Hydrogen production EN overview of the alternatives for H2 production and reflections on H2 as fuel in the transport sector

Relevanta dokument
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Råvarubas för vätgasproduktion En överblick av möjligheter och utmaningar för vätgas som bränsle i transportsektorn

Dagens och framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika slags drivmedel

Nya drivmedel. Maria Grahn. 23 november 2017

Framtidens drivmedel

Dagens och framtidens drivmedel

Fysisk Resursteori, Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers 2) IVL Svenska Miljöinstitutet

Framtida energisystem i Jönköpings län

processindustrin Thore Berntsson

THE ROLE OF ELECTROFUELS: A COST-EFFECTIVE SOLUTION FOR FUTURE TRANSPORT?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Projektets omfattning

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Fuels for trucks. Renewable energy carriers for heavy duty vehicles Magnus Swahn

Bioenergi Sveriges största energislag!

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Country report: Sweden

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Omställning av busstrafiken till eldrift

Finns det hållbara drivmedel?

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Varför ett nytt energisystem?

Why Steam Engine again??

Olika uppfattningar om torv och

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

krister thulin Scanias strategi för hållbara transporter

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

ELECTRICITY AND BIOFUELS SYNERGIES AND COMPETITION

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

SSABs väg till fossilfrihet

Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

E.ON Gas operational areas. Gas lines Vehicle gas LPG

Biogas som värdeskapare

DML/HBL rapporteringen

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Flexible Assembly of Environmental Cars

Förnybar energi i trafiken

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Förnybara drivmedel framtidens raffinaderi. Sören Eriksson

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Framdrivning av Scania lastbilar/bussar. Jonas Holmborn Scania motorutveckling

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Ecotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

ZERO Vägen till visionen. Carl Fagergren

Hållbara biodrivmedel

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum:

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

How to get a tree into a pipe?

TRANSPORT BIOFUEL FUTURES IN ENERGY-ECONOMY MODELING A REVIEW

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Hur lönsamma är laddhybrider i verklig svensk körning? Sten Karlsson

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Fordonsindustrins framtida utmaningar: Batterianvändning ur ett fordonsperspektiv. Göran Lindbergh, KTH och SHC Batterifondsprogrammet, 6 april 2016

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Scenarier för Pathways

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Transkript:

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Hydrogen production EN overview of the alternatives for H2 production and reflections on H2 as fuel in the transport sector Maria Grahn Fysisk Resursteori, Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers 2016-11-29

Maria Grahn Olika drivmedelsalternativ från olika energikällor lämpar sig olika bra för olika transportslag Fossila (olja, naturgas, kol) Flytande drivmedel (petro, metanol, etanol, biodiesel ) ICEV, HEV (internal combustion engine vehicles and hybrids) Flyg Sjöfart Biomassa Sol, vind etc Produktion av elektrobränslen CO 2 Elektricitet Metan (biogas, syntetisk metan, naturgas) Vätgas Elektrolys Vatten FCV (fuel cell vehicles) BEV, PHEV (battery electric vehicles) Induktiv och konduktiv elektricitet Väg (kort) (bilar, bussar, distributionslastbilar) Väg (lång) (långfärdsbussar och lastbilar) Spår (tåg, spårvagn) ENERGIKÄLLOR DRIVMEDEL FRAMDRIVNINGSTEKNIKER TRANSPORTSLAG

Maria Grahn Electricity/Batteries and Hydrogen/Fuel cells

Advantages hydrogen and electricity There are many different options for how to produce electricity and hydrogen with low CO 2 -emissions, in future. No direct competition with land use issues (food production) Fuel cells and batteries have better energy conversion efficiency factors compared to conventional ICEVs. no or low local emissions. lower noise. Maria Grahn

Challenges for large scale use of hydrogen and fuel cells as well as electricity and batteries Maria Grahn Large scale CO 2 -neutral H 2 and elec production Currently not large scale production of renewable electricity/hydrogen and/or carbon capture and storage (CCS) from fossil fuels. Costly H 2 -distribution and storage Batteries and fuel cells are still rather expensive Improvements are required when it comes to production cost, life time, and dependency on scarce metals. Flytande H2-253 O C Risk för läckage i pipelines Komprimerad H2 300-700 bar

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Some hydrogen production pathways Fossil sources Natural gas reforming. Coal gasification (with or without CCS). Biomass (resource is globally limited) Biomass gasification and pyrolysis. Biomass-derived liquid reforming. Microbial biomass conversion (dark fermentation). Solar (resource is abundant, but intermittent) Solar thermochemical hydrogen (STCH). Photoelectrochemical (PEC). Photobiological. Electrolysis (AEC, PEM, SOEC). Steam reforming of liquid biofuels+water gas shift into H2. Microorganisms break down organic matter without light. STCH: Water splitting in high temperatures, e.g. concentrated solar power. PEC: Semiconductor materials uses sunlight to split water. Microorganisms (green microalgae or cyanobacteria) use sunlight to split water. STCH http://energy.gov/eere/fuelcells/hydrogen-resources#biomass PEC Electrolysers Microbial electrolysis cells (MECs)

