Barn och ungdomars bild av polisen i Landskrona En projektskiss av Charlotte Lebeda & Mats Trondman, polisutbildningen Medan till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, utbildning, arbetsförmedling och bostadsförmedling betraktas som centrala institutioner när man talar om välfärd är det mer ovanligt att rättsväsendet och polisen tas med i ett sådant perspektiv. Samtidigt torde medborgarnas trygghetsupplevelse vara av central betydelse i medborgarens välfärdsperspektiv. Situationen i Landskorna har under ett antal år beskrivits som problematisk med en relativt hög grad av otrygghet bland invånarna. Enligt mätningar uppger 48 procent av invånarna att de känner sig otrygga när de vistas ute på egen hand, 31 procent har avstått från social aktivitet på grund av rädsla för att vistas ute. Det har kommit till min kännedom att boende i det centrala området i Landskrona (Centrum/Öster) upplever att ungdomar i gymnasieåldern står för en övervägande andel händelser som leder till allmänhetens otrygga tillvaro. En annan tendens är att dessa äldre ungdomar aktivt söker rekrytera nya medlemmar bland yngre barn. Rekryteringen sker till och med bland 7-10 åringar. Således kan man anta att de yngre barnen tidigt kommer i kontakt med både kriminalitet, socialtjänst och polis medan de äldre även gör bekantskap med rättsväsendet. Barn och ungdomar lever i en tid med ökad individualisering, görbarhet, kulturell friställning och framför allt med avsaknad av vuxna i många av de miljöer de vistas i under sin fritid/fria tid ( Andersson, 2002; Giddens, 1996; Sernhede, 1996; Ziehe, 1993). Att de aktivt söker sig från vuxna, till en frizon, är inget konstigt i sig eftersom de söker skapa en identitet och väg in i vuxenlivet genom frigörelse från familjen och då framför allt föräldrarna (Sernhede, 1993). Men samtidigt kan de behöva stöd och vägledning från vuxna när det inte alltid bli som de tänkt (Carlberg, 2007). Vi lever också i ett mångkulturellt samhälle där människor kommit från ett annat land, med andra värderingar, koder och sätt att leva till ett nytt land, nya influenser, nya kulturella koder och framför allt nytt sätt att leva (Bouakaz, 2007; Bunar, 2001; Kamali, 1999). Men det blir inte alltid som familjerna förväntat sig. De vuxna kan uppleva barnens integration i det svenska samhället som ett hot mot de egna traditionerna 1
samtidigt som de unga inte alltid accepteras fullt ut i det nya landet. De hamnar mitt emellan i en dubbel frånvaro där de varken hör hemma i det gamla eller nya landets traditioner (Bouakaz, 2007). De kan uppleva sig vara marginaliserade och exkluderade både som ung generation och att de kommer från ett annat land. De kan bli betraktade som eller uppleva sig vara avvikande (Becker, 1997) stigmatiserade (Goffman, 1972) och/eller stämplade (Becker, 1993; Lemert (1951; Tannenbaum, 1938). Det kan skapa frustration och misstänksamhet. Oftast kommer det till uttryck hos dem som har det sämst i samhället eller som saknar socialt kapital (Broady, 1997). När människor befinner sig i frustration och missförhållanden är det ibland frågan om strategier för att hålla ihop sig själv genom att rikta missförhållanden åt något håll. Det blir en form av motmakt som kan tar sig uttryck i sofistikerade handlingar och symboler, men också i våldsamma utbrott (Lalander och Johansson, 2007). Polisen är en myndighet som ofta får klä skott för händelser i samhället både bland ungdomar och vuxna. För att kunna arbeta preventivt och fånga upp de unga behöver vi bland annat få klart för oss när, hur, var kontakt sker med polis, vilka erfarenheter skapas, i vilka situationer osv. Här ser jag polisens roll och sociala arbete som ett led i att öka tryggheten i Landskrona i stort och i Centrum/Öst. För om det sker något negativt eller positivt i Landskrona som helhet eller i Centrum/Öster kommer det att påverka i omvänd ordning. Risken är att det skapas någon form av moralisk panik (Cohen, 2002) där otryggheten växer, vuxna och äldre vågar sig inte ut i offentligheten och de unga saknar