orsaker till detta- se kapitel 10.
5 Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2016. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll-uppdrag IFO 2016 Granskning av utredningstider inom ekonomiskt bistånd Syftet var att granska utredningstidernas längd i strävan att ge medborgarna god service, upprätthålla rättssäkerheten och kvalitetssäkra verksamheten. Vid tiden för undersökningen fanns ett mål framtaget inom verksamheten att utredning om ekonomiskt bistånd ska avslutas inom 3 veckor. Metod Granskningen har skett genom sökverktyget i ProCapita. Ett slumpmässigt urval av 30 utredningar har gjorts under 2015 samt första halvåret 2016. Resultat och analys Av 30 granskade utredningar framgick att 9 st hade haft en utredningstid längre än tre veckor. Anledningarna var: 4 utredningar med fattade avslagsbeslut stod öppna i avvaktan på eventuella överklagningar. Utredningar och beslut var genomförda/skrivna inom 3 veckor, 2 utredningar hade inte avslutats i tid rent tekniskt i ProCapita av misstag. Även här var utredningar och beslut genomförda/skrivna inom 3 veckor, 3 utredningar var genomförda men ej dokumenterade i ProCapita inom 3 veckor. Besluten hade fattats och dokumenterats inom 3 veckor. Anledning till bristande dokumentation av utredningarna var hög arbetsbelastning. Resultatet är en förbättring jämfört med 2014. Det finns ingen lagstadgad utredningstid för ansökan om ekonomiskt bistånd, dock har en indikator till Målstyrningen 2017 tagits fram med ett indikatormålvärde för 2017 på i genomsnitt max 11 dagar för handläggning av ekonomiskt bistånd.
6 Översyn av rutin för när man öppnar utredning. Fortsatt arbete kring rutiner för dokumentation. 2.2 Utvärdera ökad tillgänglighet på EKO-enheten Syftet var att undersöka om ändringen av EKO-gruppens sluss, information, tidbokning och jour har givit bättre förutsättningar för tillgänglighet för de biståndssökande. Ändringen skedde 141101. Ändringen innebär att en socialsekreterare ansvarar för hela dagen istället för som tidigare utspritt under viss tid per dag för samtliga socialsekreterare. Metod Intervjuer har skett med två socialsekreterare i EKO-gruppen samt med representant för Kontakt Kävlinge. Resultat och analys Tillgängligheten och servicen bedöms ha ökat. Arbetsmiljön har förbättrats minskad stress och bättre förutsättningar för planering av arbetet. Det nya systemet är arbetsbesparande för Kontakt Kävlinge. Viss förbättringspotential har upptäckts i utvärderingen. Arbeta för en eventuell utvidgning av Kontakt Kävlinges service till klienter, med bibehållen sekretess. 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter 3.1 Mottagandet av ensamkommande barn Rådgivningsrapport från extern revisor PwC, presenterades i augusti 2015. Rekommendationerna var bland annat att se över överenskommelsen med staten, att utveckla fler boendeplatser i Kävlinge, att förtydliga ansvaret mellan utredande socialsekreterare och barnets egen socialsekreterare samt ökat fokus på ungdomarnas integration i lokalsamhället. Redan genomförd åtgärd är en utökning av antalet boendeplatser. Plan är upprättad för införande av barnets egen socialsekreterare. 3.2 Granskning av hanteringen av anmälningar om barn som misstänks fara illa samt uppföljning av placerade barn Rapport med bedömning från extern revisor E&Y presenterades i november 2015. Rapporten mynnade ut i rekommendationer till förbättringar inom fyra områden. En handlingsplan har tagits fram av IFO, vilken har godkänts av Socialnämnden.
7 3.3 Genomlysning av ekonomiskt bistånd Rapport med bedömning från extern revisor E&Y presenterades i juni 2016. I sammanfattningen från revisor finns förslag till åtgärder inom 8 områden. Ett arbete pågår inom IFO för att ta fram en åtgärdsplan, vilken ska redovisas för KS beredning. 3.4 Arbetsmarknadsverket (AMV) tillsyn av socialsekreterares arbetsmiljö En tillsynsrapport från AMV presenterades i september 2016. Ett antal punkter har identifierats, som behöver åtgärd. En handlingsplan har tagits fram av IFO och redovisats för SN vid sammanträde i oktober 2016. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. IFO gör brukarundersökningar inom nio olika enheter med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare. I år har endast en undersökning genomförts av planerade fyra stycken. Orsaker till detta- se kapitel 10. 4.1 Utredningsgrupp vuxen Metod Enkät under oktober månad 2015 till personer som hade haft personliga sammanträffanden med utredare på enheten för utredningar vuxen. Enheten handlägger utredningar vid alkohol- och drogberoende, våld mot vuxna i nära relationer samt andra sociala problem gällande vuxna. Utredningarna görs enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). LVM är en tvångslagstiftning. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5, där 5 visar den högsta nöjdheten. 16 av 20 möjliga personer har besvarat enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på 80%. Resultat och analys Medelvärdet för frågan om: tillgänglighet var 4,4 bemötande 4,5, information var 4,0. Resultatet får anses vara mycket gott med tanke på arbetets inslag av tvång. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten.
