Små avlopp i kretslopp

Rapport 2011:1 April 2011 201 Små avlopp i kretslopp Dokumentation från Nätverksträff i Örebro den 17 november 2010 Mats Johansson, Ecoloop Åsa Erlandsson, Ecoloop Simon Magnusson, Ecoloop

Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag. Projektägare är Chalmers Industriteknik. Kunskapscentrum Små Avlopp drivs av CIT Urban Water Management, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Avloppsguiden AB. www.smaavlopp.se 2

Innehållsförteckning 1 Om Kunskapscentrum Små Avlopp och delprojektet Nätverk för återföring... 4 2 Presentationer av kommun-case... 4 2.1 Välkomna, inledning och presentationsrunda... 4 2.2 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro... 4 2.3 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje... 5 2.4 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust... 5 3 Diskussion utifrån kommun-casen... 6 4 Resultat från Diskussionsövning 1 hinder, möjligheter, kunskap och kunskapsluckor... 7 4.1 Vilka är de största hindren respektive möjlig-heterna för kretsloppsanpassning av små avlopp?... 7 4.2 Vad vet vi och vad vet vi inte om kretslopps-anpassning av små avlopp?... 7 5 Resultat från Diskussionövning 2 Prioriterade frågor, åtgärder och utvecklingsprojekt... 9 5.1 Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder... 9 5.2 Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå... 10 5.3 Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten... 11 6 Förslag till fortsatt arbete... 11 6.1 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas?... 11 6.2 Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011?... 11 6.3 Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen?... 12 6.4 Erfarenheter och lärdomar under dagen... 12 Bilaga 1. Program och deltagare... 13 Bilaga 2. Diskussionsövning 1 Hinder och möjligheter; kunskap och kunskapsluckor... 15 Bilaga 3. Diskussionsövning 2 Prioriterade frågor, nationell, Regional och lokal nivå... 17 3.A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor... 17 3.B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen... 21 3

1 OM KUNSKAPSCENTRUM SMÅ AVLOPP OCH DELPROJEKTET NÄTVERK FÖR ÅTERFÖRING Inom ramen för det nationella projektet Kunskapscentrum Små Avlopp drivs olika aktiviteter med målet att ge stöd för kommuner i arbeten kring åtgärdande av små avlopp. Ett av delprojekten är Nätverk för återföring vars syfte är att driva frågan om små avlopp och kretslopp. Den 17 november 2010 hölls ett nätverksmöte som samlade kommuner och nationella aktörer för att utbyta erfarenheter och se möjligheter till samverkan i frågor och/eller projekt kopplade till små avlopp och kretslopp. I Bilaga 1 återfinns program och deltagarförteckning från nätverksmötet. Målet med mötet var att: - Utbyta erfarenheter mellan kommuner och skapa nya kontaktytor mellan pågående initiativ i landet - Identifiera möjligheter och hinder på nationell, regional och kommunal nivå - Etablera en arbetsgrupp/nätverk för utvecklingsarbete inom små avlopp och kretslopp 2 PRESENTATIONER AV KOMMUN-CASE 2.1 Välkomna, inledning och presentationsrunda Anneli Fransson, Örebro kommun och Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop hälsade välkomna till nätverksmötet. 2.2 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren från Örebro kommun berättade om det pågående kretsloppsprojektet i Örebro kommun. Det övergripande projektet Avlopp i kretslopp syftar till att ta fram beslutsunderlag till politiker om hur man i Örebro kommun ska arbeta vidare med kretsloppsfrågan. Frågor kring finansiering och resurser lyftes som centrala. Arbetet drivs av en förvaltningsövergripande grupp med en politisk referensgrupp. En utredning med VeVa hade utförts som underlag för politisk dialog kring för och nackdelar med olika framtidsscenarios för fyra olika områden. Olika kretsloppslösningar jämfördes med konventionella lösningar. Ett demonstrationsprojekt var i full gång i ett av stadsbyggnadshusen. Fem urinsorterande toaletter höll på att installeras i ett av 4

