ÅRSREDOVISNING 2012 2

Årsredovisning 2012

2 ÅRSREDOVISNING 2012

Innehållsförteckning GD har ordet...4 Sjöfartsverkets organisation och huvuduppgifter...6 Sjöfartsverkets ledning och styrelse...6 Koncernbolagen...7 Sjöfartsmarknaden...8 Transportpolitiska mål och verksamheter...12 Uppgift, mål och måluppfyllelse...12 Strategiska mål och måluppfyllelse...14 Verksamhetsredovisning...15 Farleder...16 Isbrytning...18 Sjögeografisk information...20 Sjötrafikinformation...24 Lotsning...26 Sjö- och flygräddning...28 Myndighetsuppgifter...32 Gemensamma funktioner...38 Personalredovisning...42 Årets ekonomiska händelser...46 Kommentarer till affärsverkets resultaträkning...46 Kommentarer till koncernens resultaträkning...48 Kommentarer till affärsverkets balansräkning...50 Kommentarer till koncernens balansräkning...51 Finansiella risker...56 Uppfyllelse av de ekonomiska målen...59 Tvister...60 Flerårsöversikt och nyckeltal...61 Redovisningsprinciper...64 Noter...68 Styrelse, Revisorer och Ledning...80 Utdelning och skattemotsvarighet...82 3

Ett tufft och händelserikt år 2012 var ett tufft men händelserikt år för både sjöfarten och Sjöfartsverket. På grund av konjunkturnedgången minskade antalet transporter sjövägen till och från Sverige. För Sjöfartsverket innebar det att sjöfartsavgifterna, som är den största och viktigaste inkomstkällan, minskade med ungefär 60 miljoner kronor med hänsyn tagen till avgiftsförändringar. Det var framför allt på lotsningssidan som nedgången blev mest kännbar med en minskning med cirka 3 000 lotsningar jämfört med 2011. Detta tillsammans med effekten av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden gör att Sjöfartsverket åter visar ett negativt resultat. Vi vidtar nu en rad åtgärder för att komma till rätta med detta. När det gäller beräkningsgrunden för pensionsskulden pågår dialogen med departement och berörda myndigheter, för att hitta en mer förutsägbar modell. Det här är en fråga vi prioriterar mycket högt, eftersom den påverkar Sjöfartsverkets resultat i så stor utsträckning. Sedan 2007 har den nya beräkningsgrunden för pensionsskulden påverkat vårt resultat negativt med ungefär 800 miljoner kronor. Vid dagens låga realränta har Sjöfartsverket 35 procent högre personalkostnader än de flesta andra verksamheter, vid samma lönenivå, vilket vi anser vara oacceptabelt. Sjöfartsverket är alltjämt underfinansierat inom de verksamheter som är till gagn för samhället i stort, och som enligt vår uppfattning borde finansieras av anslag i högre utsträckning. I praktiken är det alltjämt handelssjöfarten som belastas med kostnader som avser exempelvis allmänflyg, fritidsbåtstrafik och åtgärder för dammsäkerhet i Trollhätte kanal. Att minska underfinansieringen och därmed korssubventioneringen från handelssjöfarten är en fråga som Sjöfartsverket aktivt driver i dialogen med vår uppdragsgivare Näringsdepartementet. Vi har påbörjat en genomlysning av hur en framtida servicedifferentiering skulle kunna se ut och bekostas. Den är också ett led i arbetet med att se över vårt avgiftssystem och hur det kan anpassas till omvärldens förändringar. Vi har också fortsatt den interna effektiviseringsresan och arbetat intensivt med de delar vi själva kan påverka. Just nu pågår en genomlysning av bland annat staberna. För fjärde året i rad har effektiviseringsarbetet gett en direkt positiv effekt på resultatet i storleksordningen 50 miljoner kronor, vilket är mycket glädjande. Vi har bland annat dragit ner kraftfullt på externa kostsamma aktiviteter och resor, men också ständigt arbetat med små effektiviseringar i vardagen längs hela linjen. Det finns dock mycket att glädjas åt sett till 2012 års resultat. Kundanalysen, som genomfördes i slutet av 2012, visar att vårt arbete med att öka kundfokus har nått resultat. Vår kundnöjdhet gällande lotsningstjänsten har förbättrats med 14 enheter från förra mätningen 2008, från 61 till 75. De delar som får högst betyg är bemötande och tillgänglighet. Möjligheten att få lots vid lämplig tidpunkt och lotsens punktlighet har tydligt högre kundnöjdhet än vid förra mätningen. Det här visar att vi är på rätt väg när det gäller vår ambition att vara kundorienterade på alla nivåer. Vi vill ge rätt service till rätt prisnivå till våra kunder, och nu har vi fått en tydlig indikation på att vår ambition har gett resultat 4

