Förvaltningsplan: Förvaltningsplan för vattendistrikt I detta avsnitt finns generell information om förvaltningsplanen. När det gäller vägledning för vad vattenmyndigheterna bör redovisa i förvaltningsplan kommer de texterna att utvecklas under 2005, parallellt med arbetet med att ta fram föreskrifter om hur och när förvaltningsplanen ska redovisas. Utkastet utgår från Lag om ändring i miljöbalken SFS 2003:890, Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660), Förordning med länsstyrelseinstruktion SFS 2002:864, regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. CIS-dokumentet Guidance on the planning process, samt ramdirektivet för vatten.
Det här kapitlet syftar till att ge vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av förvaltningsplanen. I kapitlet beskrivs även de formella förutsättningarna för planen samt hur den kan användas. Informationen baseras huvudsakligen på bestämmelserna i Lag om ändring i miljöbalken SFS 203:890, Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2004:660 (VFF), SFS 2002:864 Förordning med länsstyrelseinstruktion samt Regeringens proposition 2003/04:2 om Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kapitlet omfattar även, när det är relevant, annat underlag om vattenrelaterad planering och förvaltning. Naturvårdsverket är ansvarig för frågor som gäller ytvatten och SGU frågor som gäller grundvatten. Naturvårdsverket kommer tillsammans med SGU under 2005 att arbeta med en föreskrift om hur och när Vattenmyndigheterna ska rapportera förvaltningsplanen till Naturvårdsverket. Arbetet med föreskriften kommer att ge underlag för att precisera vad förvaltningsplanens olika avsnitt bör omfatta. Detta kapitel kommer därför att successivt kompletteras med information om vad de olika avsnitten i förvaltningsplanen bör omfatta. 3
Innehåll Kapitel 9 Förvaltningsplan för vattendistrikt 3 Innehåll 5 9.1 Förvaltningsplan 6 9.1.1 Bestämmelser om förvaltningen 7 9.1.2 Delförvaltningsplaner 9 9.1.3 Planering över distriktsgränser 9 9.1.4 Internationella distrikt 9 9.1.5 Samordning mellan myndigheterna 10 9.2 Rapporteringen i mars 2005 ett underlag för förvaltningsplanen 11 9.3 Innehållet i en förvaltningsplan (I) 12 9.3.1 Beskrivning av vattendistriktet 15 9.3.2 Beskrivning av påverkan 16 9.3.3 Register för skyddade områden och för vatten som används för uttag av dricksvatten 16 9.3.4 Övervakning 17 9.3.5 Beskrivning av kvalitetskrav 18 9.3.6 Tidsfrist och särskilda vatten 19 9.3.7 Sammanfattning av den ekonomiska analysen 21 9.3.8 Åtgärdsprogram 31 9.3.9 Detaljerade förvaltningsplaner 31 9.3.10 Samverkan 32 9.3.11 Behöriga myndigheter 32 9.2.12 Information 33 9.3.13 Revidering av förvaltningsplanen 33 9.4 Genomförande 33 9.5 Referenser 34 5
9.1 Förvaltningsplan Genomförandet av vattendirektivet i svensk lagstiftning innebär krav på ett mer formaliserat vattenarbete än vad vi hitintills har haft. Geografiskt delas Sverige in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet per distrikt. Vattenmyndigheten är ansvarig för att förvalta vattnet i distriktet. De formella kraven på förvaltningen är att upprätta och besluta om en förvaltningsplan och upprätta förslag till åtgärdsprogram samt fastställa det. Vattenmyndigheten är ansvarig för att planera vattenarbetet i distriktet. Vattenplaneringen för distriktet ska redovisas i förvaltningsplanen. I planen sammanfattar vattenmyndigheten sina intentioner med vattenplaneringen. Förvaltningsplanen har tre centrala funktioner, den ska fungera som kunskapsunderlag för alla berörda myndigheter i deras arbete och beslutsfattande som påverkar vatten, för att kommunicera med allmänheten och intressenter samt för att rapportera distriktets vattenarbete till Naturvårdsverket som i sin tur rapporterar till kommissionen. Att förvaltningsplanen har tre syften med så pass olika inriktning ställer speciella krav på utformningen av den. Förvaltningsplanen är ett helhetsdokument för distriktets vattenarbete, den omfattar alla moment inklusive resultat, som ingår i vattenförvaltningen. Det innebär att förvaltningsplanen ska innehålla en beskrivning av vattendistriktet, analys av påverkan, en ekonomisk analys, en redovisning av vilka kvalitetskrav som gäller för distriktet, en redovisning av resultat från övervakningen, redovisning av vidtagna åtgärder samt en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. Förvaltningsplanen omfattar normalt både ytvatten (inkl kustvatten) och grundvatten. Vattenplaneringen är cyklisk, den första förvaltningsplanen ska beslutas av vattenmyndigheterna och publiceras senast den 22 december 2009 och rapporteras till kommissionen senast den 22 mars 2010. Därefter ska planen ses över och uppdateras senast 2015. När vattenmyndigheten bedömer att det finns behov ska planen revideras, åtminstone vart sjätte år. I förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) finns bestämmelser om när de olika momenten i den administrativa processen ska vara genomförda. Senast den 22 december 2006 ska vattenmyndigheten ha utarbetat vissa underlag, en tidtabell och ett arbetsprogram för arbetet med förvaltningsplanen. Det ska även finnas en redogörelse över de samråd som planeras (5 kap 3 p1 VFF). Senast den 22 december 2007 ska vattenmyndigheten redovisa en preliminär översikt över de väsentliga frågorna som gäller förvaltningen av vattenkvaliteten inom distriktet (5 kap 3 p2 VFF). Senast den 22 december 2008 ska vattenmyndigheten ha utarbetat ett förslag till förvaltningsplan för distriktet (5 kap 3 p3 VFF). De underlag som ska redovisas 2006, 2007 och 2008 ska finnas tillgängliga på vattenmyndigheten, länsstyrelsen och kommunerna inom distriktet för alla berörda, inklusive allmänheten (5 kap. 3 VFF). Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs ska under minst 6 månader ha möjlighet att lämna synpunkter på de formella underlagen. Vattenmyndigheten ska i en särskild sammanställning redovisa vilka synpunkter som har fram- 6