mentorer i livets svåra val där vuxna lyser med sin frånvaro. Det tillhör i högsta grad välfärden att våga vistas i offentligheten både för vuxna och unga utan att vara rädda eller uppleva otrygghet i sin närmiljö. Men hur ska poliserna i Landskrona nå de unga människor som vistas i de offentliga miljöer som upplevs otrygga? Jag skulle kunna använda mig av talesättet lära känna sin fiende som en liknelse trots att ungdomarna och poliserna inte på något vis är några fiender. Men de behöver ändå lära känna varandra för att kunna mötas i någon form av förståelse av respektive grupps meningsproduktion i tillvaron. Det jag fokuserar i min studie är ungdomarna. Syftet: Studien syftar således till att, utifrån ett socialt och kultursociologiskt perspektiv, fördjupa kunskapen om barns och ungdomars upplevelse och erfarenheter av praktiskt verkande polistjänstemän. Det huvudskaliga kunskapsintresset gäller innehåll i de ungas polisbilder, hur och varför de skapas, i vilket sammanhang, hur de sprids och vilka konsekvenser de får både i de ungas liv och för polisarbetet. Dessa kunskaper relateras i sin tur till de ungas livsvillkor och framtida livschanser i vid bemärkelse och till analytiska 2
kategorier som sociogeografiska områden, social hemmiljö, genus, etnicitet samt till ålder, vuxenrelationer och social och kulturell förändring. Följande är tänkt att genomföras: Komparation: Jag avser att göra en komparation av resultaten i Landskrona med en liknande studie i Karlskrona kommun. De båda städerna är jämförbara på flera olika punkter som att de ligger vid kusten, Karlskrona har 60 000 invånare medan Landskrona har 40 000. Karlskrona hade under flyktingvågen, med början 1987, tagit emot ett stort antal flyktingar vilka även blivit kommunplacerade i nämnda stad. Karlskrona har ca 2 000 elever i årskurs 5, 9 och 3:e året i gymnasiet. Landskrona har ca 1 300 elever i samma årskurser som ovan. Jämförelsen kommer att utgå från samma enkät som används i Karlskrona, med viss revidering av namn på skolor etc. Koppling till min avhandling: Den kommer att utgå från den ovan nämnda jämförelse av de båda städernas insamlade material av vad barn och ungdomar har för bild av poliser. Hur polisens arbete kan möjliggöra eller begränsar för en social praktik gentemot barn och ungdomar, både preventivt samt kopplat till situationsbunden kriminalitet. I förlängningen handlar det om två fallstudier som kan ger högre validitet och reliabilitet eller i alla fall visa på större sannolikhet att det även kan gälla för andra städer eller kommuner under liknande förhållanden. Men det är lika intressant att finna olikheter och vad de möjligen kan härröra från. Min intention är att använda jämförelsen i mitt avhandlingsarbete för att stärka, revidera eller förkasta slutsatser jag dragit i den första studien. Tidsram: Med början september 2008 och förväntat avslut våren/sommaren 2009. Datainsamling. Det empiriska materialet kommer att samlas in med hjälp av enkäter och intervjuer. Enkäten riktar sig till alla barn och ungdomar i Landskrona kommun, i årskurs 5, 9 och 3:e året i gymnasiet. Min intention är att närvara i alla klasser vid genomförande för att minska bortfall samt ge eleverna möjlighet att ställa frågor. Min erfarenhet har visat att barnen i årskurs 5 behöver allt från 20 minuter till 1,5 timme för att fylla i enkäten samt behov av hjälp. För årskurs 9 tar enkäten allt mellan 20 till 60 minuter. De äldre ungdomarna på gymnasiet behöver ca 30 minuter. Intervjuerna 3
