Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet
Sverige följer trenden Mer selektiv residual plitik Avvecklade subventiner Mer efterfrågerienterad Mer på marknadens villkr
Villkren har blivit mindre förutsägbara ch frågetecknen fler Ombildning av hyresrätt till bstadsrätt Ökad valfrihet men ckså htande segregatin Eknmisk tillväxt ch brist på bstäder Hinder för rörligheten Bstadsbubbla Markant ränteuppgång Bstadsbyggandet Familjebildning, generatinsklyftr, dynamiken på bstadsmarknaden Rätten till bstadsbidrag Osäkerhet m villkren Nya villkr för hyressättning Läget får större genmslag förstärker segregatinen Ökade skillnader mellan upplåtelsefrmerna Nya eknmiska gap
Frskningens bidrag Ge perspektiv på den förändrade plitikens effekter i samhället Ombildningens scieknmiska knsekvenser Ombildningens plitiska knsekvenser
Gentrifiering framtiden för Eurpas städer? Gentrificatin the prspect fr Eurpean cities? (Open huse internatinal 3:2005) Frågeställning Ger mbildning från hyresrätt till bstadsrätt upphv till en gentrifieringsprcess? Gentrifiering Bstäder revitaliseras ch beflkningen ersätts med allt resursstarkare individer Klassmvandling av det urbana landskapet ch en prduktin av rum för en välbeställd inkmstgrupp (Neil Smith 2002) Fall Östermalm i Stckhlm 1990 2000 Databasen Gesweden
Ombildning ch gentrifiering
Ombildning i Stckhlms stad 1995 2002 med utblick mt 2004 Attraktiva innerstadsmråden Signifikanta skillnader i taxeringsvärde Privat hyresrätt dminerar Gegrafiska skillnader Äldsta ch yngsta beståndet Omgivningens karaktär Resursstarkare jämför med dem sm inte br i mbildade fastigheter Bstadsrättprfil redan innan mbildningen
Gentrifiering en urban företeelse
Slutsatser Snabba strukturella förändringar av bstadsmarknaden Men långsamma scieknmiska förändringsprcesser Beflkningens rörlighet ändrar de eknmiska ch sciala förutsättningarna Eknmins betydelse sm srteringsmekanism Ombildningen initierar en gentrifieringsprcess Stigande inkmster ch utbildningsnivå Inte bara dinkies Icke-traditinella gentrifierare Back t the city bland barnfamiljer Segregatin? When a place gets bring even the rich peple leave. (Jane Jacbs) Lena Magnussn Turner, IBF, Uppsala universitet 2008
Allmännyttan - en bendefrm med sciala förtecken Municipal husing cmpanies in Sweden - scial by default (Lena Magnussn & Bengt Turner in Husing Thery and Sciety 2008:2) Frågeställningar Hur br de svaga hushållen? Hur ansvarstagande är allmännyttan? Eller, ur ett EU-perspektiv hur scial är den svenska allmännyttan? Hur mstruktureras bstadsmarknaden när allmännyttan mbildas? Metd - regressinsanalys Fall Sveriges kmmuner 2002 Databasen Gesweden ch annan statistik från SCB
Allmännyttan sm idé Allmännyttan en bendefrm öppen för alla ch envar Inga inkmstspärrar Men 2,5x scialbidrag ch fattiga länder samt 0,5x höginkmsttagare Men ckså kunna knkurrera med andra bendefrmer Inte vara särskilt utpekande att b i allmännyttan Undvika scialbstäder
Varför allmännytta? Och hyresrätt? Str allmännytta mtverkar scialbstäder Förutsätter mål m bstadsplitiskt planeringsinstrument Dynamiken på bstadsmarknaden Livets lika skeenden Inträdet på bstadsmarknaden Det nödvändiga uppbrttet Hög andel i ett EU-perspektiv
Vad visar vår studie? Index för scialt ansvarstagande Starkt samband mellan allmännyttans strlek ch andelen svaga hushåll Ju mindre de kmmunala bstadsblagen är dest större andel hyresgäster med scialbidrag eller invandrare från fattiga länder Exemplen Lmma ch Vallentuna 10x Brgligt styrda kmmuner har högre andel svaga hushåll i allmännyttan
Knsekvenser ett vågspel Vådan av hmgena bstadsmråden Segregatin ch utanförskap Kncentratinen av svaga hyresgäster riskerar att öka Allmännyttan blir utpekande - räcker inte med att vara scialt svag, var man br förstärker bilden av utanförskap Allmännyttan kmmer att glida alltmer mt en fastighetsägare sm hyr ut scialbstäder Avveckla allmännyttan - men hur löser de svaga sitt bende Vilka andra alternativ finns? Vilken rll kmmer den privata sektrn att spela? Fördelningseffekter Bstaden representerar ett betydande värde Priserna driver på mbildningen i attraktiva lägen Generatinsklyftr Och vad händer när vi får ägarlägenheter Hyra ut utan tjafs (DN april 2008)
Tack för er uppmärksamhet