Framtidens hållbara miljöer

Relevanta dokument
Våra viktigaste tips

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

Program för social hållbarhet

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Tidiga insatser för barn i förskolan

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

En hållbar regional utveckling

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

Människan i staden - hur fungerar vi?

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Presentation Leaderträffen i Båstad. Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Boende och stadsmiljö

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Malmös väg mot en hållbar framtid

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Gör jämlikt gör skillnad

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Demokrati medborgardialog och governance

Delega&onen för hållbara städer, och hur arbetet därifrån tas vidare. Hållbarhetsdagarna Peter Örn 5 februari 2013

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar


Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

Hela staden socialt hållbar

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Program för social hållbarhet

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Social hållbar utveckling och energiaktörernas roll

Godkänt dokument - Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Vision utveckla Husby

Extremism och lägesbilder

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Och hur ska det gå till då?

Digitaliseringens roll för smarta regioner vad driver oss att använda nya tjänster?

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling

version Vision 2030 och strategi

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

Det är hållbara stadsdelar det hänger på

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Forum jämlik stad Fler i arbete: Forskning och erfarenheter. Sara Martinsson Vad vet vi om. arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter?

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Nu bygger vi om i Akalla

8 Verksamhetsplan med budget för år 2017 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Svar på medborgarförslag - Bygg en liten fotbollsplan för barn att leka på i Fröslunda

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

REGION KRONOBERGS HANDLINGSPLAN FÖR SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete

Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm

Rapport förstudie hållbar urban utveckling. Tillväxt- och regionplaneringsutskottet 31 januari 2013

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Nu bygger vi om i Husby

Dnr Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Social konsekvensanalys

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

En ny mötesplats blir till.

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Transkript:

Framtidens hållbara miljöer Lokalt, (= kommunen, staden och stadsdelen) Hållbart, (ekologisk, ekonomisk och socialt) Implementerbart, (effektiv genomförande av policy, styrmedel, åtgärder )? (Genom vilka åtgärder kan kommuner få till stånd en ekonomisk, ekologisk och social hållbar stadsdel?)

Styrningens nya problem Strukturomvandling (NPM, marknadsliberalisering, privatisering ) har gett oss nya förvaltningspolitiska problem: Från Government (staten) till Governance (nätverkstyrning) Den nya treenigheten: Politiker tjänstemän privata aktörer Nya implementeringsproblem?

Faktorer som påverkar 26 kommuners energistyrning Faktorer som påverkar energipolicys Klassisk byråkrati (Ees) Nätverk (UK) Resurser effektiv ineffektiv effektiv ineffektiv Intressen för mot för mot Omgivning engagerad oengagerad samverkan engagerad oengagerad samverkan Organisering hierarkisk platt hierarkisk platt

Kända styrningsproblem Resurser De flesta kommuner har tillräckligt med resurser (erfarenheter från pågående forskning inom Uthållig kommun, Hållbar stadsutveckling, Etableringsreformen) Intressen De flesta tjänstemän prioriterar mellan olika styrmedel och åtgärder utifrån deras uppfattning om åtgärdens nödvändighet och möjlighet att lyckas (erfarenheter från den misslyckade implementeringen av ER i Västmanlands kommuner och lyckade implementering av Ees åtgärder i 26 kommuner)

Kända problem fort. Omgivning TJänstemän i de flesta kommuner är bra på att samarbete med andra tjänstemän, men inte med privata aktörer (Uthållig kommun) Ex: vad gäller de kommuner som valda att satsa på transportåtgärder i Uthållig kommun visade det sig att ju fler aktörer som samverkade kring de berörda åtgärderna desto mindre effektiv var utfallet Organisering Det visar sig också att ju mer hierarkisk en tjänstemans egen organisation är desto mer effektiv är den på att implementera transportåtgärder!

Fallet hållbar stadsdelsutveckling Vem är vi? Sektorsgruppen HSU tillvaratar korsbefruktningar mellan olika områden och kompetenser på MDH I den andan har tre MDH forskare, en statsvetare, en energitekniker och en miljötekniker samlats för att utgöra stommen i HSU:s forskning.

Det är i arbetet med Hållbar stadsutveckling som styrningsproblematiken kan skönjas Projekt Järvalyftet (Järva) Klivet (Södertälje) RegGov (Ronna) Gårdsten (Göteborg)

Bostadsorienterad diskurs Boendeorienterad diskurs Områdesorienterad diskurs Problemen s orsaker Bostädernas egenskaper och sammansättning (fysiskt kapital) Boendes individuella resurser och förmågor (humankapital) Bostadsområdet som social kontext (socialt kapital) Problemens uttryck Små lägenheter, låg standard, bristande tillgänglighet, outhyrda lägenheter Betalningssvårigheter, bidragsberoende, arbetslöshet, låg utbildningsnivå, kriminalitet, missbruksproblem Dålig social sammanhållning, ensidig hushålls- eller boendesammansättning stigmatisering, stigmatiserande strukturer Åtgärder Upprustning, Ombyggnad) 1. Ombyggnation, (Järvalyftet) 2. Större variation i lägenhetsutbudet (Järvalyftet) 3. Energieffektivisering (Gårdsten) 4. Nya upplåtelseformer (nya) (Utbildning, socialvård, Arbetsmarknadsinsatser) 1. Jobbskapande (Klivet, Järvalyftet) 2. Mässor, träffpunkter, jobbtorg, m.m. (Järvalyftet) 3. Utbildning, lärlingsutbildningar (Järvalyftet, Klivet, RegGov) 4. Trygghet, rykte (Järva, Västerås stad, Eskilstuna kommun) (Grannskapsarbete, närdemokratiprojekt, områdespolitik, ändrade upplåtelseformer, förtätning) 1.Frivilliga organisationer (Järvalyftet, Here4U) 2.Jobbskapande (Klivet, Järvalyftet) 3. Fysik miljö (energieffektivisering)

Framgångsrika åtgärder (+) Misslyckade åtgärder (-) 1. Arbetsmarknadsåtgärder (samarbete mellan myndigheter, kommunala visstidsanställningar Klivet) 2. Utbildning, lärlingsutbildning (Klivet) 3. Trygghet, rykte, (Västerås stad, Eskilstuna kommun) 4. Mässor, träffpunkter, jobbtorg, m.m. 5. Ombyggnation 6. Frivillighetsorganisationer (Here4U, Lugna gatan, Nattvandring, föreningar städar staden) 7. Större variation i lägenhetsutbudet/nya upplåtelseformer 8. Energieffektivisering (Gårdsten, Eskilstuna) 1. Arbetsmarknadsåtgärder (samarbete mellan myndigheter, kommunala visstidsanställningar Järva) 2. Utbildning, lärlingsutbildning (Järva 3. Trygghet, rykte, (Järva)

Hypoteser All tre typer av åtgärder är framgångsrika!!! Alltså problemet ligger inte i åtgärderna i sig!! Endast (sociala) åtgärder riktad mot de boende misslyckas överlag!! Vi ställer därför åtgärder riktad mot de boende i centrum för vår forskning!!! Vår hypotes är att problemen med implementeringen av misslyckade åtgärder inte är så mycket ett demokratiskt problem utan ett byråkratiskt problem!!!!!!!!!

Vad vet vi nu? Med facit i hand kan det konstateras att de föreslagna åtgärderna ibland saknar vetenskaplig grund och i vissa kontexter är verkningslösa ( Järvalyftet ): Ex. deltagande demokrati! Nätverkstryningens ineffektivitet vad gäller policy utfall! Ansvarsutkrävande problemet! Politiken har hittills fokuserat på symptomen till miljonområdesproblematiken men inte alltid orsakerna!!! Ingen Zauber formell (= BEST PRACTICES )

Vad kan vi göra? 1.Kartlägga tidigare och pågående åtgärder i andra städers miljonprogramsområden 2.Avgöra vilka variabler socioekonomiska, såväl fysiska och policyorienterade (Ostroms modell) förklarar hur och identifiera vilka aktörer fattar beslut som leder till effektiva och hållbara åtgärder

Ostroms modell: IAD ramverket

Projektet Hållbar stadsutveckling i Eskilstuna kommun och Västerås stad Delprojekt 1: Energianvändning i Lagersberg (ekologisk hållbarhet) 1. Avgöra om tillämpning av smarta tekniska och energisnåla lösningar kan höja attraktiviteten i de berörda stadsdelarna: Kan denna teknik göra stadsdelen till förebild för andra stadsdelar och kommuner? 2. Avgöra om en ökning i de boendes energimedvetenhet kring klimatfrågor kan leda till en förändrad energiförbrukning i stadsdelen

Fort. Delprojekt 2 (a och b): Kontext och styrning (social och ekonomisk hållbarhet) fokuserar på kommunernas ansträngningar att vidta och implementera nämnda eller liknande åtgärder Även förvaltningens byråkrati eller (sedan strukturomvandlingen) privata aktörers implementeringssträvanden påverkas av samma faktorer som; tillgång till resurser, de egna och andra aktörers intressen, relationer till omgivningen och organisering (Rothstein 2007)

Behov av följeforskning? Sex tillfällen har angetts i tidsplaneringen för att forskarlaget ska förmedla sina senaste resultat till berörda aktörer Delprojekt 2b inkorporerar MDHs medverkan i styrningsanalysen (alltså delprojekt 1)

Diskussion Frågor?