Prislapp fo r examensarbeten inom la rarutbildningen BESLUT 2013-09-10 Dnr LiU-2013-01442 Bakgrund Centrala aspekter i en forskningsbaserad högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Examensarbetet utgör därför en central del av en akademisk professionsutbildning och en förutsättning för långsiktig utveckling av skolan och lärarprofessionen. (LiU:s examensrättsansökan, dnr LIU-2009-00464, s 8) Examensarbetena är en central del i de olika lärarutbildningarna. Med nuvarande utvärderingssystem är examensarbetena också centrala i UKÄ:s utvärdering av våra utbildningar. Det finns således stor anledning att att noga överväga hur resurser fördelas när det gäller examensarbetskurserna. I denna text presenteras två olika beräkningsprinciper för hur den/de framtida prislappen/-arna för examensarbetena inom LiU:s lärarutbildning ska utformas: a) Princip A En prislapp som är lika för alla b) Princip B Två olika prislappar Innan dessa två olika principer presenteras mer utförligt ges först en kort bakgrund. Prislapp för examensarbete idag De prislappar som gäller från staten till universitet för högskoleutbildning skiljer inte på om poängen avser en examensarbetskurs eller en vanlig läskurs. Prislapparna avgörs utifrån vilket ämnesområdet kursen tillhör: Teknik/Natur, Hum/Sam, Undervisning eller Övrigt. För att säkra kvaliteten på samtliga examensarbeten inom lärarutbildningar på Linköpings universitet så har Styrelsen för Utbildningsvetenskap tidigare beslutat att genom omfördelning av medel skapa en särskild examensarbetsprislapp ut till institutionerna. Det gör att ett examensarbete ersätts med samma prislapp oavsett om det skrivs inom t ex NO-området eller inom språk. 2013 är examensarbetsprislappen ut till institutionerna 17 000 kr per student och prestation på 15 hp. Att hålla denna prislapp för samtliga ämnen kräver för 2013 en omfördelning på 1,5 miljoner kronor. Styrelsen för utbildningsvetenskap
Inom Lärarprogrammet (enligt 2001 års examensordning) finns dessutom ett nätverk för examensarbete som sköts av Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), men som finansieras från fakulteten. 2013 är en för nätverket 255 000 kr. Förändrade intäkter för examensarbetskurserna Inom Lärarprogrammet har merparten av studenternas examensarbeten genomförts inom allmänt utbildningsområde. Prislappen från staten per student och prestation på 15 hp blir då 17 402 kr. 1 Inom 2011 års lärarutbildningar kommer examensarbetena att skrivas inom ämnesstudierna. Detta gör att några kommer att, från staten, ersättas med Teknik/natur-prislappen. Merparten kommer dock troligtvis att skriva inom Hum/Sam-området där prislappen från staten är 11 904 kr per student och prestation på 15 hp. 2 Examensarbetena inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet En översikt över examensarbetena inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet ser ut på följande sätt: Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem Grundlärarprogrammet inriktning F-3 & 4-6 Ämneslärarprogrammet Examensarbete Avancerad nivå Examensarbete Grundläggande nivå Examensarbete 1 Grundläggande nivå Forskningskonsumtion Pararbete (som norm) Examensarbete 1 Grundläggande nivå Forskningskonsumtion Pararbete (som norm) - - Examensarbete 2 Avancerad nivå Examensarbete 2 Avancerad nivå Att antalet examensarbeten skiljer och att det varierar om normen är pararbete eller enskilt arbete ger olika konsekvenser för de olika programmen och inriktningarna, vilket framgår av nedanstående tabeller: 1 inklusive lokalersättning 2 inklusive lokalersättning 2
Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem Studenterna gör arbetena enskilt. Kommentarer Bara ett examensarbete, kan inte omfördela mellan olika kurser inom institutionen. Inget större enskilt arbete tidigare i utbildningen. Metodkurs finns dock före examensarbetet. Grundlärarprogrammet (GLP) inriktning F-3 & 4-6 samt Ämneslärarprogrammet (ÄLP) Examensarbete 2 genomförs enskilt. Kravet på ämnesdidaktiska arbeten kan kräva en del bi-handledarinsatser då vissa handledare saknar ämnesdidaktisk kompetens. Ex-arbete 1 ligger före metodkursen, men är å andra sidan ett konsumtionsarbete. Kommentarer Ex-arbete 1 genomförs dock i par. 2 examensarbeten institutionen kan på sikt omfördela resurser mellan examensarbete 1 (i par) och 2 (enskilt). Examensarbete 2 föregås av metodkurs och studenterna har erfarenheten från ex-arbete 1. GLP - Inget större enskilt arbete tidigare i utbildningen. ÄLP Varierar om de har gjort ett större enskilt arbete tidigare i utbildningen. Två olika beräkningsprinciper för prislapp för examensarbeten Princip A - en prislapp som är lika för alla Här behålls den nuvarande principen om en examensarbetsprislapp som är lika för alla studentprestationer på 15 hp. Enligt denna princip ska alla studentprestationer ersättas med samma peng oavsett i vilken form examensarbetet är organiserat. Princip B två olika prislappar Här skapas två olika prislappar: Prislapp 1 gäller på de utbildningar som har två examensarbeten, som Grundlärarprogrammet inriktning F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet. 3
