TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Relevanta dokument
TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Reglerteknik AK, FRT010

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Reglerteknik AK Tentamen

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Reglerteknik AK, FRTF05

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y (TSRT12)

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Övning 3. Introduktion. Repetition

Transkript:

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT5 SAL: TER3+4 TID: 8 december 2, klockan 4-9 KURS: TSRT5 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL BLAD: 3 exklusive försättsblad ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg JOURHAVANDE LÄRARE: Johan Löfberg, tel 3-28429, 7-339 BESÖKER SALEN: 5:3, 8: KURSADMINISTRATÖR: Åsa Karmelind, tel 3-282225, karasa@isy.liu.se TILLÅTNA HJÄLPMEDEL: Läroboken Glad-Ljung: Reglerteknik, grundläggande teori (anteckningar i bok tillåtna) tabeller, formelsamling, räknedosa utan färdiga program. LÖSNINGSFÖRSLAG: Anslås efter tentamen på kursens hemsida. VISNING av tentan äger rum 2--9 kl 2.3-3. i Ljungeln, B-huset, ingång 27, A-korridoren till höger. PRELIMINÄRA BETYGSGRÄNSER: betyg 3 23 poäng betyg 4 33 poäng betyg 5 43 poäng OBS! Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Bristande motiveringar ger poängavdrag. Lycka till!

. (a) Pulsträning har blivit ett populärt sätt att träna. Pulsträning innebär att man skall ha en belastning under sin träning så att man håller en viss puls, t.ex 6 hjärtslag per minut. Ett klassiskt träningsredskap är löpband. Ett löpband har två inställningsmöjligheter, hastighet på löpbandet samt löpbandets lutning (för att simulera uppförsbacke). Genom att ändra dessa två inställningar kan belastningen justeras. Din uppgift är att ta reglerteknik till hjälp för att föreslå en ny produkt som kombinerar en pulsmätare med en löpmaskin (och ytterligare sensorer och delar om du så behöver). Du skall alltså skapa ett träningsredskap där användaren kan knappa in vilken puls han vill träna med, och allt skall sedan ske automatiskt. Beskriv problemet ur ett reglertekniskt perspektiv med referens, in och utsignaler, och ge förslag på hur regleringen kan se ut. Vad tror du det största problemet i din reglerdesign kommer att bli? (3p) (b) Du har blivit ansvarig för ett reglersystem på en fabrik. I en process har man problem med att det är överslängar samt oscillerar i sluten loop. I datorn som styr processen hittar du reglerprogrammet och där finns 3 konstanter definerade med namnen P, I och D. Vad gör du? Ge gärna flera förslag. (c) Ett system ges av tillståndsmodellen ( ) ẋ(t) = x(t)+ α y(t) = ( α ) x(t) ( ) u(t) För vilka α är systemet styr- och observerbart? Går det alltid att stabilisera systemet? (3p) (d) Systemet Y(s) = G(s)U(s), G(s) = 2 s+ drivs med en (förmodad) sinusformad insignal. Man noterar att utsignalen efter lång tid konvergerar till y(t) = sin(t). Vad var insignalen u(t) till systemet?

2. Ett system beskrivs av modellen Y(s) = G(s)U(s) och skall regleras med en återkoppling av reglerfelet Ett Bodediagram för G(s) ges i figur. U(s) = F(s)(R(s) Y(s)) Man har två regulatorer att välja på, F (s) och F 2 (s). Bodediagram för dessa två regulatorer återfinns i figur 2. 5 Bode diagram G(s) Magnitude (db) 5 5 Phase (deg) 8 2 4 6 8 2 Frequency (rad/sec) Figur : Bodediagram för G(s). (a) Utred grundligt vilken av de två regulatorerna som är att föredra om vi främst är intresserade av att undvika överslängar och oscillationer. (4p) (b) Hur stort blir statiska reglerfelet för de två regulatorerna om referenssignalen är ett steg med amplitud. 2

