Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM

Relevanta dokument
Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM. gällande finska och svenska språket

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. vice ordförande medlem medlem medlem

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom social- och hälsovård

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

VALAS Luonnos Svenska

Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

Språkliga rättigheter

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. ordförande medlem medlem medlem medlem medlem sekreterare

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

Får man vara sjuk på svenska???

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Strategin för åren

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors,

Språkprogram för Nylands förbund

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 7/ (13) SJUKVÅRDSDISTRIKT. HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån.

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION 4/2013: Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

SPRÅKPROGRAM

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Fagkonferanse Smittevern Scandic Hell, Stjørdal

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Vaccinationsrekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonalen i Finland

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning)

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).

Hälso- och sjukvården och geriatriska avdelningarna Samarbetsområdet för social och hälsovård Staden Jakobstad

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

DATATILLSTÅND dnro 377/410/17 1 (8) Ändringsdatatjänst. Taktillstånd

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,

Social- och hälsovårdsministeriets förordning

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

Innehåll. Vanda stads tvåspråkighetsprogram

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

EOAK/1990/2017. Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen. Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Nya lagen om småbarnspedagogik

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet

Nylands förbund, Estersporten 2 b, 4. våningen, Helsingfors. Rubrik Sida

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Institutionen för folkhälsovetenskap. Språkpolicy vid PHS. Innehåll. BESLUT Dnr SU Beslutad av prefekt

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen


Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Förvaltningens förslag till beslut. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Stadgar Godkända av årsmötet Registrerade

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

ÄRENDE. Beaktandet av språklagen vid kommunikation på myndighetens webbsida KLAGOMÅLET

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Patientens rättigheter

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Transkript:

Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM Arbetsgruppen Lauri Tanner förvaltningsdirektör Eg.Finl.svd Per-Mikael Jansson translator Eg.Finl.svd Marjo Kauppila överskötare ÅUCS kvinnokliniken Anja Kylävalli konservativa resultatgruppens överskötare Eg.Finl.svd Annika Molin avdelningssekreterare ÅUCS os. 420 Jussi Rantanen huvudförtroendeman ÅUCS Mona Rönnholm ekonomichef Åbolands sjukhus Marja-Riitta Ståhlberg överläkare ÅUCS barnkliniken 17.5.2010

2(7) Introduktion Enligt 17 i Finlands grundlag är finska och svenska Finlands nationalspråk. Det åligger den offentliga makten att sörja för landets finsk- och svenskspråkiga befolknings samhälleliga behov på lika grunder. Inom den specialiserade sjukvården konkretiseras denna förpliktelse, som är ålagd den offentliga makten både som bestämmelser i lagen om specialiserad sjukvård och i språklagen. Även i lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) betonas beaktandet av patientens modersmål; enligt 3 skall patientens modersmål i mån av möjlighet beaktas i vården och i bemötandet. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är enligt hur det definierat i lagen ett tvåspråkigt sjukvårdsdistrikt. I sjukvårdsdistriktet bor 26510 personer (år 2009), vars modersmål enligt befolkningsregistret är svenska. Detta innebär 5,7 % av hela sjukvårdsdistriktets befolkning. I 33 a i lagen om specialiserad sjukvård stadgas att vården i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt anordnas på samkommunens båda språk (finska och svenska), så att patienten blir betjänad på det språk han eller hon väljer. Redan tidigare har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt satsat på tvåspråkig service, speciellt på Åbolands sjukhus. Förpliktelsen berör dock hela sjukvårdsdistriktet, det vill säga även sådana delansvarsområden som omfattar endast enspråkiga kommuner. Förverkligandet av den språkliga servicen har även en märkbar betydelse för hur övriga rättigheter som tillkommer patienten förverkligas. Utan tillräcklig språklig service förverkligas inte patientens rättighet att få information om sin vård och att i samförstånd delta i beslutsfattandet gällande vården, eller så förverkligas rättigheterna på ett ofullständigt sätt. Detta inverkar i sin tur på den allmänna patienttillfredställelsen och även på hur patienten upplever sin livskvalitet. I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts strategi har under verksamhetslinjen Patientorienterade tjänster fastställts att finsk- och svenskspråkiga erhåller service på sitt modersmål. Avsikten med detta program är att konkretisera hur denna målsättning skall uppnås. Programmet är uppbyggt i enlighet med strategin så att en eller flera målsättningar fastställts utgående från varje strategisk framgångsfaktor, för att kunna uppnå den språkliga målsättningen. Programmet har utarbetats så att för varje målsättning har skilt fastställts målsättningsnivåer, åtgärder och mätare. Den planerade tidtabellen för programmet är till slutet av år 2012, inom vilken det är realistiskt att förverkliga målsättningarna. Programmet har till sin struktur utarbetas utgående från Helsingfors och Nylands giltiga språkprogram.