kommit i samråden samt hur de har beaktats (5 kap 4 ). Vattenmyndigheten bör även revidera underlagen och föra in de synpunkter som beaktats. Arbetet med vattenplanering är omfattande. Det beror på att planeringscyklerna är förhållandevis långa, planeringen avser ett stort geografiskt område, samt att en komplicerad samordning av flera olika ingående moment är nödvändig. För genomförandet krävs dessutom ett omfattande dataunderlag. Det är viktigt att genomförandet av de olika momenten i vattenplaneringen sker på ett strategiskt och samordnat sätt så att förvaltningsplanen kan få den centrala funktion som anges i de svenska bestämmelserna och i direktivet.. Eftersom arbetet är omfattande och genomförandet av flera moment bygger på resultatet av andra moment är en noggrann planering av arbetet en förutsättning för ett bra genomförande. Planeringsprocessen beskrivs mer ingående i handbokens avsnitt om Vattenplanering. Mycket av informationen i förvaltningsplanen kommer att redovisas och rapporteras i form av kartor. Enligt CIS vägledningen för GIS kan det bli aktuellt att rapportera 12 kartor till kommissionen via förvaltningsplanen. Arbete pågår inom CIS för att utveckla vägledning när det gäller rapportering. I det senaste arbetsprogrammet anges att det ska finnas vägledning i juli 2007. Naturvårdsverket arbetar även med föreskrifter och vägledning för rapporteringen. I mars 2005 ska Sverige rapportera om vattenarbetet för år 2004 till kommissionen. Naturvårdsverket kommer att vara ansvarig för denna preliminära rapport. Underlaget i rapporten bör kunna användas i vattenmyndigheternas fortsatta arbete med förvaltningsplanen. I detta avsnitt finns därför även uppgifter om 2005 års rapportering. 9.1.1 Bestämmelser om förvaltningen Bestämmelser om vattenförvaltning finns i miljöbalken 5 kap., förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön VFF (SFS 2004:660), och i förordningen med länsstyrelseinstruktion (SFS 2002:864). Dessa bestämmelser utgör hittills genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) till svenska bestämmelser. I direktivet är det huvudsakligen artikel 13 och 14 samt bilaga VII som behandlar förvaltningsplanen och vad som ska ingå i den. Bilaga 1 i VFF följer i stort bilaga VII i direktivet. Enligt VFF är Vattenmyndigheterna ansvarig för att: beskriva vattendistriktet, göra vissa kartläggningar och analyser ( 3 kap 1 ), hålla register för skyddade områden (3 kap 2 ), fastställa kvalitetskrav för ytvatten, grundvatten och skyddade områden (4 kap. 1 ), besluta om avvikelser och undantag från kvalitetskraven (4 kap. 9-13 ), 7
besluta om förvaltningsplan (5 kap.) och upprätta samt fastställa ett åtgärdsprogram (6 kap.), upprätta program för övervakning av vattenmiljön och genomföra den (7 kap.), rapportera förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och eventuellt andra uppgifter till Naturvårdsverket (9 kap. 2 ). Vissa moment i vattenförvaltningen ska vara genomförda vid en beslutad tidpunkt. I tabell F1 i avsnittet om Vattenplanering preciseras viktiga tidpunkter i planeringsarbetet. I tabell F2 preciseras de tidpunkter som är viktiga för arbetet med förvaltningsplanen. I förordningens 5 kap och i bilaga 1 redovisas kraven på vad en förvaltningsplan ska innehålla. Tabell F2 Viktiga tidpunkter i arbetet med förvaltningsplanen Tidpunkt för genomförandet Kraven innebär i VFF alt. artikel i direktivet Kommentarer Tidtabell och arbetsprogram Senast 2006-12-22 En tidtabell och ett arbetsprogram för arbetet med FVP och ÅP samt en redogörelse för vilka samråd som kommer att genomföras. 5 kap 3 Redovisa övervakning senast 2007-03-22 Översikt senast 2007-12-22 Revidering av beskrivningen, kartläggningen samt analyserna senast 2007-12-22 Antagna övervakningsprogram ska redovisas till kommissionen 2007-03-22. En preliminär översikt över väsentliga frågor som rör vattenförvaltning. Beskrivningen, kartläggningen samt analyserna från 2004 ska revideras senast 2007 och därefter minst vart sjätte år. 9 kap 2 5 kap 3 5 kap 3 Senast 2008-12-22 Förslag till FVP 5 kap 3 Besluta FVP senast 2009-12-22 Se över och uppdatera förvaltningsplanen Senast 2015-12-22 Vattenmyndigheten beslutar om en förvaltningsplan för distriktet. Förvaltningsplanen ska ses över och om nödvändigt uppdateras, åtminstone vart sjätte år. 5 kap 5 5 kap 1 8
9.1.2 Delförvaltningsplaner Om det behövs får vattenmyndigheten även besluta om delförvaltningsplaner för delar av distriktet, sektor, fråga eller vattentyp som beaktar särskilda aspekter på vattenförvaltningen (5 kap 2 VFF). Det är inte ett formellt krav att utarbeta delförvaltningsplaner men de delförvaltningsplaner som utarbetas ska på ett lämpligt sätt redovisas i förvaltningsplanen för distriktet. Delförvaltningsplaner kommer att kunna vara mer detaljerade än den formella förvaltningsplanen och innehålla den information som respektive vattenmyndighet finner lämplig för respektive område och behöver för myndighetens arbete. De mer detaljerade planerna kommer troligen att ha en viktig funktion i arbetet när det t.ex. gäller övervakning, åtgärder samt vid samverkan med allmänheten. En delförvaltningsplan kommer troligen ofta även innehålla ett delåtgärdsprogram. I avsnittet om åtgärdsprogram, kommer det att redovisas mer ingående vad delförvaltningsplaner respektive ett delåtgärdsprogram kan omfatta. 9.1.3 Planering över distriktsgränser I vissa fall kan det finnas behov av att ha en planering över distriktsgränsen. Ett exempel kan vara nationella sektorsplaner för t.ex. infrastruktur som vägar och järnvägar. Sektorsmyndigheten kan då utarbeta underlag för större geografiska områden än ett distrikt. Vattenmyndigheten beslutar om förvaltningsplanen för distriktet utifrån det geografiskt mer omfattande underlaget. Även för arbetet med grundvatten kan samarbete över distriktsgränserna behövas då många grundvattenförekomster skärs av distriktsgränsen då den är grundad på topografin i området. 9.1.4 Internationella distrikt För avrinningsområden som omfattar flera länder inom gemenskapen ska länderna samordna arbetet och en gemensam förvaltningsplan utarbetas (artikel 3 i direktivet). Enligt Regeringens proposition Vattendistrikt och vattenförvaltning, 2003/04:57 s 9 gäller följande för våra internationella vatten med Finland respektive Norge. Gränsöverskridande avrinningsområden I ramdirektivet för vatten behandlas också frågor om internationella avrinningsdistrikt. Medlemsstaterna skall se till att varje avrinningsområde som täcker mer än en medlemsstats territorium hänförs till ett internationellt avrinningsdistrikt. Varje medlemsstat skall säkerställa att ramdirektivets bestämmelser tillämpas inom den del av det internationella distriktet som ligger på dess territorium. Medlemsstaterna skall se till att de åtgärdsprogram m.m. som krävs för att uppnå miljömålen samordnas för hela det internationella avrinningsdistriktet. I syfte att genomföra direktivet i dessa delar har regeringen kontakt med regeringarna i Finland respektive Norge och för diskussioner om hur ett samarbete skall utformas. Mellan Sverige och Finland har en överenskommelse träffats som bl.a. innebär att ett gemensamt avrinningsdistrikt inrättas. Distriktet innefattar Torne älvs avrinningsom- 9
