Konsekvensanalys av olika modeller för genomförande av examensarbeten individuellt eller i par

Transkript

1 Rapport till Grundutbildningsna mnden fra n arbetsgrupp som utrett fra gan om examensarbetet inom la rarutbildningen bo r genomfo ras individuellt eller i par 1 Vid sitt sammanträde 13 oktober 2011 fattade Grundutbildningsnämnden beslut om att utreda frågan om examensarbetena inom lärarutbildningen ska fortsätta skrivas individuellt eller om möjlighet till pararbeten ska (åter)införas. Uppdraget gällde dock inte de lärarprogram som startade ht 2011, vars examensarbeten kommer att utvecklas under våren Den arbetsgrupp som fick nämndens uppdrag att utreda och lämna förslag angående frågan om examensarbetet ska skrivas individuellt eller i par har sammanträtt vid två tillfällen och presenterar sina resultat i denna rapport. Gruppens arbete har vägletts av de frågeställningar som ingick i uppdragsbeskrivningen. En viktig del av uppdraget har varit att ta fram konsekvensanalyser av olika tänkbara modeller. Gruppen har skissat på två huvudmodeller, modell 1: individuella arbeten som norm (det vill säga, ett bibehållande av nuvarande ordning) samt modell 2: pararbeten som norm. Utifrån dessa huvudmodeller har också två varianter tagits fram, modell 1b och modell 2b. Frågan om examensarbetena bör genomföras individuellt eller i par är komplex och relaterar till olika ramfaktorer. Konsekvensanalysen har strukturerats kring fyra av dessa ramfaktorer: ekonomi, måluppfyllelse, handledning och rättssäkerhet. Trots att det inte har rått konsensus i gruppen om vilken modell som bör förordas har gruppen enats om ett huvudförslag, vilket presenteras i slutet av denna rapport.

2 2 Konsekvensanalys av olika modeller för genomförande av examensarbeten individuellt eller i par Ekonomi Måluppfyllelse Modell 1 Individuella arbeten som norm bibehålla nuvarande modell -Kostnadskrävande att erbjuda samtliga studenter individuell handledning -Kontinuerligt minskade resurser pga. låg kompensation för kostnadsökningar (t.ex. löner) -Tilldelningen räcker inte till andra viktiga delar av kursen (administration, strimmor etc.) -Olika typer av grupphandledningsmodeller kan användas för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar -Individuella arbeten har ett högt bruksvärde (vid anställning, vid ansökan till forskarutbildning etc.) -HSV-perspektivet: individuella arbeten underlättar för HSV vad gäller bedömningen av studentens individuella måluppfyllelse Modell 2 Pararbeten som norm med möjlighet till undantag vid särskilda skäl (familjeskäl, ojämnt antal studenter, sjukdom etc.) -Kostnadseffektivt jämfört med individuella arbeten -Om nuvarande tilldelning från programmet förblir oförändrad möjliggörs mer resurser för handledning och examination av varje arbete. Vidare kan medel för stödresurser som inte bara handlar om handledning och examination avsättas. -Mer lärstöd för studenterna i och med att fler lärarledda timmar kan erbjudas -Studenterna stödjer varandra i processen. Förmåga att arbeta i grupp/par en viktig kvalitet i lärararbete. -HSV-perspektivet: pararbeten kan innebära högre kvalitet än individuella arbeten (fler arbetstimmar per arbete, mer omfattande empiri). Det kan dock vara så att den individuella måluppfyllelsen för individen blir lägre -Problem om studenter har olika ambitionsnivåer eller schismer uppstår inom paret

