Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät

Årsredovisning 2013

Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 45/10 kv-station Energiproduktion och -import GWh 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat från fossila bränslen Lokalproducerat förnybart

Innehåll 2 3 VD:s översikt 4 14 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 9 Elmarknaden 9 Personal 9 Anläggningsverksamhet och investeringar 10 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 13 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning 16 17 Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen 21 22 Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan 24 25 Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter 27 Revisionsberättelse Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri 2014 28 Förvaltning 28 Personal

2 VD:s översikt Bolagets sextonde verksamhetsår är avslutat. Året var det första under min tid som VD utan avbrott från Sverige och antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt tre stycken (12 stycken 2012). Den totala åländska elförbrukningen minskade med 0,8 procent och den i stamnätet överförda volymen minskade med 0,7 procent i förhållande till 2012. Den i stamnätet överförda elen har minskat på grund av att förbrukningen har minskat. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2012 men ändå varmare än normalåret. I medeltal har förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,3 procent. Fredagen den 18 januari mellan klockan 10 och 11 inträffade årets högsta timeffekttopp, 64,0 MWh/h. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen är 66,3 MWh/h och härstammar från 2011. Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekt- och energiutvecklingen följer Kraftnät Åland Ab:s prognoser. Detta år inleddes projektet ÅL-Link på riktigt. Under vintern inleddes arbetet med att bygga fundament för stolpar tillhörande den nya 110 kv-ledningen. Markförhållandena är besvärliga på många stolpplatser. Alla inblandade antog utmaningen och fann innovativa lösningar så att flera fundament kunde gjutas under vintern. Under våren tecknades kontrakt för markarbetena i Nådendal och arbetena kunde inledas under sommaren. Tomten med infartsväg stod klar och instängslad under hösten. Då var också lokalkraftförsörjningen klar. Fingrid bygger samtidigt sin nya 110 kv elstation i Nådendal till vilken vår anläggning skall anslutas. Beslut om att bygga elstationen i Tellholm togs och markinköp verkställdes under sommaren. Under hösten fortsatte arbetena med stolpfundamenten och kontrakt skrevs för markarbetena i Ytterby, som inleddes efter årsskiftet. Upphandling av stations- och ledningsbyggnadsentreprenaderna genomfördes och den 2 december undertecknades kontrakten med Eltel Networks Oy. Tidigt under året uppdagades problem med det beviljade förläggningstillståndet för sjökabeln på rikssidan. Under hela året pågick en process tillsammans med yrkesfiskarna, deras intresseorganisationer, Trafi och berörda myndigheter för att åstadkomma en bättre lösning för fiskeriverksamheten. Parterna kom överens och ändringsansökan skickades in i slutet av året. Vissa kompletteringar gjordes dock efter årsskiftet och ansökan kunde kungöras i februari. Tillståndsprocessen pågår och inkomna kommentarer från ett antal vattenägare har bemötts. Regionförvaltningsverket avgörande torde vara nära förestående, vilket är nödvändigt för projektet. Baserat på idag kända fakta håller både de ekonomiska kalkylerna och tidplanen för projektet. För att skapa förutsägbarhet och trygghet knöts det under 2013 lyfta 30 miljoner euros-lånet hos Nordiska Investeringsbanken till 10-årig fast ränta. Diskussioner om marknadslösning i syfte att tillvarata transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder har förts. Ett backslag i dessa strävanden kom i höstas då Vattenfall Eldistribution Ab meddelade att de inte kan förändra tariffen i Senneby så att transitering möjliggörs och att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Kapaciteten är efterfrågad och det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Tills detta är löst kan likströmsförbindelsen enbart drivas som en ren reservförbindelse. Frågan måste hanteras på det politiska planet för att få en lösning då ingen av de inblandade parterna har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Utöver ÅL-Link projektet har arbetet med ledningen Storby Västanträsk pågått. I Västanträsk har utefältet byggts om för att kunna ta emot den nya ledningen. På ledningssidan har rörläggning vid ilandtagningsplatser utförts och Ålands Elandelslag inledde friledningsbyggnationen med de nya kompositstolparna. Reservkraftsituationen var bättre än året innan eftersom tillgängligheten var bättre. Inför 2014 slöts ett nytt reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 med Mariehamns Energi Ab. Den tillhandahållna kapaciteten är i förhållande till tidigare avtal sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. Under året vidtogs åtgärder för att kompensera bortfallet av effekt genom att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. Det finns dock ett permanent reservkraftunderskott tills ÅL-Link är i drift, som våra ägare och kunder accepterar. Inga beslut tas gällande utbyggnad av förnybar elproduktion på Åland förrän stödformerna

