Rapport Trötthet och stress hos sjuksköterskor

Rapport Trötthet och stress hos sjuksköterskor Hur påverkas patientsäkerheten? Författare: Sandra Steding Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45),hösttermin 2010, vid avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds tekniska Högskola. Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten?, Steding 1

Innehållsförteckning INTRODUKTION & BAKGRUND.. 3 SYFTE... 4 Specifikafrågeställningar 4 METOD 5 Design...5 Urval...5 Etiska övervägande & undersökningens betydelse...5 RESULTAT..6 DISKUSSION..10 REFERENSER 11 SÖK SCHEMA Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten?, Steding 2

BAKGRUND Florence Nightingale menar att omvårdnad innebär att vi försätter oss i bästa möjliga tillstånd, för att naturen skall kunna återvinna eller bevara hälsan. Genom att förhindra eller bota sjukdom eller skada. (Jahren Kristoffersen, 1998) En av de största utmaningarna som sjuksköterskor stöter på i sitt yrke är att identifiera när patienterna är i en ökad risk för skada, att värna om patientsäkerheten alltså, (Despins,Scott- Cawiezell & Rouder, 2010). Enligt omvårdnadsteoretikern Ida Jean Orlando är omvårdnadens främsta mål att lindra eller avlägsna psykiskt och fysiskt lidande, patienten skall finna välbefinnande i här och nu situationen. All uppmärksamhet skall riktas mot patienten, (Jahren Kristoffersen, 1998). Därför är sjuksköterskans roll att planera omvårdnaden utifrån en helhetssyn där syftet är att stärka hälsa, förebygga sjukdom, återställa och bevara hälsa, samt minska lidande, (SOSFS1993: 17). Men om inte detta kan uppnås kan patient komma till skada antingen från patientens sjukdomstillstånd eller från medicinska fel som vi sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan göra under patientens vistelse på sjukhus. Att upptäcka varningssignalerna är mycket svårt då miljön kring patienten och sjuksköterskan inte är optimal. Miljön kring sjuksköterskan spelar stor roll för att hon ska kunna arbeta patientsäkert, (Despins,Scott- Cawiezell & Rouder, 2010). Miljön kring sjuksköterskan är inte bara den fysiska miljön hon befinner sig i utan även den psykiska miljön därför har jag valt att titta lite närmare på hur trötthet samt stress hos sjuksköterskan påverkar patientsäkerheten. Arbetsmiljölagen (1977:1160) säger att arbetsmiljön skall anpassas till individens fysiska och psykiska förutsättningar. Personalen skall ha möjlighet till medbestämmande och utveckling av sin arbetssituation. Det belyses även att arbetet skall vara organiserat på ett sådant sätt att arbetaren inte utsätt för fysiskt eller psykisk påfrestning som kan leda till ohälsa eller olycka som t.ex. läkemedels misstag, (Arbetsmiljöverket). Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 3

Stress har vi nog alla upplevt någon gång i vårt liv. Stress enligt nationalencyklopedin är då människan utsätts för hög fysisk och mental påfrestning som vi inte kan påverka. Försvarsreaktionerna vid stress utlöses bl.a. av hormonerna adrenalin och kortisol samt av sympatiska nervsystemet. Stress hos människan framkallas av för höga krav som överstiger vad individen klarar av. Oförmågan att påverka den egna situationen skapar ovisshet, hjälplöshet och utmattning. Hög stressnivå under lång tid kan påverka bl.a. hjärta och blodkärl och öka risken för sjukdomar som högt blodtryck, (Nationalencyklopedin). Stress har ett tydligt samband med trötthet då man menar att stress ger störd söm. Det har även visats att ökad användning av hjärnan ökar sömnbehovet och man blir där med sömnigare alltså tröttare. I flera studier har det påvisats att stress har ökat tröttheten på kvällen efter en stressig dag. Vi har väl alla någon gång somnat i soffan efter en dag med hög arbetsbelastning, (Forskning och framtid). Trötthet påverkar benägenheten att göra fel och begå misstag, (Ödegård, 2007). Tröttheten och sömnproblem ökar även då man arbetar skift. Skiftarbete inverkar på sömnen och vakenheten på ett negativt sätt, vilket ger en ökad risk för olyckor. Detta för att den biologiska dygnsrytmen kommer i konflikt med arbete och vila. Detta händer då vi jobbar på tider då vi egentligen är inställda rent biologiskt på att sova och vila, (Kecklund, Ingre & Åkerstedt 2010). Genom denna rapport hoppas författaren att hon skall få en ökad förståelse varför trötthet och stress är vanlig hos sjuksköterskor. Samt hur detta påverkar vårt sätt att jobba och därmed patientsäkerheten. SYFTE Syftet med litteraturstudien är att belysa hur stress och trötthet hos sjuksköterskan påverkar patientsäkerheten. Specifika frågeställningar Hur påverkar skiftarbete patientsäkerheten? Kan medbestämmande i arbetssituationen minska tröttheten? Hur påverkas kroppen av stress och trötthet? Hur påverkas våra prestationer av trötthet? Finns det könsskillnader? Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 4