stadsbyggnadshuset, toaletterna kommer att utvärderas för en eventuell fortsatt utbyggnad i stadsbyggnadshusen. Praktiska frågor som tankars volym och utformning av lagringstankar för att göra hämtningen effektiv togs upp. På lunchen hölls visning för nätverksmötesdeltagarna av de nya urinsorterande toaletterna. 2.3 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun berättade om kretsloppsarbetet i Södertälje kommun. Under 2009-2010 erhöll Telge nät och Södertälje kommun nästan 5 miljoner från LOVA för att investera i en våtkompost med möjlighet till parallell ureahygienisering. Statens fastighetsverk var intresserade av projektet och ställde upp med mark i Södertälje. Kretsloppsanpassade lösningar har setts som ett sätt att slippa dra ut kommunalt VA. Södertäljes framgångsfaktorer beskrivs i powerpointpresentationen. I Södertäljes kretsloppspolicy ställs krav på en spolvolym om 0,6 liter/spolning. Detta innebär att fastighetsägaren har att välja mellan klosettsorterande (vakuum) eller urinsorterande torrtoa. 2.4 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult redogjorde för hur kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust arbetat med och samverkat kring kretsloppsfrågan. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten till att organisera system för återföring av avloppsprodukter från små avlopp. Projektet drevs som ett samarbetsprojekt mellan de fem medverkande kommunerna i dialog med lokala LRF-förbund. Dialog- och diskussionsmöten med lantbruksaktörer i respektive kommun har hållits tillika kommun-interna dialoger kring organisation och ansvarsfördelning. Samverkan och engagemang är de saker som lyfts som svåra och centrala, både på organisatorisk nivå och på och på brukarnivå. Tekniken går att lösa och lantbrukare är i allmänhet medgörliga. De systemlösningar som i projektet lyfts som lämpliga att jobba vidare med är bl a svartvattensystem med ureahygienisering och urinsortering med lagring. En projektrapport finns att ladda ner på: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/publikationer/2011/pages/201 1-33.aspx 5

3 DISKUSSION UTIFRÅN KOMMUN-CASEN Diskussionen leddes av Mats Johansson. Tankar och frågor som kom upp redovisas nedan. Lantbruksrelaterat - I vissa kommuner svårt att få lantbrukare intresserade o Prova samverka med annan kommun där lantbrukarna är intresserade! - Avloppsprodukten måste vara ekonomiskt intressant för lantbrukaren dessa är hårt pressade företagare - Vissa lantbrukare vågar inte använda avloppsprodukter på åker för människoföda (sedan diskussion Lantmännen, 2006) endast grisbönder som odlar djurfoder tar emot - I det korta perspektivet kan en betalning för hämtning/ transport av avloppsprodukter vara ett incitament för lantbrukare - I Enköping finns slamdammar, slammet förs till energiskog - För att öka TS i slamavskiljarslam skrapa botten samt återföra vattnet i brunnen. - Avsättning i närområdet är av stor vikt ir ekonomi- och miljöskäl Politiskt relaterat - Hur få politiker intresserade? o I Södertälje har det lobbats mycket inom LRFprojektet detta har gjort frågan prioriterad och politikerna intresserade. o Arbete med Eko-kommun incitament för politiker - Vilseledande beslutsunderlag gentemot politiker om olika avloppsfraktioners nytta som gödselmedel måste dela på växttillgängligt P och kemfällt P; renat N eller återfört N 6

4 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER, MÖJLIGHETER, KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Workshopdelen utfördes både i små grupper och i gemensam diskussion. Huvudrubrikerna för den första delen av workshopen var; Hinder och möjligheter, Kunskap och kunskapsluckor. Samtliga gruppers svar redovisas i Bilaga 2 4.1 Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna hävdade att det saknas politisk vilja och drivkraft i frågan samt att de långsiktiga ekonomiska incitamenten faller i skuggan av investeringskostnaderna för kretsloppsanpassning av små avlopp. Kunskapsbrist lyftes också av många som ett hinder i frågan, framförallt bristande kunskap hos kommuntjänstemän och politiker. En annan aspekt som nämndes var motsträvigheten bland fastighetsägare. Ingen nämnde kunskapen hos fastighetsägarna. Detta kan tolkas som att man anser att fastighetsägare i stort är medvetna om problematiken men saknar incitament. Andra såg de stora fastighetsbolagen som en nyckelaktör för att utvecklingen ska gå framåt. Flera tillfrågade lyfte också osäkerheter kring hälso- och miljöaspekter för slamhanteringen som ett problem och därmed ett hinder. Det bredaste stödet gällande möjligheter var att kretsloppsanpassning av små avlopp bidrar till en hållbar utveckling samt bidrar till att nå miljömål. Teknikutvecklingen inom kretsloppsanpassning samt dess lönsamhet på längre sikt är två aspekter som talar för en större utbyggnad av kretsloppsanpassade små avlopp. 4.2 Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna anser att det finns kunskap om att konventionella VA-lösningar inte är hållbara eftersom det pågår ett enormt resursslöseri av fosfor som ju är en ändlig resurs. Tekniken för kretsloppsanpassning är inte bara tillgänglig utan också beprövad. Några deltagare påpekar också att erfarenheter visar på att det behövs förankring hos politiker. Bland osäkerheterna gällande kretsloppsanpassning så fick läkemedelsfrågan och lagkraven det största utrymmet. Många av de tillfrågade menade att det finns en stor okunskap om läkemedelsrester samt effekterna när de hamnar på åkermarken. 7

Några ifrågasatte också ureahygieniseringens nytta. Framtida lagkrav anses av många innebära stora osäkerheter för utvecklingen inom VA. Tuffare lagstiftning kan i praktiken innebära körstopp för dåligt fungerande avlopp. 8