8 5. Brukarundersökningar, nationella Individ- och familjeomsorgenhar inte deltagit i SKL s nationella brukarundersökning IFO 2015 eller 2016. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2016 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För IF0 s gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät social barn- och ungdomsvård, 3) enkät ekonomiskt bistånd, 4) enkät missbruks- och beroendevård samt 5) enkät stöd till brottsoffer. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2015 arbetade 240 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Resultat och analys Den senaste undersökningen publicerades i januari 2016. IFO redovisas i två olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd vid nybesök 2. Ej återaktualiserade ungdomar Mäter andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (ju högre procenttal desto bättre). 9 dgr. Medel 16 dgr. Trend 70%. Medel 78% Medelbra resultat Trend Måttet Ej återaktualiserade ungdomar är dock en indikator som inte lämpar sig för jämförelser med andra kommuner, vilket har påpekats för SKL.
9 Bristerna hos indikatorn består i att kommuner öppnar ärenden på olika toleransnivå, begreppet återaktualisering tolkas olika, mäter ej svårighetsgrad i ärenden, mäter ej intensitet i insatser. Måttet kan eventuellt användas för egen jämförelse bakåt i tiden. 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd - Bra resultat. Fortsatt arbete för att bibehålla kort handläggningstid. 2. Ej återaktualiserade ungdomar - Program för att förbättra resultat: motivationsarbete till ungdomar och deras föräldrar effektiva insatser på hemmaplan. 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Orsaker till ekonomiskt bistånd Statistik tas fram regelbundet avseende orsaker till ekonomiskt bistånd. Redovisningsmånader är mars, juni, september och december. Denna statistik kan läsas i månadsstatistiken som redovisas till Socialnämnden. 6.2.3 Familjerätt, avslutade ärenden samarbetssamtal Årlig statistik tas fram över resultaten av samarbetssamtal med redovisning om antal ärenden där föräldrarna enats om vårdnad, boende eller umgänge. I 42 av 43 samarbetssamtal, 97%,enades man. I ett samarbetssamtal enades man delvis. Resultatet bedöms vara mycket gott. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.2.4 Överklaganden ekonomiskt bistånd Antalet överklaganden har ökat men bedöms vara relativ litet i förhållande till antalet beslut. Ur laglighetssynpunkt bedöms resultatet vara mycket tillfredsställande. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga.
10 6.2.5 Genomförandeplaner missbruk öppenvård Verksamheten har satt upp en egen målsättning att genomförandeplaner ska vara upprättade inom 3 veckor från att beslut om bistånd i form av missbruksrådgivning fattas. Samtidigt infördes en rutin för vad genomförandeplanen ska innehålla. Nyckeltalet mäter både tidsgräns och att innehåll i planerna är korrekt enligt rutin. Under andra halvåret 2015 ansökte och beviljades 11 personer bistånd i form av stöd av missbruksrådgivare. I 10 ärenden hölls tidsgränsen. I ett ärende drog man över med 3 dagar. Samtliga handlingsplaner var upprättade med korrekt innehåll enligt rutin. Resultatet bedöms vara gott. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.2.6 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För IFO rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal 3 2015 2 beslut Kontaktfamilj SoL Kontaktfamilj SoL Kvartal 4 2015 1 beslut Kontaktfamilj SoL Kvartal 1 2016 1 beslut Kontaktfamilj SoL Kvartal 2 2016 0 beslut - Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Att noga följa upp de ärenden som inte verkställs inom 90 dagar. 7. Ständiga förbättringar 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet.
11 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. I ett delvis nytt sätt att arbeta med avvikelser har införts att även en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser 150701-160630 Föregående års siffra inom parentes. IFO har under mätperioden registrerat 5 (12) avvikelser. 4 st har rapporterats från enheten Barn/unga/familj och 1 st från Vuxenenheten. Att notera är att ett redan lågt antal avvikelser har minskat ytterligare. 4 avvikelser avsåg bristande post- och mailhantering. 1 avvikelse gällde brist (otydlighet) i anmälan från extern (sjukvården). Det har påtalats till sjukvården att de behöver se över sin tydlighet i anmälningar. Förbättrande åtgärder under perioden Kontinuerligt arbete med kontroll av följsamhet till rutin för post och mail-hantering. Utbildningsinsatser har gjorts för IFO gällande avvikelsehantering. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus och en stor insats kommer att läggas på att informera medarbetarna om vikten av att rapportera in och att öka kvantiteten av avvikelser inom IFO. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT dagordningen så välkomnar organisationen en öppen diskussion om avvikelser och ämnet blir förhoppningsvis inte lika laddat som det tidigare har upplevts. 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering.