3(7) Strategisk målsättning: Patientorienterade tjänster Patienten är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts viktigaste kund. Att verka för patienten att vara patientorienterad utgör den starkaste värdegrunden i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och från detta görs inte avkall under några som helst omständigheter. I enlighet med de strategiska målsättningarna får patienten vård på sitt eget modersmål, finska eller svenska. Patienten kan inverka på valet av vårdplats, tidpunkt och den behandlande läkaren samt har möjlighet att delta i lösningar gällande sin sjukdom. Patienten får också tillräcklig information om undersökningar och vård som gäller patienten själv. Kommunikationen med patienten sker på patientens språk. Detta gäller både muntlig och skriftlig kommunikation. Vid behov bistår avdelningens kontaktperson för svensk service eller en annan person som tillhör personalen, som behärskar svenska, så att dessa målsättningar kan förverkligas. Skriftlig kommunikation på modersmålet innefattar kallelsebrev, patientinstruktioner, epikriser, broschyrer, skyltning och även elektronisk information. Patienter med finska eller svenska som modersmål får vård på sitt eget språk. På varje enhet som erbjuder vård finns kontaktpersoner som kan bemöta patienten på hans / hennes eget språk. Kontaktpersonernas uppgifter definieras klart. Kontaktpersonnätet uppdateras kontinuerligt. Kontaktpersonerna belönas för sin arbetsinsats. Förfrågning om patienttillfredsställelse Reklamationer Patientrespons Patienten får tillräcklig information på sitt modersmål om undersökningar och vård. Alla skriftliga patientinstruktioner finns tillgängliga på bägge språken (finska / svenska). Enheterna ser till att materialet skickas för översättning. Translatorerna har tillräckliga resurser för att svara på efterfrågan. Patientinstruktionerna översatta / inte översatta. Patienten får tillräcklig information om sjukvårdsdistriktet och sjukhusen Allt material som riktar sig till patienter finns på bägge språken (finska / svenska). Alla skyltar i sjukhusen finns på finska och svenska. På informationsbyrån finns en person som är ansvarig för det svenska materialet och som verkar i samarbete med translatorerna. Kartläggning och komplettering av nuvarande situation. Hur täckande den svenskspråkiga patientkommunikationen är. Förfrågning om patienttillfredsställelse Reklamationer Patientrespons