hela vägen. Vår service har under året legat på bra nivåer, vilket också är ett tecken på att vi levererar det vi lovar. Sjöfartsverkets varumärke är förstås främst beroende av att våra kunder är nöjda med de tjänster vi levererar, och att vi på sikt kan leverera ett hållbart ekonomiskt resultat. Men det är också viktigt hur synliga vi är och hur omvärlden uppfattar oss. Även här ser vi tydliga indikationer på att vi är på rätt väg. Sjöfartsverkets genomslag i media var betydligt högre under 2012, och mediemätningen visar en förbättring med närmare 60 procent jämfört med året innan. Medarbetarundersökningen, som genomfördes under året, visade ett relativt gott resultat och att vi är på rätt väg. En handlingsplan för att arbeta med de delar av resultatet som behöver förbättras har tagits fram. Bland annat har ledningen arbetat aktivt med att stärka närvaron i verksamheten för att öka kunskapen och förståelsen för det arbete som pågår. Verksamhetsmässigt har 2012 också varit händelserikt. Vi har sjömätt rekordstora områden under året, vilket bland annat hänger ihop med det delvis EU-finansierade projektet MONALISA. Sjöfartsforskningen har nu fått statligt stöd med 35 miljoner kronor per år från och med 2013, vilket är en följd av att sjöfarten blivit en synligare och mer integrerad del av hela transportsystemet. Pengarna disponeras av Trafikverket, men Sjöfartsverket har en stark påverkan på vilka områden som bör prioriteras. Det handlar framför allt om forskning som gagnar uthålliga maritima transporter och som höjer sjösäkerheten. På hållbarhetssidan har också arbetet inletts med att göra nya beräkningar för vad införandet av svaveldirektivet 2015 kommer att innebära för sjöfartens kostnader. Resultatet av våra beräkningar kommer att presenteras under våren 2013. Parallellt med detta har ett värdegrundsarbete påbörjats, liksom framtagandet av ett gemensamt ledningssystem för hela Sjöfartsverket. Allt detta ligger väl i linje med vårt förbättringsarbete. Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör 5