METOD Design I litteraturstudien kommer det att användas kvalitativa artiklar då syftet innefattar upplevelser och uppfattningar kring hur stress och trötthet påverkar patientsäkerheten. Men även en del kvantitativa artiklar. Artiklar kommer att sökas i olika databaser, såsom ELIN@Lund, PubMed, Libris och Google Scholar med flera. Sökord som planeras användas är: Fatigue, trötthet, stress, nursing, perfomance, medical errors, medication errors, Physiological effects med flera. (Forsberg & Wengström, 2003). Även böcker som passar till syftet kommer användas, samt kommer det hämtas material från olika lagar och författningar samt annat material på internet, som passar syftet. Urval och sökschema Urvalet kommer inte att begränsas på något speciellt sätt, detta för att kunna hitta så många bra artiklar som möjligt som passar till mitt syfte. Både svenska och engelska artiklar kommer att användas. Även litteratur som passar syftet kommer att användas. Se sökschemat. Etiska överväganden och undersökningens betydelse För att få så rättvisande material som möjligt mot mitt syfte kommer olika databaser användas, samt inte använda avgränsningar som till exempel endast fulltextdatabaser. (Forsberg & Wengström, 2003). Det är av stor vikt att kontrollera att studierna har får godkännande av etiska kommittén. Att granska artiklarna så att det är trovärdiga och har ett tydligt syfe. Även titta på om metoden är tillförlitlig och hur urvalet har gjorts, (Forsberg & Wengström, 2003). Undersökningen kommer på så sätt att öka förståelsen om hur stress och trötthet påverkar patientsäkerheten. Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 5

RESULTAT Trötthet och stress hos sjuksköterskan är två stora faktorer som har visats sig bidrar till att patientsäkerheten påverkas genom att olika misstag uppstår. Författaren har valt att redovisa vad hon funnit i sin litteraturstudie under olika rubriker enligt följande: Stress och trötthet kroppspåverkan Människor har en biologisk klocka som styr kroppens funktioner, som t.ex. kroppstemperatur, hjärtslag, blodtryck, elektrolytnivån, cirkulation och ämnesomsättning. Sömn innebär att medvetandetillståndet förändras och vår förmåga att uppfatta yttre stimuli är mycket reducerad. Rent fysiologiskt är sömn ett tillstånd av minskad ämnesomsättning och ökad återuppbyggnad, det är nu vi återhämtar oss från det fysiologiska slitage som uppkommit under dagen. Under normal sömn sjunker kroppstemperatur, hjärtfrekvens och blodtryck samtidigt som utsöndringen av tillväxthormon och testosteron ökar, (Kecklund, Ingre & Åkerstedt 2010). Produktionen av kroppens hormon som hjälper immunförsvaret, hjärt- och ämnesomsättningssystemet att återhämta sig ökar, (Shao, Chou, Yeh, Tzeng, 2010). Funktionen av dessa system försämras då man har störd sömn. Sömnstörningar påverkar menscykeln. Det ökar även risken för smärtsam menstruation, samt att återhämtningstiden efter förlossning blir längre och menopausen kan även påverkas (a.a). Sömnbrist stör kroppens reglering av insulin och minskar där med förmågan att ta hand om socker, (Forskning och framtid). Trötthet påverkar även de kognitiva funktionerna. Detta gör att vi blir lättirriterade, kan få minnesluckor, sänkt förmåga att upptäcka och reagera på små förändringar i miljön runt om kring oss. Det tar även längre tid för oss att bearbeta information, samt vi får svårare för att klara av oväntade situationer och det kan även uppkomma kommunikationssvårigheter, (Graves & Simmons 2009). Stress påverkar kroppens funktioner genom att ge störd sömn, gör att vi snarkar mer och har lättare för att bli utbrända, (Forskning och framtid). Enligt svensk forskning är det ofta inte stressen efter den genomlidna dagen som stör vår sömn utan det är morgondagens stress som påverkar oss mest. Stress inför morgondagen innebär att vi avsiktligt eller oavsiktligt sysselsätter hjärnan med de aktuella problem som kan uppstå långt in på kvällen. Vi tar till och med ibland med oss dem till sängen för att lösa dem Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 6