råde, vilket är det enda avrinningsområde som Sverige och Finland har gemensamt. I överenskommelsen förpliktar sig parterna att samordna vattenmiljöförvaltningen i distriktet på det sätt som ramdirektivet för vatten föreskriver. Överenskommelsen är temporär eftersom förhandlingar pågår om en mer omfattande gränsälvsöverenskommelse med Finland. Det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag när förhandlingarna är slutförda. Även Norge kommer att tillämpa ramdirektivet för vatten. Den norsksvenska gränsen korsas av ett stort antal vattendrag. Samtliga dessa avrinningsområden har dock sin tyngdpunkt i ettdera landet. Något behov av en formell överenskommelse föreligger inte, utan ramdirektivets krav kan uppfyllas genom respektive lands nationella regelverk om detta sker i samförstånd. Sverige och Norge har en samsyn i dessa frågor, varför en omständlig förhandlingsprocess kan undvikas. Regeringen avser att utarbeta de nödvändiga föreskrifterna. Innan en förvaltningsplan fastställs för ett vattendistrikt som har avrinningsområden som är gemensamma med Norge eller Finland ska samråd ske med den eller de myndigheter som har motsvarande arbetsuppgifter i Norge respektive Finland (8 kap. VFF). 9.1.5 Samordning mellan myndigheterna Vattenmyndigheten är ansvarig för vattenförvaltningen i distriktet, men ett stort antal andra aktörer är delaktiga i vattenarbetet. Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, sektorsmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenorganisationer, verksamhetsutövare m.fl. kommer alla att vara viktiga aktörer såväl i framtagandet av underlag som i genomförandet av arbetet. Vattenförvaltningsarbetet behöver integreras med såväl myndigheternas övriga miljöarbete som det vanliga arbetet. Att vattenarbetet bör vara integrerat med övrigt miljöarbetet finns det resonemang om i Regeringens proposition Vattendistrikt och vattenförvaltning, 2003/04:57 på sidan 10, En av utgångspunkterna för svenska myndigheters miljövårdsarbete är ett integrerat arbetssätt. Ett miljöarbete med denna inriktning ger möjlighet att beakta skilda miljöfrågors ömsesidiga beroende och påverkan. På så sätt kan målkonflikter i miljöarbetet lättare urskiljas och avvägningar göras mellan olika mål. Frågor som rör luft, mark, och vatten måste kunna bedömas i ett samanhang eftersom förändringar i dessa miljöer oundvikligen påverkar varandra. Regeringen anser att en viktig förutsättning för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är att arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten infogas i övrigt miljöarbetet. Miljöfrågor för vatten kan inte ses separat utan är en del av helheten i svenskt miljöarbete. Det är centralt att vattenplanering samordnas med myndigheternas övriga planer och program som har anknytning till vattenfrågor. Exempel på sådana planer är regionplanering och kommunernas planering enligt PBL, VA-planering, energiplaner, lokala renhållningsordningar, dagvattenstrategier, avfallsstrategier, program för miljöanpassat byggande etc. Detta kommer att behandlas mer ingående i handbokens avsnitt om vattenförvaltning och fysisk planering. 10
När det gäller ansvarsfördelningen mellan myndigheterna gäller följande; Naturvårdsverket Naturvårdsverket har ansvar för att utarbeta vägledning och föreskrifter för det svenska arbetet med vattenförvaltning för ytvatten. Naturvårdsverket ska även göra sammanställningar för 2004 och rapportera till kommissionen 2005, samt ansvara för den följande rapporteringen enligt artikel 15. (9 kap VFF) SGU SGU har ansvar för att utarbeta vägledning och föreskrifter för det svenska arbetet med vattenförvaltning för grundvatten. SGU ska även göra sammanställningar för 2004 och rapportera till kommissionen 2005. Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten är ansvarig för förvaltningen i vattendistriktet. Myndigheten ska informera, aktivera och samråda med allmänheten, kommuner, länsstyrelser m.fl. VM ska redovisa förvaltningsplan, åtgärdsprogram och andra uppgifter som behövs för rapporteringen till kommissionen till Naturvårdsverket. Länsstyrelse och kommun Länsstyrelserna och kommunerna ska lämna underlag till vattenmyndigheten samt vidta åtgärder enligt åtgärdsprogrammet inom respektive ansvarsområde. 9.2 Rapporteringen i mars 2005 ett underlag för förvaltningsplanen Under 2004 ska medlemsstaterna ta fram underlag till den första rapportering till kommissionen av vattenförvaltningsarbetet. I Sverige kommer Naturvårdsverket och SGU att sammanställa den första beskrivningen av yt- och grundvattnet i distrikten. Beskrivningen ska innehålla en redovisning av vattenförekomster, en analys av påverkan från mänsklig verksamhet och en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Resultatet ska rapporteras till kommissionen senast den 22 mars 2005. Informationen i den första rapporten kommer att kunna användas i vattenmyndigheternas fortsatta arbete med förvaltningsplanens allmänna beskrivning av avrinningsområdet och i det fortsatta arbetet med bedömning, program för övervakning och åtgärder. Den första beskrivningen ger underlag till en helhetsbedömning av distriktet och därmed även möjligheter till att strukturera och prioritera det pågående arbetet. Mycket av den information som ska rapporteras 2005 kommer att redovisas i form av digitala kartor. CIS arbetet har utarbetat en vägledning för GIS, den ger stöd för hur redovisningen ska ske. Hur samordningen kan göras mellan den första rapporteringen och den fortsatta rapporteringen i förvaltningsplanen kommer att utvecklas och konkretiseras i avsnitt 9.3. 11