4(7) Strategisk målsättning: En effektiv verksamhet Den lagstadgade servicen på bägge nationalspråken, finska och svenska, får inte negligeras på grund av resursbrist. I budgeten bör beaktas att det finns tillräckliga resurser för att förverkliga ett språkligt sett jämlikt bemötande. Kostnader som god språkservice förutsätter beaktas årligen i budgeten. På alla nivåer (resultatenheter, administrativa centralen) beaktas i den årliga budgeten de kostnader som utvecklandet och upprätthållandet av den lagstadgade språkservice förutsätter. Följande resurser beaktas i budgeten: - språktillägg - språkbrukstillägg - språkutbildning - ansvarspersoner - översättning - materialanskaffning - informationsavdelningen Anslag budgeterade / inte budgeterade. Strategisk målsättning: Den rätta produktionsmodellen för vården Processerna som anknyter till bemötande av patienten har definierats så att patientens modersmål beaktas i alla situationer. Både när man tar emot remisser och när en patient anländer till sjukhuset förvissar man sig om patientens modersmål och språket antecknas i informationssystemen. Man sörjer för att det skriftliga materialet (kallelser, broschyrer o.s.v.) som patienten får från sjuhuset i sin helhet är på patientens modersmål. Kontaktpersonerna för svensk service omnämns skilt i kallelsebreven. All kommunikation som inte är inriktad på en individuell person (t.ex. skyltning, internet) sker på två språk. På bäddavdelningarna och poliklinikerna skall information om sjukdomar, som delas ut till patienterna samt övrig information finnas tillgänglig och framme även på svenska. Även då det gäller patienttrivseln bör uppmärksamhet fästas vid modersmålet. Det hör till kontaktpersonen för svensk service uppgifter att sörja för dessa frågor. Enligt språklagen skall alla dokument som skrivs och överlåts till en svenskspråkig patient vara på svenska, om patienten inte begär annat. Sjukvårdsdistriktet ansvarar för att denna lagstadgade skyldighet uppfylls. Med patienter som bor i landskapet Åland förs kommunikationen i första hand på svenska. Med Ålands centralsjukhus förs kommunikationen alltid på svenska. Resurserna för översättningstjänster dimensioneras så att bemötandet av de språkliga grupperna kan tryggas på ett jämställt sätt. Då sjukvårdsdistriktet konkurrensutsätter externa köptjänster som innefattar patientkontakt (t.ex. fysioterapi, ambulanstjänster o.s.v.), bör den språkliga servicen beaktas som en av de faktorer, som utgör grunden för valet av serviceproducent.

5(7) För varje resultatenhet utses en ansvarsperson, vars uppgift det är att följa med hur språkprogrammet förverkligas och att stöda enhetens ledning i förverkligandet av språkprogrammet. Dessa ansvarspersoner utgör ett nätverk, vars mål är att sörja för ett enhetligt förverkligande av språkprogrammet. Uppföljningen av kontaktpersonverksamheten sker på överskötarnivå och överskötarna ansvarar för att på avdelningarna utsetts en eller flera kontaktpersoner för svensk service. Kontaktpersonerna är kända av samtliga vederbörande och kontaktpersonerna stöder med sin verksamhet den övriga personalen. Kontaktpersonernas uppgifter definieras och till dem utbetalas ett språkbrukstillägg i enlighet med hur krävande uppgifterna är, som senare fastställs. Listan på kontaktpersoner uppdateras årligen och listan finns tillgänglig för samtliga avdelningar via intranet. Detta ger möjlighet till att vid behov be om språklig handräckning även utanför den egna avdelningen samt att vid fall av interna patientöverföringar kontakta den mottagande avdelningens kontaktperson för att göra överföringen smidigare för patienten. Patientens modersmål beaktas vid bemötande av patienterna. Materialet som skickas till patienterna är i sin helhet på patientens modersmål. Patienterna informeras om kontaktpersonerna i kallelsebreven. Enheterna följer en centralt utfärdad anvisning om patientbemötandet och kommunikationen, där de anvisas att beakta patientens modersmål. De nödvändiga justeringarna till existerande anvisningar bereds. Enheterna uppmanas att gå igenom det material, som de skickar till patienten och göra de uppdateringar som behövs. Anvisningen utfärdad Reklamationer Patientrespons Patienten får vårdrespons på rätt språk omedelbart eller i ickebrådskande fall inom ramen för de utsatta tiderna. Finsk- och svenskspråkiga patienter får sin vårdrespons på sitt modersmål lika snabbt. Det ombesörjs att det finns tillräckliga translatorsresurser. Översättningsbeställningarna görs elektroniskt. Antalet translatorer. Dröjsmålet i medeltal innan färdig översättning skickas till beställaren. Andelen elektroniska översättningar. Antalet texter som väntar på att bli översatta. Det skriftliga material som patienten får är språkligt sett korrekt utformat. Den översatta textens kvalitet får inte vara sämre än originalets. Tillräckliga translatorsresurser för erforderlig korrekturläsning. Specialisten som begärt översättningen godkänner såväl det transkriberade originalet som den gjorda översättningen. Förfrågan till avdelningarna om förförandet Förfrågan till beställare av översättningar om hur nöjda de är. Antalet translatorer.