Sjöfartsverkets organisation och huvuduppgifter Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som levererar hållbara sjövägar och värnar liv och miljö. Verksamheten bedrivs med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten, men hänsyn tas även till fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen. Sjöfartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen inom sjöfartsområdet uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Finansieringen utgörs i huvudsak av avgifter som betalas av handelssjöfarten samt intäkter för uppdrag och försäljning. Sjöfartsverket har en ändamålsenlig organisation som tydligt särskiljer den tjänsteproducerande verksamheten från myndighetsuppgifter, styrande och stödjande funktioner. Den tjänsteproducerande verksamheten organiseras framför allt i avdelningen Affärer. Avdelningen är indelad i sex affärsområden lotsning, transport- och farledsservice, sjökommunikation, bygg och teknik, sjögeografi samt Trollhätte kanal. Myndighetsfunktionen utgörs av avdelningen Samhälle samt staben Styrning och planering. Dessutom finns staberna Isbrytning, Utveckling och kompetens samt Kommunikation och avdelningarna Sjö- och flygräddning, Rederi och Marknad. Genom att vara en modern och kundnära serviceorganisation som följer branschens utveckling kan vi erbjuda konsulttjänster med unik sjöfartskompetens samt uppmärksamma nya behov och innovationsområden. I uppdraget ingår bland annat att: Identifiera behov av, planera samt tillhandahålla infrastruktur och tjänster för sjöfarten i form av farleder inklusive sjömätning, isbrytning, sjötrafikinformation, sjögeografisk information och lotsning. Ansvara för sjö- och flygräddningstjänst. Främja en hållbar utveckling av sjöfarten. Verka för ett jämställt sjötransportsystem. Sjöfartsverkets ledning och styrelse Sjöfartsverkets styrelse utses av regeringen och är ansvarig för Sjöfartsverkets verksamhet. Generaldirektören (GD) ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och beslut som styrelsen fattar. GD utgör tillsammans med cheferna för de olika staberna och avdelningarna Sjöfartsverkets ledning. Ledningsgruppen bistår GD i ledningen av verksamheten. Ordförande i Sjöfartsverket styrelse är Jan Sundling. Styrelsen består, förutom ordföranden, av tio ordinarie ledamöter varav tre personalrepresentanter. Arbetet i styrelsen har bedrivits enligt den fastställda arbetsordning som reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelse och GD. Styrelsen har hållit fyra ordinarie möten under 2012 och har vid dessa beslutat års- och delårsbokslut, treårsplan och budget samt fastställt en ny övergripande verksamhetspolicy. Vid varje sammanträde har GD:s verksamhetsuppföljning till styrelsen föredragits och diskuterats. Ekonomin och den finansiella ställningen har varit en central fråga under året likväl som strategiarbetet Sjöfartsverket erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap 6

Samhälle Rederi Marknad Affärer Sjö- och flygräddning Stab kommunikation Isbrytning Stab utveckling och kompetens Stab styrning och planering Sjöfartsverket Holding AB SMA Helicopter Rescue AB SMA Training AB GD och möjligheterna till utveckling av verksamheten. Sjö- och flygräddningsverksamheten samt pensionsskulden har varit i särskilt fokus. Under hösten genomfördes det årliga seminariet där inriktningen för affärsstrategin för 2013 2023 och treårsplanen 2014-2016 fastställdes. Koncernbolagen Sjöfartsverket Holding AB (556727-4567) är ett helägt dotterbolag till Sjöfartsverket. Bolaget har två dotterbolag: SMA Helicopter Rescue AB (556079-5162) och SMA Training AB (556760-0126). SMA Helicopter Rescue AB bedriver sjö- och flygräddningsverksamhet (Search and Rescue, SAR) med räddningshelikoptrar, med beredskap dygnet runt, året runt. Verksamheten, som är samhällsviktig, bedrivs på uppdrag av Sjöfartsverket, som enligt Förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddning. Räddningstjänstansvaret regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Verksamheten bedrivs från fem baser: Göteborg, Ronneby, Visby, Norrtälje och Umeå. Huvudkontoret inklusive organisation för teknik och underhåll är baserat på Säve flygplats, Göteborg City Airport. Antalet anställda var på bokslutsdagen 108 stycken, i yrkeskategorierna piloter, vinschoperatörer, ytbärgare, tekniker, administration samt företagsledning. I SMA Training AB bedrivs för närvarande inte någon verksamhet. Styrelseordförande i Sjöfartsverket Holding AB och SMA Training AB är Sjöfartsverkets GD Ann-Catrine Zetterdahl. Styrelseordförande i SMA Helicopter Rescue AB är Sjöfartsverkets Stf. GD Noomi Eriksson. 7