9.3 Innehållet i en förvaltningsplan (I) I 5 kap 1 VFF finns bestämmelser om innehållet i en förvaltningsplan. I bilaga 1 till förordningen preciseras vilken information som ska redovisas i planen. Detta avsnitt följer dispositionen i förordningens bilaga 1. Vattenmyndigheterna ska redovisa sina förvaltningsplaner till Naturvårdsverket, som i sin tur ska rapportera till kommissionen (9 kap i VFF). Naturvårdsverket och SGU kommer under 2005 att påbörja arbetet med en föreskrift och mer detaljerad vägledning för hur och när förvaltningsplanen ska redovisas.. Mycket av den information som ska finnas i förvaltningsplanen ska rapporteras i form av kartor. Enligt GIS guidance ska de kartor som redovisas nedan ingå i förvaltningsplanen. Arbetet med att utforma vägledning för rapporteringen i förvaltningsplanen pågår såväl inom CIS som nationellt. Informationen om vad och hur olika moment ska rapporteras kommer därför att utvecklas. Kartor som ska redovisas i 2009 års förvaltningsplan Karta Kommun och länsgränser Innehåll Underlag för fördelningen av ansvar för åtgärderna. Ytvattenförekomster - kategorier (karta nr. 3 enligt GIS GD Ytvattenförekomster - typer (karta nr. 4 enligt GIS GD) Typindelningen. Övervakningsnätverket för ytvattenförekomster (karta nr. 6 enligt GIS GD) Ekologisk status och ekologisk potential för ytvattenförekomster (karta nr. 7 enligt GIS GD). Kemisk status hos ytvattenförekomster (attribut till ytvattenförekomsterna) (karta nr. 8 enligt GIS GD). I denna karta ingår följande digitala kartskikt: - vattendrag, sjöar och kustvatten. Om möjligt även de som är utpekade som konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster Det är i princip samma karta som kartan över ytvattenkategorier men vattenförekomsterna är differentierade i olika typer d.v.s. attribut till ytvattenförekomsterna. I denna karta ska även ekoregionerna redovisas som ett eget digitalt kartskikt (kan också anges som ett attribut till SW4). Antalet vattenförekomster för respektive typ. Vattenmyndigheten behöver uppdatera redovisningen kontinuerligt, efter 2005 års redovisning, i och med att typologiarbetet kommer längre. En uppdatering behöver göras åtminstone i varje förvaltningsplan Ingående digitala kartskikt är: Platser för operativ övervakning. Platser för kontrollerande övervakning Platser för undersökande övervakning Ingående kartskikt utgör: Ekologisk status (attribut till ytvattenförekomsterna). Ekologisk potential (attribut till ytvattenförekomsterna). Dålig status eller potential orsakad av syntetiska utsläpp (attribut till ytvattenförekomsterna). I bilaga XX finns beskrivning av kartans uppbyggnad Det finns regler för hur kartan ska vara färgkodad för att illustrera klassificeringen av vattenförekomstens kemiska status. I bilaga XX (texten nedan) finns beskrivning av kartans 12
uppbyggnad: Grundvattenstatus (karta nr. 9 enligt GIS GD) De ingående kartskikt är: Kvantitativ status hos grundvattenförekomster (attribut till grundvattenförekomsterna) (GW 1 a). Kemisk status hos grundvattenförekomster (attribut till grundvattenförekomsterna) (GW 1b) Föroreningstrend (attribut till grundvattenförekomsterna) (GW 1c). De grundvattenförekomster som har en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av mänsklig verksamhet ska markeras med en svart prick på kartan. En omsvängning i denna tendens skall markeras med en blåprick på kartan. I bilaga XX (texten nedan) finns beskrivning av kartans uppbyggnad : (och de fasta färgkoderna) Övervakningsnätverket för grundvattenförekomster (karta nr. 10 enligt GIS GD). Statusen på de skyddade områdena (karta nr 12 enligt GIS GD) Ingående digitala kartskikt är: Platser för grundvattennivåövervakning (GW 2a) Platser för operativ övervakning (GW 2b). Platser för kontrollerande övervakning (GW 2c). I bilaga XX finns beskrivning av kartornas uppbyggnad. Statusen för skyddade områden (för vattenförekomsterna) ska redovisas d.v.s. resultat från övervakningsprogrammen. I bilaga XX finns beskrivning av kartans uppbyggnad Bilaga 1 VFF (Kan vara nivå II) Förteckning enligt 5 kap. 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön över vilka uppgifter som skall finnas med i förvaltningsplaner för vattendistrikt 1. En allmän beskrivning av vattendistriktet i enlighet med 3 kap. 1 denna förordning som innehåller följande: För ytvatten - kartläggning av ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser, - kartläggning av ekoregioner och typer av ytvattenförekomster, - beskrivning av referensförhållanden för typer av ytvattenförekomster. För grundvatten - kartläggning av grundvattenförekomsternas lokalisering och gränser. 2. En sammanfattning av betydande påverkan och effekter på ytvattnets och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet, såsom - uppskattning av föroreningar från punktkällor, - uppskattning av föroreningar från diffusa källor, inbegripet en sammanfattning av markanvändning, - uppskattning av påverkan på vattenmängden, inbegripet uttag, - analys av andra konsekvenser som mänsklig verksamhet har för - vattnets tillstånd. 13
3. Redovisning av register över skyddade områden i enlighet med 3 kap. 2 denna förordning. 4. En karta över de nätverk för övervakning som upprättas för de syften som anges i 7 kap. denna förordning och en redovisning i kartform över resultaten av de övervakningsprogram som genomförts i enlighet med dessa bestämmelser när det gäller tillståndet för ytvatten (ekologisk och kemisk status), grundvatten (kemisk och kvantitativ status) och skyddade områden. 5. En redovisning av de kvalitetskrav som har fastställts enligt 4 kap. denna förordning för ytvatten, grundvatten och skyddade områden, inbegripet de fall då ytvattenförekomster förklarats som konstgjorda eller kraftigt modifierade eller då undantagsreglerna i 9-12 tillämpats, samt den information som krävs enligt bestämmelserna i detta kapitel. 6. En sammanfattning av den ekonomiska analys av vattenanvändningen som har utförts i enlighet med 3 kap. 1 denna förordning. 7. En sammanfattning av det eller de åtgärdsprogram som har fastställts i enlighet med 6 kap. denna förordning, inklusive en beskrivning av hur åtgärderna avser att bidra till att kvalitetskraven i 4 kap. uppnås. 8. En sammanfattning av de åtgärder som behövs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för vattenskydd. 