5-6 F E B R U A R I 2 013 I Ö R E B R O

S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 2 013 S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 5-6 F E B R U A R I 2 013 I Ö R E B R O

Överst från vänster: Johan Eklund, Elisabeth Svantesson, Anna Lena Bohm, Eskil Wadensjö och Ebba Hagander Mir. KOMPETENSFÖRSÖRJNING FÖR TILLVÄXT Sveriges tillväxt hämmas av matchningsproblem på arbetsmarknaden. Trots arbetslöshet råder brist på kompetens inom många områden. Johan Eklund, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum framhöll Beveridgekurvan som en utmärkt indikator på hur bra kompetensförsörjningen och matchningsprocessen fungerar på marknaden. Studerar man Sveriges kurva visar sig ett mönster. Matchningen på arbetsmarknaden har långsamt försämrats från 80-talet och framåt, sa Johan Eklund. Elisabeth Svantesson, ordförande arbetsmarknadsutskottet (m), menade att det handlar om att hålla två bollar i luften: Å ena sidan har Sverige vuxit sig starkt med öppna gränser, export och konkurrenskraft. Å andra sidan har vi många som befinner sig utanför arbetsmarknaden, sa hon. Elisabeth Svantesson lyfte även fram flera insatser som regeringen gjort, så som ny gymnasieskola, yrkeshögskola och regionala kompetensplattformar. Men hon höll med om att det finns ett matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Vi har hög arbetslöshet, ungdomar behöver utbilda sig inom de yrken som efterfrågar arbetskraft. Åtgärder för att lösa detta såg hon i en utbildning som möter behoven av arbetskraft, sänkta inkomstskatter, förändrat socialförsäkringssysten, arbetskraftsinvandring samt satsningar på infrastruktur och bostäder. Måttstocken förändras Eskil Wadensjö, professor vid Stockolms universitet, menade att vid en ekonomisk kris är det ofta nytillkomna på arbetsmarknaden och nyanställda som drabbas, främst ungdomar och utrikesfödda. Arbetslösheten går långsamt ned efter en kris, men det finns en tröghet. Så såg det historiskt ut efter kriserna på 20-, 30- och 90-talen. Eskil Wadensjö menar dock att vi ska vara försiktiga vid historiska jämförelser av arbetslösheten. Vi ändrar hela tiden sättet vi mäter på. Till exempel kan en heltidsstuderande gymnasieelev som via Arbetsförmedlingen söker sommarjobb räknas som arbetslös, sa Eskil Wadensjö. Ebba Hagander Mir, VD och grundare Diversity Group, jobbar med rekrytering med betoning på mångfald. Hon menade att många företag endast fokuserar på kompetens i rekryteringsprocessen. De ser mångfald som en icke-fråga. Men att komma från ett annat land är en kompetens i sig självt. Boven i dramat Diversity Group hjälper företag att se nyttan med mångfald. Ebba Hagander Mir menade att arbetsgivare är väldigt intresserade av utlandsföddas CV. De vill inte diskriminera, men ser språket som ett stort problem. De arbetsgivare som skapar en arbetsplats där det är ok att inte prata klockren svenska kommer ligga i framkant, sa Ebba Hagander Mir. I den följande paneldebatten utvecklades problematiken med kompetensförsörjningen. Många kan vittna om brist på kompetens och matchning. Detta trots hög arbetslöshet, sa Anna Lena Bohm, VD UniGuide och ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Hon menade även att arbetsrätt utgör ett problem vid omställning och tillväxt. De små företagen som växer får problem med kompetensväxling genom turordningsregler och stannar i sin tillväxt. Ofta är det ungdomar som får gå. Kompetens snarare än anställningsår borde gälla, menade Anna Lena Bohm. Ebba Hagander Mir höll med: Jag tror också att arbetsrätten är en bov i dramat. Företagare låter sina anställda jobba 50-60 timmar i veckan i stället för att rekrytera ny personal pga regleringarna.

SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Pontus Braunerhjelm, Annie Lööf, Madelene Sandström och Martin Andersson. SMÅFÖRETAGEN SOM TILLVÄXTMOTOR Under rubriken Småföretagen som tillväxtmotor talade näringsminister Annie Lööf på tisdagens eftermiddagspass. Annie Lööf inledde med att betona vikten av att alltid ha med sig betydelsen av företagare in i det dagliga beslutsfattandet. Hon talade om företagande som en del i ett kretslopp som leder till tillväxt, arbete och välfärd. Kretsloppet är lätt att förklara men alla har det inte i ryggraden, sa Annie Lööf. Hon menade att det nu var dags för regeringen att ta nästa kliv för att förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige. Vi har genomfört den första vågen av reformer under de senaste sex åren. Jag ser nu behovet av en framtida andra våg, inte bara för att stärka företagsklimatet utan även för innovationsoch entreprenörskapsklimatet. Generella förändringar Fokus i en andra våg bör ligga på åtgärder som är generella i sin omfattning, menade Annie Lööf. Hon nämnde planer på att reducera regelbördan och introduktionsjobb för nya på arbetsmarknaden. Annie Lööf vill ta bort den andra sjuklöneveckan för företag med upp till 50 anställda och även se en större flexibilitet vid uppsägningar i mindre företag. Turordningsregler leder till problem att behålla rätt kompetens. Undantagen från reglerna bör ökas från två personer idag till att omfatta nio, sa Annie Lööf. Martin Andersson, professor vid Circle Lunds universitet, var positiv till näringsministerns förslag. Forskningen trycker på just betydelsen av en bred ansats. Det finns en risk med för många undantag istället för att införa generella förändringar. Martin Andersson menade att de flesta framgånsrika svenska företag kommer från stora företag. De avlar sin egen konkurrens. Kan Sverige behålla sina stora företag finns goda chanser till avknoppningar, sa han. De företag som växer tenderar att ha anställda med längre utbildning, finns i regioner med stor konkurrens, har yngre anställda och är baserade på teknologi. Tittar vi på Sverige finns stora skillnader i nyföretagande mellan regioner. Detta har ar att göra med attityder och inställning till företagande och entreprenörskap i olika regioner, sa Martin Andersson. Svårt att påverka kulturen Pontus Braunerhjelm, professor och VD Entreprenörskapsforum, påpekade dock svårigheten med att påverka attityder och kultur. En nyligen genomförd studie av Östtyskland visar att samma regioner som var företagsamma i början på 1900-talet är det fortfarande. Normer är svåra att förändra, sa Pontus Braunerhjelm. Attityd och kultur är intressant. Jag tror inte att man kan kopiera Gnosjöandan. Men man kan kanske plocka kärnan ur kulturen, sa Annie Lööf. Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen, framhöll nya universitet och högskolor som viktiga för innovation och nytänkande. För att stödja de mindre företagens konkurrenskraft bör vi se över hur vår forskningspolitik ser ut och se till att högskolor och nya universitet får möjlighet att samarbeta med näringslivet. I en nyligen genomförd studie frågade KK-stiftelsen företagen vad de tyckte var viktigast för framtiden. De svarade tillgång till bra forskningsmiljöer som vill samarbeta med näringslivet. Det ansågs tre gånger viktigare än att skatterna ska sänkas, sa Madelene Sandström. Pontus Braunerhjelm framhöll också betydelsen av tydlighet i vad som ska driva den nya innovationsstrategin. Kanske är det dags för en ny skattereform med plattare skatter och större transparens.