3 3 Handledning -Svårt att få fram tillräckligt många handledare med föreskriven kompetens om samtliga studenter skriver individuella arbeten -Examinationen blir en flaskhals vid individuella arbeten i och med att krav ställs på disputerade examinatorer -Arbetenas bruksvärde minskar om de skrivs i par jämfört med individuella arbeten (anställning, forskarutbildning etc.) -Minskat behov av handledare -Möjligt att använda de mest lämpliga/kompetenta handledarna och därigenom öka kvaliteten på arbetena -Vad händer om en student i paret försvinner? Rättssäkerhet -God rättssäkerhet -Risk att tveksamheter uppstår vad gäller examination av individuella prestationer -Behov av att utveckla formerna för individuell examination av pararbeten (är det möjligt att skriva arbetet i par men ha separata examinationstillfällen för de båda författarna?) -Tydliga kriterier behövs för att säkerställa den individuella examinationen Till dessa huvudmodeller har arbetsgruppen arbetat fram två varianter, en som utgår från modell 1 och en som utgår från modell 2. Modell 1b I denna modell bibehålls kravet på individuella arbeten tills vidare, men en försöksverksamhet inleds där olika modeller av och/eller aspekter av pararbete prövas och utvärderas. Inte minst bör examination av pararbeten bli föremål för en sådan försöksverksamhet. Hur är det möjligt att säkra individuell examination om ett arbete genomförs i par? Även modeller som syftar till att tydliggöra samspelet mellan handledare och examinator bör prövas. Syftet med detta är att få bättre redskap att identifiera enskilda studenters insatser i pararbeten. Försöksverksamheten bör genomföras inom begränsade delar av utbildningarna, till exempel inom något ämne/ del av ämne/ några ämnen inom utbildningen mot grundskolans senare år eller gymnasiet. Genom att under en avgränsad period, till exempel ett halvår/år, genomföra en försöksverksamhet om

4 4 olika sätt att hantera pararbeten blir det också möjligt att invänta resultatet från de granskningar som HSV just nu genomför av modeller för pararbeten inom andra utbildningar. Några av medlemmarna i arbetsgruppen har, från företrädare för ämnena Psykologi och Sociologi vid LiU, fått signaler om att HSV eventuellt kan komma att ha synpunkter på de pararbeten som just nu genomförs av dessa ämnen. Inte minst handlar det om möjligheten till individuell examination. Eftersom HSV:s modell för kvalitetsgranskning är relativt ny finns fortfarande inte några tydliga signaler kring hur de kommer att förhålla sig till olika modeller för examensarbeten. En försöksverksamhet med syfte att pröva olika aspekter av pararbeten kan iscensättas på olika sätt. Till exempel vore det möjligt att låta ämnen/områden ansöka om att få delta i försöksverksamheten. Detta kan ske genom att de lämnar in förslag på vad försöksverksamheten har för avsikt att undersöka och hur den kommer att genomföras inom det aktuella ämnet/området. Av de förslag som inkommer utses något/några projekt som får medel för en tidsbegränsad försöksverksamhet. En nackdel med ett sådant förfarande är att det är resurskrävande och kräver någon form av instans som ska granska och fatta beslut om de inlämnade förslagen samt förhålla sig till de resultat som genereras. En enklare och mer kostnadseffektiv modell vore att en expertgrupp på uppdrag av Grundutbildningsnämnden identifierar någon/några försöksverksamheter och sedan tillfrågar någon/några ämnen/områden om de vill genomföra det aktuella projektet. För de studenter som inte vill medverka i försöksverksamhet av detta slag bör det finnas möjlighet avstå. En fördel med en försöksverksamhet av detta slag är också att resultaten kan användas i det utvecklingsarbete som kommer att ske under 2012 med fokus på examensarbetena i de lärarutbildningsprogram som startade vt En nackdel med en försöksverksamhet av detta slag är också den ansträngda situation vad gäller ekonomi och handledarresurser som många ämnen redan nu befinner sig i. I takt med att allt fler ämnen inom lärarprogrammet (01:an) hanterar ämnesanknutna examensarbeten har i vissa fall handledarbrist uppstått. Detta försvårar dessa ämnens möjlighet att också handleda examensarbeten inom Allmänt

5 5 utbildningsområde, vilket i sin tur försvårar för de allmänpedagogiska miljöerna inom IBL och ISV att räcka till vad gäller handledning av dessa uppsatser. Modell 2b: I denna modell släpps kravet på att samtliga studenter ska skriva individuella arbeten, men till skillnad från modell 2 föreskrivs inte pararbeten som norm. I stället blir det möjligt för studenten att fritt välja mellan att skriva individuellt eller i par. De krav i modell 2 på särskilda skäl för att få möjlighet att skriva individuellt stryks alltså. Att få möjlighet att fritt välja mellan de båda alternativen torde upplevas som en fördel av studenterna t.ex. av de studenter som har ambitionen att gå vidare till forskarutbildning men skapar större osäkerhetsmoment för kursgivaren, till exempel vad gäller ekonomi och handledarresurs. I och med att ett valförfarande behöver iscensättas innebär denna modell också ett administrativt merarbete för programmet och/eller kursgivande institution. Å andra sidan innebär också modell 2 ett administrativt arbete i och med att ansökan om undantag från regeln om pararbete måste hanteras. En fråga som också bör ställas är om modell 2b i själva verket innebär att två parallella uppsättningar betygskriterier behöver tas fram, en för individuella arbeten och en för pararbeten för att motverka att de som skriver individuella arbeten missgynnas vad gäller betyg. Samma farhåga finns givetvis även för modell 2 där individuella arbeten kan tillåtas vid särskilda skäl. Arbetsgruppens förslag Som nämndes inledningsvis har det inte funnits någon konsensus i arbetsgruppen kring vilken av de fyra modellerna som är att föredra. Därför har det också varit svårt att ta fram ett entydigt förslag från gruppens sida. Trots detta har gruppen enats om att förorda modell 1b, det vill säga den modell som föreskriver en temporär försöksverksamhet innan något beslut fattas om att eventuellt överge kravet på individuella

6 6 arbeten. På detta sätt kan ett gediget faktaunderlag skapas och det blir också möjligt att invänta hur HSV kommer att ställa sig till pararbeten i den nya modell för kvalitetsutvärdering som håller på att introduceras. Även om Grundutbildningsnämnden skulle förorda modell 2 eller modell 2b menar arbetsgruppen att frågan om individuell examination bör bli föremål för genomlysning. I detta fall handlar det om att förbereda inför övergång till pararbeten snarare än att skapa underlag för beslut om individuella arbeten ska kvarstå som norm eller om en övergång till pararbeten i någon form ska ske. En modell för pararbeten bör inte starta innan en sådan genomlysning är klar. Vad gäller frågan om hur individuell examination kan säkras vid pararbeten menar arbetsgruppen att det finns mycket att vinna genom kontakter med andra utbildningar såväl inom som utanför LiU. Inte minst visade den temadag om examensarbete som universitetsledningen under våren 2011 tog initiativ till att flera utbildningar inom LiU har utvecklat modeller för att hantera detta dilemma. Arbetsgruppen har också diskuterat frågan om hur examensarbetet inom påbyggnadsutbildningarna bör hanteras och föreslår att också dessa bör ingå i försöksverksamheten, det vill säga modell 1b. Om nämnden däremot väljer en annan modell än 1b, bör dock vissa saker övervägas vad gäller examensarbeten inom påbyggnadsutbildningarna. Till exempel anser arbetsgruppen att det vore olyckligt att införa pararbeten som norm i den utbildningsvetenskapliga mastern. Eftersom masterutbildning utgör ett tydligt steg mot en forskarkarriär bör studenter inom denna utbildning beredas möjlighet att skriva individuella arbeten. På detta sätt underlättas också möjligheterna att delta i befintliga forskningsprojekt. I många fall kan också en student bygga vidare på sin masteruppsats till en licentiat- eller doktorsavhandling. Detta skulle försvåras eller rent av omöjliggöras om masteruppsatserna genomfördes i par. Det faktum att vissa kurser inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna och den utbildningsvetenskapliga mastern samläses bör också beaktas. Den täta koppling som finns på kursnivå mellan speciallärarutbildningen/-pedagogutbildningen och mastern talar för att en gemensam modell bör gälla för dessa utbildningar. För att säkra studenterna möjligheter till individuella arbeten bör därför modell 2 undvikas. Däremot skulle modell 2b öppna möjligheter för de studenter som önskar skriva individuella arbeten.

7 7 Arbetsgruppen förordar också en tydligare skrivning kring vilken handledarkompetens som bör gälla för de utbildningsvetenskapliga masteruppsatserna. De formella kraven på en handledare bör vara högre ställda för en masteruppsats jämfört med en uppsats på avancerad nivå inom de reguljära utbildningarna eller påbyggnadsutbildningarna. Arbetsgruppen menar att kravet bör vara att handledaren är disputerad. Arbetsgruppen har bestått av: Roger Klinth (ordförande), Ingrid Olsson (ersattes vid första mötet av Karin Forslund Frykedal), Niklas Cederwall, Wolfgang Schmidt, Anders Magnusson, Maria Simonsson och Monica Sandlund. Vid andra mötet deltog också Roger Klinths efterträdare Anna Johnsson Harrie. Gruppen har också inhämtat synpunkter från programledningen för de långa lärarutbildningarna samt från ledningsgruppen vid Kansliet för utbildningsvetenskap. Vid pennan: Roger Klinth