Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk och psykiska störningar. 15 hp Växjö universitet.
Moderorganisationerna Socialtjänsten Vuxenpsykiatrin Primärvården I Norrbotten finns ett avtal mellan moderorganisationerna som klargör huvudmännens ansvarstagande. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket resurskrävande
Det finns evidens för att psykisk störning och missbruk dubbeldiagnos ska behandlas samtidigt för bästa effekt. Case managern - spindeln i nätet
Case management Organisation av olika vård och sociala stödinsatser till ett fungerande helhet för den enskilde. ACT-modellen Assertive Community Treatment ACT-modellen aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering Patient/Klient: Bristande social funktion Missbruk Sannolik psykisk störning Case manager (CM): Personligt ansvar för högst 10 patienter/vardera Aktivt uppsökande, multidisciplinära team Förmedla vård Aktivt delta i vård och stöd Mobilt krisstöd dygnet runt
CM-teamet Luleå/Boden Luleå, 4 CM - 2 från kommun, 2 från landstinget Boden, 2 CM 1 från kommun, 1 från landstinget Vi arbetar 2 CM / klient patient (1 kommun 1 landsting) Fördel att vara en från varje organisation, det underlättar kontaktvägarna för den enskilde klienten och det vidgar helhetsperspektivet. Det blir inte lika sårbart vid ev. ledigheter och sjukfrånvaro bidrar till kontinuitet för både klient och nätverket. Fördel även ur arbetsmiljö och säkerhetsaspekt. Primärteamet Representanter med beslutsmandat: Luleå kommun, 2 personer (Vuxensekt. och verksamheten Stöd och omsorg) Boden kommun, 1 person (Missbruksenh.) Primärvården, 1 person (Chefsöl, alt. dist.sköt.) Vuxenpsyk, 4 personer (NP Luleå och Boden, MoB-enh. och Akutpsyk.) Primärteamet är remissinstans för CM och fungerar även som forum för behandlingskonferens och metodutveckling
Kriterier för CM-insats Personer med samsjuklighet, d v s psykisk sjukdom/ störning och samtidig missbruk och beroendeproblematik. Komplexa vårdbehov d v s person som har behov av insatser av minst socialtjänst och psykiatri (ofta primärvård och kriminalvård) där tidigare samverkansinsatser inte har gett önskat resultat. Personer som får CM-insats är: De som tidigare har haft dålig följsamhet i behandlingar. De som har bristfällig anknytning/dåliga relationer till vård och stöd. De som får allvarliga följder av återfall i sjukdom och missbruk. Person som har behov av ett stöd som är flexiblare och tillgängligare än vad man vanligtvis kan erbjuda inom socialtjänst och psykiatri. Personen behöver inte vara motiverad, motivationsarbete ingår i uppdraget! Remiss/aktualisering till CM-teamet Remiss inkommer till primärteamet och CM-teamet från både socialtjänst och psykiatri. Inrem. bjuds in till primärteamet för att info. och besvara frågor gällande remissen, detta för att kunna ta beslut om CM. Vid beslut om att inte erbjuda CM-insats ges ett åtgärdsförslag. Ex. kan förslag ges hur man kan samverka kring problematiken. Vid beslut om att erbjuda CM-insats, träffas inrem. och CM utan klient/patient, därefter en träff tillsammans med klient/patient. Vård och genomförandeplan så snart det är möjligt, denna görs med klienten/patienten och professionella nätverket.
Faser i behandlingen Involveringsfas Skapa alians, uppsökande arbete, lindra kriser i missbruk och sjukdom, praktisk hjälp Övertygande fas Utveckla medvetenhet om missbrukets betydelse, motivationsarbete. Behandlingsfas Beh. för missbruk och sj.d (läkemedel, KBT,självhjälpsgrupper) Återfallsförebyggande Insatser som upprätthåller nykter/drogfrihet och symtomfrihet Förväntade resultat Minskning av aktuella vårdbehov. Förbättrad psykosocial funktion hos den enskilde. Positiva förändringar i den enskildes nätverk. Förbättrad livskvalitet för den enskilde. Minskat utnyttjande av slutenvård och dagvård. Alla är vinnare!
Resultat av utvärdering (FoU/LTU Rapport 60:2009) Vårdkontakter efter ett år Minskat nyttjande av psykiatrisk slutenvård Minskat antal besök i psykiatrisk öppenvård Minskat antal remisser till psykiatrin Minskat antal HVB- och LVM-dygn Viss ökning av utbetalt ekonomiskt bistånd Slutsats: Klient med stöd av CM får i högre grad vad han/hon har rätt till Resultat av utvärdering (FoU/LTU Rapport 60:2009) Så tycker klienten efter ett år Stort eller acceptabelt stöd i kontakt med socialtjänst, primärvård, psykiatri och missbruksenhet. Stort eller acceptabelt stöd när det arbete, sysselsättning, boende, fritid och ekonomi. Stöd för förbättrad kontakt med familj och vänner inte påbörjat blir nästa steg.
Resultat av utvärdering (FoU/LTU Rapport 60:2009) Delaktighet och inflytande 10 av 14 tycker att stödet är mycket betydelsefullt. 8 av 14 menar att stödet utgår från egna behov och önskemål. 10 av 13 upplever att Case managern finns där och tror på dem. Resultat av utvärdering (FoU/LTU Rapport 60:2009) Sammanfattning av slutsatser Individen upplever i stor utsträckning att Case managern är ett stöd. Individen litar på Case managerns förmåga att samordna nätverket. Tillit och förtroende lägger grunden för ökad livskvalitet.
Nationell utvärdering, Mälardalens Högskola Norrbotten har kommit längst Tre utbildningsomgångar Case managers finns numera i 9 av 14 kommuner Små kommuner hjälper och stöttar varandra CM-läget 2009 Framgångsfaktorer Avtal/samverkansöverenskommelse utan avtal, fördröjd implementeringsprocess Kunskap om CM och ACT-modellen i organisationen Multidiciplinärt team och ett primärteam med beslutsmandat CM på heltid/ej delade tjänster Kartläggning/identifierad målgrupp
Vad händer under året? Kommunförbundet och landstinget har tillsammans anställt metodutvecklare. Gemensamma CM-träffar i länet håller ACT-modellen levande. Projektpengar täcker fortbildning/handledning externa föreläsare bjuds in. Tack för mig! Kontakt: Isa Larsson Hakkarainen isa.larsson-hakkarainen@nll.se 070-515 11 78
Visste du att Cirka 50 % av befolkningen kommer någon gång i livet att behöva behandling för psykiska besvär. Idag avsätts cirka 10 % av sjukvårdsmedel för detta. Inom vuxenpsykiatrin finns det över 2 000 olika diagnoser. Den vanligaste dödsorsaken för människor under 40 år är självmord. Den vanligaste orsaken för sjukpensionering hos de under 35 år är schizofreni. Cirka 85 % av alla med depressionssjukdom kan framgångsrikt botas. Det är den högsta behandlingseffekt som man känner till för någon sjukdom, psykisk eller somatisk. Lästips Case Management, Ulf Malm Samhällsbaserad psykiatrisk vård, Tom Burns, Mike Firn Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser, Peter Wirbing, Stefan Borg Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder, Bo Hejlskov Elvén