under natten. Resultatet av detta blir hög fysiologisk aktivitetsnivå under sömnen med ökad hjärtfrekvens, andningsfrekvens och hög halt av stresshormonet kortisol. Även måttlig stress påverkar sömnen. Som att vi t.ex. inte tror att vi skall vakna när klockan ringer på morgonen, kan spela en stor roll. Sådan stress gör att det tar längre tid att somna och gör att vi vaknar oftare, vilket då stör djupsömnen som bidrar till att det blir än sämre återhämtning av kroppens funktioner, (Forskning och framtid). Försämrad prestation En god sömn har stor betydelse för prestationsförmågan. Efter ett dygn utan sömn halveras prestationsförmågan hos oss människor. De flesta kan dock prestera nästan normalt under några minuter. Men redan efter 3-4 minuter i en monoton situation märks sömnbristen tydligt. Efter två sömnlösa nätter är prestationsförmågan i botten och risken för att somna är mycket stor, (Forskning och framtid). Den som sovit dåligt minskar sin förmåga att fatta beslut som kräver nytänkande. Att bara sova 4 timmar gör att tiden för återhämtning ökar avsevärt. Endast 2 timmars mindre sömn kan påverka hur man presterar när man är vaken samt hur alert man är dagen efter. Detta visar hur viktigt det är med adekvat sömn för sjuksköterskor (Scott, Hwang& Rodgers, 2006). Trötthetsrelaterad prestationsförsämring kan jämföras med den effekt som alkohol har på prestationsförmågan hos gemene man, (Graves & Simmons 2009). Skillnader mellan kvinnligt och manligt och livskvalitet Enligt Scott, Hwang och Rorgers är kvinnliga sjuksköterskor mer engagerade i omvårdnads uppgifter och är därmed mycket mer trötta och stressade om man jämför med manliga vårdgivare. Sjuksköterskor som tar hand om barn samt äldre efter arbetet rapporterar mer sömnighet och har mer problem med sin psykiska, fysiska trötthet på jobbet. Sjuksköterskor som ej har dessa omvårdnadsuppgifter utanför arbetet uppger inte samma trötthet. Alltså är det den totala belastningen som påverkar den psykiska och fysiska tröttheten (Scott, Hwang& Rodgers, 2006). Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 7

Fel och läkemedelsmisstag Sjuksköterskor som är trötta gör fler fel och har en ökad risk för att vara nära att göra fel. De misstag som uppstår i samband med läkemedel är t.ex. att sjuksköterskan ger fel medicin, fel dos, fel medicin till fel patient, administrera ett läkemedel på fel sätt eller vid fel tid. Felen ökar då man jobbar längre skift eller om man jobbar övertid. Trötthet hos sjuksköterskan påverkar klimatet kring patienterna på så sätt att sjuksköterskan inte är lika uppmärksam på hur patienten egentligen mår, (Graves & Simmons 2009). Det har även visat att sjuksköterskor ofta sover mindre antal timmar de dagar de arbetar jämfört med de dagar de är lediga vilket leder till ökad trötthet. Sjuksköterskorna rapporterar även att det har svårt för att hålla sig vakna åtminstone en gång under arbetspasset, speciellt vid dokumentering/ stilla sittande arbete. Sömnigheten kan också bero på att sjuksköterskan ofta offrar sömnen för att uppfylla personliga och professionella antagande. Detta är en stor bidragande del till att läkemedels misstag sker (Scott, Hwang& Rodgers, 2006). Det har visats att trötthet till följd av sömnbrist leder till ökad risk för läkemedels misstag. Stress kommer ofta efter en lång tids trötthet, stress kan även uppkomma utan att man själv är trött, (West et al., 2009). Även trötthet kan vara en effekt av att vara stressad, (Graves & Simmons 2009). Sjuksköterskor som utsätts för olika faktorer som t.ex. väldigt krävande patienter, hög stress, hög fysisk och psykisk arbetsbelastning, ogynnsam arbetsmiljö, skiftschema uppger sig vara mycket tröttare. Att utsättas för stress en längre tid och att inte på något sätt kunna minska stressen, leder ofta till att kroppens reserver tar slut och man blir både fysiskt och psykiskt utmattad. Man har därmed större risk för att göra läkemedels misstag, (Bakker, Demerouti, Nachreiner, Schaufeli, 2000). Fler faktorer som kan påverka att misstag med läkemedel sker på grund av trötthet och stress är: längre skift, att sjuksköterskorna står och går större delen av sitt arbetspass och att antalet personal oftast är otillräckligt. För korta avbrott/för lite timmar mellan arbetspassen och att hinna få tillräckligt med sömn gör att man som sjuksköterska ej hinner återhämta sig, (Scott, Hwang& Rodgers, 2006). För att vi skall kunna arbeta så patientsäkert som möjligt är det viktigt att man är uppmärksam på problem som finns på arbetsplatsen och att man tar hänsyn till trötthet och dess effekter vid bemanning, (Graves & Simmons 2009). Det har visats att vikten av att få sjuksköterskan att känna sig delaktig, leder det till att hon känner sig tillfredställd. Men om man däremot inte Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 8