9. En rapport om vilka praktiska åtgärder som har vidtagits för att tillämpa principen om återvinning av kostnaderna för vattenanvändning i artikel 9 i direktiv 2000/60/EG. 10. En sammanfattning av de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla kraven vad gäller uttag av dricksvatten i artikel 7 i direktiv 2000/60/EG. 11. En sammanfattning av regleringar för uttag och uppdämning av vatten, inklusive hänvisning till de register och redovisning av sådana undantag som avses i artikel 11.3 e) i direktiv 2000/60/EG. 12. En sammanfattning av de regleringar som har fastställts för punktkälleutsläpp och annan verksamhet som inverkar på vattentillståndet och som avses i artikel 11.3 g) respektive 11.3 i) i direktiv 2000/60/EG. 13. En redovisning av de fall då direkta utsläpp till grundvattnet har tillåtits. 14. En sammanfattning av de miljökvalitetsnormer och andra åtgärder som har beslutats beträffande sådana prioriterade ämnen som avses i artikel 16 i direktiv 2000/60/EG. 15. En sammanfattning av de åtgärder som har vidtagits för att hindra eller minska konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter. 16. En sammanfattning av de åtgärder som har vidtagits när övervakningsdata eller andra data indikerat att det är osannolikt att de kvalitetskrav som fastställts enligt 4 kap. denna förordning kommer att uppfyllas. 14
17. Uppgifter om kompletterande åtgärder som har befunnits nödvändiga för att de kvalitetskrav som har fastställts för vattendistriktet skall kunna uppfyllas. 18. Uppgifter om de åtgärder som har vidtagits för att undvika ökad förorening av marina vatten och som avses i artikel 11.6 i direktiv 2000/60/EG. 19. En sammanfattning av den information till allmänheten som har lämnats, de samråd som har genomförts och hur samråden har redovisats. 20. Uppgifter om vattenmyndighetens officiella namn och adress samt vattendistriktets geografiska omfattning, inklusive namnen på de viktigaste avrinningsområdena och en detaljerad beskrivning av distriktets gränser. Därutöver skall finnas en beskrivning av vattenmyndighetens rättsliga ställning samt dess rättsliga och administrativa ansvar. 21. Information om var och hur man kan få tillgång till sådana handlingar som avses i 5 kap. 3 denna förordning, detaljer om regleringar som har beslutats för punktkälleutsläpp och annan verksamhet som inverkar på vattentillståndet samt sådana övervakningsdata som samlats in i enlighet med 7 kap. denna förordning. En reviderad förvaltningsplan skall även innehålla följande 1. En sammanfattning av alla förändringar och revideringar som har gjorts sedan den föregående versionen, inklusive en sammanfattning av de revideringar som har genomförts i enlighet med 3 kap. och 4 kap. 9 denna förordning. 2. En bedömning av framstegen vad gäller uppfyllande av kvalitetskraven, inklusive en redovisning i kartform av resultaten av övervakningen och en förklaring till varför ett eller flera kvalitetskrav inte har uppfyllts. 3. En sammanfattning av, och förklaring till, varje åtgärd som planerats i den tidigare versionen av förvaltningsplanen men som inte har vidtagits. 4. En sammanfattning av varje ytterligare övergångsåtgärd som i enlighet med punkt 16 ovan har fastställts sedan den senaste versionen av förvaltningsplanen. 9.3.1 Beskrivning av vattendistriktet BESKRIVNINGEN AV YTVATTENFÖREKOMSTER 2004, 2007 OCH 2009 I rapporteringen 2005 ska medlemsstaterna redovisa en första indelning av ytvattenförekomsterna i kategorierna vattendrag, sjö och kustvatten. Ytvattenförekomsterna ska lokaliseras och avgränsas. En indelning av vattenförekomsterna är nödvändig för att få fram tydligt avgränsade områden för vilka vattenmyndigheten kan ta fram kvalitetskrav för respektive objekt och vid behov förslag till åtgärder för dem. Inledningsvis i rapporten för 2005 redovisas sjöar som är större än 1 km 2, vattendrag som är längre än 15 km samt vattendrag över 1 km om de sammanbinder sjöar till ett nätverk.. Redovisningen görs på en karta i skalan 1:250 000. Denna indelning i vattenförekomster är preliminär, den kommer att fördjupas och revideras efterhand som arbetet fortskrider. Indelningen av vattenförekomsterna uppdateras till den 22 december 2007, en rapportering sker i förvaltningsplanen vart sjätte år från och med 2009, eller vid behov med tätare intervall. 15
BESKRIVNING AV GRUNDVATTENFÖREKOMSTER OCH DERAS TILLRINNINGSOMRÅDE Vattenmyndigheterna ska även identifiera och fastställa grundvattenförekomsternas lokalisering och gränser. Grundvattenförekomsterna och påverkan på dem ska rapporteras 2005. Idag saknas en heltäckande sammanställning av de uppgifter som bör ingå i den första beskrivningen. SGU bygger för närvarande en databas för grundvattenförekomster och vattentäkter - DGV. Denna databas innehåller för närvarande främst uppgifter om allmänna vattentäkter. I förvaltningsplanen ska alla grundvattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 kbm/d i genomsnitt eller betjänar fler än 50 personer identifieras, likaså de grundvattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Det innebär att betydligt fler vattentäkter än vad som idag är registrerat i DGV ska redovisas. Utöver vad som finns i DGV har SGU tagit fram en lista på grundvattenområden som bedöms viktiga för en framtida vattenförsörjning. 9.3.2 Beskrivning av påverkan En första analys av påverkan ska rapporteras till kommissionen senast den 22 mars 2005. Analysen för 2004 görs utifrån befintligt underlag. Den preliminära analysen är ett underlag vid utarbetandet av övervakningsprogram och åtgärdsprogram. Den kommer att fördjupas med bl.a. en ekonomisk analys och strategiska bedömningar. Beskrivningen, kartläggningen och analyserna ska revideras senast den 22 december 2007 och därefter minst vart 6: e år (3 kap 1 VFF). Analysen inför 2005 års rapportering görs utifrån befintligt underlag. Den ska revideras senast den 22 december 2007. De problem och brister som finns i underlaget, t.ex. kunskaps- och databrist, ska identifieras, dokumenteras och redovisas i förvaltningsplanen. När analysen för 2013 görs ska dessa brister vara åtgärdade. Inför den första rapporteringen (2005) ska en preliminär påverkansbedömning göras även för grundvatten för att användas i arbetet med att bedöma grundvattenförekomstens status. Påverkansbedömningen görs utifrån befintliga nationella data. 9.3.3 Register för skyddade områden och för vatten som används för uttag av dricksvatten Vattenmyndigheten ska föra ett register över de skyddade områdena i distriktet, där värdena för områdesskyddet kan påverkas av vattenförvaltningen. Ett område är skyddat om det omfattas av ; 16