3 Kontraktsteckning med Eltel Networks Oy den 2 december 2013. Övre raden från vänster: Sven-Anders Eriksson (Kraftnät Åland Ab (KN)), Henrik Sandqvist (KN), Christer Åberg (Eltel Networks Oy (Eltel)), Ari Eskola (Eltel), Kari Nieminen (Eltel), Malin Sjöqvist (Pöyry Swedpower AB (Pöyry)) och Claes Malcolm (Pöyry). Undre raden från vänster: Jan Kahlroth (KN), Roger Slotte (KN), Torsten Silvander (Eltel) och Tapio Leskinen (Eltel). klargjorts. Ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet verkar möjligt på vissa villkor. Såvida ett attraktivt stödsystem införs kommer aktörerna att vilja förverkliga de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba så snabbt som möjligt. Eftersom Tellholm elstation byggs inom projektet ÅL-Link torde det inte vara några större problem för Kraftnät Åland Ab att bygga vindkraftanslutningen i Tellholm till dess den behövs. 2013 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 6 procent och rörelsevinsten 583 776 euro över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på 395 107 euro. Orsak till detta var högre nettointäkter från balanstjänsterna, lägre personalkostnader, lägre avskrivningar, lägre övriga kostnader på grund av mindre inköp av främmande tjänster, varor och förnödenheter samt lägre räntekostnader för ÅL-Link-projektet. Vid årsskiftet var vi 14 anställda. Jag vill tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2014 Jan Kahlroth, VD

4 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 294,0 GWh mot 296,4 GWh år 2012, en 0,8-procentig minskning. Den i stamnätet överförda volymen var 279,5 GWh mot 281,4 GWh 2012, överföringen i stamnätet minskade med 0,7 procent. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 215,0 GWh (212,4 GWh 2012). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,8 GWh (19,7 GWh 2012). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 45,9 GWh (48,5 GWh 2012) och från fossilbränslebaserad elproduktion 0,8 GWh (0,8 GWh 2012). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 58,2 GWh (61,4 GWh 2012). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,8 procent mot 20,7 procent år 2012 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 2,2 GWh el (2,0 GWh, 2012). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 20,6 procent, år 2012 var motsvarande del 21,4 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 161,3 GWh (161,3 GWh 2012), Mariehamns stads elverk 104,4 GWh (106,8 GWh 2012), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,6 GWh (2,7 GWh 2012) och stamnätsförlusterna uppgick till 11,3 GWh (10,7 GWh 2012) eller 4,0 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 0,8% 0,9% 3,8% 0,3% 19,8% 6,0% 36,3% 73,1% 59,0% Procentuell fördelning av elanskaffningen (294 GWh) Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Procentuell fördelning av elförbrukningen (294 GWh) Mariehamns stads elverk Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel

Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2012 Resultat 2013 MWh % av inmatn./ uttag MWh % av inmatn./ uttag Ändring i % jämfört 13/12 Summa elenergiinmatning 281 438 100,0 279 488 100,0 0,7 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 212 431 75,5 214 954 76,9 1,2 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 19 685 7,0 17 754 6,4 9,8 Lokal produktion i stamnätet fossil 823 0,3 837 0,3 1,7 Lokal produktion till stamnätet vind 48 498 17,2 45 944 16,4 5,3 5 Summa elenergiuttag och export 281 438 100,0 279 488 100,0 0,7 Mariehamns stads elverk 106 789 37,9 104 352 37,3 2,3 Ålands Elandelslag 161 273 57,3 161 262 57,7 0,0 Mariehamns Energi Ab 2 714 1,0 2 591 0,9 4,5 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel 10 652 3,8 11 276 4,0 5,9 Export 10 0 7 0 33,3 Kraftbalans 2013, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet

MWh/h 70 Medeleffekter per vecka 2013 60 6 50 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2013 års högsta timeffekttopp var 64,0 MWh/h och inträffade mellan klockan 10 och 11 fredagen den 18 januari. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som uppmättes till 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distri butionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effektutvecklingen är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Sverigekabeln när helst det inträffar. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 9 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2012 var 2013 som helhet 7 procent varmare. Endast månaderna januari, mars och april var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 1,3 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt tre stycken (12 stycken 2012). Inget avbrott på Sverigekabeln under året. Den 12 april löser jordfelsskyddet för 10 kv-skenan ut transformatorbrytarna i Kumlinge elstation. Samtidigt löser också Lappoledningens brytare i samma station. Okänd felorsak. Avbrottet varade 17 minuter. Den 21 november löser skenskyddet åter ut bägge transformatorbrytarna i Kumlinge och ledningsskyddet för Lappoledningen löser samtidigt ut linjebrytaren. Brytarna löser sedan efter inkoppling i flera repriser och allt är stabilt igen efter 3,5 timmar. Orsaken är inte känd. Det var hård nordlig vind vid störningstillfället. Den 1 december löser skenskyddet igen ut bägge transformatorbrytarna i Kumlinge samtidigt som ledningsskyddet för Lappoledningen löser ut linjebrytaren. Brytarna löser sedan efter inkoppling i flera repriser och allt är stabilt igen efter fyra timmar. Orsaken är inte känd. Det var hård nordlig vind vid störningstillfället. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar våren 2014 och efter detta kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd.

