AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och krav på, fuktrelaterade emissioner. Dessutom vill vi på AK passa på att önska er läsare... Oktoberseminariet I oktober arrangerade AK-konsult ett seminarium med temat Tänk fukt och spar pengar! med fokus på upprustningen av miljonprogrammet och framtidens byggande. Dagen startade med att Olle Åberg från Boverket berättade om BETSI-studien, Bebyggelsens Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö. BETSI är en studie som utförts för att följa upp och eventuellt ändra vissa befintliga delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (radon, ventilation, energi), ge möjlighet att formulera nya delmål (fukt, mögel och buller) samt att belysa eventuella kopplingar mellan brister i inomhusmiljö och upplevd ohälsa. Studien är utförd i småhus, flerbostadshus och lokaler och metoderna som använts är byggnadsbesiktningar av sakkunniga konsulter, tekniska mätningar av temperatur, fukt, luftomsättning, kemiska emissioner (VOC) och radon samt en enkät om bostadsmiljön. Besiktningarna var okulära, d.v.s. inga förstörande ingrepp har utförts. BILD 1. Framsidan på BETSI-studierapporten 38 % av småhusen är drabbade av fuktskador Ett intressant resultat från studien är att det är vanligt med fuktskador i våra fastigheter, 38 % av småhusen är drabbade och 13 % av flerfamiljshusen. Man fann även att i småhus och flerbostadshus med tecken på fukt- och mögel finns en ökad förekomst av olika typer av hälsobesvär. Intressant i sammanhanget är att boende generellt är nöjda med sin inomhusmiljö, speciellt boende i småhus. I studien fann man betydligt färre samband mellan upplevda hälsobesvär och miljöfaktorer bland boende i småhus jämfört med boende i flerfamiljshus.
Även i det här projektet har man undersökt hur de boende upplever inomhusmiljön i de aktuella flerbostadshusen. De faktorer som sticker ut är att man känner lukter från angränsande lägenheter, att man upplever dålig värmekomfort i sina bostäder och att man störs av ljud från angränsande lägenheter och ljud som kommer utifrån. Marie tog även upp en rad exempel på lyckade renoveringsprojekt av miljonprogramsfastigheter. Kontentan av erfarenheterna av dessa projekt är att grundligt förarbete, t.ex. inventering av fastigheten som utmynnar i en handlingsplan tillsammans med en kontinuerlig dialog med de boende, i allra högsta grad bidrar till en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv omställning/ renovering med nöjda boende. BILD 2. Renoveringshandboken Renovering behövs! Marie Hult från White Arkitekter berättade om det stora projekt gällande upprustning av delar av miljonprogrammet i Stockholm som hon är inblandad i. Projektet har bland annat utmynnat i en bok Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75. Inkludera radonåtgärder i renoveringsprocessen Radon är relativt vanligt förekommande i miljonprogramfastigheter och kan komma i kontakt med inomhusmiljön dels genom otätheter i grundkonstruktionen vilket gör att markradon kommer in i inomhusluften och dels genom att radon kan avges från så kallad blåbetong som användes som byggnadsmaterial under stora delar av den tidsperiod då miljonprogramshusen Några av de största frågeställningarna som projektet ställts inför är: Vilka strategiska och tekniska frågor bör man ta ställning till inför stambyte och våtrumsrenovering? Hur kan innemiljö, energihushållning och tillgänglighet förbättras? Hur bör man ta hänsyn till bevarandevärden och farliga ämnen i byggnaden? Vilka konsekvenser får olika val för förvaltning och ekonomi? Vilka tekniker och metoder finns tillgängliga idag? BILD 3. Radonmätning
byggdes. Även inom det här området har kraven på tillåtna halter skärpts och det innebär att det är en viktig faktor att ta hänsyn till vid en omfattande renovering. Mathias Lindskog från AK-konsult fördjupade sig i ämnet radon under sitt föredrag. Han berättade om de medicinska riskerna med radon i inomhusmiljön men också de alternativ som finns tillgängliga för att åtgärda för höga halter. Mathias lade extra stor vikt vid att visa hur effektiva de olika åtgärderna är och vilka problem man kan stöta på vid åtgärdsarbetet för olika konstruktionstyper. Framtidens byggande Dagen avslutades med att Folke Björk från KTH berättade om sina visioner om vad fokus vid framtidens byggande kommer att ligga på. En sammanfattning av detta är att vi i framtiden kan vänta oss: Strävan efter god byggnadskonst med hänsyn till befintliga miljöer Hänsyn till sociala förhållanden Energieffektivitet Fuktsäkra och väl ljudisolerade byggnader BILD 4. Framtidens byggande? BILD 5. Misstänkta golvemissioner Fuktrelaterade emissioner risker och krav Några av de vanligaste inomhusmiljöproblemen i svenska fastigheter orsakas av fuktrelaterade