Områden som enligt artikel 7 i direktivet (hänvisning via VFF 3 kap 2, och artikel 6 i direktivet) fastställs för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten. Fiskevattendirektivet (78/659/EEG) Skaldjursdirektivet (79/923/EEG) Rekreationsvatten, platser utvalda utifrån badvattendirektivet (76/160/EEG) Områden som är känsliga för näringsämnen, avloppsvattendirektivet (91/271/EEG9 Områden som är känsliga för näringsämnen, nitratdirektivet (91/676/EEG) Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter, artoch habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) (Natura nätverket). Redovisningen i förvaltningsplanen för de skyddade områdena bör i första hand ske i form av kartor. Enligt GIS GD ska två kartor rapporteras i förvaltningsplanen som beskriver de skyddade områdena. En karta som preciserar områdena och en som redovisar deras status. Respektive karta bör även innehålla bakgrundsinformation, förslagsvis riksgränser, CORINE Landcover, höjddata (relief) etc. Frågor som gäller för de skyddade områdena ska även redovisas i förvaltningsplanens avsnitt om beskrivning, övervakning respektive åtgärdsprogram.. 9.3.4 Övervakning I förvaltningsplanen ska övervakningen av vattnets tillstånd och resultatet av den sammanfattas. Det ska även finnas en uppskattning av resultatens tillförlitlighet och noggrannhet. 9.3.4.1 YTVATTEN I förvaltningsplanen ska det finnas en sammanfattande beskrivning av övervakningen för ytvattenförekomsterna i distriktet. För ytvattnet bör den omfatta provtagning av fysikalika - kemiska, biologiska parametrar och morfologi. Fram till 2005/2006 pågår arbete på Naturvårdsverket med att konkretisera hur detta ska ske. För att kunna bedöma om övervakningen är sammanhängande och heltäckande bör redovisningen i förvaltningsplanen utformas så att såväl provtagningspunkt som det område som provtagningspunkten representerar framgår. Redovisning bör ske i ett GIS-skikt som är samordnat med den övriga redovisningen i kommande förvaltningsplaner. Enligt CIS GD ska två kartor redovisas för övervakningen. 9.3.4.2 GRUNDVATTEN Grundvattnets kvantitativa tillstånd skall övervakas genom nivåmätningar i ett nät av representativa övervakningspunkter så att den kvantitativa statusen kan bedömas för varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster. Nätet skall vara så 17
utformat och mätningarna så frekventa att de kan utgöra underlag för bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen, återspegla kort- och långsiktiga variationer i grundvattenbildning och bedömning av inverkan av uttag och utsläpp. Grundvattenförekomsternas kvalitativa tillstånd ska också övervakas. I förvaltningsplanen redovisas en sammanfattande beskrivning av övervakningen för grundvatten i kartform. I kartor ska övervakningsnätverken för grundvattenförekomster och resultaten av den genomförda övervakningen redovisas. För grundvatten ska alla vattenförekomster som i snitt ger, eller är avsedda för att ge, mer än 100 m 3 per dag redovisas. SKYDDADE OMRÅDEN Övervakningen av de skyddade områdena kan i förvaltningsplanen redovisas i en karta som anger tillståndet i de skyddade områdena 9.3.5 Beskrivning av kvalitetskrav Vattenmyndigheten ska göra en bedömning av om kvalitetskraven kommer att uppnås för yt- och grundvattenvattenförekomsterna samt för de skyddade områdena i distriktet. Om kvalitetskraven riskerar att inte uppnås år 2015 ska vattenmyndigheten redovisa det och orsaken i förvaltningsplanen. Skälen för att kvalitetskraven inte nås 2015 bör redovisas för respektive vattenförekomst. De vattenförekomster där vattenmyndigheten bedömer att kvalitetskraven inte kommer att nås ska rapporteras till kommissionen. För att kunna göra denna bedömning är det en fördel om en preliminär statusklassificering utförs i så många vattenförekomster som möjligt redan inför rapporteringen 2005. Statusklassificeringen ska redovisas i förvaltningsplanen 2009. Det finns inga krav i direktivet på att typspecifika referensförhållanden ska vara fastställda till rapporteringen 2005. Typspecifika referensförhållanden kan inte fastställas förrän efter interkalibreringen 2006 (vissa preliminära referens värden kommer att finnas inom det nationella arbetet innan dess). De preliminära typspecifika referensförhållandena behöver inte redovisas till kommissionen 2005. Uppgifterna ska däremot redovisas i förvaltningsplanen. I denna del av förvaltningsplanen redovisas; Distriktets kvalitetskrav för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Hur kvalitetskraven för distriktet bestämts för ytvatten, grundvatten och skyddade områden (Kvalitetskraven bör formuleras så att de är lätta att följa upp för att kunna vara användbara i åtgärdsarbetet). En bedömning, och precisering, av för vilka vattenförekomster och skyddade områden det kan vara svårt att klara kvalitetskraven. 18
Ange också i vilket avseende kvalitetskraven inte uppnås och vad detta beror på. Ange vilka undantag enligt 4 kap. VFF som har tillämpats och den tillhörande information som då krävs. Tidsbegränsade undantag, permanenta undantag, tillfällig försämring av statusen, undantag för nya verksamheter eller hänsyn till andra vattenförekomster. Skälen till beslut om mindre stränga kvalitetskrav ska anges särskilt och motiveras. Hur bör kvalitetskraven samordnas med åtgärdsarbetet? 