7 Vidar Liljeroos sista arbetsdag i driftcentralen I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten varit tillräcklig och parterna kom i nättjänstavtalet 2013 överens om att Kraftnät Åland Ab är befriad från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka el behovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Samma överenskommelse finns också i nättjänstavtalen för 2014. Lösningen har förespråkats i ägardirektiv från Ålands land skaps regering. Med tanke på den effektutveckling vi haft de senaste åren är sannolikheten numera större för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med likströmsförbindelsen till riket. Förbindelsen skall enligt ingånget kontrakt vara klar för övertagande i november år 2015. För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har ett nytt reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 ingåtts med Mariehamns Energi Ab. Kapaciteten Mariehamns Energi Ab tillhandahåller är i förhållande till tidigare Utbyggnad av 45 kv-delen i Västanträsk

/MWh Stamnätskostnader 2000 2013 24 22 8 20 7,7 9,9 18 6,6 7,6 8,2 8,5 7,1 7,4 16 6,7 6,2 14 12 10 6,1 1,2 0,4 1,1 0,5 3,4 6,5 1,3 0,4 6,2 6,2 1,5 1,2 0,5 0,5 1,4 0,5 3,8 1,9 0,4 3,9 1,2 0,4 3,9 1,9 0,3 2,6 1,4 0,5 2,7 2,3 0,6 3,5 2,0 0,5 4,3 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 8 3,5 3,4 3,4 3,8 2,4 2,6 2,3 2,2 6 4 2 3,1 1,5 4,9 4,7 2,6 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 2,1 2,2 5,3 5,4 6,1 6,2 7,1 2,0 5,4 6,2 2,0 2,0 5,6 5,5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Reservkraftskostnader Sverigekabeln Regionsnätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Fortum Sähkönsiirto Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. I syfte att kompensera bortfallet av effekt från Mariehamns Energi Ab har åtgärder vidtagits för att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. I Finby har en kompenseringsanläggning byggts och inmatningen från riket beräknas kunna ökas till cirka 12 MW vid en ödriftsituation. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle gjordes för första gången OFS, efter beställning via Pratt & Whitney. Detta fungerade bra och blir troligen den framtida modellen. Vid årsservicen konstaterades att bränslet i cisternerna innehåller bakterier och behöver behandlas. Verkställighetsdelen av likströmsförbindelsen till riket, projekt ÅL-Link, har inletts. Markarbetena i Nådendal är klara, markarbetena i Ytterby har inletts, markområde i Tellholm för den nya elstationen inköpts. ABB har inlett sina aktiviteter, främst på planerings- och inköpssidan och i enlighet med kontraktet fakturerat två rater. Under året har planeringen för upphandlingen av utbyggnad av 110 kv-nätet Tingsbacka Ytterby Norrböle samt ombyggnad av befintlig 45 kv-ledning Tingsbacka Norrböle i samma stolpar som den nya 110 kv-ledningen gjorts. Vidare har planeringen för upphandlingen av den nya elstationen i Tellholm, utvidgningen av Norrböle elstation samt ombyggnaden av Norrböle elstation även utförts. Upphandlingen av dessa projekt gjordes sedan under hösten och Eltel Networks Oy vann anbudstävlingen i båda fallen och kontrakt skrevs med dem den 2 december. Det första lånelyftet på 30 miljoner euro hos Nordiska Investeringsbanken lyftes i januari och den andra och sista delen av 60 miljoner euros-lånet skall lyftas före den 31 mars 2014. De första två stödraterna har baserat på Kraftnät Åland Ab:s redovisning av investeringskostnader utbetalats. På tillståndssidan har en ändringsansökan till Regionförvaltningsverket beretts på grund av att tillstånd beviljats på fel sträckning och med anledning av missnöje från yrkesfiskare. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. Ingen lösning på frågan har kunnat nås och Vattenfall Eldistribution AB har även meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan

på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Mariehamns Energi Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2013 uppgick denna mängd till 11 276 MWh motsvarande 4,0 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2012 var förlustenergin 10 652 MWh och den relativa förlusten 3,8 procent. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2013 2020. Vid årets slut fanns 23075 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 161 ton CO 2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var högre 2013 än 2012. Medelårspriset för Sverige i snitt 3 var 39,45 euro/mwh, motsvarande för 2012 var 32,32 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 22 procent högre än året innan. Det högre spotpriset ökade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Antalet anställda var vid årets slut 14 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 28 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I det pågående linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades 601 339 euro och i stationsombyggnaden i Väs- 9 110- och 45 kv-ledningar 110 kv Kabel Friledning Sandviken Tellholm 240 mm²cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm²al 15,7 km Senneby Sandviken 400 mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka Godby 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm²al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle Svinö 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby Västanträsk 99 mm²al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby Svinö 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 2 240 mm²al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm²al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km

Transformatorstationer 10 Transformatorer Brytare Utgående Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 110 kv och 45 kv 10 kv-ledning Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 3 st 110 kv 2000 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 2009 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 7 st 110 kv 2000 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 8 st 45 kv 2009 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1987 Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2002 Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 2 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk 5 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 %/ 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Utgående Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 20 kv 20 kv-ledning Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67% 1 st 3 st 2007 tanträsk investerades 339 287 euro för den aktuella ledningen. Stationen i Finby utvidgades med ett 45 kv-fack innehållande kompenseringsutrustning för att möjliggöra större uttag från Gustavs till en kostnad av 51 434 euro. I Svinö och Sottunga slutfördes installationen av nollpunktsutrustning till en kostnad av 13 726 euro. I stationerna Centrum och Storby investerades 5 988 euro. I Tingsbacka och Senneby investerades 81 684 euro i de sista två styrda 110 kv-brytarna, varav Tingsbacka gjordes helt klar. Värme-/kylutrustningen i mät- och manöverbyggnaden byggdes om för 5 850 euro. I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades 160 069 euro i fjärrkont roll uppgradering, nya elmätare och Wimax-nätutbyggnad. Inom mätinstrument och verktyg investerades 1 055 euro. Kontorsutrustning inköptes för 952 euro. Under pågående anskaffningar investerades 9 711 883 euro i projektet ÅL-Link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket. För detta projekt utbetalades 7 800 000 euro i investeringsstöd under året. Totalt investerades 10 973 267 euro exklusive investeringsstöd. Ekonomi 2013 års resultat blev bättre än budget. Högre nettointäkter från balanstjänsterna, lägre personalkostnader på grund av färre anställda och högre andel aktiverade löner, lägre avskrivningar, lägre övriga kostnader på grund av mindre inköp av främmande tjänster, varor och förnödenheter samt lägre räntekostnader var de främsta orsakerna till det bättre resultatet.

11 Utbyggnad med kondensatorbatteri i Finby elstation Intäkterna från nättjänsterna ökade med 9,9 procent från 6 561 380 euro år 2012 till 7 214 170 euro. Ålands Elandelslag debiterades 4 504 078 euro, motsvarande 27,93 euro/mwh (25,38 euro/mwh 2012) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades 2 492 733 euro, vilket motsvarar 23,89 euro/mwh (21,26 euro/mwh 2012). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 2 302 euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har minskat med 1,6 procent och utgjorde 707 206 euro. Mot intäkterna ställs inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADBkostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt 47 912 euro och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var 7 969 288 euro, vilket är 8,4 procent högre än år 2012. Kabeldike i Hammarland

12 Övriga rörelseintäkter utgjorde 32 313 euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 3 407 098 euro och ökade med 4,2 procent i jämförelse med år 2012. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var 499 564 euro. Detta motsvarar ett medelpris på 44,3 euro/mwh mot 43,2 euro/ MWh år 2012. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 835 482 euro. Beställd effektkraft kostade 53 359 euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 1 440 150 euro i nätavgifter mot 1 411 168 euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 561 973 euro. Vid provkörningar och planerade avbrott förbrukades bränsle till ett värde av 15 693 euro, samt till blackstartdieseln i Ringsböle införskaffades bränsle för 879 euro. Personalkostnaderna har minskat med 3,3 procent i förhållande till 2012 och utgjorde 974 827 euro. Minskningen beror främst på ökade löneaktiveringar. Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 398 450 euro. Övriga rörelsekostnader, totalt 732 556 euro, har minskat med 8,3 procent jämfört med 2012. Kostnader för varor och förnödenheter var 109 925 euro, varav drifts- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var 396 244 euro och dessa var 1,5 procent högre än 2012. De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt 99 836 euro, samt hyror 139 128 euro. Bland reparationer och underhåll är kostnader för röjning av ledningsgator den största kostnaden. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för 13 622 euro samt övriga tjänster för 1 813 euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 23 328 euro. För specialisttjänster har erlagts 17 071 euro. ADB-kostnaderna var 30 380 euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var 71 066 euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för 35 618 euro, representation och marknadsföring 507 euro, försäkringspremier 117 180 euro samt övriga kostnader 29 210 euro. Rörelseresultatet visar en vinst på 1 488 669 euro mot 907 751 euro året innan. Finansiella intäkter om 188 761 euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från 225 040 euro till 1 072 139 euro år 2013. Övriga finansiella kostnader var 75 106 euro, till största delen utgörande avgifter vid lånelyft. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 530 186 euro mot en vinst på 689 719 euro år 2012. Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 530 051 euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från 6 708 655 euro per den 31.12.2012 till att vid detta bokslut utgöra 7 238 706 euro. Bolagets långsiktiga målsättning är att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2013 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 21,3 procent av de materiella tillgångarna 2013. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om 20 636 207 euro. Långfristigt främmande kapital är 38 857 198 euro och kortfristigt 3 723 183 euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från 37 239 025 euro till 55 252 587 euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är 364 640 euro. Bolaget visar en 19,7-procentig soliditet mot 28,2 procent året innan. Stationsområdet i Nådendal Bolagets aktier Bolaget har 32 026 aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel.

Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Efter räkenskapsperiodens utgång har ägaren Ålands landskapsregering tagit beslut om nyemission av 29 728 aktier i Kraftnät Åland Ab. Ålands landskapsregering har tecknat samtliga aktier och i enlighet med emissionsbeslutet och inbetalt teckningspriset för 22 296 aktier, totalt 3 749 918 euro, i februari 2014. Emissionen är införd i Handelsregistret. Aktiebetalningen av resterande 7 432 aktier till ett värde av 1 249 973 euro, genomförs 2015. Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Certifieringen av stamnätinnehavare i enlighet med EU-lagstiftningen görs även för Kraftnät Åland Ab. Den åländska ellagstiftningen har ändrats för att uppfylla EU-lagstiftningen och som en följd av detta skall Kraftnät Åland Ab ansöka hos den åländska elmarknadstillsynsmyndigheten om att fortsättningsvis godkännas som systemansvarig för stamnätet. Kraftnät Åland Ab kommer i samband med certifieringen att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Bolaget kommer härmed att påverkas av det nya europeiska regelsystemet med så kallade Grid codes med bland annat utökat rapporteringsansvar. Hur de kommande reglerna påverkar Kraftnät Åland Ab är ännu oklart och bolaget behöver följa med vad som sker på den fronten och där det är möjligt göra sin röst hörd. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. Arbetet med att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder pågår och målet är fortsättningsvis att öppna marknaden 2015. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Dubbleringen av transformatorkapaciteten i Senneby och Tingsbacka har gjort att överföringsledningen till Sverige kan nyttjas för 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Detta säkrar ordinarie kapacitet fram till 2021 2023 med prognostiserad utveckling. Under 2014 skall den sista av de utbytta brytarna tas i drift och i och med detta skall de nuvarande begränsningarna för parallelldrift vara borta. En förstärkning av Vattenfall Eldistribution AB:s nät är enligt dem nödvändigt för att ta ut full effekt och en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. Ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan i Senneby för att skapa möjligheter till transitering behöver intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftskostnaderna för Finlandskabel samt skapa nya intäktsmöjligheter. Utgående från hittills förda förhandlingar ser det ut som frågan först måste avgöras på det politiska planet för att en lösning skall kunna implementeras. När det gäller projektet ÅL-Link har nu alla större kontrakt tecknats och den totala kostnadsbilden framgår. Det ser ut som att totalkostnaden hålls inom den ursprungliga ramen med en viss marginal. Osäkerhetsfaktorer är främst tilläggskostnaden för nerspolning av kabel på vissa ställen på rikssidan, något som tillkommit på grund av hänsyn till fiskeintressen. De aktuella områdena för nerspolning är kända och har angivits i ändringsansökan till tidigare givet tillstånd enligt vattenlagen. Tillståndsändringen är under behandling och det finns därmed en viss osäkerhetsfaktor till denna del. Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under 2013. Reservkraftbrist kommer att råda fram till Finlandskabeln är klar. I syfte att öka kapaciteten genom att höja överföringsförmågan på förbindelsen från Gustavs, så att även Finby elstation i en ö-driftsituation skulle kunna försörjas österifrån, har stationen i Finby utvidgas med en kompenseringsanläggning. Finlandskabelprojektet har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån Fundament för knutpunkt Ingby 13