FORSKNING OM REGIONALA TILLVÄXTFAKTORER OCH KLUSTER BELÖNAS MED 100 000 EURO Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina, tilldelas det världsledande Global Award for Entrepreneurship Research 2013. Feldman får priset för sin framstående forskargärning om innovationer, akademiskt entreprenörskap och faktorer som driver regional tillväxt. Prissumman är 100 000 euro. Årets Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas professor Maryann Feldman, Heninger Distinguished Professor in the Department of Public Policy at the University of North Carolina. Professor Maryann Feldman är mest känd för sin forskning inom innovationers geografi med fokus på just entreprenörskapets betydelse vid tillkomsten av regionala industrikluster. Professor Feldman har genom sin forskning bidragit till förståelsen av innovationsområden, kommersialisering av akademisk forskning och bidragande faktorer till teknologisk förändring och ekonomisk tillväxt, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University och ordförande i priskommittén. Professor Maryann Feldmans arbete har även haft betydande policyrelevans. Hon har talat inför amerikanska kongressen angående innovations- och entreprenörskapsrelaterade frågor och varit strategiskt rådgivare åt regionala och kommunala beslutsfattare såväl som entreprenörskapsorganisationer. Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas årligen en forskare som väsentligt bidragit till att öka kunskapen inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Priset är, med sin globala ansats och en prissumma på 100 000 euro, unikt i sitt slag. Prisets grundare är Entreprenörskapsforum, medgrundare Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medfinansiär VINNOVA och donator Melker Schörling. Global Award for Entrepreneurship Research delas ut vid en prisceremoni i Stockholm den 15 maj.

SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Sven-Olof Lodin och Annika Fritsch. SKATTER FÖR ENTREPRENÖRSKAP OCH TILLVÄXT I en diskussion om skattesystemets inverkan på entreprenörskap och små företag tog Annika Fritsch, Företagarnas skatteexpert och ledamot av Företagsskattekommittén, utgångspunkt i företagaren bakom företaget. Under de senaste 20 åren har fyra av fem jobb startats i små företag. Det är därför viktigt att det ges goda generella förutsättningar för företagen. Skatter är en viktig del i dessa menade Annika Fritsch. En sänkt bolagsskatt gör förstås en del, men en sänkt arbetsgivaravgift skulle betyda betydligt mer. Annika Fritsch berättade att Företagsskattekommittén gör en bred översyn av företagsbeskattningen men att entreprenören ännu inte står i fokus eftersom ägarskatter och arbetsgivaravgifter lämnats utanför. Ett förslag till investerarbidrag som ger skattelättnader för investeringar i små bolag har tagits fram och fler förslag är förstås under utarbetande i Företagsskattekommittén. Dessa får vi dock inte ta del av dessa förrän slutbetänkandet levereras i mars 2014. 1000 gånger bättre system behöver reformeras Sven-Olof Lodin, professor emeritus och ledamot av Företagsskattekommittén, gav sin syn på skatterna ur ett småföretagsperspektiv och framhöll vikten av reformer med generella regler. Sven-Olof Lodin var tveksam till upplägget av investeraravdraget eftersom han ansåg att träffsäkerheten är liten och att det är omöjligt att mäta effekterna efteråt. Det skattesystem vi har idag är 1000 gånger bättre än det vi hade före 1991. Men vi gör fel i tågordningen. Systemet borde byggas upp först för att sedan kompletteras med specialregler som motiveras utifrån den nya miljön. Att få mindre passande specialregler först är priset vi får betala för att vi har en koalitionsregering, avslutade Sven-Olof Lodin. Hindra möjligheterna att flytta vinster till skatteparadis! Melker Schörling, näringslivsprofil