Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI 213 Med fokus på Vuxenavdelningen KARLSTAD.SE
Nyss hemkommen från Indien kan man ju inte låta bli att jämföra lite, hur vi har det här jämfört med hur de har det där. Indien är ju ett enormt land så jag har bara sett pyttelite, men ändå. Idag är indierna fler än 1,2 miljarder människor. Landet har fått en snabbt växande medelklass som ställer samma krav på tillvaron som vi gör, man vill ha utbildning, ett arbete, ett bra ställe att bo på och en bil. Klyftorna i samhället är stora. Sonen i vår värdfamilj hade varit på ett bröllop som hade kostat 26 miljoner i svenska kronor. Andra äger knappt kläderna på kroppen och bor direkt på gatan. Det finns knappt något som sköts i offentlig regi utan man får helt förlita sig på familjen och sitt utökade närverk. Kastväsendet är fortfarande aktuellt och dalit, de oberörbara, har väldigt få rättigheter och möjligheter. De har svårt att klara livhanken och ännu mindre ta sig ur sin utsatta situation. De fattigaste familjerna får mellan 5-7 barn om det går. Detta för att tillförsäkra sig att någon finns i livet för att ta hand om föräldrarna när de blivit gamla. Två av dessa barn kanske når vuxen ålder. Då är det motigt att vara den statliga tjänsteman som vi träffade, och som skall försöka få ut budskap om barnbegränsning. Det är inte så att man inte vet hur man skall skydda sig från att bli gravid, man vill inte, för man räknar inte med att samhället skall hjälpa en på ålderns höst om man står där utan barn. Vattenförsörjningen är ett stort problem i många delar och det finns bostadsområden där man kör ut allt vatten med tankbil. Risken finns att det blir upplopp sa den statliga tjänstemannen. Han skall också ordna lokaltrafik för de fattiga, för de kommer inte att kunna köpa vare sig bil eller vespa. Men först måste han få ordning på vägnätet som inte klarar av all trafik ens som den ser ut idag. Han har mycket att göra och få resurser då bara cirka 5 % av indierna betalar skatt. Vår situation här hemma känns då både möjlig och överkomlig. Det känns nästan skamligt att vi inte kan ordna det lite bättre för alla med de enorma resurser som sammantagen står till samhällets förfogande. Detta har vi vårt förnämliga skattesystem att tacka för. CHEFEN HAR ORDET I skrivande stund står det klart att förvaltningen presterat ett plusresultat för 212. Det är alla samlade arbetsinsatser som bidragit till det. Efter flera års tuffa besparingar känns det smått overkligt, men inte mindre roligt för det! Under januari har vi haft flera besök i kommunen och på förvaltningen. Riksdagens socialutskott besökte kommunen. Från vår förvaltning pratade vi tillsammans med FOU-Välfärd om kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Landshövdingen var på sitt första officiella kommunbesök. Vi var nummer 15 i ordningen så han hade Eda kvar att besöka. Vi visade vår verksamhet riktad till ensamkommande asylsökande ungdomar och besökte Barnahus Värmland som Karlstad har samordningsansvaret för. I förra veckan fick vi besök av statens hemlöshetssamordnare Michael Anefur. Han träffade chefer och medarbetar på IFA och vi pratade om bostadsanskaffningen i stort och sen fick han en purfärsk dragning av Bostad Första som nu fått sin 4:e lägenhet. Han var imponerad av det arbete som försiggår i Karlstad. Det var stort och smått som hände i januari. På återhörande i mars! Monica Persson, socialdirektör. 1 Invånare Sept 212 Totalt: 86 834 Kommunfakta Januari -11 Januari -12 December -12 Januari -13 Arbetslösa 2232 2134 1995 274 Program 2 248 219 236 med aktivitetsstöd
EKONOMI PROGNOS ÅRSUTFALL 213 2 * Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda överskottet av 212 års extra anslag för jobbpaket 2 för insatser under 213 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Förvaltningen har då även möjligheter att driva utvecklingsarbete Förvaltningen ser ingen möjlighet att klara den budgeterade i syfte att effektivisera verksamheten. Ett ramen för försörjningsstöd. Inga prognoser visar bra exempel är boendet för unga vuxna som startades att försörjningsstödet kommer att minska. Genom för två år sedan och nu bidrar till att sänka kostnaderna arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Jobbpaket för institutionsplaceringar för unga. Under uppstartsperioden kommer förvaltningen bromsa ökningen, men försörjningsstödet fick förvaltningen ökade kostnader som nu kommer inte att minska. hämtas in. Tidigare har förvaltningen tvingats att avsluta verksamhet för att täcka de initiala kostnadsökningarna VERKSAMHETEN för en effektivisering. Nu kan förvaltningen Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den göra en långsiktig planering och driva effektiviseringar, tilldelade ramen 213. dämpa långsiktiga kostnadsökningar genom att använda sparandet till utveckling av verksamheten. Överskottet skapar förutsättningar till sociala investeringar som kommer kommunen tillgodo på lång sikt. Arbetet med årsredovisningen är nu avslutat och Arbetsmarknads- och socialnämndens resultat för 212 visar ett överskott i driftbudgeten på 19 795 tkr, ett överskott i driftbudgeten avseende jobbpaket på 1 541 tkr ett underskott i budgeten för försörjningsstöd på 2 858 tkr. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 213. Överskottet är till följd av tillfälliga medel och tillfälliga besparingar. Förvaltningens avsikt var att skapa ett eget kapital för att framöver klara fluktuationer inom externa institutionsplaceringar. Förvaltningen har tidigare tvingats att klara ökade kostnader för lagstyrd tvångsvård och beslut om särskilt boende (enligt socialtjänstlagen) genom att lägga ner öppen verksamhet. Det skapar en ohållbar situation för förvaltningen och mycket små eller inga möjligheter till en effektiv ekonomistyrning. Förvaltningen har en mycket skev ram till försörjningsstödet. Det ska inte hindra att förvaltningen, liksom alla övriga förvaltningar, får möjlighet att skapa ett eget kapital till verksamheten. För att skapa förutsättningar för en produktiv ekonomistyrning har nu förvaltningen ett överskott som kan användas för att täcka kostnadsökningar för externa placeringar för barn, unga och vuxna. Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/ beroende och socialpsykiatri ligger kvar på samma höga nivå som de senaste åren, trots de åtgärder som sats in för att dämpa kostnadsökningen. Trots kostnadsökningen för externa placeringar vuxna har färre personer placerats. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till en blandning av en mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonår. Drogerna är lätt tillgängliga bland annat på Internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Tillgången och tillgängligheten till droger innebär att missbruk och beroendeproblematiken därmed ökar. Antalet personer, särskilt unga, i behov av behandlingsinsats för missbruk/ beroende blir allt fler. Det är samma utveckling i övriga Europa. Enligt en gemensam rapport från Europol och EU:s narkotikamyndighet EMCDDA är heroin och kokain på nedgång medan kemiska substanser ökar dramatiskt i Europa. Kristin Johansson, ekonomichef.
3
PERSONAL LMU LMU (Ledar-och medarbetarundersökning) genomfördes under ett par veckor under hösten 212, nov/dec. Företaget som administrerat undersökningen den här gången är CMA. LMU har till största delen besvarats via webbenkäter och hela 95 % av förvaltningens medarbetare har besvarat enkäten. Resultatet i år kan man inte jämföra med tidiga år eftersom en del av frågeställningarna inte är likadana. Kommunens resultat är högt och förvaltningens resultat likaså, förvaltningen följer i stort sett kommunens resultat men med några variationer om man jämför frågeställning för frågeställning. En del frågeställningar har lite högre resultat och en del lite lägre. Förvaltningen kommer att bearbeta resultatet på förvaltningsnivå och fundera på vilka områden som det ska satsas extra på. Respektive enhetschef kommer att bearbeta enhetens resultat och ledarprofilen tillsammans med medarbetarna. I samband med det så framkommer styrke-och utvecklingsområden. För utvecklingsområdena planerar man konkreta åtgärder för att utveckla de områden som inte har så högt resultat eller bibehålla ett redan högt resultat inom ett område. Som stöd finns ett arbetsmaterial som har tagits fram centralt i kommunen, LMU- arbetsbok för chefer, som förvaltningen chefer och medarbetare kommer att använda sig av. RIKTLINJER I KOMPETENSUTVECKLING FÖR ARBETSMARKNADS- OCH SOCIAL- FÖRVALTNINGEN Från mars 211 till och med oktober 212 har ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt genomförts på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, KLURA. KLURA-projektet har bidragit till en kunskapsökning inom flera olika områden. Ett stort antal medarbetare har utbildats i metoden Motiverande Samtal (MI). MI används som ett förhållningssätt och en samtalsteknik i de allra flesta av förvaltningens verksamheter. MI har visat sig vara mycket användbar i samtal med klienter/brukare. Inom området Våld i nära relationer har behovet av kunskap visat sig vara angeläget för att upptäcka hot och/eller våld. Dessutom medför ökad kunskap möjlighet att stödja individer som är utsatta av hot och/eller våld. Syftet med riktlinjerna är att skapa en gemensam kompetensplattform och därmed öka kvaliteten i kontakten med kommunmedborgaren. Till riktlinjerna finns utbildningsplaner där det beskrivs mer i detalj hur respektive område är planerat. Maths Bergendahl, personalchef. VUXENAVDELNINGEN I FOKUS SUPPORTED EMPLOYMENT - IPS-PROJEKTET Arbetsmarknads- och socialförvaltningen blev 212 tilldelade medel från Socialstyrelsen för att starta en försöksverksamhet med uppdrag att hitta meningsfull sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektets syfte är att utveckla, implementera, testa och utvärdera införande av IPS-modellen (Individual Placement and Support). IPS är en modell för arbetsrehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning inom Supported Employment. Arbetsmetoden är rekommenderat inom ramen för de nationella riktlinjerna för målgruppen. I den första delen av projektet har fokus varit på att upparbeta en plattform och att även teoretiskt