9.3.6 Tidsfrist och särskilda vatten Vattenförekomster som inte når målen till 2015 kan beviljas längre tid för att uppnå kvalitetskraven (4 kap 9 VFF). Direktivet ger förutsättningar för ytterligare två sexåriga planeringscykler för att genomföra planering och genomförande av åtgärder för att nå en god vattenstatus. För att avrinningsmyndigheten skall kunna åberopa detta undantag och tillåta mindre stränga kvalitetskrav på grund av ny verksamhet, måste beslutet och skälen till beslutet om mindre stränga kvalitetskrav särskilt anges och motiveras i förvaltningsplanen. I förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet bör då följande information finnas med då en vattenförekomst har beviljats förlängd tidsfrist: Uppgift om tidsfristens längd samt motivering till den förlängda tidsfristen En sammanfattning av de åtgärdsprogram som är krävs för att successivt höja vattenförekomsternas status till den nivå som krävs inom den förlängda tidsfristen Vid betydande förseningar i arbete med åtgärderna ska anledningarna anges Den förväntade tidtabellen för genomförandet av åtgärderna I uppdaterade versioner av förvaltningsplanen för vattendistriktet ska en översyn av genomförandet av dessa åtgärder och en sammanfattning av eventuella tilläggsåtgärder ingå. Enligt 4 kap 10 VFF får Vattenmyndigheten för vissa vattenförekomster besluta om mindre stränga kvalitetskrav. Detta gäller när en vattenförekomst är så påverkad av mänsklig verksamhet eller dess naturliga förhållanden är sådana att det skulle vara omöjligt eller oproportionerligt dyrt att uppnå kvalitetskraven. I direktivet benämns vattenförekomster för vilka mindre stränga kvalitetskrav får sättas upp för särskilda vattenförekomster. Identifiering som särskild vattenförekomst innebär att mindre stränga kvalitetskrav får sättas upp för vattenförekomsten. För dessa vattenförekomster redovisas: skälen till att förekomsten identifierats som särskild vattenförekomst och målen för denna vattenförekomst 19
Åtgärder vidtagna för att uppnå bästa möjliga ekologiska och kemiska status om undantaget avser ytvattenförekomst respektive bästa möjliga tillstånd om undantaget avser grundvattenförekomst Vattenmyndigheten får också besluta om undantag från kraven vid vattenförekomster som negativt påverkas av nya verksamheter om tekniska skäl eller orimliga kostnader gör att de fördelar den nya verksamheten medför inte kan uppnås på ett för miljön bättre sätt (4 kap 11 VFF). För dessa vattenförekomster redovisas: Skälen för undantag även verksamhetens eller åtgärdens allmänintresse, fördel för människors hälsa och säkerhet eller för en hållbar utveckling. Ange också de tekniska skälen för att kraven ej kan uppfyllas respektive ange den beräknade kostnaden för att uppfylla kraven. Vilka åtgärder som vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens kvalitet För vattenförekomster som tillfälligt försämrats av exceptionella naturliga orsaker eller av olyckor som inte rimligen kunnat förutses ska vattenmyndigheten redovisa: De åtgärder som behöver vidtas Årlig uppföljning av effekter 20
Kvalitetskrav och undantag ska användas för att göra prioriteringar arbetet med förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Är det möjligt att uppnå god status fram till 2015? ja Kvalitetskrav: god status vid 2015 nej Förutom de förbättringar som är beroende av naturliga processer vars längd man inte kan påverka, kan de förbättringar som är nödvändiga för att uppnå god status vid 2015 uppnås? ja Kvalitetskrav: god status så snart som de naturliga förhållandena tillåter det efter 2015 1:a planeringscykeln nej Är det möjligt att nå upp till god status innan 2021 eller kan alla nödvändiga förbättringar vara klara vid 2021 förutom de som är beroende av naturliga processer vars längd man inte kan påverka? ja Kvalitetskrav: god status så snart som de naturliga förhållandena tillåter det efter 2021 nej Är det möjligt att nå upp till god status innan 2027 eller kan alla nödvändiga förbättringar vara klara vid 2027 förutom de som är beroende av naturliga processer vars längd man inte kan påverka? ja Kvalitetskrav: god status så snart som de naturliga förhållandena tillåter det efter 2027 nej Fastställa mindre stränga kvalitetskrav Mindre stränga kvalitetskrav vid 2015 2:a planeringscykeln Granska de mindre stränga kvalitetskrav vid 2015 Är det möjligt att närma sig eller uppnå god status före 2021? nej ja God status eller nya mindre stränga kvalitetskrav vid 2021 Bibehålla nuvarande mindre stränga kvalitetskrav för 2021 3:e planeringscykeln Om mindre stränga kvalitetskrav fastställdes i en tidigare plan, granska de igen vid 2021 Är det möjligt att närma sig eller uppnå god status före 2027? nej ja God status eller nya mindre stränga kvalitetskrav vid 2027 Bibehålla nuvarande mindre stränga kvalitetskrav för 2027
9.3.7 Sammanfattning av den ekonomiska analysen Enligt punkt 6 i VFF bilaga 1 ska förvaltningsplanerna innehålla En sammanfattning av den ekonomiska analys över vattenanvändningen som har utförts i enligt 3 kap. 1 VFF. Denna paragraf hänvisar direkt till artikel 5 och bilaga II och III i direktivet. Tabell 9.1 beskriver närmare vad detta innebär (en utförligare beskrivning finns i avsnitt om ekonomisk analys). Tabell 9.1 Vilka ekonomiska element ska ingå i förvaltningsplanen? Ekonomiska element som ska ingå i förvaltningsplanen Vad innebär detta? En sammanfattning av den ekonomiska analysen över vattenanvändningen (artikel 5, bilaga III). Indikatorer på den ekonomiska betydelsen av vattenanvändning i avrinningsdistriktet Trendprognos över viktiga socioekonomiska påverkansdata Vattentjänstrelaterade priser och kostnader och graden av kostnadstäckning i dagsläget, uppdelat åtminstone på hushåll, industri och jordbruk (Information (kostnader och effekter av olika åtgärder) för att möjliggöra bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder när det gäller vattenanvändningen) Beskrivning av de planerade åtgärderna för att genomföra kostnadstäckning (artikel 9). Rapport om de planerade praktiska åtgärderna för att genomföra prispolitik (enligt principerna om kostnadstäckning och förorenaren betalar). Rapport om de olika vattenanvändningsverksamheternas bidrag till en kostnadstäckning för vattentjänster. Om bestämmelserna om prispolitik inte tillämpas fullt ut ska skälen till detta rapporteras i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten. 21