och styrelseordförande i bl a MSAB och Entreprenörskapsforum, var inbjuden att kommentera skattefrågorna och framhävde att han inte är skattespecialist utöver att han betalat mycket skatt under sina 42 år i näringslivet. Rent allmänt kan jag konstatera att reglerna för en företagsägare är väldigt bra men att skatterna på högre inkomster är för höga. En duktig person som arbetar i ett företag ska kunna spara pengar för att starta företag. Det är inte möjligt som det ser ut idag. På 90-talet undantogs 20 av de större svenska industriägarna från att betala förmögenhetsskatt vid innehav av minst 25 procent av aktierna i ett noterat bolag. Melker Schörling undantogs dock inte utan fick istället, med Lodins ord, ge förmögenhetsskatten ett ansikte. Det tyckte han inte var roligt då. Dock avstod han från alla propåer om krångliga konstruktioner i skatteparadis. Jag är glad nu att jag valde den vägen. Översmarta lösningar gör bara att företagandet råkar i vanrykte och pendeln svänger tillbaka till en mer negativ syn och sämre regler, menade Schörling. Min enkla erfarenhet är att systemet inte ska krånglas till för mycket, transparens, enkelhet och enhetlighet ska prägla ett skattesystem, avslutade han. Tydliga, enkla regler med enhetlig tillämpning Staffan Sundkvist, skattejurist och partner PwC, bekräftade Annika Fritschs bild, att skattesystemet utformats med storföretag och löntagare i fokus och att det därmed blir särregleringar runt de mindre företagen. Eftersom det finns flera hundra tusen småföretag borde särregleringarna gälla de stora företagen istället medan de generella bör vara utformade för de mindre. Stora företag har större möjligheter att ta kostnaderna för detta, hävdade Staffan Sundkvist. Småföretag och entreprenörer ägnar sig inte åt räntesnurror, man har lagstiftat med helt andra företag i huvudet. Bolagsskatten är inte så intressant för småföretagen, den enskilt största kostnaden är inkomstskatten och socialavgifter. Staffan Sundkvist fortsatte med att ge en känga till Skatteverket: Det behövs tydliga och enkla regler med enhetlig tillämpning, men det går inte alltid att lita på Skattverkets beslut. Ibland får ifrågasatta företag vänta tre -fem år på att ett ärende ska avgöras i domstol i väntan på att praxis skapas. Det behövs större rättssäkerhet i skatteprocessen, sa han.

Från vänster: Jens Schollin, Maria Strömme och Pontus Braunerhjelm NANOTEKNIKENS TUR ATT Nu är det nanoteknikens tur, sa Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, när hon berättade att grundläggande framsteg i vetenskap och teknik historiskt sett kommit två gånger per sekel. Dessa framsteg har skapat en massiv värdeökning och förändrat vårt sätt att leva radikalt. Vi har två stora utmaningar, fortsatte hon. Den ena är att klara den globala energiförsörjningen och den andra är att hantera att vi blir äldre, både samhälleligt och individuellt, och dessa måste vi möta på mycket kort tid. Under en timme tar den del av jordens yta som vetter mot solen emot lika mycket energi som hela jordens befolkning förbrukar på ett år. Nanotekniken kan användas för att absorbera olika delar av solspektrat genom nanotrådar. I framtiden kan vi därmed få billiga solceller som kan ta till vara på 50-80 procent av solenergin. Nanoteknologin är generisk, vilket innebär att när man väl hittat ett användningsområde för nanotekniken, finner man direkt andra användningsområden. På detta sätt har man börjat använda sig av samma typ av trådar som för solspektrat i bekämpningen av Parkinsons sjukdom. Möjligheter inom medicinteknik Nanopartiklar kan användas som läkemedelsbärare och transportera läkemedel till rätt ställe i kroppen.g enom att använda mesoporösa nanopartiklar kan hastigheten som läkemedlet laddas upp i kroppen bestämmas. Därmed skapas genvägar in i kroppen, berättade