Sjöfartsmarknaden Sveriges geografiska läge och vårt stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en dominerande roll i det svenska transportsystemet. De svenska godstransporterna domineras volymmässigt av importerade energiråvaror och traditionella exportprodukter knutna till gruv-, stål- och skogsindustrin. Dessa produkter transporteras till stor del med sjöfart. Den tidigare positiva utvecklingen av sjöfartsavgifterna med kontinuerliga volymökningar under åren 2002 till 2008 bröts under 2009 då godsvolymerna sjönk med 24 miljoner ton eller 13 procent jämfört med året innan. Under hösten 2009 stabiliserades volymerna och ökade därefter under 2010 med närmare 16 miljoner ton eller 10 procent en ökningstakt som var betydligt snabbare än vad som tidigare antagits. Utvecklingen under 2011 var inte så positiv som förväntats. Det avgiftspliktiga godset minskade totalt sett med 5,3 miljoner ton eller 3 procent jämfört med 2010, vilket till sin helhet var hänförbart till oljeprodukter. Under 2012 omsattes i de svenska hamnarna totalt cirka 163 (164) miljoner ton avgiftspliktigt gods, vilket innebär att godsvolymen har minskat med knappt en procent jämfört med föregående år. Såväl godsvolymer transporterat med lastfartyg som med passagerarfartyg och järnvägsfärjor har minskat något. Den största skillnaden jämfört med 2011 är att oljeprodukterna återigen ökade. Nedgången för med lastfartyg transporterat gods uppgår till 0,5 procent vilket i volym motsvarar 0,6 miljoner ton. För passagerarfartyg och järnvägsfärjor har godsvolymerna minskat med 2,1 procent eller 0,8 miljoner ton. Den importerade godsvolymen transporterad med lastfartyg har minskat med knappt två miljoner ton avgiftspliktigt gods medan den exporterade godsvolymen med lastfartyg har ökat med drygt 1 miljon ton. Av den totala avgiftspliktiga godsmängden transporterades drygt 77 procent eller 116 miljoner ton med lastfartyg och 23 procent eller 36 miljoner ton med passagerarfartyg och järnvägsfärjor. Förhållandet har varit i stort sett det samma under de senaste åren. Den sjöledes transporterade godsvolymen, avgiftspliktigt gods, i utrikes trafik uppgick till 152 miljoner ton 2012. Det i inrikes transporterade godset uppgick till drygt 10 miljoner ton. Andelen inrikes gods uppgår till drygt 6 procent vilket är i nivå med föregående år. Sett över en femårsperiod har andelen varit relativt stabil på 6-7 procent. Antalet passagerare till Sverige uppgick under året till 12,9 miljoner vilket är en minskning med 0,3 miljoner jämfört med 2011. Antalet passagerare inom Sverige var oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 1,6 miljoner. Vad gäller godstyper är det framför allt övrigt ej lågvärdigt gods som minskat. Nedgången uppgår till 5 procent, vilket i volym motsvarar 4,3 miljoner ton. Oljeprodukter som sjönk under 2011 har återigen ökat. Ökningen under 2012 uppgår till nästan 9 procent vilket motsvarar 4,1 miljoner ton. För övriga godstyper är förändringen jämfört med föregående år marginell. 8