kan påverka sitt arbete ledet detta ofta till att man får en sämre inställning till sitt jobb och där med mår sämre, (Bakker, Demerouti, Nachreiner, Schaufeli, 2000). Skiftarbetande sjuksköterskor Sjuksköterskor som arbetar skift lider ofta av sömnsvårigheter och en större risk av att få cancer, kardiovaskulära sjukdomar, matsmältnings sjukdomar och oregelbundna menscyklar. För lite sömn ökar risken för läkemedels misstag och arbetsskador (Shao, Chou, Yeh, Tzeng, 2010). Skiftarbete kan innebär tre skift alltså morgon, kvälls och nattpass. Sjuksköterskor som arbetar morgonpass har störd sömnkvalitet på grund av något som liknar stress. Ju större oro för svårigheten att vakna desto mindre djupsömn produceras. Effekten av att jobba morgon skift blir att det är svårt att vakna och att man inte känner sig utvilad. Tidigt morgonarbete gör att man ofta inte får mer än 5-6 timmars sömn. Ofta kan sömnen bli ännu kortare om dygnsvilan varit kort, till följd av kvällsarbete dagen innan. Långa restider förkortar sömnen inför speciellt tidiga morgonskift. Förmodligen kan även individer som har dagpass drabbas av sömnbrist om de har lång resväg mellan bostaden och arbetet. Sjuksköterskor som endast jobbar natt verkar sova något sämre än de som jobbar dag. De sover dock bättre än de som jobbar rotations schema i samband med nattskiftet. Skillnaden mellan rotationsarbetande sjuksköterskors och nattarbetande sjuksköterskors sömn är dock lite, (Kecklund, Ingre & Åkerstedt 2010). Skiftarbetande sjuksköterskor uppger att de trots sina försök att anpassa sitt liv efter att arbeta skift lider av sömnstörningar, viket i sin tur påverkar deras hälsa. Man har även funnit att det är stressande att behöva anpassa sig och sitt liv till ett schema. Detta kan göra att sjuksköterskan känner sig mindre tillfredställd med sitt jobb och kan vara en bidragande faktor till att hon omskolar sig. För lite sömn har inte bara visats innebära ökad risk för läkemedels misstag utan även en ökad risk för olyckor vid bilkörning, som då även påverkar den allmänna säkerheten. För lite sömn kan ökad arbetsrelaterade skador och olyckor (Shao, Chou, Yeh, Tzeng, 2010). Motions påverkan på trötthet och stress Kan man då göra något för att minska sin trötthet och stress? Enligt svensk forskning störs sömnen av att man inte anstränger sig fysiskt, (Forskning och framtid). Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 9

Alltså är motion och träning ett sätt att förbättrar den fysiska och psykiska hälsan hos skiftarbetande sjuksköterskor. Tröttheten blir även lindrigare trots bristen på sömn. Det ger även en hälsosammare livsstil och reducerar känslan av att vara kronsikt trött (Shao, Chou, Yeh, Tzeng, 2010). DISKUSSION Syftet med litteraturstudien var att belysa hur stress och trötthet hos sjuksköterskan påverkar patientsäkerheten. Författaren kom fram till att trötthet och stress påverkar sjuksköterskan mycket i sitt arbete kring patienten. Det är framförallt den stora påfrestningen på kroppen som blir när sjuksköterskan, får för lite sömn och stressar för mycket som gör att man inte fungerar optimalt som människa och risken för läkemedels misstag ökar. Viktiga funktioner som koncentrationsförmågan, beslutsfattande och uppmärksamhet blir sämre och på så sätt minskar patientsäkerheten. Det är även risk för att sjuksköterskan missar viktiga tecken på hur patienten egentligen mår. Att sjuksköterskan har dålig koncentrationsförmåga innebär en stor risk. Detta för att sjuksköterskan ständigt utsätts för många intryck samtidigt t.ex. en telefon ringer och en kollega har en fråga, samtidigt som man står och delar läkemedel. Vikten av att vara utvilad och på så sätt känna sig mindre stressad skulle kunna påverka patientsäkerheten i en positiv riktning. Att kunna påverka sitt schema och att även minska skiftarbetet hade varit bra. Men det kanske är en omöjlighet då det krävs personal på sjukhusen dygnet runt. Men att arbeta skift medför helt klart en risk för patientsäkerheten. Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 10