Maria Strömme. Hon berättade att i framtiden kommer vi att få se läkemedel och vacciner med mycket bättre precision och som anpassats till individen. Även diagnostiken är underutvecklad idag, menade Maria Strömme. I framtiden kommer vi att ha känslig diagnostik tillgänglig för allmänheten. Det blir billigt och du kommer kunna ha det tillgängligt hemma. Bland annat kommer vi med hjälp av nanoteknik enkelt kunna få svar på frågor som huruvida jag smittats av bakterier eller virus, eller om jag riskerar att få diabetes. Idag forskas det dessutom på om nanobioteknologi kan få förlorad mänsklig vävnad att växa ut igen. Det går t ex att bygga ledbrosk, vilket är intressant för äldre med utslitna leder. I framtiden menar Maria Strömme att det kommer att gå att ta fram injicerbar vävnad, så att t ex ett skallben kan återskapas med hjälp av en injektion helt utan opereration. Längre fram ser hon även att vi kommer att kunna bygga nya muskler, nerver och insulinproducerande celler, nanoteknologi kan göra det möjligt för förlamade att gå. Avslutningsvis gav Maria Strömme några reflektioner inför framtiden. Visst finns det också risker med nanotekniken, den

SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 REVOLUTIONERA VÄRLDEN kan t ex ge likadana skador på lungorna som asbestfibrer. Vissa nanopartiklar kan också gå genom huden. Vi vet lite om de långsiktiga riskerna, dagens riskbedömningsmetodik behöver utvecklas, valideras och standardiseras innan den tillämpas på nanomaterial. Vi måste också fundera över hur existerande lagstiftning ställer sig till nanoteknik, sa Maria Strömme. Dessutom behövs en strategi för hur vi nationellt bör jobba med nanoteknik. Vi har chansen att skapa en konkurrenskraftig position internationellt. Vi är världsledande när det gäller solcellsmaterial, men vi tillhör inte de ledande forskningsnationerna globalt sett. Det gäller att ta hand om och utveckla de områden vi är duktiga på, avslutade Maria Strömme. Atomslöjden är här Jens Schollin, rektor Örebro universitet, professor i pediatrik och samtidigt kliniker och medicinare, var inbjuden att kommentera Maria Strömmes anförande. Han inledde med att berätta att han främst jobbar med för tidigt födda, de han kallar nanomänniskorna. Det är en utmaning att dosera mediciner eller diagnostisera barn som bara väger 400 gram. Läkemedel är inte utprövade för den här typen av patienter, sa Jens Schollin. Jens Schollin höll med Maria Strömme om att den vetenskapliga utvecklingen går i steg och att det plötsligt sker ett paradigmskifte som ingen vet när det kommer. Utvecklingen har varit enorm under de senaste 20-30 åren. Nanotekniken eller atomslöjden är här, och vi vet att i framtiden kommer unga inte att acceptera den hälso- och sjukvård vi har idag. De kommer att gå till 7Eleven för att få sina blodprov tagna, menade Jens Schollin. Vi har många duktiga forskare i Sverige. Det är inte svårt för dem att starta företag. Problemet är att när företaget går tillräckligt bra, då vill riskkapitalisterna sälja och köparna finns i USA eller Kina. Det är ett problem att dessa företag försvinner från Sverige. Jens Schollin berättade vidare att nanotekniken kan utveckla så kallade neuroprotektiva läkemedel som gör att vi får friska hjärnor utan skador samt att skador kan förhindras. Vi har gått från Da Vinci till Nanoteknik. Vi har varit inriktade på enkla lösningar, nu behöver vi mer komplexa metoder för människan som är ett komplicerat system. Jens Schollin bekräftade även Maria Strömmes riskbedömning. Vi känner ännu till för lite om nanotekniken. Vi vet inte hur den påverkar kroppen, när den till exempel går in i huden om den finns i våra kläder. Vilka inflammatoriska processer utlöser det? Det är viktigt att nanotekniken inte bidrar till att skapa problem, avslutade Jens Schollin.

