FÖR OPERASÅNGARE under utbildning och i yrkeslivet Claes Fellbom Utbildningstiden: Vad kännetecknar en opera? Det inledande kapitlet behandlar vad som verkligen kan definieras som opera, till skillnad från sångspel, oratorium, operett, musikal etc. Operakonstens olika genrer och utveckling. Kapitlet redogör den uppdelning som finns i operakonsten: från barock, wienklassisism, bel canto, romantik, verismo etc. Operans strukturer och vanligaste ämnesområden. Vi försöker upptäcka gemensamma linjer i strukturen hos olika operor från skilda genrer och tider. Dessutom vill vi skrapa något på ytan om vilka preferenser tonsättare har haft genom tiderna när de gjort sina ämnesval. Detta är det inledande avsnittet om musikteaterdramaturgi. Operans dramaturgi. Här görs en beskrivning av konsten att berätta en historia, dvs dramaturgi. Vi ger exempel från Hollywoods kartläggning av detta ämnesområde och använder oss av deras kunskaper för att kunna analysera vilka funktioner som kan vara gemensamma för filmens sätt att berätta och operans. Några viktiga avsnitt här blir: den allmänna och vanligaste strukturen av en film, respektive en opera. I begreppsbeskrivningen ingår exempelvis: anslaget, dvs hur man börjar, vändpunkterna, point of no return eller peripeti, en rolls dramaturgiska karaktärsutveckling, vem är opponent, den lilla scenens struktur etc. Musikdramatisk gestaltning. Här försöker vi förklara skillnaden mellan skådespeleri och gestaltning. Vad som är musikteaterskådespeleri och vilka medel som står till buds för att en god musikdramatisk gestaltning ska kunna genomföras. Att gestalta en opera. Vi penetrerar de möjligheter som står till buds när en opera ska iscensättas och diskuterar på vilka sätt operasångaren kan närma sig rollen. Hur man förbereder sig. Operasångarens uppgift i helheten. Ofta möter man uppfattningen att sångaren är underordnad flera andra konstnärliga funktioner i den skapande processen. Här försöker vi betona sångarens eget ansvar för sin konstnärliga insats i uppsättningen. Men inte bara det, varje utbildad operasångare ska vara medveten om operakonstens utveckling. Varje sångare ska förstå att hon/han är en länk i denna process. Vägar mot kärnan i gestaltningen. Nu handlar det om metod, vägen till en lyckad scenframställning. Vi betonar sökandet och applåderar finnandet. Det gyllene verktyget.
Finns det något sådant?vi gör en kort genomgång av Constantin Stanislavskis teorier och metod.detta leder fram till något som skulle kunna betecknas som det gyllene verktyget. Verkanalys. För att lyckas med sin gestaltning är det en förutsättning att själv kunna utforska vilka intentioner som kan tänkas ligga till grund för hur librettisten, men framför allt hur tonsättaren har arbetat. Vi ger nycklar till hur en effektiv verkanalys kan genomföras. Kontext. I arbetet med verkanalysen är kontexten det första som måste klarläggas.i vilket sammanhang och i vilken tid skrev librettisten och tonsättaren sitt verk?på vilket sätt har den kontexten satt sin prägel på verket? I vilken tid och i vilket sammanhang utspelar sig handlingen? Här diskuteras även den egna kontexten d.v.s.vår egen tid och omgivning. Hur påverkar den iscensättningen av ett verk.hur viktig är den egna kontexten för den färdiga produktionen? Struktur, vändpunkter, ledmotiv. Hur behandlar tonsättaren den struktur som finns i librettot? Vilken form dominerar, librettots eller tidens musikaliskt formmässiga ideal?hur behandlar tonsättare genom tiderna små och stora vändpunkter?ledmotivstekniken och hur tonsättarna har använt sig av denna under tiderna, diskuteras.hur ser peripetin (point of no return) ut i en barockhopera I jämförelse med en senromantisk opera? Tonsättarens intentioner. Hur påverkar tonsättarens intentioner sångarens sätt att gestalta en roll? Hur kan sångaren utnyttja tonsättarens intentioner för att berika sin gestaltning? Rollanalys. Förutom den analys som vanligen utgår från vad som står i texten, använder vi våra kunskaper om verkanalys för att ge oss själva en rikare ingång till rollanalysen. Rollförberedelse. Här diskuteras metoder för hur operasångaren kan förbereda sig på egen hand iför en repetitionsperiod, utan att låsa fast sig. Operasångarens hinder för att lyckas. Vi går igenom de vanligaste hinder som en operasångare brukar ställa framför sig när repetitionsprocessen har inletts. Här diskuteras konvention, rädsla, egna fördomar, hämningar, rösten etc. Med andra ord allt som kan tänkas hindra en vanlig operasångare från att ge sig hän in i rollen. Operasångarens ansvar för den konstnärliga helheten. Tanken på det egna konstnärliga ansvaret i en produktion är ett ämne som vi ofta kommer att återkomma till när det gäller musikdramatisk gestaltning. Operasångarens egna uttrycksmedel. Vi diskuterar vad som står till buds för operasångaren och betonar den egna personligheten som den viktigaste delen för en framgångsrik gestaltningsverksamhet. Kroppens resurser och möjligheter. Vikten av kroppskontroll är central för en operasångares gestaltningsmässiga arbete med sig själv. Vikten av rörelseundervisning.
Många sångstudenter har ofta inte förstått vikten av rörelseundervisning.vi diskuterar varför denna del av utbildningen är så betydelsefull. Rösten som pensel i en målning. Här undersöks hur man kan använda röstens möjligheter till ett varierat sceniskt uttryck. Måste man alltid sjunga vackert?måste man överhuvudtaget alltid sjunga? Hur kan man ge en annan stämning genom att färga rösten? Indelning i röstfack. Vi gör en kort beskrivning av operavärldens sätt att indela roller och sångare i röstfack. Röstfacksbyte. Under utbildningstiden och för all del även senare kan en sångare av olika anledningar känna behov av att sjunga i ett annat fack. Professionellt arbetande sångare som har genomgått sådana byten berättar om sina erfarenheter. Även sångpedagoger som har lett sådana arbeten kommer till tals. Operasångarens egen personlighet. En bra röst utan en personlig prägel blir ointressant att lyssna till. Varför? På vilket sätt kan sångarens speciella bakgrund hämma sångarens utveckling? Vad i sångarens bakgrund och även fysik kan hämma utvecklingen som artist? Att sjunga upp och ned. Här diskuteras regissörens krav på sångaren. Hur man bemöter omöjliga krav, hur förvånad man kan bli av att klara det till synes omöjliga. Operasångarens blick för den egna och andras insatser. Ett sätt att bli en bra musikteaterskådespelare är att lära sig iaktta andra. Vi resonerar om hur man kan skärpa sin blick. Hur förhåller sig en musikalisk framställning till det sceniska uttrycket?vad är sant och vad är falskt? Föreställningsanalys I momentet att lära sig iaktta andra ingår även att förstå hur en föreställningsanalys görs. Man lär sig här identifiera och verbalisera styrkor och svagheter i en operföreställning. Språken. Vi går igenom de vanligaste operaspråken och hur dessa språk har förändrats sedan verken skrevs.vi behandlar även översättningar från olika verks originalspråk. Att gestalta på ett främmande språk. En talteaterskådespelare skulle tycka att det är i stort sätt omöjligt, eller ytterst obekvämt att spela bra teater på ett främmande språk.i en operasångares värld är att uttrycka sig på ett främmande språk, en förutsättning.hur bär man sig åt? Självstudier och dispositionen av den egna tiden. Varje operasångare bör ha ett gott begrepp om hur man disponerar den egna tiden för självstudier och vikten av att dessa underhålls kontinuerligt. Här diskuteras hur ett sådant arbete kan se ut. Provsjungningsteknik.
I en operasångares vardag ingår att man alltid måste provsjunga. I det sammanhanget är det därför bra att skaffa sig kunskaper om vad som, förutom den röstliga framställningen, kan förstärka kvalitén på provsjungningen. Operasångarstudentens förberedelse för yrkeslivet. Det är betydelsefullt att operastudenten på ett tidigt stadium förstår vikten av att preparera sig för det professionella livet. Här resonerar vi om ämnen som mental träning, egen marknadsföring (hur man skriver en CV), den egna hemsidan etc. Om opera på TV Vi lär ut några förutsättningar för en lyckad operaframställning i detta medium. Hur kan exempelvis spel och scenerier anpassas? Operasångaren i repetitionssituationen. Det finns vissa oskrivna regler och rutiner för hur en operasångare bör förhålla sig under repetitionsprocessen. Detta för att kunna bidra till en kreativ och kollegial stämning i arbetet. Förhållandet till kollegorna. Ett centralt ämne i detta sammanhang är hur man arbetar tillsammans. Konkurrens, samarbete, lojalitet, att sätta gränser, är några av de frågeställningar som tas upp. Förhållandet till repetitör, dirigent, regissör. Vi går igenom andra delar av samarbetet som gäller både musikaliskt och sceniskt.hur hanterar man en situation när dirigentens eller regissörens vilja inte stämmer med sångarens? En dans på rosor. Under en repetitionsperiod kan många sångare ibland känna det som om allt bara flyter fram på ett alldeles underbart sätt. Vi resonerar om vikten av en sund och god repetitionsstämning. Men även om de faror som eventuellt kan uppstå kring sådana kanske alltför goda stämningar. Ingen säger något. Det kan förekomma situationer där sångaren känner sig helt utlämnad i repetitionsprocessen. Inga kommentarer förekommer, inga bekräftelser. Betyder detta att man går mot katastrof?hur hanteras situationen? Upstaging Vi tittar på denna företeelse och ger råd om hur den kan bemästras. Krisen och dess betydelse. Sångaren står och stampar, kommer inte vidare i processen, känner hur till och med kollegorna blir irriterade. Sångaren kan helt enkelt hamna i kris. Hur hanteras denna? Hur kan man vända krisen till något positivt och vidareutvecklande, för att därmed gå segrande ur krisen? Upptrappningen. Sångaren befinner sig i upptrappningen av repetitionsperioden.många yttre moment tillkommer, stressen inför premiären börjar märkas.vilken kurs ska man välja? Den musikaliska veckan.
Vi resonerar om den period där hela det sceniska arbetet ska vara färdigt. Det gäller nu att synkronisera detta tillsammans med orkester.nya problem dyker upp, scenerier måste ändras, sångaren får kanske anpassa rösten och disponera sin vokala framställning på ett annat sätt. Kostymen och maskens betydelse. Dessa två enheter i den gestaltningsmässiga processen har till uppgift att hjälpa sångaren att förstärka sin sceniska framställning. Men vissa sångare kan i detta skede upptäcka att effekten är den rakt motsatta. Kostymen eller masken arbetar emot den egna intentionen.hur gör man då? Scenografi och akustik. En god operascenografi kan av sångaren utnyttjas som en förstärkning av den sceniska framställningen. Sångaren måste därför lära sig inte bara detta, utan även lära sig se och förstå hur scenografin kan hjälpa röstframställningen rent akustiskt. Sångaren ska kunna bedöma hur en scenografi påverkar akustiken och vad man kan göra åt detta. Ljus. Alla visuella medier som finns i en operaproduktion ska kunna hjälpa sångaren till en starkare scenisk framställning. Vi går igenom olika typer av ljus, hur man exempelvis parerar ett sidljus, hur man agerar i överljus, hur man undviker skuggställen etc. Pianogenrep. Detta är den repetition där alla sceniska uttryck ska mötas. Med lite kunskap om vad som brukar hända vid sådana tillfällen, kan sångaren lära sig minska sin oro och eventuella frustration. Förberedande och genrep. Detta är den näst sista och sista repetitionen innan premiären.vad ska uppnås vid det förberedande respektive själva genrepet? Vi diskuterar även den risk som kan uppstå med ett fulländat genrep. Premiär. Vilka särskilda förberedelser bör iakttas inför en premiär?hur brukar en premiärpublik se ut till skillnad från en genrepspublik?hur påverkar den eventuella bristen på respons från publikens sida sångarens framställning? Vad händer om alla i ensemblen blir skrämda? Recensioner. Recensioner är risky business. Man kan aldrig veta vad som kan ligga bakom olika egendomliga eller fantastiska uttalanden. Men orden är tryckta och måste värderas.hur hanterar man som sångare ett konstigt utlåtande från en kritiker?ska man svara på kritik? Den yrkesverksamma sångaren: Förhållande till operachefer och agenter. Nu är frågan, hur går man vidare? När anbuden haglar eller när telefonen är tyst? Om ingen agent vill ha mig, vad gör jag då? Vi resonerar om planering och strategi. Branschen utanför hemlandet. Vi gör en överblick över vilka länder som kan tänkas anlita internationella operasångare och hur branschen ser ut i dessa.
Egen marknadsföring. Det vanligaste är inte att agenterna står i kö, beredda på att ansvara för all marknadsföring och allt kontaktarbete för sångaren. Tyvärr är det helt nödvändigt att själv veta hur man ska göra sig hörd. Här presenteras lämpliga sätt för detta baserat på intervjuer med etablerade människor i branschen. Vägval: Metropolitan, Detmold eller källaropera? Det vanligaste är heller inte att en färdigutbildad operasångare går raka vägen till de stora internationella operahusen. Men ganska snart efter utbildningen bör sångaren kunna bedöma vilka hans eller hennes utsikter är för en stor, en mellan eller en liten karriär är. M.a.o: kommer jag att hamna i Wien, Forzheim (mycket litet operahus) eller ska jag bli tvungen att bilda nisch och starta en egen ensemble för att överhuvudtaget få utöva mitt yrke? Kapitlet diskuterar dessa frågeställningar och visar på vilka möjligheter som står till buds. Att kunna tacka nej. Vissa operachefer kan vara rätt hänsynslösa och bara se till sin egen teaters lycka och framgång. Det kan innebära att unga operasångare sätts in i uppgifter som de till en början kanske klarar av, men som senare visar sig ha skadat den unga sångaren. I vissa fall kan denna skada bli så allvarlig att det kan ta år att återkomma. Vi ger exempel på hur sådana situationer har uppstått och hur de drabbade ser på situationen. Hålla kontinuitet. Detta kapitel resonerar om hur den arbetslösa sångaren gör för att hålla sin röst och sin artistiska förmåga i trim. Samt att hålla kontakt med branschen. Många exempel kommer att ges från sångare som gått speciella och ibland slingriga vägar för att nå sin etablering. Bygga upp en förankring utanför sången. För arbetslösa sångare är det viktigt att hålla kontinuitet i yrkesutövandet. Men det kan även vara att rekommendera att undersöka alternativa möjligheter, som exempelvis tidigare utbildningar och vidareutbildning. I ett osäkert läge är det en trygghet att veta att alternativ till sången finns. Privatliv, familj etc. Det finns operachefer som på allvar uttalar att det är oprofessionellt för en operasångerska att bli gravid och vilja bilda familj. Hur kan man på ett vettigt sätt kombinera önskan att bilda familj med en verksamhet som operasångare med världen som arbetsplats? Livet i hotellrum. Vissa sångare kanske tidigt får erbjudanden om att sjunga på olika platser på kontinenten eller till och med över hela världen. För sådana kan det vara intressant att veta vad det är för ett liv som väntar dem och hur andra har hanterat det. Återigen vittnar äldre sångare om sina liv och hur de klarar att behandla sina livsvillkor. Hantera besvärliga medarbetare. Väl ute i arbetslivet kommer sångaren att möta olika sorters medarbetare av skiftande bakgrund och förmåga. Att samarbeta med djupt begåvade dirigenter och regissörer är bara en glädje och ytterst lärorikt. Här uppstår sällan problem. Men hur bemöter man personer som varken utstrålar kunskap eller begåvning? Här återkommer vi till sångarens eget ansvar för den konstnärliga helheten och utvecklar det resonemanget. Hantera rotlösheten. Utövande sångare med kringflackande arbetsvillkor berättar om hur de hanterar sina existentiella problem i en till synes rotlös tillvaro. Artistens kontinuerliga utveckling och identifikation i branschen.
För de sångare som kanske inte för detta kringflackande liv, är vikten av kontinuerlig utveckling som operasolister stor. Här resonerar vi om vådan av isolering och utanförskap, egenskaper som oftast inte främjar artistens utveckling. Publicitet, intervjuer. Nu behandlar vi hur en artist hanterar det offentliga livet. Vikten av publicitet och vikten av att denna ska vara rätt. Hur kan man vara säker på att det som en journalist tänker skriva är korrekt? Det egna ansvaret för operakonstens utveckling. Redan under utbildningstiden ska operasångaren förstå att hon/han är en viktig del i operakonstens utveckling. Under sitt yrkesverksamma liv ska hon/han verka för att den konstnärliga kvaliteten i det hon/han medverkar i ska vara så hög att konstformen förblir livskraftig och kan utvecklas vidare. Alternativa möjligheter. För operasångare som varken gjort någon internationell karriär eller kanske överhuvudtaget heller aldrig stått på en inhemsk operascen, återstår ändå en del alternativa möjligheter. Under samtal med sådana sångare får vi lära oss hur de har burit sig åt med att trots allt fortsätta som operasångare. Naturlig avgång: De flesta sångare vet när det blir dags att upphöra med sångarverksamheten. De känner när de vokala resurserna börjar svika. Andra gör det inte. När anbuden sinar. Vad gör man då? Är det bara omskolning som gäller? Det finns möjligheter i en ny tid utan att stå på scenen. Vi diskuterar sådana. Toi, toi, toi!!! Vi hoppas att denna bok ska kunna komma till användning inte bara under utbildningstiden, utan även under de professionella åren som operasångare. Syftet med den har varit att ge operasångaren en större intellektuell medvetenhet om professionen och genom denna kunna bli en del av den stora uppgiften nämligen: utvecklingen av operakonsten.