REFERENSER Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen 1977:1160. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.av.se/publikationer/bocker/h008.aspx [2010-10-17] Bakker, A., Demerouti, E., Nachreiner, F.& Schaufeli, W.(2000) Amodel of burnout and life satisfaction amongst nurses. Journal of Advanced Nursing.Vol. 32, ss. 454-464. (Bakker, Demerouti, Nachreiner, Schaufeli, 2000) Despins, A,L., Scott-Cawiezell,J.& Rouder N, J.(2010) Detecting of patient risk by nursers: a theoretical framework. Journal of Advanced Nursing. Vol. 66, ss. 465-474 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Forskning och framtid. Ge sömnen tid. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.fof.se/tidning/2004/2/ge-somnen-tid [2010-10-17] Graves, K. & Simmons,D.(2009) Reexamining fatigue implications for nursing practice.critical care nursing quarterly.vol. 32, ss 112-115. Jahren Kristoffersen, N. (1998). Allmän Omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB Kecklund,G., Ingre,M.& Åkerstedt, T.(2010) Arbetstider, hälsa och säkerhet- en uppdatering av aktuell forskning. Stressforskningsinstitutets stressforskningsrapport. nr 322, ss 7-126. Shao, M-F., Chou, Y-C., Yeh, M-Y.& Tzeng,W-C.(2010) Sleep quality and quality of life in femail shift-working nurses. Journal of advanced nursing. Vol. 66, ss. 1565-1572. Nationalencyklopedin. Stress. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/stress [2010-10-17] Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 11

Scott, L., Hwang, W-T.& Rogers, A.(2006) The impact of multiple care giving roles om fatigue, stress, and work performance among hospital staff nurses. The journal of nursing and administration. Vol 36, ss. 86-95. West, C., Tan, A., Habermann,T., Sloan, J.& Shanafelt,T.(2009) Association of resident fatigue and distress with perceived medical errors. Journal of the American medical association. Vol 302, ss 1294-1300. Wilow, K. (2004). Författninghandbok. 35. uppl. Stockholm: Liber AB Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) Ödegård,S. (2007). I rättvisans namn.1.uppl. Stockholm: Liber AB Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 12

Sökschema för datorbaserad litteratursökning Sökning Huvud sökord Under sökord Antal sökträffar i Utvalda artiklar Datum databas 101106 Stress Care giving 122 st i ELIN@ 0 101106 Stress Care giving AND Fatigue 3 st ELIN@ Hittat en relevant artikel 101106 Stress Nursing 6136 st ELIN@ 0 101110 Stress Nursing AND Fatigue 174 st ELIN@ 0 101110 Stress Nursing AND Fatigue 4 st ELIN@ 0 AND Medical errors 101110 Nursing Medical errors 446 st ELIN@ Hittat en relevant artikel 101110 Nursing Stress AND Burnout 401 ELIN@ 101110 Nursing Stress AND Burnout AND Working conditions 17 ELIN@ Hittat en relevant artikel 101112 Medical error 4048 ELIN@ 0 10112 Medical error Fatigue 53 ELIN@ Hittat en relevant artikel 101115 Patient safety 11278 ELIN@ 0 101115 Patient safety Nurses 1390 ELIN@ 0 101115 Patient safety Nurses AND Patient risk 101120 Fatigue 52854 st PubMed 0 101120 Fatigue Patient safety 1881 st PubMed 0 101120 Fatigue Patient Safety AND 66 st PubMed 0 Nursing 101120 Fatigue Patient Safety AND Nursing AND Nursing Practice 101121 Patient safety AND fatigue 709000 st Googel Scholar 101121 Patient safety AND fatigue AND 1870000 st Googel Stress Scholar 7 ELIN@ Hittat en relevant artikel 17 st PubMed Hittat en relevant artikel 0 0 Trötthet och stress hos sjuksköterskor. Hur påverkas patientsäkerheten? Steding 13