SÅ BRA ÄR FÖRETAGSKLIMATET GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR 2012 Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton, VD respektive VVD på Entreprenörskapsforum, presenterade Global Entrepreneurship Monitor, GEM, den största internationella undersökningen av entreprenöriell aktivitet i världen. Den globala GEM-rapporten presenterades den 15-16 januari i Malaysia. Projektet pågår sedan 1999 och har utvecklats från att inbegripa tio länder till 69 länder 2012. Urvalsundersökningarna täcker 74 procent av världens befolkning och 87 procent av världens BNP. Materialet fördelas på faktordrivna, effektivitetsdrivna och innovationsdrivna länder (där Sverige tillhör de senare) och intervjufrågorna berör bl a hur man bedömer möjligheterna i ens närområde och ens egen kapacitet att starta och bygga företag. Få länder slår Sverige när det gäller upplevd förmåga att hitta en affärsidé men förmåga att faktiskt driva företag anser svenskarna inte sig ha. Jämför vi med Spanien är det upp- och nedvända världen, de anser sig vara bra att driva men inte på att identifiera möjligheter, sa Pontus Braunerhjelm. Sverige medelmåtta vad gäller entreprenöriell aktivitet Andra resultat visade på att människor i Japan och Grekland har en uttalad rädsla för att misslyckas som skäl till varför man inte startar företag. När det gäller total entreprenöriell aktivitet, bland utvecklade länder ligger Sverige ungefär i mitten en liten uppgång då vi tidigare låg tvåa eller trea från slutet. Vad gäller kvinnors företagande noterades ganska stora skillnader, t ex är Afrika söder om Sahara mest jämställt, ur den aspekten, i hela världen. I EU startar hälften så många kvinnor företag som män. Ulrika Stuart Hamilton berättade att Entreprenörskapsforum ansvarat för att samla in dessa data i Sverige och att en ny svensk rapport presenteras i maj/juni. Sverige har klättrat i ligan Göran Marklund, direktör VINNOVA, var inbjuden att kommentera rapporten och berättade att han följt undersökningen från en omogen produkt till att känna förtroende för att data och analys faktiskt presenterar hur entreprenörskapet utvecklas. Han tillade att han ser fram emot Sverigerapporten för att kunna ta in fler perspektiv och sätta in resultaten i ett sammanhang. Vi har klättrat i ligan men ligger på 12-15 plats. Det finns utmaningar men det verkar som att vi blivit lite bättre på dra igång och se möjligheter. Vad gäller olika länders förväntade jobbskapande ansåg Marklund att Sverige inte ligger dåligt till men att många andra länder är i en tidigare utvecklingsfas, bl a Baltikum, och har goda förutsättningar att komma ikapp. Vissa länder ligger alltid före, t ex USA, som slår igenom som klart bättre på allt. Inom EU, är det Storbritannien och Nederländerna som sticker ut vad gäller jobbskapande, att se möjligheter samt att skapa tillväxteffekter. Vad är det dessa länder gör som Sverige kan lära sig av? Avslutningsvis såg Göran Marklund GEM-rapporten som en pusselbit som inte lägger pusslet själv utan med fördel kompletteras med slutsatser från andra utredningar och analyser, t ex Företagsskatteutredningen och forsknings- och innovationspropositionen. Från vänster: Göran Marklund och Ulrika Stuart Hamilton

SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Agneta Trygg, Maria Rankka, Tove Lifvendahl och Hans Börsvik FILANTROPEN SAMHÄLLSBYGGARE OCH VÄLGÖRARE Det behövs en ökad medvetenhet om filantropi i Sverige. Den har gett ett stort inslag i vårt samhälle redan. sa Tove Lifvendahl, senior fellow vid tankesmedjan Fores. Hon har nyligen givit ut boken Att ge samtal med svenska filantroper och berättade om dess bakgrund. Tove Lifvendahl drog paralleller till evolutionsforskarens Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari. Där diskuteras vad som gjort människan till människa och svaret är samarbete. Det är