5 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, ÅTGÄRDER OCH UTVECKLINGSPROJEKT I Diskussionsövning 2 diskuterades vilka frågor som bör prioriteras på lokal, regional och nationell nivå samt vilka utvecklingsprojekt och samverkansprojekt som bör utvecklas. Nedan sammanfattas resultaten, alla gruppers syntetiserade svar redovisas i Bilaga 3A och samtliga tankar/idéer på individuell nivå redovisas i Bilaga 3B. 5.1 Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Denna diskussionsövning syftade till att 1) lyfta prioriterade frågor och åtgärder 2) kategorisera frågorna som av nationell, regional eller lokal karaktär och 3) bedöma om de är lätta eller svåra att genomföra. Övningen gjordes med postit-lappar på blädderblock. De medverkande fick även 4) ringa in de förslag som skulle kunna genomföras under 2011 och 5) sätta kryss framför de förslag de själva skulle vilja jobba med. Resultatet blev ett stort antal kreativa idéer vilket exemplifieras i Figur 5.1 och beskrivs i löpande text nedan. Figur 5.1. Exempel på resultat från Diskussionsövning 2. Inringade åtgärder bedömdes kunna startas upp och genomföras under 2011 och åtgärder med ett X bredvid sig är åtgärder som någon eller några av grupp-medlemmarna skulle vilja driva / engagera sig i. 9

Sammantaget kom ett mycket stort antal idéer om prioriterade åtgärder upp. Många av dem fanns det någon eller några som ville driva/utveckla och ganska många skulle kunna genomföras redan under 2011. Exempel på åtgärder som är viktiga, vilka är relativt lätta att lösa och som skulle kunna startas upp redan under 2011 är bl a : Lokalt - Kommunal kretsloppspolicy - Anställa projektledare för kretsloppsprojekt - Utveckling av urea-hygienisering - Goda exempel på hur starta arbetet i kommunerna - Arbeta för större acceptans hos brukare - Tydliggöra ansvarsfördelning inom kommunerna, vem tar ansvar för vad - Gemensamma kretsloppsutbildningar för politiker och tjänstemän Regionalt - Samarbete mellan kommuner med samma förutsättningar - Krav på BDT-lösningar - Utredning av kretslopp i kommunalt VO - Övertyga politiker om att avlopp i kretslopp är viktigt Nationellt - Handbok/sammanställning av kunskap om teknik och lagstiftning - Samarbete Avfall Sverige, Svenskt Vatten, NV och SKL - Information för att uppnå acceptans hos brukare 5.2 Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Deltagarna har en relativt samlad syn på vad som är prioriterade frågor. Många frågor handlar om att förbättra kommunikationen mellan viktiga parter i frågan, d.v.s. politiker, tjänstemän, kunder, fastighetsägare och kommuner. En konkret åtgärd som nämndes av flera är att utforma en handbok eller kunskapssammanställning över lagstiftning, teknik och etablering av kretsloppsanpassade avlopp. Andra viktiga aspekter handlar om hur arbetet ska organiseras, d.v.s. hur arbetet fördelas i kommuner, samt hur kretsloppsanpassning kan certifieras och kvalitetssäkras. Flera ansåg också att frågan måste upp på den 10

nationella dagordningen. Väldigt få nämnde teknisk utveckling som ett prioriterat arbetsområde. 5.3 Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Väldigt många nämner samarbeten mellan och inom kommuner som viktiga, eftersom många kommuner har liknande problematik och kretsloppslösningar också kan bli gemensamma. Flera anser också att det behöver ske en utveckling av samarbeten och projekt på regional nivå, t.ex. planering för kretsloppssystem, utveckling av strategier för återvinning av avfallsfraktioner. Några tillfrågade ville också se ett ökat samarbete mellan viktiga aktörer som naturvårdsverket, Avfall Sverige, SKL, Boverket, bl.a. Även tekniska utvecklingsprojekt, så som integrerade kretsloppslösningar och biogasframställning, efterfrågades av flera. 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Diskussionen kring förslag till fortsatt arbete gjordes även den i workshopform. Resultat från denna sammanfattas nedan, fråga för fråga. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 3B. 6.1 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Det kom förhållandevis få förslag på hur nätverket kan utvecjklas till ett nationellt nätverk. De förslag som nämndes var att det behövs ett forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder, möjligheter och erfarenheter. Lagstiftare, samt fler kommuner och representanter från bl.a. Svenskt Vatten, Avfall Sverige och SKL, måste engagera sig i nätverket. Med en större uppslutning från fler kommuner kan det vara lämpligt att tillsätta representanter för respektive län. 6.2 Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Ett återkommande önskemål till nästa nätverksmöte handlar om hur man praktiskt kommunicerar inom och mellan kommuner och med andra parter, t.ex. fysiska möten mellan kommuner och LRF. Här lyfts erfarenhetsåterföring från bl.a. demoprojekt och projektledare som en viktig del. Det fanns också synpunkter på att ta upp hur skälighetsbedömningar vid tillstånd och prövning går till, samt att diskutera energi- och läkemedelsaspekter. 11