Under 2011 var antalet anlöp i det närmaste oförändrat jämfört med 2010. Under 2012 minskade antalet anlöp med nästan 6 000 vilket motsvarar fem procent. Passagerarfartyg och järnvägsfärjor utgör den dominerande fartygstypen av antal anlöp och svarade under 2012 för 77 procent av totala antalet anlöp. Förhållandet var detsamma under 2011. Malmö lotsområde, som bland annat omfattar Halmstad, Helsingborg, Malmö och Trelleborg, är det område där flest antal anlöp sker totalt sett. Lotsområdet står för 65 procent av landets totala antal anlöp. Inom Marstrands lotsområde har antalet anlöp minskat med 28 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar 1 384 anlöp. Minskningen är till stor del hänförbar till passagerarfartyg och järnvägsfärjor. Det transporterade godset har minskat med 1,5 miljoner ton jämfört med 2011, vilket motsvarar 1 procent. Den kraftigaste minskningen, både procentuellt och i ton, noteras inom Stockholms lotsområde där volymerna minskat med drygt 10 procent. Göteborg och Malmö är de lotsområden som står för den största delen av det transporterade avgiftspliktiga godset, tillsammans drygt 45 procent. Avgiftspliktiga godsvolymer, 1 000 ton 2012 2011 2010 2009 2008 Utrikes gods 116 121 116 304 121 716 111 036 125 812 Därav lastat gods 53 283 51 798 55 068 52 210 56 767 Därav lossat gods 62 838 64 506 66 648 58 826 69 045 Inrikes lastat gods 9 817 10 278 11 190 8 436 11 127 Summa lastfartyg 125 938 126 582 132 906 119 472 136 939 Passagerarfartyg och järnvägsfärjor Utrikes gods 36 225 37 033 36 048 33 444 39 367 Därav lastat gods 18 040 18 352 18 081 16 577 19 454 Därav lossat gods 18 185 18 681 17 967 16 867 19 913 Inrikes lastat gods 637 637 629 841 871 Summa passagerarfartyg och järnvägsfärjor 36 862 37 670 36 677 34 285 40 238 Summa utrikes gods 152 346 153 337 157 764 144 480 165 179 Summa inrikes lastat gods 10 454 10 915 11 819 9 277 11 998 Gods, totalt 162 800 164 252 169 583 153 757 177 177 ANLÖP, UTRIKES OCH INRIKES TRAFIK Lastfartyg 24 003 24 895 25 250 23 650 27 442 Passagerarfartyg och järnvägsfärjor 79 474 84 374 84 561 94 410 91 518 Summa anlöp 103 477 109 269 109 811 118 060 118 960 9

Avgiftspliktiga godsvolymer fördelade på godstyp, 1 000 ton Lastat utrikes gods Lossat utrikes gods Lastat inrikes gods Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Oljeprodukter 17 913 16 268 30 851 28 252 3 637 3 751 52 401 48 271 Skogsprodukter 8 105 8 084 6 445 7 590 655 755 15 205 16 429 Övrigt ej lågvärdigt gods 35 135 35 607 40 375 43 960 3 546 3 832 79 056 83 398 Lågvärdigt gods 8 069 8 121 1 235 1 276 2 541 2 505 11 845 11 903 Bilar och husvagnar 2 101 2 071 2 118 2 108 74 72 4 293 4 251 Summa 71 323 70 151 81 024 83 186 10 453 10 915 162 800 164 252 Antal anlöp per sjötrafikområde Lastfartyg Passagerarfartyg och järnvägsfärjor Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Luleå 2 321 2 419 344 553 2 665 2 972 Gävle 2 306 2 426 1 2 306 2 427 Stockholm 2 176 2 486 7 724 8 240 9 900 10 726 Södertälje 1 621 1 666 537 569 2 158 2 235 Kalmar 3 954 4 388 3 890 3 885 7 844 8 273 Malmö 4 166 4 038 63 076 65 837 67 242 69 875 Göteborg 4 462 4 433 2 503 2 554 6 965 6 987 Marstrand 2 169 2 218 1 400 2 735 3 569 4 953 Vänern 828 821 828 821 Summa 24 003 24 895 79 474 84 374 103 477 109 269 10

Avgiftspliktiga godsvolymer exkl. bilar och husvagnar fördelade på Sjötrafikområde, 1 000 ton Lastat utrikes gods Lossat utrikes gods Lastat inrikes gods Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Luleå 8 319 8 323 5 320 5 593 1 579 2 080 15 218 15 996 Gävle 3 320 3 455 5 467 5 718 308 162 9 095 9 335 Stockholm 5 658 6 067 7 164 8 162 400 536 13 222 14 765 Södertälje 1 488 1 565 4 259 4 214 468 457 6 215 6 236 Kalmar 7 480 7 710 5 877 6 723 3 310 3 473 16 667 17 906 Malmö 15 558 14 801 17 033 17 296 799 502 33 390 32 599 Göteborg 17 386 17 069 18 896 19 066 1 783 1 534 38 065 37 669 Marstrand 9 215 8 262 13 723 13 188 1 696 2 076 24 634 23 526 Vänern 797 827 1 166 1 119 38 23 2 001 1 969 Summa 69 221 68 079 78 905 81 079 10 381 10 843 158 507 160 001 11