därför har vi klarat oss så bra, sa hon. Det finns en mänsklig tradition i att ge och när vi gör något för någon som vi bryr oss om får vi en dopaminkick. Hjärnan skickar ut belöningssubstanser. Forskningen i Sverige är knapphändig vad gäller frågan om vad det är som gör att vi tar steget och ger pengar. Enligt Tove Lifvendahl beror givandet oftast på att man vill göra skillnad, att man vill ge tillbaka något till samhället eller att man drabbats av personlig sorg. Ingen ger bara pengar Tove Lifvendal lyfte frågan om filantropi ger status eller inte. I USA ger den det, men inte i Sverige. När rika svenskar ger stora donationer börjar vi ifrågasätta. Varför ger de egentligen? Svenskar vill inte framstå som bättre än någon annan. Det är jätteviktigt att få till en diskussion, dels för att synliggöra den forskning som finns idag, dels för att främja fria pengar och att fler människor kan avsätta tid, kunskap och engagemang för något de vill främja. Ingen ger bara pengar. Det finns personligt intresse och engagemang bakom. Donatorerna för med sig av sin kunskap. Vi har inte råd att avstå filantroperna, avslutade Tove Lifvendahl. Agneta Trygg, grundare av Summit och stiftelsen Trygga Barnen och en av de medverkande filantroperna i Tove Lifvendahls bok, berättade om varför hon ger. Vi levde ett socialt liv, umgicks och drack vin tills min dotter sa att hon föraktade mig om jag inte lämnade min man som drack för mycket. Jag ordnade en bra terapeut och vill nu hjälpa andra i liknande situationer. Agneta Trygg berättade att hennes yngsta dotter, som jobbar heltid i stiftelsen, säger att det är nästan bättre att föräldrarna är fulla när de träffar sina barn, för om de tar två glas vin får de ett förändrat beteende som de själva inte märker. Är föräldern full vet barnet tydligt att något är fel. Det finns de som inte får hjälp eftersom föräldrarna vägrar att gå i terapi. Vi måste våga lyfta dessa frågor, sa Agneta Trygg. Det behövs mer kunskap, vi måste prata om det! Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare, gav ett annat perspektiv på filantropi. Hon framhävde sambandet mellan filantropi, tillväxt och mångfald. Filantropi bidrar till regioners, länders och städers attraktivitet. Handelskammaren driver huvudstadsregionens intressen och vill göra den mer attraktiv. Filantropi kan ses som ett sätt att finansiera verksamheter som staten inte finansierar. Det finns därmed ett innovationsmoment i filantropi. Filantropi utvecklar nya sätt att lösa problem. Det finns också ett ökande intresse för filantropi i Sverige idag, något som grundats i en djup svensk tradition att ge, främst till 90-konton. Maria Rankka menade också att det är politiskt intressant att se över förutsättningarna skattemässigt. Ska vi göra det lätt eller svårt för filantroper att ge? Att det är avdragsgillt för privatpersoner att donera 6 000 kronor stimulerar inte de riktigt stora donationerna. Viktigt med strukturella förutsättningar Hans Börsvik, VD PwC, berättade att han som skatteexpert jobbar med människor som vill vara filantroper. Det är viktigt att vi har strukturella förutsättningar för filantropi. Ska vi ha filantroper måste vi underlätta för dem. Vi kan inte bortse från skattesystemets utformning på dessa punkter. Vi bör ha avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål liksom andra länder har. I dag finns det avkastningsstiftelser, där skattade pengar sätts av, men det finns olyckliga begränsningar i vad de får gå till, miljöändamål är t ex undantagna. Skattesystemet har en stor inverkan även om det inte utgör drivkraften för filantropin, menade Hans Börsvik. Samhället tar inte tag i dessa frågor på allvar. Här ser vi en möjlighet att bidra med rådgivning till ideella organisationer. Vi vill också vara med och påverka politiker när det gäller lagstiftning om avdragsgilla donationer, sa Hans Börsvik.

Från vänster: Elisabeth Thand Ringqvist, Petter Hojem, Per Frankelius och Ulrika Stuart Hamilton. FRAMTIDEN SKA BEMÖTAS AKTIVT För att Sverige ska kunna möta framtidens samhällsutmaningar tillsatte regeringen Framtidskommissionen i slutet av 2011. Framtidskommissionen leds av statsministern och består av partiledarna i regeringen samt nio personer med olika perspektiv och från olika delar av det svenska samhället. Petter Hojem, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen, vill se på framtiden som en uppsättning samhällsprocesser vi har att tas om hand som t ex befolkningsökningen och miljön. Hur dessa hanteras bör utgå från de gemensamma förväntningar vi har på framtiden. Vilka utmaningar står vi inför om vi vill nå uppsatta mål och möta de olika samhällsprocesserna. Framtiden är dock ingen rät linje, oförutsägbara saker händer på vägen, sa Petter Hojem. Företagen behöver göra en korrekt omvärldsanalys och vara beredda att anpassa sin verksamhet efter de utmaningar som möter dem. Idag har vi i Sverige en arbetsmarknad som kräver hög utbildning och goda språkkunskaper. Så var det inte nödvändigtvis förr då vi hade en större tillverkningsindustri, sa Petter Hojem. Elisabeth Thand Ringqvist, VD Företagarna, menade att Framtidskommissionens analyser har ett för stort fokus på framtida kostnader snarare än intäkter. Småföretagare tenderar att fokusera på just intäktssidan. Självgodhet och nöjdhet ett hot Hon tog upp några viktiga framtidsutmaningar för Sverige. Vi har länge legat i framkant inom IT-kunskap men ser nu en brist inom specifika områden där vi behöver importera kompetens. Arbetskraftskostnaden i Kina beräknas vara tre gånger högre om tio år, vilket kommer påverka svenska företags vilja att förlägga produktion i Kina. Redan nu disktuterar flera företag att plocka hem produktionen. Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, ser självgodhet och nöjdhet som ett hot inför framtiden. Hur ska vi locka fram motivationen till avgörande framsteg? Hungriga vargar jagar bättre. Men man måste orka också, lite lagom mätt ska man vara. Vi har fortfarande mycket att vinna i ökad tillväxt, bättre sjukvård och lösningar på miljö- och klimatfrågor. Men Per Frankelius oroade sig även över en urvattning av innovationsbegreppet. Idag kallas allt för innovation och alla vill vara förknippade med det. Inflation i innovationsbegreppet Per Frankelius vill sätta fokus på uppfinningar, och avgörande sådana. Han menar att en uppfinning först blir till en innovation när den vunnit insteg på marknaden. Att den faktiskt används praktiskt. Slutligen menar han att det finns en viss generisk kunskap när det kommer till innovationer. Kunskaper som i princip alltid behövs. Dessa kunskaper, vilka de nu är, är inte så lätta att ta på och har inte varit i fokus. Allt kan skapa tillväxt men vi behöver bibehålla en sträng begreppsapparat när vi talar om innovationer. Vi pratar här om ganska rejäla förändringar som ska lösa vissa problem, sa Per Frankelius. Angående Sveriges framtidsutsikter fick Per Frankelius möjligheten till sista ordet. Vi ska varken vara optimister eller pessimister. Det är passiva förhållningssätt. Vi ska istället vara utvecklingsaktivister.

SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Lina Andersson och Sara Thorgren UNG FORSKNING OM ENTREPRENÖRIELL PASSION OCH FÖRETAGARTRADITIONER PRISAS Entreprenörskapsforums pris till unga entreprenörskapsforskare 2013 delas mellan Lina Andersson, Linnéuniversitetet och Sara Thorgren, Luleå Tekniska Högskola. Lina Andersson har bidragit till att öka kunskaperna om entreprenörskap och företagande bland olika grupper på svensk arbetsmarknad. Hennes forskning har bl a varit inriktad på att studera entreprenörskap bland utrikesfödda och hur företagartraditioner bland utrikesfödda går i arv över generationer. Sara Thorgrens forskning har fokuserat på relationer mellan organisationer kopplat till entreprenörskap, men även studier där entreprenören själv satts under forskarluppen. Under senare tid har hon inriktat sin forskning på entreprenöriell passion i projektbaserade sammanhang. Lina Andersson och Sara Thorgren tillhör Sveriges ledande unga entreprenörskapsforskare och har båda publicerats i tidskrifter av hög kvalitet, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University, Ohio, och ordförande i den kommitté som utsett pristagarna. Lina Andersson disputerade 2009 och Sara Thorgren 2010 och är idag verksamma som forskare vid Linnéuniversitetet respektive Luleå Tekniska Högskola. Unga forskarpriset till svenska entreprenörskapsforskare delas ut årligen av Entreprenörskapsforum. Priset är på 50 000 kronor och har sedan 2003 uppmuntrat ung svensk forskning inom entreprenörskapsfältet.

Småföretagsdagarna i Örebro arrangeras av Entreprenörskapsforum sedan 1993. WWW.ENTREPRENORSKAPSFORUM.SE