Ljudsyntes. TNMK054 - Ljudteknik 1

Relevanta dokument
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.

Grundläggande signalbehandling

Elektronisk ljudalstring. Ljudalstring. Subtraktiv syntes & MIDI. Subtraktiv syntes Additiv syntes

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Filter, dynamik, mix. TNMK054 - Ljudteknik 1

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Musik finns överallt omkring

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Vågfysik. Superpositionsprincipen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,

Csound. Csound exempel

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Spektrala Transformer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Grundläggande ljud- och musikteori

Signaler & Signalanalys

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

Spektrala Transformer

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Vågrörelselära och optik

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Effekter och ljudprocessorer

Kom igång med DSO-X 2014A

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Kandidatarbete. VST-Synthesizer. Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION

elektronisk ljudalstring & Midi - En kort introduktion till ljudalstring och midi-standarden.

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Elektronik Elektronik 2019

Virtuell Analog Synt. Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ

Ljudteknik. TNMK054 - Ljudteknik 1

Spektrala Transformer

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1)

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Elektronik. Dataomvandlare

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

5B1134 Matematik och modeller

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDTEKNIK

Produktblad KORG Kaoss Pad KP3+

Produktblad KORG Kaossilator-2-PW. Produktblad KORG mini KAOSS PAD 2

Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Lathund för Bose T1 ToneMatch engine

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

SIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Spektrala Transformer

Laboration i tidsdiskreta system

Den moderna synthen. Institutionen för kultur och medier Ljudproduktion, fördjupningskurs 30 hp Ht 2007

Att fånga den akustiska energin

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

IE1206 Inbyggd Elektronik

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Elektronik 2017 EITA35

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

42.MST 1/D (E )

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Granska befintlig kod och kommentarer Testa loopbackfunktionen

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Transkript:

Ljudsyntes TNMK054 - Ljudteknik 1

Ljudsyntes Vilken ansats? Matematisk? Fysisk? Elektronisk? Baserat på en analogsynt

Kort historia 1870 s - Elisha Gray Music Telegraph 1917 - Léon Theremin 1935 - Laurens Hammond 1939-40 - Homer Dudley Vocoder and Voder 1942 - Harold Rhodes 1950 s - RCA Synthesiser

Kort historia 1963 - Moog Synthesizers 1963 - Buchla Syntesizers 1963 - The Synket 1970 - MiniMoog 1974 - Oberheim 4-voice 1977 - Sequential Circuits Prophet 5

Kort historia 1979 - Fairlight CMI 1982 - Roland TB-303 1983 - Yamaha DX7 1987 - Roland D-50 1988 - Korg M1 VSTi Analogue revival

Subtraktiv ljudsyntes TNMK054 - Ljudteknik 1

Subtraktiv ljudsyntes Enklare att åstadkomma med analog elektronik jämfört mot additiv ljudsyntes. Grundtanken är att ta en tämligen komplex vågform och sedan ta bort harmonin till önskat ljud uppnås.

Analogsynten Oscillatorer, spänningsstyrda (VCO) Filter, spänningsstyrda (VCF) Förstärkare/Attenuatorer, spänningsstyrda (VCA) Envelopegenerator (EG) SUB NOISE LFO / S&H Lågfrekvensoscillator (LFO) VCO1 MIXER VCF VCA DIST Mixer VCO2 RM EG EG...

Oscillatorn, VCO Additiv/subtraktiv syntes Spänningsstyrd... - V/Oct (log) - V/Hz (lin) - MIDI Olika vågformer Grundfrekvens Övertoner, harmonik

Vågformer Inverterare Integrator Integrator Astabil multivibrator

Grundvågformer Sinus Fyrkant (puls) Triangel Sågtand (fallande/stigande)

Sinus Inga övertoner eller harmonik y(t) = A sin(ωt + φ) Amplitud 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 14 16 Frekvens Okarina, trumljud, låga basljud, mjuka ljud

Sinus Användbar för kontrollspänningar Sinusvågen kan användas som byggblock... (additiv ljudsyntes, FM-syntes) Matlab: Fs = 44100; % Samplingsfrekvensen freq = 440; % Frekvensen på ljudet i Hz soundlength = 2; % Längden på ljudet i sekunder t = (0:(1/Fs):1/soundLength); % Tidsvektor sinesound = sin(2*pi*freq.*t); % Skapa sinusvågen

Triangel Udda övertoner, snabb roll-off 8 χ triangle(t) = (-1) sin((1k + 1)ωt) k π 2 (2k + 1) 2 k=0 Amplitud 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 14 16 Frekvens Flöjt, låga basljud, tämligen mjuka ljud

Triangel Användbar som kontrollspänning Matlab: dutyc = 0.5; % Sätt duty cycle till 50% för ren triangel % Skapa triangelvågen trisound = sawtooth(2*pi*freq.*t,dutyc);

Fyrkant Udda övertoner med mindre brant roll-off 2 χ square(t) = π k=1 sin(2π(2k - 1)ft) (2k - 1) Amplitud 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 14 16 Frekvens Träblås, basljud, syntljud, chiptune, vassare ljud