Vilka är det praktiska stegen? Det ekonomiska momenten i arbetet med förvaltningsplanen handlar om att sammanställa analysresultat som tagits fram under perioden 2004-2009. Dessa ska redovisas på vattendistriktsnivå (se Box 9.1). Det finns två datum för redovisningen av det ekonomiska arbetet, 2005 och 2009. Box 9.1 Skalnivå Förvaltningsplanerna är en sammanställning av gjorda analyser på vattendistriktsnivå. Detta innebär att vissa analysresultat kommer att behöva aggregeras från en lägre skalnivå. Hänsyn till detta bör tas redan då analyserna utförs. Resultaten från den grundläggande ekonomiska analysen ska rapporteras redan i mars 2005. Ambitionsnivån i rapporteringen av resultaten kommer därför att motsvara den nivån i analyserna (se Box 9.2). Box 9. 2 Ambitionsnivå Tabeller och rapporteringsformat är utformade för att motsvara direktivets krav på det ekonomiska arbetet. Målsättningen bör vara att ta fram data och göra de beräkningar som beskrivs. Brist på tid och finansiella resurser kan i vissa fall betyda att det är svårt att helt uppfylla målsättningen, särskilt inför rapporteringen 2005. Om det är omotiverat dyrt eller tidskrävande att göra en kvantitativ analys kan det exempelvis vara fullt tillräckligt att göra en beskrivning i ord. Även om vissa analyser måste göras före utgången av 2004 behöver de inte vara kompletta. Kompletteringar och omarbetningar kan och bör göras även efter den första rapporteringen och inför sammanställningen i förvaltningsplanen 2009 arbetet är cykliskt! En mall för den information som ska rapporteras samt förslag till rapporteringsformat finns för de specifika analysresultaten: Rapportering 2005 Analysresultat Hur? Indikatorer på den ekonomiska betydelsen av vattenanvändning i avrinningsdistriktet Tabellerna 9.1a och 9.1b ( avsnittet om ekonomiska analyser) Trendprognos över viktiga socioekonomiska drivkrafter med påverkan på vattenstatusen Tabellerna 9.2a och 9.2b (Kapitel 9 Tabeller och Rapportering) Rapport om graden av kostnadstäckning i dagsläget, uppdelat åtminstone på hushåll, industri och jordbruk Tabell 9.3 (Kapitel 9 Tabeller och Rapportering,) Rapporteringen 2009 ska innehålla en uppdaterad version av rapporteringen 2005 samt information om vilka åtgärder som vidtagits för att de grundläggande åtgär- 22
derna ska kunna genomföras. Även den grad av kostnadstäckning som åtgärdsprogrammen medför ska redovisas. Rapportering 2009 Analysresultat Hur? Se rapporteringen från 2005 (ovan tabell) Tabellerna 9.1-9.3 De kompletteringar och förbättringar som gjorts av dataunderlaget ska inkluderas i förvaltningsplanen Alternativ 1: Analysmaterial som tagits fram för att möjliggöra prissättning av vattentjänster samt planerad finansiering av åtgärdsprogrammen Sammanställning av relevant material från analysarbetet med åtgärdsprogrammen Alternativ 2: Redovisning av anledning till att åtgärder inte har vidtagits för att möjliggöra prissättning av vattentjänster En uppdaterad version av rapporten för 2005 års redovisning av graden av kostnadstäckning, uppdelat åtminstone på hushåll, industri och jordbruk Tabell 9.3 (Kapitel 9 Tabeller och Rapportering, 3) 9.3.7.1 NIVÅ II INDIKATORER PÅ VATTENANVÄNDNINGENS EKONOMISKA BETYDELSE Tabell 9.1 innehåller både ekonomiska och fysiska data: 9.1a ger information per vattentjänst och sektor i absoluta tal, medan 9.1b ger information per vattentjänst och sektor som en andel av andra sektorers vattenanvändning. Detta gör det möjligt att relatera vattenanvändning till de ekonomiska indikatorerna, exempelvis kan en sektors andel av det totala vattenuttaget jämföras med sektorns andel av den totala omsättningen. 23
Tabell 9.1a Ekonomisk analys av vattenanvändning: miljöekonomisk profil (absoluta tal) Indikator Jordbruk Enskilda och anslutna till det kommunala nätet Industri (uppdelat enligt NACE-koder) Hushåll Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Produktionsvärde (kr) - - Förädlingsvärde (kr) - - Omsättning (kr) Antal brukare Antal anställda (heltid) - - Antal hushåll - - - - Hushållens inkomst (kr) - - - - Uttag (m 3 ) Uppdämning (m 3 ) Lagring (m 3 ) Rening (m 3 ) Distribution (m 3 ) Insamling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut till grundvatten (m 3 ) Återförsel rent vatten (m 3 ) Utsläpp till vatten, ämnen q ij (kg) Annan väsentlig påverkan 24
Tabell 9.1b Ekonomisk analys av vattenanvändning: miljöekonomisk profil (uttryckt som % av totalt, radvis) Yt- och grundvatten Indikator Jordbruk Enskilda och anslutna till det kommunala nätet Industri (uppdelat enligt NACE-koder) Hushåll Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Enskilda Anslutna till det kommunala nätet Produktionsvärde (kr) - - Förädlingsvärde (kr) - - Omsättning (kr) Antal brukare Antal anställda (heltid) - - Antal hushåll - - - - Hushållens inkomst (kr) - - - - Uttag (m 3 ) Uppdämning (m 3 ) Lagring (m 3 ) Rening (m 3 ) Distribution (m 3 ) Insamling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut till grundvatten (m 3 ) Återförsel rent vatten (m 3 ) Utsläpp till vatten, ämnen q ij (kg) Annan väsentlig påverkan 9.3.7.2 PROGNOS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA DRIVKRAFTER MED PÅVERKAN PÅ VATTENSTATUSEN Tabell 3.2a beskriver vilka huvudgrupper (av drivkrafter) och individuella drivkrafter som är viktiga i avrinningsområdet/distriktet (de första två kolumnerna), hur de förväntas utvecklas fram till 2005/2010/2015 (tredje kolumnen), hur drivkrafternas utveckling kan beskrivas matematiskt (fjärde kolumnen), vilka ämnen som påverkas direkt och indirekt av drivkraften (femte och sjätte kolumnerna), samt vilken effekt drivkrafterna förväntas ha på de ämnen som påverkas direkt och indirekt (sjunde och åttonde kolumnerna). 25
Tabell 9.2a Utveckling och förändring av drivkrafter och utsläpp T.ex. år 2005 Viktiga drivkrafter Trolig utveckling till år 2005 Typ av funktion Direkt verkan Indirekt verkan på ämnena q j,j Direkt effekt på utsläpp av ämnena q j,j Indirekt effekt på utsläpp av ämnena q j,j *Huvudgrupp *Individuell drivkraft **, %, kvalitativt, eller N Linjär, exponentiell etc. Utsläppsämnen q i,j Utsläppsämnen q i,j, %, kvalitativt, eller N, %, kvalitativt, eller N Noteringar * Huvudgrupp, individuella drivkrafter och ämne (miljöparameter, se prognosverktyget) ska hämtas från prognosverktyget ** Förslag på hur förändringen kan beskrivas ( N betyder absoluta tal) T.ex. år 2010 Viktiga drivkrafter Trolig utveckling till år 2005 Typ av funktion Direkt verkan Indirekt verkan på ämnena q j,j Direkt effekt på utsläpp av ämnena q j,j Indirekt effekt på utsläpp av ämnena q j,j Huvudgrupp Individuell drivkraft, %, kvalitativt, eller N Linjär, exponentiell etc. Utsläppsämnen q i,j Utsläppsämnen q i,j, %, kvalitativt, eller N, %, kvalitativt, eller N Notering: Huvudgrupp, individuella drivkrafter och ämne (miljöparameter, se prognosverktyget) ska hämtas från prognosverktyget 26