6.3 Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Flera deltagare saknade diskussioner kring tekniska frågor så som BDT lösningar, fosforfällor, hygieniseringssystem, befintliga avlopp. Andra områden som inte hunnits med under dagen är ansvarsfrågan för avfall/va, skälighetsbedömning och kompensationsåtgärder enligt miljöbalken. Övriga frågor som inte kommit med under dagen är: Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun? Hur går man från projekt till ordinarie verksamhet? 6.4 Erfarenheter och lärdomar under dagen Deltagarna har under dagen samlat på sig många olika kunskaper, erfarenheter och idéer. Många verkar vara förvånade över att det ändå pågår så många projekt inom kretsloppsanpassning i många kommuner. Andra lärdomar handlar om att det går att få avsättning för avfallet/avloppsfraktionerna och att nuvarande och framtida lagstiftning verkar skapa osäkerheter vid beslutssituationer. Det finns också osäkerheter kring de ekonomiska incitamenten. 12

BILAGA 1. PROGRAM OCH DELTAGARE Tabell 1. Program för workshop, Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Tid Aktivitet 9.00 Kaffe och dropin 9.30-9.45 Välkomna, inledning och presentationsrunda - Anneli Fransson, Örebro kommun - Mats Johansson, Avloppsguiden moderator 9.45-10.10 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Om projektet, Installationer i Stadsbyggnadshusen och om VeVa-projektet - Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren, Örebro kommun 10.10-10.35 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje - Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun 10.35-10.50 Paus 10.50 11.15 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust - Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult 11.15 12.00 Diskussion utifrån kommun-casen - Alla, leds av Mats Johansson, Avloppsguiden 12.00-13.15 Lunch inklusive visning av installation av nya toaletter i Stadshus 2 13.15 14.00 Gemensam diskussion/ workshop - Hinder och möjligheter för kretsloppsanpassning? - Vilka erfarenheter är gjorda? Vad vet vi och vad vet vi inte? 14.00-14.30 Diskussionsövning - Prioriterade frågor att lyfta till regional och nationell nivå - Gemensamma projekt och samarbeten? 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.30 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? - Beslut om plats och inriktning på nästa nätverksmöte under 2011 15.30-15.40 Frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp tidigare under dagen 15.40 16.00 Sammanfattning av dialogmötet - Alla + Mats Johansson 13

Tabell 2. Medverkande på workshop Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Anders Johnsson Andreas Roos Anna Calo Anna Edvardsson Anneli Fransson Annkatrin Nyman Karlsson Daniel Andersson Gösta Andersson Ingvar Norrman Jane Hjelmkvist Janin Tekkeden Karl-Axel Reimer Kent Strömberg Lisbeth Svedberg Malin Kolviken Marielle Nilsson Martin Gustafsson Mats Johansson Rebecka Bogren Sara Evegård Stefan Jonsson Stein Fossan Sven Brock Veronika Johansson Ylva Andersson Åsa Erlandsson Åsa Holm Åsa Wolgast Tanums kommun Tanums kommun Telge nät Örebro kommun Örebro kommun Enköpings kommun Norrköpings kommun LRF Mälardalen Norrtälje Kommun Naturvårdsverket Linköpings kommun Södertälje kommun Örebro kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Ecoloop Örebro kommun Stenungsunds kommun Södertälje kommun Örebro kommun Mariestads kommun Mariestads kommun Frilansjournalist och VA-konsult Ecoloop Örebro kommun LRF Örebro/Södermanland/Östergötland 14