kommer att genomföras både i grupp och individuellt. Jag kommer att använda mig av självselektion där barn och ungdomar från respektive åldersgrupp själva får ange om de vill delta i intervjuerna. Jag kommer dock att styra något med tanke på kön, bakgrund, boende, gymnasieprogram etc. Kodning kommer att ske genom Kinnmarks i Stenungsund. De scannar enkäterna, bearbetar och levererar materialet på CD-rom i SPSS. Bearbetning av empiriskt material: Förutom bearbetning och analys av statistiskt material kommer bildfiler från Kinnmarks på de öppna frågorna som ska kodas in. Dessutom ska intervjuerna transkriberas och analyseras. Rapport eller artikel. Med hänsyn till tidsaspekten blir det aktuellt med antingen en mindre rapport eller artikel. Total tid: 5 månader heltid adjunkt med hänsyn till vad som är rimligt att genomföra under förfogad tid. Referenser Andersson, B. (2002). Öppna rum om ungdomarna, staden och det offentliga livet. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete. Becker, H S. (1997). Outsiders: studies in sociology of deviance. New York: Free Press. Broady, D. (1997). Sociologi och epistemology. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HSL Förlag. Carlberg, A. (2007). Generationsklyftan hotar demokratin. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag. Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school. Malmö: Malmö högskola. 4
Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten. Eslöv: B. Östlings bokförlag. Symposion. Cohen, Stanley. (2002). Folk Devils and Moral Panic. Routledge. Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur. Goffman, Erving (1972) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Norstedts Förlagsgrupp AB. Lalander, Johansson. (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Lemert, E. M. (1951), Social Pathology. A Systematic Approach to the <Theory of Sociopathic Behavior. New York: Mc Graw Hill. Sernhede,O. (1996). Ungdomskulturen och de Andra. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Tannenbaum, F. (1938). Crime and the Community. Boston: Ginn. Ziehe, T. (1993). Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. 5
(Trondmans och min ansökan kan antingen behandlas tillsammans eller var för sig. Som den nu är skriven är det min ansökan som är huvuddelen och Trondmans ett komplement till den) Mats Trondman ansökan till Miv Utifrån ett mångkulturellt perspektiv förstå ungdomars upplevelse av Landskrona och deras strategier för att synliggöra det genom verbal och icke verbal kommunikation. Hur de förstår det samhälle de lever genom sin vardag. Fokus ligger i första hand på ungdomarna i Landskrona. Men min intention, i mån av tid, är att följa upp och jämföra min studie om Cecilias dilemma (se bilaga, bifogas inom kort), som är publicerad i antologi och tidskrifter (se nedan). Urval: Strategiskt, med 10-15 intervjuer som eventuellt bör utökas något. Tidsaspekt och finansiering bör i förekommet fall revideras. Alternativt att finansieras på annat sätt. Datainsamling : Intervjuer med gymnasieungdomar från olika program. Utbyte kommer att ske mellan mitt och Lebedas enkätstudie och intervjuer. Tidsåtgång: 3 månader heltid. Professors lön. transkribering. Eventuellt tillkommer assistans för Publicering: Artikel för Miv Cecilias dilemma har publicerat i följande: Trondman, Mats, "Disowning knowledge: To be or not to be the immigrant in Sweden", Ethical and Racial Studies Vo. 29 NO. 3, May 2006. Trondman, Mats, Cecilias dilemma, i Dahlstedt, Magnus, Hertzberg, Fredrik & Ålund, Alexandra (red.), Utbildning, Arbete, Medborgarskap, Umeå: Borea förlag, 2008 6
Trondman, Mats, "Bypass surgery: Rerouting theory to ethnographic study", Walford, geoffrey (ed.), How to do Educational Ethnography, London: Tufnell Press, 2008. TIDSPLAN Månad Innehåll Personal Tid 1 Revidering av Adjunkt 50% September 2008 nuvarande enkät från annan studie. Upptryck av enkät Förberedelse och kontakter inför enkätstudien. 2 Litteraturinventering Adjunkt 50% November 2008 Påbörja materialinsamling 3 Materialinsamling Adjunkt 50% December 2008 (Enkät och intervjuer) (Professor 100%) 4 Materialinsamling Adjunkt 50% Januari 2009 (Enkäter och intervjuer) (Professor 100%) 5 Materialinsamling Adjunkt 50% Februari 2009 Transkribering 6 Transkribering Adjunkt 50% Mars 2009 7 Databearbetning Adjunkt 50% April 2009 8 Databearbetning Adjunkt 50% Maj 2009 9 Författande av mindre rapport eller artikel Adjunkt 50% Juni 2009 7
10 Författande av mindre rapport eller artikel Artikel om ungdomars strategier i ett mångkulturellt samhälle Adjunkt 50% (Professor 100%) Juli 2009 8