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Timescale for hydrogen production pathways According to DOE technologies that can produce hydrogen at a target of less than $4/kg http://energy.gov/eere/fuelcells/hydrogen-production-pathways

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Literature review (analysing peer-reviewed publications 2011-2016): Comparison of cost and performance for different electrolyser technologies including median of the data found and range in parenthesis Alkaline PEM SOEC (steam) Today 2030 Today 2030 2030 Electricity-to-hydrogen LHV 65 66 (50-74) 62 (40-69) 69 (62-79) ~77 efficiency (%) (43-69) System size (MW) 1.1-5.3 4.9-8.6 0.10-1.2 2.1-90 0.5-50 Stack life span (1000 h) 75 (60-90 95 (90-100) 62 (20-90 78 (60-90) <90 System life span [years] 25 (20-30) 30 20 (10-30) 30 10-20 Investment cost ( 2015 /kw elec ) 1100 (600-2600) 700 (400-900) 2400 (1900-3700) 800 (300-1300) 700 (400-1000) O&M cost 2-5% 2-5% 2-5% 2-5% 2-3% Stack replacement cost (share of investment cost) 50% - 60% - Included in O&M cost All types are expected to improve until 2030. SOEC has the potential to combine low cost with high efficiency (not yet on market). Brynolf S, Taljegard M, Grahn M, Hansson J. (2016). Electrofuels for the transport sector: a review of production costs. Submitted to Renewable & Sustainable Energy Reviews.

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Hydrogen production cost depends on electricity price, investment cost for the electrolyser and hours operation per year (note that scale on y-axis differ) Likely that hydrogen can be produced less than $4/kg From presentation by Annabelle Brisse, brisse@eifer.org Conference, Iceland, June 2013

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Results and insights from my research

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Resultat från kostnadsminimering. Global energisystemmodell. Analys av bränsleval för världens bilflotta när ambitiösa klimatmål ska nås till lägsta kostnad. Million cars 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 C) CO2-krav: 450 ppm GTL/CTL.PHEV PETRO.PHEV PETRO.HEV PETRO.ICEV Battery cost: $300/kWh NG.ICEV H2.FCV H2.ICEV 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 PETRO = Bensin/Diesel BTL= Biodrivmedel CTL= Bränslen baserade på kol GTL= Bränslen baserade på naturgas NG = Naturgas H2 = Vätgas ICEV = Internal Combustion engine FCV = Fuel cell vehicle HEV = Hybrid electric vehicles PHEV = Plug-in electric vehicles (Elektrobränslen är inte inkluderat i modellen) Generella resultat: - Det är osannolikt att en enda bränsle- och tekniklösning kommer att ersätta dagens användning av bensin och diesel. Mer sannolikt att vi får se en mix av olika lösningar. - Hybrider och plug-in-hybrider är lösningar som har potential att spela störst roll i en nära framtid. - Vätgas är den dyraste tekniken men ändå den som kan dominera en framtida lösning när olja, naturgas och bioenergi är mycket knappa resurser. - Den begränsade mängden biodrivmedel kan minska utsläppen till lägre kostnad om den ersätter fossila bränslen i el, värme och kemikalieproduktion (istället för som transportbränsle). Source: Grahn M, Azar C, Williander MI, Anderson JE, Mueller SA and Wallington TJ (2009). Fuel and vehicle technology choices for passenger vehicles in achieving stringent CO 2 targets: connections between transportation and other energy sectors. Environmental Science and Technology 43(9): 3365 3371.

Production of electro-fuels Water (H 2 O) Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Other hydrogen options (H 2 ) Carbon dioxide CO 2 El Electrolysis Hydrogen (H 2 ) CO 2 from air and seawater CO 2 from combustion Heat H 2 How to utilize or store possible future excess electricity How to substitute fossil based fuels in the transportation sector, especially aviation and shipping face challenges utlilzing batteries and fuel cells. Synthesis reactor (e.g. Sabatier, Fischer-Tropsch) Electrofuels 5-10 /tco 2 CO 2 Methane (CH 4 ) Methanol (CH 3 OH) DME (CH 3 OCH 3 ) Biofuel production Biofuels Higher alcohols, e.g., Ethanol (C 2 H 5 OH) Higher hydrocarbons, e.g., Gasoline (C 8 H 18 ) Biomass (C 6 H 10 O 5 ) How to utilize the maximum of carbon in the globally limited amount of biomass