emissioner, d.v.s. emissioner vilka initieras/startas av fukt. Det här är inget nytt men det är ett ständigt aktuellt ämne bland oss skadeutredare. Det kan därför vara intressant att titta på vad Boverket och Socialstyrelsen säger om fukt och emissioner i byggnader. Vilka risker ser Socialstyrelsen med fukt i byggnader och vilka krav ställer Boverket? I Boverkets Byggregler, BBR 2008, kan vi till att börja med att konstatera att kapitlet 6:5 om fukt är en del av kapitel 6 vars huvudrubrik är Hygien, hälsa och miljö. Redan här finns alltså en koppling mellan hälsa och fukt. Allmänt anges i kapitel 6:5 att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. I BBR 2008 anges också att byggnader skall utformas så att varken konstruktion eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet. I det allmänna rådet under rubriken Fuktsäkerhet anges att vid en fuktsäkerhetsprojektering,
BILD 6. Mögeltillväxt på golvsockel [fuktdimensionering] bör hänsyn tas till de kombinationer av material som ingår i byggnadsdelen. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det kritiska fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. Sammantaget ställer BBR 2008 krav på att fuktnivån alltid ska vara lägre än kritiskt fukttillstånd för de aktuella materialen/konstruktionerna och att man vid en fuktsäkerhetsprojektering ska ta hänsyn inte bara till fuktnivå utan också till temperatur och varaktighet/tid. Vi tolkar att syftet med skrivningarna avseende fukt i BBR 2008 är att undvika/förhindra fuktskador/fuktpåverkan och därmed undvika de hälsorisker vilka förknippas med s.k. fuktiga byggnader. Kraven i BBR 2008 syftar alltså till att säkerställa att inga fuktrelaterade emissioner uppstår i byggnaden. Ytterligare en intressant detalj är att de fuktkrav som ställs är verifierbara på ett helt annat sätt än om kraven hade specificerat t.ex. högsta tillåtna nivå avseende fuktrelaterade emissioner. I sitt Meddelandeblad, november 2006, anger Socialstyrelsen att forskningen är entydig: Fuktproblem i byggnader utgör en hälsorisk. Man menar att mot bakgrund av det vi vet i dag är det av stor vikt att fuktproblemen tas på allvar och att det sprids kunskap om de hälsorisker som finns så att befintliga problem kan åtgärdas och framtida problem förebyggas. Brister i inomhusmiljön visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att människor får symtom eller besvär. Det kan handla om befintliga fuktproblem eller om äldre fuktproblem som inte åtgärdats på rätt sätt. Vidare klargörs att de exponeringar som förknippas med fuktiga byggnader är mikrobiologiska faktorer, bl.a. mögel och bakterier, allergen från kvalster samt flyktiga organiska ämnen som avges på grund av kemiska eller mikrobiologiska processer t.ex. från fuktpåverkade material. BILD 7. Emissionsmätning
Socialstyrelsen anger att alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktion och material, vilket i sin tur kan ge upphov till mögel- eller bakterieväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä. Fuktpåverkan kan också leda till kemiska emissioner från byggnadsmaterial. bedömning av fuktrisker, tidigare fuktskador, deponerade emissioner, konstruktionsutformning, lufttäthet m.m. Inte minst är detaljkunskap om den äldre byggnaden mycket betydelsefullt när en om- eller tillbyggnad inkluderar en energiuppdatering. Det som redovisas i Socialstyrelsens Meddelandeblad, november 2006, stämmer mycket väl överens med de praktiska erfarenheter vi på AKkonsult har när det gäller fuktskador i befintliga byggnader och behovet av fuktsäkerhetsprojektering/fuktdimensionering vid ny-, om- och tillbyggnad. En sak som är väldigt tydlig i meddelandebladet är att fukt initierar/startar fuktrelaterade emissioner samt att emissioner som beror på fukt kan fortgå också efter det att fukten har torkats ut. Sammantaget innebär ovanstående, enligt vår tolkning, att man vid en skadeutredning i en byggnad med misstänkta fuktskador särskilt bör beakta följande punkter: Vikten av att göra en byggnadsteknisk undersökning av god kvalitet Att enbart luftundersökningar eller fuktmätningar i byggnader inte är tillräckliga för att göra en riskbedömning Att syftet med mätningarna är att finna onormala källor/fuktrelaterade emissioner, inte att bedöma risk. Risken är den fuktiga byggnaden! När det gäller ny-, om- och tillbyggnader är det enligt vår erfarenhet mycket viktigt att utföra en fuktsäkerhetsprojektering enligt de riktlinjer som redovisas i BBR 2008, i synnerhet med de risker som fukt i byggnader, enligt Socialstyrelsen, innebär. Här vill vi särskilt poängtera att statusen i befintliga byggnader som ska byggas om eller till är mycket viktig. Praktiskt innebär det att man i en sådan byggnad alltid bör utföra en fukt- och miljöinventering som innefattar en