14 en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det lyfta lånet har bundits för att uppnå förutsägbarhet. I vilken omfattning räntan på lånerat två skyddas avgörs under 2014. Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande situation utan lösning på tariffrågan i Senneby ser det ut som förbindelsen enbart kan drivas som en cold stand by, det vill säga startas upp vid behov. Diskussioner om vad detta innebär och vilka andra möjligheter det finns för ett bättre utnyttjande förs med Fingrid Oyj och utgången av dessa förhandlingar kommer att klarna under 2014, då även nödvändiga avtal parterna emellan sluts. Såvida en lösning på tariffrågan i Senneby kan åstadkommas behövs i snabb ordning en förändring av nuvarande åländska elmarknadslösning. Denna elmarknadslösning bör också beakta de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Osäkerhet råder fortfarande om stödformerna för utbyggnad av den åländska vindkraften. Uppnås en lösning som innebär att de åländska aktörerna erbjuds liknande förutsättningar som aktörerna på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten att ta fart. Elstationen i Tellholm skall då snabbt byggas ut för vindkraftinmatning. Med gynnsamma framtida stödformer kan på sikt det bli intressant med den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som nu lagts på is. Byggande av anslutningen i Tellholm samtidigt som ÅL-Link och alla andra pågående projekt kommer att bli en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 procent av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. Förverkligandet av ÅL-Link-projektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Avgörande för val av framtida organisation är hur den nya förbindelsen skall drivas och underhållas. Ändringar i organisationen utifrån idag kända fakta har inletts. Ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att vara klar för drift 2014. Vidare kommer de inköpta nollpunktsreaktorerna för Västanträsk och Eckerö att tas i drift 2014. För att förverkliga dessa projekt behövs likvida medel och lånebördan utökas i enlighet med behov och utnyttjande beviljade landskapsgarantier. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 1970-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2013 2020. De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor och kommer att växa ytterligare. Räntenivån har de senaste åren sjunkit, vilket påverkat bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen samt det lyfta lånet hos NIB för ÅL-Link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar, och då särskilt centrala anläggningsdelar, kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är 47 114,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas.

Resultaträkning Not 1.1 31.12.2013 1.1 31.12.2012 EUR EUR OMSÄTTNING 1 7 969 287,63 7 354 498,41 15 Övriga rörelseintäkter 32 312,94 3 391,36 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 3 391 405,51 3 261 398,67 Förändring av lager 15 692,96 9 033,25 Sa Material och tjänster 3 407 098,47 3 270 431,92 Personalkostnader 2 Löner och arvoden 805 694,58 833 090,80 Lönebikostnader Pensionskostnader 135 642,07 138 820,91 Övriga lönebikostnader 33 490,61 36 206,22 Sa Personalkostnader 974 827,26 1 008 117,93 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan 1 398 449,76 1 372 786,83 Sa Avskrivningar och nedskrivningar 1 398 449,76 1 372 786,83 Övriga rörelsekostnader 4 732 556,12 798 801,84 RÖRELSEVINST 1 488 668,96 907 751,25 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 188 761,75 5 618,39 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga 1 147 244,53 223 651,05 Sa Finansiella intäkter och kostnader 958 482,78 218 032,66 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 530 186,18 689 718,59 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 530 186,18 689 718,59 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens 530 051,01 689 718,59 Sa Bokslutsdispositioner 530 051,01 689 718,59 Inkomstskatt 135,17 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00

Balansräkning 16 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Not 31.12.2013 31.12.2012 EUR EUR Immateriella tillgångar 5 Immateriella rättigheter 602 791,06 6 092,53 Övriga utgifter med lång verkningstid 12 571,41 471,80 Sa Immateriella tillgångar 615 362,47 6 564,33 Materiella tillgångar 6 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter 669 619,86 560 442,46 Hyresrättigheter till fastigheter 51 004,33 49 552,33 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner 1 104 112,68 1 186 247,94 Transmissionsnät 13 344 642,34 13 390 825,94 Reservkraftsanläggning 4 325 626,67 4 587 926,16 Inventarier och fordon 59 397,84 81 817,20 Övriga materiella tillgångar 110 505,93 47 970,93 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 7 14 302 121,63 12 795 853,27 Sa Materiella tillgångar 33 967 031,28 32 700 636,23 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919,83 1 919,83 Övriga fordringar 32 066,07 32 066,07 Sa Placeringar 33 985,90 33 985,90 SA BESTÅENDE AKTIVA 34 616 379,65 32 741 186,46 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 364 640,38 380 333,34 Sa Omsättningstillgångar 364 640,38 380 333,34 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar 810 860,55 1 250 559,88 Övriga fordringar 357 066,85 2 298 766,93 Resultatregleringar 3 641,14 17 358,34 Sa Kortfristiga 1 171 568,54 3 566 685,15 Sa Fordringar 1 171 568,54 3 566 685,15 Kassa och bank 19 099 998,45 550 819,94 SA RÖRLIGA AKTIVA 20 636 207,37 4 497 838,43 SA AKTIVA 55 252 587,02 37 239 024,89