Maria Grahn Results on available CO 2 sources in Sweden Tot 45 Mt CO 2 How much fuel can be produced? - 45 MtCO 2 /yr (fossil+renewable) - 30 MtCO 2 /yr is recoverable from biogenic sources =>110 TWh/yr e-methanol Sweden Assuming replacing all bunker fuel (TWh) 22 Electricity demand (TWh) 42 Carbon dioxide (Mton) 6 Current electricity use in Sweden (TWh) 140 RE generation goal 2020 (TWh) 30

Maria Grahn Production cost different efuels, 2030 assuming most optimistic (best), least optimistic (worst) and median values (base) Parameters assumed for 2030, 50 MW reactor, CF 80%. Interest rate 5% Economic lifetime 25 years Investment costs: Alkaline electrolyzers /kwelec 700 (400-900) Methane reactor /kwfuel 300 (50-500) Methanol reactor /kwfuel 500 (300-600) DME reactor /kwfuel 500 (300-700) FT liquids reactor /kwfuel 700(400-1000) Gasoline (via meoh) /kwfuel 900(700-1000) Electrolyzer efficiency 66 (50-74) % Electricity price 50 /MWh el CO2 capture 30 /tco2 O&M 4% Water 1 /m³ Production costs have the potential to lie in the order of 100 EUR/MWh in future (similar to the most expensive biofuels). E-gasoline only slightly more expensive Brynolf S, Taljegard M, Grahn M, Hansson J. (2016). Electrofuels for the transport sector: a review of production costs. Submitted to Renewable & Sustainable Energy Reviews.

Maria Grahn Parameters assumed in the cost calculation (base case) Interest rate 5% Economic lifetime 25 years Investment cost 1900 /kw fuel Electricity price (at CF 56 /MWh el 70%, Swe 2014, incl. tax and net tariff) CO 2 capture 10 /tco 2 O&M 4% Water 0.7 /m³ Distribution of methanol 1.6 /MWh Heat (120 C) 0.04 /kwh heat The production cost of e-methanol for different reactor capacity factors Production costs have the potential to lie in the order of 100 EUR/MWh in future (similar to the most expensive biofuels). Comparison other alterantive fuel options (from literature review) /MWh Heavy fuel oil 17-43 Marine gas oil 32-68 Gasoline/Diesel 39-140 Rapeseed/soy/palm methyl ester 50-210 BTL (gasification of lignocellulose) 80-655 HVO (palmoil) 134-185 SNG (gasification of lignocellulose) 70-90 Biogas (anaerobic digestion) 40-180 Liquefied natural gas 11-43 Liquefied biogas 40-180 Methanol (from natural gas) 18-54 E-methanol 80-140 Hydrogen gas (from electrolysis) 75-90 Taljegård M, Brynolf S, Hansson J, Hackl R, Grahn M, Andersson K. (2015). Electrofuels: a possibility for shipping in a low carbon future. Conference proceedings to Shipping in changing climates, Glasgow, Nov 2015. Brynolf S, Taljegard M, Grahn M, Hansson J. (2016). Electrofuels for the transport sector: a review of production costs. Submitted to Renewable & Sustainable Energy Reviews.

Maria Grahn Possible pathways for the production of electrofuels, in the form of e-methanol, in GET-R 6.4.

Maria Grahn Preliminary results Cost-effective fuel choices for global road transport when CO 2 -concentration is stabilized on 400 ppm for the (a) base case scenario and (b) an alternative scenario assuming lower costs and higher conversion efficiency for e-methanol synthesis as well as higher costs for batteries and fuel cells. Acronyms used are: PETRO= petroleum-based fuels e.g. gasoline and diesel, NG= natural gas, H2= hydrogen, BIOMEOH= biomass-based methanol, EMEOH= electrofuels as e-methanol, FC= fuel cell, IC= internal combustion engine, HEV= hybrid electric vehicle, PHEV= plug-in hybrid electric vehicle (assumed to run 65% of the distances in electric mode). Ref: Grahn M, Brynolf S, Hansson J, Taljegård M (2016). The cost-effectiveness of electrofuels in comparison to other alternative fuels for transport in a low carbon future. Conference proceedings, EUBCE, Amsterdam, June 2016.

Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Sammanfattning Mycket flexibel råvarubas för produktion av vätgas. Även om biomassa är en globalt begränsad resurs så finns flertalet sätt att producera vätgas från fossila källor med CCS, från sol eller förnybar el. Prognos för både effektivare och billigare vätgasproduktion i framtiden. Produktion av vätgas kan förutom att bidra till lösningar för transportsektorn också bidra till lösningar för lagring av intermittent överskottsel. Vätgas i bränsleceller kan under olika förutsättningar kostnadsmässigt konkurrera andra framtida alternativ.