12 Lex Sarah-rapporter 150701 160630 Under perioden har ingen Lex Sarah-rapport gjorts av personal inom Individ- och familjeomsorgen. Upprepad information och utbildning till all personal ska enligt föreskrifterna göras regelbundet. Det pågår en informationskampanj till all personal, i syfte att få in fler rapporter från personal. 8. Samverkan IFO samverkar på många områden, både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar riktlinjen för ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter; LSS och Socialpsykiatri, Hemvård samt Individ- och familjeomsorg, avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar. Detta med syfte att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorg, Hemvård samt LSS och Socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, samt blev tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2015 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsens grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom de tre verksamhetsområdena under dessa år, utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till Socialstyrelsen. För 2016 har Socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medel skall redovisas senast den 31 oktober 2016 - i annat fall ska medlen återbetalas. IFO och Bildning En rutin/riktlinje för samverkan mellan skola/förskola och IFO finns. Rutinen reglerar samverkan runt barn som far illa. Det sker ett kontinuerligt samarbete kring gruppen ensamkommande barn för att på bästa sätt tillgodose deras behov av utbildning och trygghet i vardagen. Vuxenenheten har ett nära samarbete med Lärcentrum i syfte att personer skall komma i sysselsättning.
13 Nätverk Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar IFO på både enhetschefs- och verksamhetschefsnivå. Detta har bland annat resulterat i ett fortgående samarbete kring gemensamma utbildningsinsatser för samtlig personal. På socialsekreterarenivå träffar man regelbundet och systematiskt andra kommuner inom verksamhetens olika specialområden för samverkan och erfarenhetsutbyte. Annan extern samverkan Kävlinge kommun, representerat av bland annat IFO, ingår i FINSAM tillsammans med Lomma kommun. FINSAM är ett samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna. IFO ingår i samverkansavtal med Lunds kommun, bland annat runt Barnahus, Kriscentrum och social jour. IFO samverkar med BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) genom ett samverkansavtal. Genom IFO är Kävlinge kommun representerade i styrgrupp och arbetsgrupper tillsammans med kranskommuner och Region Skåne i syfte att starta en Maria-mottagning för mellersta Skåne. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2015-2016 avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även nationella krav gällande kompetens för utredare inom barn- och ungdomsvården och dessa stämmer väl överens med IFO s kravprofil, att man ska ha socionomexamen. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Individ- och familjeomsorgens enhet för barn, unga och familj fick via stimulansmedel en ökad möjlighet att genomföra olika utbildningar. Man har genomfört utbildningar inom socialt arbete, juridik och psykologi. Även vuxenenheten har deltagit i olika utbildningar. När det gäller utbildningskrav inom IFO har 33 av 34 befintliga socialsekreterare en socionomexamen (97%). Den personal som saknar socionomexamen arbetar inte inom myndighetsutövning barn där det finns ett formellt krav på socionomutbildning. Enhetschefernas formella kompetens inom IFO är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildning. Verksamheten kommer att genomföra ytterligare utbildningar enligt utbildningsplanen.
14 10. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett gott arbete för att nå bästa möjliga resultat i stödet till de enskilda samt en stor brukarnöjdhet i en utförd undersökning gällande tillgänglighet, bemötande och information. De analyser som har gjorts av materialet samt eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Årets rapport är ovanligt tunn, vad avser omfattningen av kapitel 2 och kapitel 4. I kapitel 7.2 ses ett minskat antal avvikelser vilket bör uppmärksammas i verksamheten, för att säkra egenkontrollen inom detta område. Det finns några anledningar till att egenkontrollen har haltat under året. Den främsta anledningen är att ett stort antal ensamkommande barn som kom i slutet av 2015, har tagit mycket av verksamhetens resurser, inklusive ansvar för transitboendet som startades upp i Kävlinge. En annan anledning är att enhetschefstjänst barn, unga och familj varit periodvis vakant. Detta har medfört en dominoeffekt i ledningsfunktionerna inom IFO. Ett stort utvecklingsarbete har pågått och pågår, för att skapa en stabil organisation. Dessutom har det genomförts flera externa revisioner och tillsyner som har upptagit organisationens fokus. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten behöver utveckla delar av sin egenkotroll, framför allt gällande intern kvalitetsrevison, brukarundersökningar och avvikelsehantering, för att leva upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet.
Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se