Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad, medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning. Dyslexi visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad. Ofta ses, förutom lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning. International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson Språkutvecklingen påverkas vid.. hörselnedsättning utvecklingsstörning Downs syndrom autism ADHD och mycket annat Men bara språket???? Professor Sue Roulstone, (Turin, augusti 2013): Askungen bland diagnoser okänd och missgynnad ekonomiskt i forskningssammanhang Språkstörning ICD 10, 2011 är vanligt måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning kan vara ärftlig kan påverkas positivt av omgivningens insatser växelverkan med kognitiv utveckling med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder Astrid Frylmark 1
Språk och tal och möjliga problem Den nödvändiga språkförståelsen SPRÅK består av gemensamma regler som innehåller följande: Ords betydelse (stjärna är person eller himlakropp) Hur ord böjs och bildas (vän, vänlig, ovän) Hur ord kombineras (Kalle gick in i butiken, inte Kalle butiken gick in) Vilka uttryck som passar i olika situationer (Kan du vara vänlig att flytta på dig Ur vägen Stick) TAL är sättet att kommunicera. Tal består av följande: Artikulation hur fonem bildas Röst hur stämbanden används Talflyt talets rytm (tvekpauser, upphakningar eller stamning påverkar talflyt) (efter ASHA) Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse dvs. Inte bara språk, utan också situation! Förstå bakåt Förstå framåt wear future glasses Förstå avsikt/intention Förstå när det blir fel Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet 7 Presentation Title runs here l 00/00/00 8 Presentation Title runs here l 00/00/00 Språkets processer Övriga faktorer att beakta Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D Bishop) Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp (JN Montgomery) En psykolingvistisk modell (J Stackhouse) Språklig medvetenhet Arbetsminne Kognitiv förmåga Hur barnet/eleven fungerar i olika miljöer och sammanhang Parallella svårigheter (komorbiditet): språkstörning och dyslexi språkstörning och ADHD språkstörning och hörselnedsättning -men hur betraktar vi barn (Ulla Ek) 10 Undergrupper av språkstörning Eller en enklare uppdelning F O N O L O G I SYNTAX, MORFOLOGI S E M A N T I K P R A G M A T I K Planering av uttal (fonologisk programmering) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi) Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) Conti-Ramsden m.fl. En del barn och elever har talsvårigheter (fonologi + artikulation) Andra har språksvårigheter (pragmatik, semantik, syntax och morfologi) Några har både tal- och språksvårigheter Jämför Scarborough! Astrid Frylmark 2
För eleven är det inte lektionerna som vållar mest bekymmer DELAKTIGHET Längre fram: Att våga stå för den man är (exempel) Brittisk tonårspojke: Elev Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil Ur Roulstone & McLeod 2011 s 36 20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%) Lägre självförtroende Trivs sämre i skolan Färre sociala kontakter Harrison & McCormack 2011 Vuxen Barn som inte talar Påverkar studier hela vägen Påverkar yrkesval Svårt att etablera egna vänskapsrelationer Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter Balans i vardagen men stresstålighet Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007 möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation ses som inkompetenta och i behov av beskydd förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa kommunikationsmetoder möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill Dr Agneta Franklin, London Astrid Frylmark 3
Forskning om delaktighet Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre viktiga fakta: språkstörning är genomgripande och varaktig språkstörning är isolerande språkstörning är individuell Bonnie Brinton & Martin Fujiki UPPFÖLJNINGSSTUDIER Ett flertal uppföljningsstudier visar att svårigheter hos barn i förskoleåldern finns kvar även när de är skolelever och vuxna. Dels finns språkliga svårigheter kvar, dels är en sen/avvikande språk- och talutveckling ofta ett tidigt tecken även vid andra funktionsnedsättningar. Uppföljningsstudiernas resultat The simple view of reading och språket Inget att förvånas över! Dags att vända upp och ner på innehållet i definitionen. Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi men även annat). Tunmer & Gough 1986, 1990 L = A Mx F Läsning = avkodning (lästeknik) x förståelse x motivation Läsproblem En fundering Snowling 2008 Ljudsystem SPRÅK (ordförråd, meningsbyggnad, språkligt/socialt samspel) + + + - - + - - Forskning om språkstörning utgår från ett barnperspektiv med utveckling i fokus Forskning om dyslexi utgår från ett vuxenperspektiv med blicken i backspegeln Astrid Frylmark 4
Följder i skolan för läsning och skrivning Att planera uttal (fonologisk programmering ) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi ) Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) Diskutera följderna av varje punkt med din granne! L4L language for learning Förståelse: Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är nödvändiga. Paul, R. (2006) L4L language for learning, forts. Uttrycksförmåga: kunna bygga upp en berättelse, föra sociala samtal med olika personer, använda språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera, planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera för och emot Språket som verktyg i hela skolarbetet L4L - intervention Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll! Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel) Öka elevens metalingvistiska kompetens samtala om språk, gör eleven medveten om sina egna processer individanpassa t.ex. metodiken i www.ettlasandeklassrum.se spågumman reportern konstnären detektiven - cowboyen Ordförrådsprojekt Mina intresseområden just nu Mina intresseområden just nu CELF-4 nytt standardiserat språktest från Pearson Social kommunikation användbar pragmatikbok jag översatt från engelska Ordförråd projekt med två mellanstadieskolor Narrativ utveckling VIKTIGT att uppmuntra barns och elevers berättande Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och begrepp De är sedan länge vana att inte förstå Gäller elever med språkstörning, annan språklig bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Astrid Frylmark 5
Elever med språkliga svårigheter i skolan KNYTA IHOP SÄCKEN Vi behöver hela språket hela tiden Skolan hittar numera dyslexi Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning och ofta även testning. Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt, alternativa redovisningsmetoder Generella råd på webben, som föreläsningar i eftermiddag Vi bör vid utredning av läs- och skrivsvårigheter: Kerstin Nauclér & Eva Magnusson, Lund Bedöma den språkliga förmågan i tal och skrift, inklusive den narrativa förmågan Bedöma den språkliga medvetenheten, framför allt den fonologiska Analysera läsfel och stavfel Välkommen till www.frylmark.net för logopeder och pedagoger www.spraklek.se för alla Följ Språklek på: Facebook.se/spraklek www.ordaf.net webbutik Astrid Frylmark 6