tillgodogöra sig metoden. Studiebesök har gjorts på verksamheter som haft erfarenhet av att arbeta med metoden sedan tidigare och kontakt har även tagits med teoretiskt sakkunniga vid Umeå universitet. Ett arbete med att bygga upp kontakter för samverkan samt ge information om projektet till berörda myndigheter som kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, psykiatri samt brukarföreningar och arbetsgivare är påbörjat och kommer fortlöpa. Projektet står nu inför att praktiskt starta sin verksamhet och där det är möjligt börja ta emot de första deltagarna. Parallellt har även en ny projektansökan skickats in till Socialstyrelsen i syfte att få finansiering för projektet ytterligare ett verksamhetsår. Projektet kommer framöver gå under namnet Stöd i Arbete utifrån att IPS (Individual placement and support) inte är ett etablerat begrepp och ganska intetsägande. Genom namnändringen kommer det att vara betydligt lättare för både framtida deltagare och samverkanspartners att förstå vad det hela rör sig om. I projektet arbetar idag tre vägledare och projektet har för avsikt att utöka med ytterligare en tjänst. Vägledarens arbete är att ta emot enskilda personer och genom stöd och vägledning arbeta för att hitta och behålla ett arbete. Metoden IPS bygger på att deltagaren får stöd i att söka arbete baserat på egna val och preferenser utan en mer omfattande bedömning av arbetsförmåga eller arbetsträning. Som vägledare innebär det att först erbjuda individanpassat stöd i syfte att finna ett arbete och sedan ett individanpassat stöd på arbetsplatsen i syfte att behålla arbetet. Detta innefattar att praktiskt stödja deltagare i praktik eller arbete så länge denne önskar. Det innebär också att som vägledare fungera som ett bollplank där man hjälper deltagaren 4
att navigera och att ta de kontakter som krävs utifrån dennes behov. VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING Vård- och stödsamordning/case Management är en rekommenderad arbetsmetod som Socialstyrelsen skriver om i de nationella riktlinjerna. Vuxenavdelningen har inlett diskussioner med Länsverksamhet Psykiatri om att genomföra verksamhet med vård- och stödsamordning. Inom Vuxenavdelningen har en person fått i uppdrag att inom ramen för sin nuvarande tjänst se över förutsättningarna för att arbeta enligt metoden. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter, mindre intensiv case management (prioritet 1). DROGTESTMOTTAGNING I början av februari kommer den avdelningsgemensamma drogtestmottagningen att starta sin verksamhet. Två personer från Vuxenavdelningen kommer att bemanna mottagningen, som kommer att hålla öppet måndag onsdag fredag, kl. 8. 12.. 5 MINDRE INTENSIV CASE MANAGEMENT Det finns olika modeller för mindre intensiv case management med det gemensamma inriktningen är att vård- och stödsamordnaren arbetar med ett individuellt ansvar för klienterna och att man samordnar åtgärder. Personligt Ombud är en form av mindre intensiv case management för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning och det är den som framför allt tillämpas i Sverige i dag. INTENSIV CASE MANAGEMENT ACT-modellen (Assertive Community Treatment) innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team, där både psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder (inklusive krisinterventioner) finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. I modellen ingår bland annat fokus på rehabiliterande åtgärder, att undvika hemlöshet och slutenvård, att ha en beredskap för återfall i sjukdom eller missbruk och möjligheter för patienten att nå teamet dygnet runt. Uppsökande verksamhet är ett centralt inslag. De viktigaste skillnaderna mellan ACT-modellen och mindre intensiv case management är att i ACT-modellen arbetar man aktivt uppsökande, integrerar behandling, har färre personer per behandlare och hög tillgänglighet. REKOMMENDATIONER OM SAMORDNADE ÅT- GÄRDER FÖR ATT TILLGODOSE KONTINUITET I VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård och ofta riskerar att bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter, intensiv case management enligt ACT-modellen (prioritet 1).
6 Nyckeltal 213 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 2 18 16 14 antal 12 1 8 6 4 2 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 212 213 Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 25 2 antal 15 1 212 213 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 5 45 4 35 3 antal 25 2 15 212 213 1 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
7 Nyckeltal 213 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare 14 12 1 belopp i kr 8 6 4 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare 212 Utbetalt per invånare 213 Budget 213 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 6 5 belopp i tkr 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 212 Kostnad placeringar FAM 213 budget placeringar FAM 213 Externa placeringskostnader vuxna i tkr 25 2 belopp i tkr 15 1 5 Kostnad placeringar VUX 212 Kostnad placeringar VUX 213 budget placeringar VUX 213 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec