Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet

Relevanta dokument
Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?

FLYGVÄDER hur hitta, tolka och förstå?

Slutrapport Bromma Flygplats

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Före flygning. Flygtrafiktjänsten

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )

Meteorologi. Läran om vädret

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)

Kapitel 3. Standardatmosfären

En enkel segelflygprognos

METEOROLOGI. Innehåll

Flervalsfrågor

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)

Luftfartsstyrelsens författningssamling

3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Ändringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum för ikraftträdandet anges på varje sida

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Distansflygningskurs!

Trafikregler för luftfart

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Meteorologi (Meteorology)

Slutrapport RL 2011:09

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Färdplanering (Flight planning)

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Meteorologi (Meteorology)

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Preliminärt utlåtande

Färdplanering (Flight planning)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

IVAO Sverige. IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ Copyright 2011 IVAO Sweden

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Institutet för rymdfysik Kiruna

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Internationella regler

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Thomas Brandt

AIP AMENDMENT SWEDEN

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Slutrapport RL 2011:13

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygvädertjänst (MET)

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Slutrapport RL 2013:19

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

BOKAPLAN.SE SKICKA SMS TILL SMS MANUAL Version 1.0. För att boka Flygplan

AIP AMENDMENT SWEDEN

LTS CAT I OTS CAT II

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Innehållsförteckning

AIP AMENDMENT SWEDEN

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

Växthuseffekten och klimatförändringar

5.2 Områden för militär övningsverksamhet 5.2 Military exercise and training areas

TSL Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)

Rapport RL 2004:30. Olycka med flygplanet SE-RDL på Londonderry/Eglinton flygplats, Storbritannien, den 18 juli 2003

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Transkript:

Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter, luftmassor, åska, isbildning Umeå flygklubb Varför lära sig flygväder? VFR se och bli sedd Förutse väderomslag Kunna planera flygning rutt, flyghöjd Kunna planera alternativ Långa avstånd/lång tid (timmar) Räcker inte med att titta ut genom fönstret! Vädret förändras Förutse faror Flygvädertjänst SWC Significant Weather Chart, väderkarta LLF (LHP) Low Level Forecast, låghöjdsprognos GAFOR General Aviation Forecast TAF Terminal Aerodrome Forecast, flygplatsprognos METAR Routine Aviation Weather Observation, väderobservation SIGMET Significant Meteorological Information Vilket väder är viktigt för flyget? Vind Sikt Moln Nederbörd Temperatur Fuktighet Lufttryck Atmosfärens stabilitet Faror t.ex. turbulens, åska, isbildning Flygväder på internet http://www.lfv.se Klicka på crew-symbolen Till AroWeb http://www.aro.lfv.se Klicka på MET-menyn överst på sidan

Flygvädertjänst i luften MET REPORT Lokal väderuppdatering vid anrop till flygplats. Aktuellare vind+sikt i inflygningssektor. OBS! Vind i magnetiska grader. ATIS - Automatic Terminal Information Service Datorgenerarad MET REPORT via radio. Ex. ESNN ATIS 7.4 VOLMET Met info for aircraft in flight ATIS för flera flygplatser samlat på en frekvens TAF Terminal Aerodrome Forecast Flygplatsprognos, normalt gällande max 9h, uppdateras var 3h Vissa flygplatser har lång-taf 4h/6h Ex. SUNDSVALL VOLMET 7.8 ESSA, ESSB, ESNN, ESNU, ESNZ, ESNO, ESNS, ESPA, ESNQ METAR MÉTéorologique Aviation Régulière aerodrome routine meteorological report Väderrapport från flygplats Cirkel km + inflygningssektor Utfärdas xxh, xxh Gäller väder senaste min METAR Vind Mäts av m hög mast Medelvind senaste min Vindriktning FRÅN! Riktning relativt sann norr 83KT sydlig vind, 3 knop 83G4KT byar ( gust ) till 4 knop. Utläses max 4. Maxvind knop över medelvind KT vindstilla 86G8KT V variabel vindriktning (>6grader), styrka >3KT VRBKT, svag variabel vind <3KT METAR Form ESNU 3Z 8KT 3 -SN SCT6 M/M Q99= Platsindikator ESNU Tidpunkt 3Z, dag+tid UTC Markvind, riktning, styrka, sort 8KT Meteorologisk horisontalsikt 3 (m) Rådande väder -SN Moln, mängd, typ, molnbas SCT6 Lufttemp/daggpunkt M/M Lufttryck QNH Q99 Ev. SNOWTAM. Ev. landningsprognos TREND. Avslutas med =!! Vind MET REPORT min medelvärde Trafikledningen ger momentanvind (3s medelvärde) vid cleared to land Vindriktning relativt magnetisk nord

METAR Sikt Meteorologisk horisontalsikt kontursynvidd, meter Dager konturerna av större obelyst föremål Mörker standardlampa mot mörk bakgrund Siktvärden högre i mörker Manuell eller maskinell mätning (NIR) Manuell siktmärken, representativ i de riktningarna Automatisk mer objektiv, mäts i liten luftmassa, ej representativ om vindstilla o stora variationer, bättre värde än ögat i gryning/skymning METAR Sikt Siktvärde i sämsta riktningen //..//6/...//6/9 eller 9999 Sikt >m i någon riktning, <% i annan, anges sämsta sikten+riktning 4NE Bäst sikt >m, sämst <m, anges bägge med riktning 3S 6N RVR Runway Visual Range RVR Runway Visual Range Anges vid sikt<m R9R/PU Runway 9R P (plus, above), M (minus, below) U (up, increasing), D (down, decreasing), N (no change) R9R/8VPU Variabel METAR Rådande väder BR Mist, sikt <km FG Fog, sikt <km FU Fumé, rök VA Volcanic ash DU Dust SA Sand HZ Haze, torrdis DZ Drizzle RA Rain SN Snow SG Snow grains, kornsnö IC Ice crystals PL Ice pellets GR Grains of ice ishagel GS Grains of snow - snöhagel METAR - Moln Moln inom km, Cb (Cumulonimbus, skur-/åskmoln) inom km Molnmängd SKC sky clear FEW -/8 SCT Scattered, 3-4/8 BKN Broken, -7/8 OVC Overcast Molnbas i tal fot över fältet, FEW=ft. FEW/// betyder under fältets nivå. Flera skikt /8, 3/8, /8. CB, TCU tas alltid med Dålig sikt, otydlig molnbas anges VV3, vertical visibility 3ft. -/+ light, moderate, heavy VC vicinity MI minor, låga bankar BC banks, höga bankar PR partial DR drifting, lågt drev BL blowing, högt drev SH showers TS thunderstorm FZ freezing, underkylt PO Virvlar SQ Squall, vindby FC Funnel cloud, tromb DS Dust storm SS Sand storm CAVOK Ersätter sikt, vind, väder Ceiling and Visibility OK Sikt >km Inga moln under ft (alt. lägsta sektorhöjd) Inga Cb i närheten (<km) Ingen nederbörd (utom isnålar), åska, eller siktnedsättande väder

Temp, daggpunkt Tryck Avrundad, två siffor M betyder minus, M Temp/daggpunkt påverkar risken för dis/dimma. Daggpunkt=temp för full mättnad, kondensation Ju högre temp, ju mer vattenånga kan luften innehålla Vid stillastående väder, daggpkt=min temp under natten QNH Lufttrycket reducerat till havsnivån enligt ISA. Mäts i hpa. Q999 QNH 999hPa Q QNH hpa (I USA: A99 trycket 9.9 tum kvicksilver) Tilläggsgrupper Atmosfären QFE Lufttryck vid banan WS Wind shear Väder sen föregående METAR (ej senaste min el. reducerad intensitet) REFZRA Recent freezing rain... TREND, landningsprognos SNOWTAM, snö/is/... på banan Atmosfärens delar Exosfären -km Jonosfären/termosfären -7km Norrsken km ISS 3-3km Mesosfären -8km Meteorer Stratosfären -km Temp bestäms av in/utstrålning, stiger med höjden Ozon Tropopausen Övre gräns för troposfären Höjd varierar med aktuell temp Troposfären -8km (polerna), -8km (ekvatorn) Allt väder Värme från jordytan förs uppåt Temp sjunker med höjden Tropopausen Gashölje runt jorden Torr luft innehåller 78% kväve, % syre, % ädelgaser Vattenånga -4 volym% (absolut fuktighet) Partiklar Kondensationskärnor Ozon UV-skydd Lufttryck Trycket (vikten hos öppen gaspelare) sjunker med höjden Vid marken c:a 3 hpa (hpa=n/m) eller ton/m Vid marken är hpa 3ft Tumregel: Trycket halveras för varje ~km Syrebrist >3m (>ft)

Luftens densitet Standardatmosfären ICAO ISA International Standard Atmosphere Marken Densitet=massa per volymenhet Påverkas av höjden + C 3.hPa Låg höjd, högt densitet/tryck Hög höjd, lågt densitet/tryck Troposfären Temperatur Temperaturfall med stigande höjd: - C/ft Kall luft, högre densitet Varm luft, lägre densitet Tropopausen km höjd -6 C hpa (I viss mån av fuktighet) Låg fuktighet, högre densitet Hög fuktighet, lägre densitet (HO har atomvikt 8, N =8, O=3) Stratosfären -km konstant temp km- ökande temp ICAO ISA International Standard Atmosphere IC A OInt'l S ta nda rda tm osph ere 9. 4 8.4 7.67. 4 8.7 3 Pressure [hpa] Height [km] 6 6 km, -6. C -8-6 -4 T em p[c ] - + C 3.