6(7) Språklig service beaktas vid anskaffningen av köptjänster. I anbudsbegäran finns ett omnämnande om att den språkliga servicen hör till de utvärderingskriterier, enligt vilket anbudet väljs. I anbudsbegäran finns ett omnämnande om den språkliga servicen. Omnämnande / inte omnämnande om språklig service i anbudsbegäran. Antal avtal som innefattar språkliga tjänster i jämförelse med antalet anbudsbegäran som innefattat omnämnande om språkliga tjänster. Uppföljning av förverkligandet av språkprogrammet. Varje resultatenhet har en utsedd ansvarsperson, som ansvarar för att språkprogrammet verkställs. Ansvarspersonerna utses och de bildar ett nätverk. Ansvarsperson utsedd / inte utsedd. Kontaktpersonen för svensk service stöder patienten i kommunikation på modersmålet. Varje avdelning och poliklinik har en eller flera kontaktpersoner för svensk service, som stöder enhetens personal och patienter i kommunikation på modersmålet. Kontaktpersonerna utses och deras uppgifter definieras. Listan över kontaktpersonerna uppdateras regelbundet. Utbildning anordnas för kontaktpersonerna. Även den övriga personalen på avdelnings- / kliniknivån informeras om kontaktpersonerna. Kontaktpersonerna har / har inte utsetts avdelningsvis och uppgifterna har / har inte definierats. Listan för kontaktpersoner har uppdaterats för mindre än ett år sedan. Utbildningen och informationen har / har inte förverkligats. Utskrifterna från sjukvårdsdistriktets ADBprogram finns tillgängliga på båda språken. Programmen stöder tvåspråkig utskrift. Programmens bakgrundsinformation har matats in både på finska och svenska. Enheternas namn översätts till svenska och läggs till bakgrundsinformationen. Bakgrundsinformationen finns på svenska / finns inte på svenska. Strategisk målsättning: En kompetent och välmående personal Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har som målsättning att utveckla jämlikheten i de språkliga tjänsterna. Hela personalen förmedlar en positiv inställning gentemot tvåspråkighet. Personalen betjänar alltid patienten på dennes modersmål. Vid rekryteringen beaktas behovet av personal som behärskar

7(7) svenska. Förmännen uppföljer behovet av språkutbildning i samband med utvecklingsdiskussionerna. Personalen erbjuds möjligheter att utveckla språkkunskaperna och den sporras till att aktivera sina kunskaper i svenska. Det anordnas utbildning i svenska för personalen på olika nivåer regelbundet varje år. Personalen kan betjäna svenskspråkiga patienter på patienternas eget modersmål. Det finns tillräckligt med personer som kan svenska och som använder svenska. Personalens kunskaper i svenska språket förstärks med språkkurser på olika nivåer. Antalet språktillägg Patientförfrågan Språkkursutbudet är tillräckligt och motsvarar innehållsmässigt personalens behov. Kursernas antal motsvarar behovet på årsnivå. Utvärdering av de svenska språkkursernas antal, innehåll och struktur. Antalet språkkurser per år Utvecklingsdiskussioner Respons från personal som deltagit i kurser. Språkkunskaperna beaktas i behörighetskraven. Behörighetskraven är ändamålsenliga gällande språkkunskaper vid rekrytering. Språkkunskaperna säkerställs i samband med rekryteringen. Arbetsplatsannonserna innefattar ett omnämnande om att språkkunskaper ses som en merit. Antalet språktillägg En person som använder svenska får språkbrukstillägg. Förnyande av språktillägget till språkbrukstillägg. Språkbrukstillägget budgeteras i enheternas budgeter. språkbrukstil- Antalet lägg