PASSIVA EGET KAPITAL Not 31.12.2013 31.12.2012 EUR EUR 17 Aktiekapital 5 386 386,53 5 386 386,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 5 433 500,89 5 433 500,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 7 238 705,51 6 708 654,50 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 7 238 705,51 6 708 654,50 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 8 Skulder till kreditinstitut 37 609 217,46 9 122 685,58 Övriga skulder 1 247 980,33 1 446 125,31 Sa Långfristigt 38 857 197,79 10 568 810,89 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 1 712 810,20 659 468,12 Leverantörsskulder 1 650 347,83 13 344 245,03 Övriga skulder 84 911,91 316 620,65 Resultatregleringar 275 112,89 207 724,81 Sa Kortfristigt 3 723 182,83 14 528 058,61 SA FRÄMMANDE KAPITAL 42 580 380,62 25 096 869,50 SA PASSIVA 55 252 587,02 37 239 024,89

Finansieringsanalys 18 Affärsverksamhetens kassaflöde: 1.1 31.12.2013 1.1 31.12.2012 Erhållna betalningar för försäljning 8 348 061,12 7 136 402,61 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 32 312,94 3 391,36 Betalda rörelsekostnader 5 061 864,84 4 923 911,90 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 3 318 509,22 2 215 882,07 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader 1 140 460,35 246 743,77 Erhållna räntor från affärsverksamheten 189 996,81 3 236,58 Erhållna dividender från affärsverksamheten 380,00 350,00 Betalda direkta skatter 135,17 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster 2 368 290,51 1 972 724,88 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 2 368 290,51 1 972 724,88 EUR EUR Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 12 959 765,33 1 917 039,76 Investeringar i placeringar 0,00 2 417,28 Investeringarnas kassaflöde (B) 12 959 765,33 1 919 457,04 Finansieringens kassaflöde: Upptagna långfristiga lån 30 000 000,00 0,00 Amortering av långfristiga lån 859 346,67 859 923,51 Finansieringens kassaflöde (C) 29 140 653,33 859 923,51 Förändring av likvida medel (A+B+C) 18 549 178,51 806 655,67 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 550 819,94 1 357 475,61 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 19 099 998,45 550 819,94 18 549 178,51 806 655,67

Bokslutsprinciper Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar 19 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Byggnader och konstruktioner... 20 år Transmissionsnät stamnät och optofibernät... 30 år elstationer och utrustning... 20 år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning... 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator... 20 år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.

Noter till resultaträkningen 20 1. Omsättning 31.12.2013 31.12.2012 Nättjänster 7 214 169,69 6 561 380,24 Balanstjänster 707 206,02 718 676,34 Övriga tjänster 47 911,92 74 441,83 Totalt 7 969 287,63 7 354 498,41 2. Personalkostnader 31.12.2013 31.12.2012 Löner och arvoden 885 552,72 861 203,08 varav är aktiverade som materiella tillgångar 79 858,14 28 112,28 Pensionskostnader 151 085,84 143 532,53 varav är aktiverade som materiella tillgångar 15 443,77 4 711,62 Övriga lönebikostnader 37 305,02 37 395,37 varav är aktiverade som materiella tillgångar 3 814,41 1 189,15 Totalt 974 827,26 1 008 117,93 3. Avskrivningar och nedskrivningar 3.1. Avskrivningar enligt plan 31.12.2013 31.12.2012 Immateriella rättigheter 3 301,47 8 888,09 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 853,15 544,06 Nyttjanderätter 4 412,00 4 321,90 Byggnader och konstruktioner 96 445,26 94 251,38 Transmissionsnät 973 045,05 933 402,71 Reservkraftsanläggning 262 299,49 262 299,49 Inventarier och fordon 38 218,34 50 547,53 Övriga materiella tillgångar 18 875,00 18 531,67 Totalt 1 398 449,76 1 372 786,83 4. Revisorns arvode 31.12.2013 31.12.2012 Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 6 348,80 6 835,00 6 348,80 6 835,00

Noter till balansräkningen 5. Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2013 262 465,53 77 111,35 339 576,88 Ökningar 1.1.13 31.12.13 600 000,00 13 952,76 613 952,76 Anskaffningsutgift 31.12.2013 862 465,53 91 064,11 953 529,64 21 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2013 256 373,00 76 639,55 333 012,55 Avskrivningar under perioden 3 301,47 1 853,15 5 154,62 Ackumulerade avskrivningar 31.01.2013 259 674,47 78 492,70 338 167,17 Bokföringsvärde 31.12.2013 602 791,06 12 571,41 615 362,47 6. Materiella tillgångar Jordområden och nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 1.1.2013 646 880,52 2 259 640,27 Ökningar 1.1.13 31.12.13 138 189,40 14 310,00 Landskapsbidrag 1.1.13 31.12.13 23 148,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2013 761 921,92 2 273 950,27 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2013 36 885,73 1 073 392,33 Avskrivningar under perioden 4 412,00 96 445,26 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 41 297,73 1 169 837,59 Bokföringsvärde 31.12.2013 720 624,19 1 104 112,68 Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning Anskaffningsutgift 1.1.2013 31 476 864,48 841 651,17 6 508 381,88 Ökningar 1.1.13 31.12.13 926 861,45 15 798,98 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2013 32 403 725,93 857 450,15 6 508 381,88 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2013 18 086 038,54 759 833,97 1 920 455,72 Avskrivningar under perioden 973 045,05 38 218,34 262 299,49 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 19 059 083,59 798 052,31 2 182 755,21 Bokföringsvärde 31.12.2013 13 344 642,34 59 397,84 4 325 626,67

Noter till balansräkningen 22 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2013 219 826,13 12 795 853,27 54 749 097,72 Ökningar 1.1.13 31.12.13 81 410,00 9 283 120,36 10 459 690,19 Landskapsbidrag 1.1.13 31.12.13 7 776 852,00 Anskaffningsutgift 31.12.2013 301 236,13 14 302 121,63 65 208 787,91 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2013 171 855,20 0,00 22 048 461,49 Avskrivningar under perioden 18 875,00 0,00 1 393 295,14 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 190 730,20 0,00 23 441 756,63 Bokföringsvärde 31.12.2013 110 505,93 14 302 121,63 33 967 031,28 7. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 31.12.2013 31.12.2012 Elstationsutbyggnad 961 169,80 758 043,06 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 8 533,00 11 533,00 Projekt likströmsförbindelse 13 196 275,79 12 013 041,55 Fjärrkontrolluppdatering 28 593,26 13 235,66 Vimaxutbyggnad 64 043,79 0,00 Mätarbyte 43 505,99 0,00 Totalt 14 302 121,63 12 795 853,27 8. Främmande kapital 8.1. Långfristigt främmande kapital 31.12.2013 31.12.2012 Skulder till kreditinstitut 37 609 217,46 9 122 685,58 Skuld till Ålands landskapsregering 1 153 288,79 1 345 503,55 Skuld till övriga 94 691,54 100 621,76 Totalt 38 857 197,79 10 568 810,89 8.2. Lån som förfaller senare än efter fem år 31.12.2013 31.12.2012 Skulder till kreditinstitut 31 555 345,46 6 484 813,82 Övriga skulder 455 264,68 652 810,29 Totalt 32 010 610,14 7 137 624,11

Säkerheter och ansvarsförbindelser Givna säkerheter 23 31.12.2013 31.12.2012 För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Genomsnittliga antalet anställda 31.12.2013 31.12.2012 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,00 15,00 Totalt 14,00 15,00

Utsläppsrätter, ton CO 2 24 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut 12.2.2008, inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Mariehamns Energi Ab: 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Gasturbin GT100 Ringsböle 7 012 7 010 7 010 7 010 7 010 0 Tilldelning från Mariehamns Energi Ab 488 488 488 488 488 Total tilldelning 7 500 7 498 7 498 7 498 7 498 0 0 Kraftnät Åland Ab:s CO 2 -utsläpp från total produktion inklusive Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab: 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Gasturbin GT100 Ringsböle 517 717 297 250 91 160,8 Ringsböle Dieselgenerator 1 1 2 1 1 0,4 Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion 674 717 366 264 470 315 Totala utsläpp 1 191 1 435 664 515 562 476 Kraftnät Ålands överskott från tilldelning 6 309 6 063 6 834 6 983 6 936-476 Summa överskott från tilldelning 6 309 8 372 15 206 16 189 23 125 22 598 Försäljning 23.4.2008 3 000 Försäljningsvärde 23.4.2008 17,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 53 790 Försäljning 21.5.2008 1 000 Försäljningsvärde 21.5.2008 25,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 25 430 Försäljning 14.1.2010 6 000 Försäljningsvärde 14.1.2010 13,11 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 78 480 Försäljning 30.5.2012 50 Försäljningsvärde 30.5.2012 6,82 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0 /ton CO 2 Värde försäljning 341