Fyrkant Digitala signaler/klocksignaler Synka oscillatorer/resetta en annan oscillator Variabel pulsbredd Matlab: pulsew = 0.5; % Sätt pulsbredden till 50% för fyrkantsvåg % Skapa fyrkantsvågen sqrsound = square(2*pi*freq.*t,pulsew);

Fyrkant Frekvenssyntes (Fourierserier) n=5; wavevector = zeros([1,1000]); for i= 1:2:2*n wavevector = wavevector + 1/i*sin(i*0.01*(1:1000)); end 1 plot(wavevector); 0.8 0.6 0.4 0.2 0-0.2-0.4-0.6-0.8-1 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

Puls Fyrkantsvåg med annan pulsbredd än 50% Pulsbredden ändrar övertonsserien Max och min ger inga ljud τ 2 πnτ f(t) = + sin( ) T nπ T n=1 2πn cos( t) T Basljud, chiptune, vassare ljud än fyrkantsvåg

Puls Digitala signaler/klocksignaler Matlab: pulsew = 0.1; % Sätt pulsbredden % Skapa fyrkantsvågen sqrsound = square(2*pi*freq.*t,pulsew);

Sågtand Både jämna och udda övertoner 2 χ sawtooth(t) = π k=1 (-1) k sin(2π k f t) k Amplitud 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 14 16 Frekvens Stråkljud, basljud, allt

Sågtand Sågtanden kan vara stigande och fallande Ställbar stig-/falltid Eftersom den innehåller flest övertoner, kan den ses som den bästa byggstenen i subtraktiv ljudsyntes. Matlab: dutyc = 0; % Sätt duty cycle/stig-/falltid % Skapa triangelvågen sawsound = sawtooth(2*pi*freq.*t,dutyc);

Sågtand Frekvenssyntes (Fourierserier) n=5; wavevector = zeros([1,1000]); for i= 1:n wavevector = wavevector + 1/i*sin(i*0.01*(1:1000)); end 2 plot(wavevector); 1.5 1 0.5 0-0.5-1 -1.5-2 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

Analogsynten Oscillatorer, spänningsstyrda (VCO) Filter, spänningsstyrda (VCF) Förstärkare/Attenuatorer, spänningsstyrda (VCA) Envelopegenerator (EG) SUB NOISE LFO / S&H Lågfrekvensoscillator (LFO) VCO1 MIXER VCF VCA DIST Mixer VCO2 RM EG EG...

Att påverka harmoniken En oscillator - Pulsbreddsmodulation - Distortion Två oscillatorer - Summering/mix av två vågformer - Synk mellan två oscillatorer - Frekvensmodulation - Ringmodulation Filter

Pulsbreddsmodulation Lägger till och tar bort övertoner LFO (sinus/triangel?) Förändringen i frekvensspektra över tid, låter ungefär som när två instrument spelar unisont och nästan perfekt stämmer

Distorsion Deformerar en vågform mot fyrkantsvåg

Distorsion Deformerar en vågform mot fyrkantsvåg Genererar nya övertoner

Mix av vågformer Passiv / aktiv mixning

Mix av vågformer Passiv / aktiv mixning

Mix av vågformer Passiv / aktiv mixning Saturation / distorsion Fasutsläckning Förändrar harmoniken sumsound = (soundwave1 + soundwave2)/2; + =

Synk mellan två oscillatorer Hard sync Masteroscillatorn tvingar slavoscillatorn att starta om sin cykel. Frekvensen hos masteroscillatorn är frekvensen på vågformen.

Hard och soft sync Soft sync gör detta mjukare, och slavoscillatorn låser mot mästeroscillatorns frekvens fast utan att skapa asymmetriska vågformer. Detta sker när de båda vågformerna har liknande fas. PLL (Phase-locked loop)

Suboktavgenerator Suboktavgenerator fyrkantsvåg + logikkrets SUB NOISE LFO / S&H VCO1 MIXER VCF VCA DIST VCO2 RM EG EG 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 00 11 00 11 00 11 00 11 0000 1111 0000 1111

Ringmodulation Multiplikation av två frekvenser, f1 * f2 = (f1 + f2) & (f2 - f1) Summan och skillnaden mellan två frekvenser 440 Hz & 660 Hz = 1000 Hz & 220 Hz Analog, semianalog, eller digitalt rmsound = soundwave1.*soundwave2;

Frekvensmodulation Mix av två frekvenser Två typer av FM: - linjär, påverkar upplevelsen av grundtonens frekvens - exponentiell, bibehåller grundtonens frekvens

Additiv ljudsyntes TNMK054 - Ljudteknik 1

Additiv ljudsyntes Additiv ljudsyntes skapar komplexa toner genom summering, eller addition, av enklare vågformer. Detta görs genom frekvensmix (inte vågformsmix). Detta gick inte att göra (så bra) med analoga oscillatorer.

Additiv ljudsyntes Varje frekvenskomponent (partial) kan ha sin egen amplitudenvelop. Detta skapar på ett enkelt sätt föränderliga ljud med oberoende kontroll av ljudförändringar och övertonsserier. FM-syntes, PD-syntes John Chowning Stanford University 1967-68.

FM-syntes FM-syntes skapar både harmoniska och oharmoniska ljud på ett bra sätt. För att göra harmoniska ljud, behöver modulationssignalen ha en harmonisk koppling till originalsignalen (carrier). Större modulationsdjup ger mer komplexa vågformer. Om modulatorerna inte är harmoniska, dvs heltalsmultiplar av carriers skapas disonanta, icke harmoniska, klocklika och percussiva ljud.

Frekvensmodulation

Frekvensmodulation Frekvens- mix Vågformsmix

Frekvensmodulation Frekvens- mix Vågformsmix sinesound = sin(2*pi*freq.*t); sinesound2 = sin(2*pi*freq2.*t); outputsine = sinesound + sinesound2; outputsine = sin(2*pi*t.*freq+fmdepth*sin(2*pi*t.*freq));

Frekvensmodulation Ny harmonik skapas ovanför och under fundamental frekvensen Source (fundamental) = 950Hz Source + Modulator = 1050Hz Source Modulator = 850Hz Source + 2Modulator = 1150Hz Source 2Modulator = 750Hz Source + 3Modulator = 1250Hz Source 3Modulator = 650Hz e = A{J0sinαt +J1[sin(α + β)t sin(α β)t] +J2[sin(α + 2β)t sin(α 2β)t] +J3[sin(α + 3β)t sin(α 3β)t]...}

Frekvensmodulation Ny harmonik skapas ovanför och under fundamental frekvensen Source (fundamental) = 950Hz Source + Modulator = 1050Hz Source Modulator = 850Hz Source + 2Modulator = 1150Hz Source 2Modulator = 750Hz Source + 3Modulator = 1250Hz Source 3Modulator = 650Hz e = A{J0sinαt +J1[sin(α + β)t sin(α β)t] +J2[sin(α + 2β)t sin(α 2β)t] +J3[sin(α + 3β)t sin(α 3β)t]...}

FM-syntes Många carriers - En modulator som moduleror två eller flera carriers samtidigt. Många modulationer - Två eller flera oscillatorer som moduleras av en modulator samtidigt. Återkoppling - En oscillator som modulerar sig själv. Operator1 Operator2 Operator3 Operator2 Operator3 Operator1 Operator1 Multiple

Yamaha DX7, algoritmer

Synten, resten TNMK054 - Ljudteknik 1

Envelopgeneratorn Statisk VCF och VCA är stelt och tråkigt SUB NOISE LFO / S&H VCO1 MIXER VCF VCA DIST Envelopegenerator (EG) VCO2 RM EG EG Transientgenerator, konturgenerator Attack, Decay, Sustain, Release Tidsparametrar, RC Dynamikprocessorer Amplitude Key press Gate time A D S R Time

Förstärkaren, VCA VCAn är en spänningsstyrd förstärkare SUB NOISE LFO / S&H VCO1 MIXER VCF VCA DIST eller dämpare VCO2 RM EG EG Kan överstyras för att ge andra övertonsserier

Lågfrekvensoscillator Statisk VCO, VCF och VCA är tråkiga SUB NOISE LFO / S&H VCO1 MIXER VCF VCA DIST Lågfrekvensoscillator (LFO) VCO2 RM EG EG - sinus - triangel - puls Signal in Sample-and-hold (S/H) - bruskälla - klockkälla Clock pulse in CV out

Brusgenerator Brusgenerator - diod / transistor SUB NOISE LFO / S&H - digitaltbrus VCO1 MIXER VCF VCA DIST Vad använder vi brus till? VCO2 RM EG EG Effekter Lägga till attack- eller transientljud Analoga trumljud Seeda om minnet i Matlab RandStream.setGlobalStream(RandStream('mt19937ar','seed',sum(100*clock)));

Keyboards Elorglar Till exampel: - Vox Continental - Gibson (G-101 Kalamazoo) - Farfisa (Compact/Combo) - Hammond (B3 ) Elpianon Till exampel: - Hohner Clavinet - Wurlitzer Electric Piano 200 A - Rhodes (Fender/Roland)

Outboards & Fx Ofta används effekter av olika slag för att ytterligare förstärka och framhäva syntljud. Reverb eller delay kan få ett tämligen tråkigt synoljud att låta bra. Distortion kan också lyfta fram övertoner och skapa mer intressanta ljud.

Inspelning av en synt Line cable VSTi och exportering av spår En gitarr- eller elbasförstärkare Att ta upp vanliga högtalare med mikrofon

Vocoder Mixer and output amplifier Input amplifier BPF VCA BPF VCA BPF BPF VCA VCA ENV.F. Input amplifier BPF ENV.F. BPF ENV.F. BPF ENV.F. BPF