Bode diagram F (s) Bode diagram F 2 (s) Magnitude (db) 8 6 4 2 2 4 6 8 4 35 3 Magnitude (db).5.5.5.5 8 7 6 Phase (deg) 25 2 5 Phase (deg) 5 4 3 2 5 2 Frequency (rad/sec) 2 Frequency (rad/sec) Figur 2: Bodediagram för F (s) (vänster) och F 2 (s) (höger). (c) Är någon av regulatorerna lämpliga (ur ett reglerfelsperspektiv) om vi har stora mätsignalsstörningar i frekvensområdet kring 7 rad/s(tips: polär form e ix = cos(x)+isin(x)) (3p) (d) Kan du ge en generell kommentar om val av ett slutet systems bandbredd givet kännedom om mätstörningars frekvensinnehåll? (p) 3

3. Ett system G(s) med insignalen u(t) och utsignalen y(t) skall följa referensignalen r(t) och styrs med regulatorn U(s) = F(s)(R(s) Y(s)) där F(s) är av formen F(s) = KF (s). Rotorten med avseende på K för det återkopplade systemet visas i figuren nedan (x startpunkter, o slutpunkter). Vi antar att ingen förkortning mellan poler och nollställen sker i F(s)G(s). Root Locus 8 6 K=85 K = 5 4 Imaginary Axis 2 2 K=23.5 K=5 K=.89 4 6 8 8 6 4 2 2 Real Axis (a) För vilka K-värden är systemet stabilt? (b) För vilka K-värden är samtliga poler reella? (c) Vad blir det stationära felet om referenssignalen är ett steg? (d) För vilka K-värden kan man uppnå ett stabilt och väl dämpat system? (Låt väl dämpat betyda att varje pol har en realdel som är till beloppet större än imaginärdelen.) (e) Om F har gradtal ett i täljaren (nollställepolynomet) och två i nämnaren (polpolynomet), vilka gradtal har då G i täljare och nämnare? 4

4. (a) En regulator F(s) konstrueras med hjälp av modellen G(s) så att det återkopplade systemet G c (s) = F(s)G(s) +F(s)G(s) får önskade egenskaper. Modellen G(s) av det system som skall styras är något osäker, och det kan därför antas att överföringsfunktionen för det verkliga systemet ges av G (s) = (+α)g(s) där α är ett reellt tal som uppfyller α <.5. Vilket krav måste ställas på amplitudkurvan för det återkopplade systemet som konstrueras för att man skall kunna garantera stabilitet då F(s) används på systemet G (s)? (3p) (b) Verifiera att kravet på G c (s) som fås i uppgift a) medför att det reglersystem som konstrueras måste ha en amplitudmarginal som uppfyller A m >.5 (3p) (c) I en ny hybridbil används både elmotor och bensinmotor samtidigt. Modellen sombeskriversambandetmellangaspådragu(t)ochelmotornsmomenty (t) ges av ż = A z +B u y = C z Modellen från gaspådrag u(t) till bensinmotorns moment y 2 (t) ges på liknande sätt av v = A 2 v +B 2 u y 2 = C 2 v Det totala momentet y(t) som alstras och används definieras som summan av dessa moment. Tag fram en tillståndsmodell, med lämpligt definierat tillstånd, som beskriver sambandet från u(t) till y(t). (4p) 5

5. Ingenjörsfirma Benny och Tonny har fått i uppdrag att designa en regulator för reglering av en robotarm. Benny kommer fram till följande modell för att beskriva sambandet mellan pålagt moment u(t) och armens rotationshastighet y(t). Y(s) = s 2 +s+ U(s) Tonny kommer fram till en annan modell ( ) ẋ(t) = x(t)+ y(t) = ( ) x(t) ( ) u(t) (a) Visa att Tonnys och Bennys modeller är helt ekvivalenta, dvs de beskriver samma linjära system. (b) Designa en regulator som garanterar att det slutna systemet är stabilt, kan följa en stegformad referenssignal utan statiskt reglerfel, har rimligt liten översläng och lite oscillationer, samt är ungefär lika snabbt som ett system med en dominerande pol/egenvärde/rot runt-2. Regulatorn kan enbart mäta utsignalen y(t). (8p) 6