BILAGA 2. DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER OCH MÖJLIGHETER; KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Hinder 1.Moment 22 mot lantbruket. Avtal innan vi har produkt eller att man har en produkt men inget avtal. I Örebro finns det lite resurser, d.v.s. personal och ekonomi, samt ej rustat för många projekt. Mentala hinder- att få folk att tänka annorlunda. Nuläget. Politisk drivkraft saknas. Krav och lagstiftning. Avsaknad av miljöbidrag för kretsloppslösningar. Politisk ovilja. Ointressen från politiker och lantbrukare. Låst konservativt och traditionellt tänk. Samverkan. Utan prioritet och resurs i kommunen blir det inte tillräckligt effektivt. Styra nya kommunala reningsverk med kväverening. Beslut i hela organisationen på alla nivåer. Kunskapsbrist. Bygger på engagerade tjänstemän och politiker. Att skapa forum/agenda för att väcka frågan på en kretsloppsrörelse för avlopp. Kunskap, råd, tillvägagångssätt inte dokumenterat. Mycket okunskap i kommuner. Kulturen hos VA-branschen. 2.Vilka medel finns för styrning? Kan man tvinga fram kretsloppsanpassning? Kretsloppsanpassning kostar mer. Hur kan man kvantifiera merkostnaderna? Samsyn mellan avfall- och VAlagstiftning. Kostnad. Osäkert om kommande lagstiftning. System för återföring. Avsaknad om utredning för kretslopps -VA som kommunalt VA verksamhetsområde. Ekonomi. Motstånd från fastighetsägare. Fokus på ekonomi utan miljöekonomi. Ekonomi och tid. Kunskapsnivå hos boende om kretsloppslösningar. Invanda mönster i organisationen och politisk diskussion. Ekonomi befintliga lagar. Kommunikation inom organisationen. Kostnader/avgifter svårighet? Kostnader att starta och drva kretsloppsteknik när man bestämt sig. Kommuner tar inte initiativ och samarbetar. Relativt få erfarenheter av hygieniserande toaletter. Brist på ledning för hållbar utveckling. Möjligheter 1.Uppnå miljömål. Stora fastighetsägare, t.ex. statens fastighetsverk. Många olika tekniska lösningar finns. Nuläget. Det krävs inte mycket åkerareal för spridning. Informations förankring hos fastighetsägare. Ekonomisk fördelaktigt jämfört med kommunalt VA. Lagstiftning. Kretslopp, bättre resurshushållning. Modernt miljötänk: klimat, Peak-fosfor, etc. Resurs. Nationellt krav på återföring istället för mål. Entreprenörskap för lantbrukare och små avlopp. Seminarier. Resurs för lantbrukare. Det finns flera alternativ för kretslopp vilket underlättar oavsett förutsättningar man har. Flera alternativ finns utvecklade och utveckling pågår. Robusta, enkla avloppslösningar med tydlig återkoppling. VAlösningar med hög och jämn prestanda. 2.Bana väg för stora avlopp. Ställa krav på utsläpp och kretslopp. Kunskap finns. Kostnad. Snålspolande toaletter hushåller med vatten. Lösningar är lätta att exportera nationellt och internationellt. Kommunala mål/politisk vilja. Minskade utsläpp. Genomarbetade, breda analyser. Hänsynslag till samhällsplaner solution multiplier. Löser ofta två saker. Lyfta arbetsmarknadsekonomin i små avlopp för politiker. Förbättring av närmiljön vilket är synligt för medborgarna. Ändring av lagar. Bidrag. Vanligt VA bli bara dyrare.lära om kretslopp. En del av hållbar utveckling. 15

3.Motsträvighet hos fastighetsägarna. Ingen återföring i befintliga system. Kostnader för fastighetsägaren. Avsättning. Svårt att sälja in idén till fastighetsägare. Kostnaden för enskilda taxa, politisk förankring. Otillräckliga och otydliga krav från NVV för att nå miljömålet om fosforåterföring. Ovilliga fastighetsägare. Kostnader. Kvalitetssäkring, livsmedelsindustrin, fördomar om hälsoaspekter. Avsättning. Ekonomin, kortsiktigt. Inget enkelt beslutsunderlag. Juridik/policys. Osäkerhet kring slamfrågan. Hållbara långa lösningar som inte är känslig för marknaden. Nationella aktörer inte aktiva i frågan. Saknas ofta återvinningssystem. 3. Pedagogiskt kretslopp. Bidrag för kretsloppsanpassning. Nätverk och samarbete. Miljö, spårbarhet. Passa på att hak på ekotrenden. Kretsloppspolicy i kommuner som tas av kommunfullmäktiga banar vägen för kretsloppsarbete inom kommunen. Kunskap och teknik finns. Nationellt kvalitetssäkringssystem och ny förordning om avfallsfraktioner. Ny marknad. Ekonomin, långsiktigt. Långsiktig investeringsbudget, lönsamt på sikt. Reducering av utsläpp - lösning för VA producenter, recipientskydd. Recipientkrav som grund för kretsloppskrav. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Gemensam VA och avfallsplanering Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vi vet Vad vi inte vet 1.Att det kan fungera. Tekniker. Resurssnålt. Miljönyttan. Metoder för hygienisering och lantbrukets krav. Beprövade metoder. Får ej användas i eko-jordbruk. Användaraspekter produkt. Olika system finns som fungerar. Att fosfor är en ändlig resurs. Fosfor ändlig resurs. Det är ett problem. Fördomar finns. Att dagens system inte är hållbara i längden. Viktigt med politiskt stöd och samarbete. Kräver annan teknik i hushållet. 2.Att det blir dyrare i våra områden. Befintlig lagstiftning. Näringsinnehållet känt. Nödvändigt med politisk förankring. Insikten om behovet av kretslopp ökar. Användarvänligt. Avloppstillsynen och åtgärdstakten för dåliga avlopp är otillräcklig. Måste ha stöd från bl.a. LRF. Flera oönskade ämnen i avloppet. Finns inga bra alternativ till kretslopp. Fosfor är ändlig resurs. Det finns teknik som fungerar. 3.Det finns många lyckade exempel. Lätt att installera nybyggnation. Bra utsläppsprestanda kan uppnås med källsorterande avlopp. Olämpligt att låta fraktioner passera reningsverken. Leverantörerna utvecklar inte produkten. Det är skäligt att ställa krav. 1.Läkemedel. Intresse hos allmänheten. Nya trösklar och lagar. Lagkrav i framtiden. Krav Va lagstiftning. Vilka krav som kommer gälla efter 2010. Nya metoder. Kommande krav. Långsiktiga effekter på åkermarken. Läkemedelsrester i systemet. Kompensationsåtgärd istället för att ställa krav på kretsloppsanpassade avlopp, går det? Vad som är bäst i respektive område. Hygienisering- teknik. Urea obeprövat. Hur man ska få folk att förstå nyttan med kretsloppsanpassning. MB funktion. Kommande lagar. 2.Föroreningar i svartvatten, upptag i växter. Läkemedels kretslopp/livscykel. Drifterfarenheter. Läkemedelsfrågan behöver utredas ytterligare. Nya krav. Hur engagera lantbruket. Om lagstiftning ändras, körförbud på dåliga avlopp. Läkemedelsrester, skillnader mellan stallgödsel och avloppsfraktioner. Är det nödvändigt att ställa hygieniseringskrav på humanurin? Hur förena kretslopp i GA områden som vill konverteras. Vart slamdebatten leder oss politisk fråga. Kostnader för att inte kretsloppsanpassa. 3. Långsiktig lagstiftning i EU? Sätta igång, var/när/hur. Acceptans hos fastighetsägare. Kommer det nationell satsning på avloppskretslopp. Lämpligheten med ureahygienisering. Ska man satsa på ett eller flera system? Är det bättre med småskalighet? Vad tycker lantbrukarna och lagstiftarna imorgon. Teknikutvärdering av alternativen om vad som är bra om 10 år. Vad får kretslopp kosta? 16

BILAGA 3. DISKUSSIONSÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, NATIONELL, REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ 3.A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor Här sammanställs de prioriterade frågorna som respektive grupp valt ut som de viktigaste. Figur B.1. Resultat grupp 1 Figur B.2. Resultat grupp 2 17

Figur B.3. Resultat grupp 3 Figur B.4. Resultat grupp 4 18

Figur B.5. Resultat grupp 5 Figur B.6. Resultat grupp 6 19

Figur B.7. Resultat grupp 7 20

3.B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen 3.B.1. Prioriterade frågor och behov av samarbeten Vilka är de prioriterade frågorna som vi behöver arbeta med? 1.Hur ska vi få det intressant för fastighetsägarna att välja kretsloppslösningar? Ekonomi. Bidrag till kretsloppsanpassade lösningar. Teknik. Politisk förankring behövs, men hur? Varför är det så himla viktigt? Få större engagemang hos berörda branschorganisationer inom avfall/vatten. Kretsloppspolicy i kommunerna som utgår från vad lantbrukarna vill ha. Hur ska arbetet i kommunerna starta, vem ska väcka frågan? Väcka politikerna. Lagstiftning. Beslutningskrav på enskilda avlopp. Körförbud på dåliga eller icke godkända avlopp i etapper tom 2025. Certifiering och avsättning. Lyfta frågan nationellt. Visa på bristerna i nuvarande system. Både för enskilda avlopp och kommunala reningsverk med att mixa först och sedan försöka rena ett förorenat slam. VA-lagen. Ännu bredare information och marknadsföring. Lyfta frågan på den politiska agendan. Morötter bidrag nationellt för kretsloppslösning/ åtgärder sitt avlopp. På nationell nivå skapa/ ge bidrag till att bygga kretsloppsåterföringssystem både till kommun men även till fastighetsägare som installerar system som producerar avloppsfraktioner. Tydliga mål för kretslopp, Nationellt såväl lokalt. Utvecking av ureahygienisering. Att stärka dialogen med jordbruket och skapa återföringskedjorna. 2.Möjlighet/skyldighet för kommunen att driva mindre kretsloppsanpassade gemensamhetslösningar. Ansvarsfördelning inom kommunen, vem tar ansvar? Kundernas inställning. Förankring hos berörda tjänstemän - hur? Det finns ju annat att jobba med. Anpassade taxor för avfall och VA. Utredning av kretsloppslösning som kommunalt VA-verksamhetsområde. Informationsinsatser om behovet av kretslopp och varför det behövs. Integrera alla som berörs inom kommunen. Nationellt handlingsprogram för kretslopp och åtgärder av dåliga kretslopp. Marknaden. Visa fastighetsägare och allmänheten att teknik finns. Visa på nödvändigheten att få till en systemförändring. Att få tillverkare att utveckla produkten. Se till att små avloppsfraktioner ej blandas eller uppfattas som kommunalt slam. Piskor lagstiftning tydligare krav på kretslopp. Att förmedla till kommuner om de alternativ som finns för återföring på alla plan, inte bara miljökonoren så att planfolk förstår och vet. Handbok/ samling av kunskap om systemens lagstiftning. Teknik och funktion-kunskapssammanfattning. Att utveckla dialogen med kommunerna och återföringssystem. 3.Visa på goda exempel. Information. Smarta lösningar / riktlinjer i mindre otillgängliga fritidsområden. Rätt lösning på rätt plats. Kommungränsöverskridande. Nå ut med information/kunskap. Nationellt kvalitetssäkringssystem för små avlopp. Hitta samarbetsformer. Kunskapssammanställning handbok för att etablera kretsloppssystem för enskilda avlopp. Krav på kretslopp mer uttalat. Lyfta samhällsekonomiska fördelar. Kopplingen till de nationella miljömålen. Boverket. Skärpning av nationella krav avseende kretslopp. Kunskap / förståelse för frågan hos såväl politiker, tjänstemän och medborgare. Frågan måste få större vikt. Certifiering av tekniker, entreprenörer. Certifieringssystem avloppsfraktioner. Regionalt samarbete. Bra och biliga BDT-lösningar, kan marknaden lösa detta, hur? Att bedriva tillsyn med utgångspunkt i en strategi om hur avloppsfraktioner kan nyttiggöras. Kommentarer: kvalitetssäkringssystem., information för att uppnå acceptans hos brukaren. 21

Vilka utvecklingsprojekt och samarbeten vill du se komma till stånd framöver? 1.Mer kunskapsutbyte mellan kommuner. Många frågor är gemensamma. Samarbete mellan AvfallSverige, naturvårdsverket och SKL om ansvarsfrågan. Kommunsamarbete. Miljöutbildning för politiker, teambuilding i kretsloppsstänk och miljömål för politiker och tjänstemän på kommunerna. Miljöbidrag. Nätverk för återföring av teknik och erfarenheter. KommunalaVA-planering. Regional planering kretsloppssystem för små avlopp. Lantbruk, tillhandahållande av teknik, kommun, naturvårdsverk. Återföringskrav på kommunala och statliga verksamheter, uppföljningskrav som energifrågan. Kopplingen mellan avlopp i kretslopp,vattendirektivet, LST:s arbete med övergödning. Samarbetsformen med andra kommuner.kretsloppsprojekt inom hela egna kommunen. Lösningar för VA i omvandlingsområden. Att NV, boverket trycker mer på frågan avlopp/kretslopp ner i sina led och samarbetar. Samarbeten på nationell nivå. Tydliggör vikten av kretslopp av avloppsfraktioner. Vägledning/handbok. Fortsätta med kunskapsutbyten liknande detta. Moderniserad lagstiftning som leder till snabbare omställning av enskilda avlopp till kretslopp. Sammanfattning: 2.Läkemedlens effekter i lantbruket. Samarbete mellan kommuner för att utbyta erfarenheter. Teknikutveckling. Erfarna och kunniga kontaktpersoner inom kommunala projekt och bland lantbrukare både för tjänstemän, lantbrukare och fastighetsägare. Nätverk för projektledare som arbetar med avlopp i kretslopp som har en mentorfunktion. Samarbeten mellan kommuner med liknande förutsättningar av. Bidrag till kretsloppsanpassade avlopp. Nationellt kvalitetssäkringssystem. Ett prioriterat system: utvärdera vilket system, för kretslopp som är bäst. Kretsloppsnätverk för kommuner för att utbyta erfarenheter. Koppla avloppsslam till de nationella miljökvalitetsmålen. Hur påverkar dagens avloppssystem miljömålen och utvärdera andra system. Fortsättning med regionalt kretsloppsprojekt och ny avloppspolicy. Avgifter / taxor/bidrag. Ett samarbete inom den kommunala organisationen för att få till ytterligare kretsloppssystem. Möjlighet till källsortering inom VA. Regional strategi för återvinning av avloppsfraktioner. Utveckla de regionala strategierna. 3.Gemensam strategi från LRF vad lantbrukarna vill ha. Lagar. Klara besked om livslängd, hållbarhet i olika typer av system. Gemensamma informationsinsatser typ avlopp ingen skitsak, att det går att hämta bra info på webben. Vilka andra aktörer är intressant att ha med i arbetet (andra kommuners erfarenheter). Samarbete inom kommunen är ganska bra men kan bli bättre. Satsning på användaraspekter nationellt för fastighetsägare. Hur gör man i andra länder i norden, smarta lösningar? Biogasmatrester och avloppsslam i samma lina. Möjligheter och vad som krävs för att inte förorena allt. Färdiga system a la energiproduktion. Informationskampanj riktat brukaren. Avloppsdeklaration av berörda myndigheter att genomföra. Nätverk kommuner och kretslopp - samarbete regionalt. 4.En väl fungerande VA-planering inom egna kommunen. Incitament för fastighetsägare med kretsloppslösningar. 22

3.B.2. Fortsatt arbete och obesvarade frågor Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Sammanställ listan på dagens deltagare som grund. Skicka ut intresseförfrågan, och ha regelbundna träffar och egen hemsida under exempelvis www.smaavlopp.se/natverk och diskussionsforum på nätet. Fler kommuner måste komma med. Regelbundna träffar, nyhetsbrev, representanter från svenskt vatten avfallsverige och SKL för att börja diskutera en samsyn kring dessa frågor. Eventuell information om EU:s syn och inställning. Inom något befintligt nätverk, ansvarig per län och grupp inom länet med representant från varje kommun (om alla är intresserade). Lagstiftarna deltar. Olika sätt att organisera arbetet i kommunerna. Fokus på organisation och processer. Vad är viktigt att kommunicera och hur? Skapa forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder/möjligheter/erfarenheter Träffas runt specifika frågeställningar som vi vill ska utvecklas/besvaras. Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Styra diskussionerna utefter det som upplevdes som hinder på post-it lapparna. Olika sätt att omarbeta internt/interna processer. Hur kommunicerar man på ett bra sätt? Kommuner och LRF i möten, t.ex. Kommunikation och projektledning. Titta på goda exempel - studiebesök. Fysiska möten mer bollande av goda idéer och erfarenheter. INTE mer webforum det är ute nu. Modeller för samarbete över kommungränserna. Samla alla aktörer Erfarenhetsåterföring från verkligheten. Projektledarnätverk, driva kretsloppsfrågan mot NVV, små avlopp ingen skitsak, och avloppsdagarna. Hur påverkar vi politiker? Bjuda inom politiker kanske. Hur/ Vem förankrar var? Sammanställning: lista demoprojekt i landet, lista policys Koppling vattendirektivet, nationella miljömål. Kommunala VA system och möjlighet till förändringar. Hur organiseras arb. Hemma utbyte av kunskap interna processer prejektledare. LRF Fler kommuner, Kommunikation. Hur ser lagstiftarna på kretslopp? En samling av kunskaper i form av en liten handbok. Vad ska vi göra för att få flera kommuner aktiva med kretslopssarbete. Inte bara miljökontoren. Open-space/temadiskussioner efter eget intresse. Skälighetsbedömningen vid tillstånd, prövning. Läkemedelsaspekter. Energiaspekter. 23

Lista frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp under dagen? Hur organiserar man sig praktiskt inom kommunen? Vem driver frågan? Skälighetsbedömning, internationalisering, ansvarsfråga avfall/va, BDT - lösningar, fosfor källor, jämförelse mellan olika hygieniseringssystem. Utveckla vilka tekniker som finns/är på gång. Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun, handbok. Koncept till projektplan. Forum på webben och möten 2011, öppet för andra intressenter. Diskussion kring olika fraktioner/tekniker. Hinder och möjligheter, plus och minus. Hur gör man steg för steg? Istället för bidrag - krav på kompensationsåtgärd enligt miljöbalken vid installation av konventionellt avlopp. Kan det gälla även för kommunalt avlopp? Fråga LST? VA-lagen. Hur gå från projekt till ordinarie verksamhet? Foforfällor. Regionalt samarbete, befintliga avlopp, skälighetsbedömning, Inte mycket på djupet, hur kan vi främja utveckling av bra och billiga BDT lösningar? 3.B3. Erfarenheter och lärdomar från dagen Ge exempel på något eller några saker som du lärt dig eller erfarenheter du gjort under dagen. Att det går att få avsättning för avfallet. Att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig så att den inte går att stödja sig på. Att det pågår så många projekt om kretsloppsanpassade avloppslösningar. Nya krav 2010 och vad de kan innebära. Att det pågår ett projekt om läkemedel. Ett bra möte, bra kontakter, inser att jag får tåla mig, att arbetet kommer att ta längre tid än jag trott men att det är möjligt. Ekonomiska incitament behövs och borde kunna skapas. Mysket givande att se hur kommuner arbetar med/ har intention att arbeta med. Kretslopp samtidigt som man bedriver tillsyn med målet att åtgärda bristfälliga avlopp. Behov av extern hjälp, konsulter etc. Att många kommuner ligger långt fram samtidigt som vissa inte startat. Idé hur vi kan arbeta i norrköping kring vacuum och bdt anläggningar.. Fått kontakt med representant vilket gör arbetet lättare. I en kommun bör man satsa på kretsloppsteknik och köra hårt på den. Intressant att svartvattenhanteringen fått genomslag. Kul att man diskuterar kretslopp inom kommunala verksamhetsområden. Bra lärdomar från Södertälje. Att det finns kommuner som jobbar vidare med kretsloppsfrågan och bygger nya system. Att man kan driva frågan med bidrag, svårt utan. Givande att höra olika exempel från kommunerna. 24