Inom dessa utbildningar genomför studenterna det första arbetet i par och kan därför räkna med lite lägre handlednings i denna kurs. Institutionen kan då omfördela medel mellan examensarbetskurs ett och två, för att få mer medel till handledning i den andra kursen där studenterna genomför enskilda arbeten. Prislapp 2 är högre än prislapp 1. Denna prislapp gäller för Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet inriktning Fritidshem som båda har endast ett examensarbete på 15 hp. Inom utbildningar som bara har ett examensarbete och dessa genomförs enskilt av studenterna finns inte någon möjlighet till omfördelning, vilket motiverar att dessa skulle få en högre prislapp. Summering Ovan har två olika principer för prislappen för examensarbeten inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet presenterats: a) En prislapp som är lika för alla b) Två olika prislappar I bilagorna A och B finns räkneexempel gjorda utifrån de två olika principerna. Dessa är just exempel. I ett första steg ber vi nu Styrelsen för utbildningsvetenskap att ta ställning till principen för prislappen/-arna. Exakt/-a summa/-or får bli en fråga som återkommer när budgeten ska beslutas vid SUV:s sammanträde i oktober. Efter diskussion i styrelsen föreslogs en tredje princip: c) Princip C Två olika prislappar: Prislapp 1 som gäller på examensarbeten med forskningskonsumtion och Prislapp 2 som är högre än prislapp 1 och som gäller på examensarbeten med forskningsproduktion Efter omröstning beslutar styrelsen att princip C ska gälla som beräkningsprincip för prislapp för examensarbete inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde 2013-09-10. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Brith-Inger Aspgård, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Maria Strääf, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Tobias Karlsson och Mats Werme samt tjänstgörande ersättare Lotta Holme. Därutöver har närvarit ersättarna Elisabeth Eriksson och Catarina Jeppsson, fakultetskoordinator Caroline Kelly, kanslichef Anderz Grunnesjö, controller Samuel Zethson, programansvarig utbildningsledare Monica Sandlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare 4
BILAGA A Två olika räkneexempel utifrån princip A En bibehållen prislapp på 17 000 kronor per student och prestation på 15 hp skulle för 2014 och 2015 komma att innebära följande omfördelning: klassning 3 omfördelning 2014 10 238 062 kr 14 216 418 kr 3 978 356 kr 2015 10 316 217 kr 14 050 495 kr 3 734 278 kr Det ökade behovet av omfördelning jämfört med 2013 beror främst på att fler examensarbeten kommer att ersättas med Hum/Sam-prislappen från staten som beskrivits i texten. Om prislappen skulle öka till 20 000 kronor per student och prestation på 15 hp beräknas en leda till nedanstående behov av omfördelning: klassning omfördelning 2014 10 238 062 kr 17 003 549 kr 6 765 487 kr 2015 10 316 217 kr 17 174 080 kr 6 857 863 kr Det nätverk som idag finns för examensarbeten inom Lärarprogrammet kommer inte att behövas för inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. Här kommer istället ämnesråd och programmöten användas för dessa frågor. Det ger på sikt en besparing på 255 000 kr. 3 Beräkningarna bygger på antaganden om hur många studenter som ska skriva inom olika ämnen, eftersom studenterna i skrivande stund inte har valt vilket ämne de ska genomföra sina examensarbeten i. 5
BILAGA B Två olika räkneexempel utifrån princip B I nedanstående tabell har vi beräknat den omfördelning som skulle krävas om prislapp 1 är 17 000 kr och prislapp 2 är 20 000 kr: klassning 4 omfördelning 2014 10 238 062 kr 15 231 000 kr 4 992 938 kr I nedanstående tabell har vi beräknat den omfördelning som skulle krävas om prislapp 1 är 20 000 kr och prislapp 2 är 23 000 kr: klassning omfördelning 2014 10 238 062 kr 17 859 000 kr 7 620 938 kr Det nätverk som idag finns för examensarbeten inom Lärarprogrammet kommer inte att behövas för inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. Här kommer istället ämnesråd och programmöten användas för dessa frågor. Det ger på sikt en besparing på 255 000 kr. 4 Beräkningarna bygger på antaganden om hur många studenter som ska skriva inom olika ämnen, eftersom studenterna i skrivande stund inte har valt vilket ämne de ska genomföra sina examensarbeten i. 6