Transportpolitiska mål och verksamheter Sjöfartsverket ska bidra till att de av riksdagen beslutade transport- och näringspolitiska målen på sjöfartsområdet kan uppfyllas. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Sjöfartsverkets kärnverksamheter är farledshållning, isbrytning, sjögeografisk information, sjötrafikinformation, lotsning, sjö- och flygräddning samt specifika myndighetsuppgifter som bland annat omfattar att leverera underlag och beslut, forskning och innovation samt sjömansservice. Utöver ovanstående kärnverksamheter tillkommer ett antal gemensamma funktioner som i huvudsak avser administration och rederiverksamhet. Uppgift, mål och måluppfyllelse Sjöfartsverkets uppgift är att med utgångspunkt i de transportpolitiska målen utveckla och avväga verksamheten på sjöfartsområdet så att alla mål kan uppnås på sikt. Verksamheten styrs mot det övergripande målet, delmålen samt regeringens preciseringar av dem. Sjöfartsverket redovisar de verksamhetsmål som bäst beskriver respektive verksamhet på en övergripande nivå. Dessa är föremål för ständig utveckling i syfte att förtydliga och förbättra de uppföljningsbara verksamhetsmålen. Under rubriken nyckeltal redovisas de verksamhetsmål som är relevanta för respektive verksamhet. Under rubriken personal anges antal årsarbetskrafter och statistik över sjukfrånvaro. Det ekonomiska utfallet på verksamhetsnivå, som summerar till Sjöfartsverkets totala rörelseresultat, finns redovisat separat i avsnitten för respektive verksamhet. 12

Verksamheter Nyckeltal och mål 2011 Måluppfyllelse Personal Farleder Tillgänglighet DGPS = 99,80 % Vårutprickning (enligt plan) 99,90 % Ja Årsarbetskrafter = 160,5 Sjukfrånvaro = 2,31 % Isbrytning Genomsnittlig väntetid på isbrytarassistans = Högst 4 tim 1 tim 34 min Årsarbetskrafter = 2,1¹ Sjukfrånvaro = 0% Tillgänglighet mål =100 % 100 % Sjögeografisk information Egen sjömätning =1 250 km 2 Fyllnadsgrad i DIS 2 (på sikt en heltäckande djupdatabas för Sveriges farvatten) 4 580 km 2 92,3 % (80 %) 3 Årsarbetskrafter = 102,5 Sjukfrånvaro = 3,75 % Antal fartyg som använder svenska ENC 4 = 2 146 2 304 Sjötrafikinformation Tillhandahålla information som ökar sjösäkerheten. Ingripa vid misstanke om felnavigering eller i förebyggande syfte. Ingen olycka p.g.a. VTS enligt haveriutredningar Ja Årsarbetskrafter = 32,0 Sjukfrånvaro = 2,02 % Lotsning Antal olyckor och tillbud med lots ombord = 0 Leverans av lots inom 5 timmar 95 % 10 5 98,5 % Årsarbetskrafter = 385,9 Sjukfrånvaro = 1,45 % Sjö- och flygräddning Undsättning till nödställda i 90 % av fallen inom: 60 minuter på nationellt vatten 90 minuter på internationellt vatten 94 % För litet mätvärde Årsarbetskrafter = 33,9 Sjukfrånvaro = 0,88 % 90 minuter med fungerande ELT 24 timmar utan fungerande ELT 100 % För litet mätvärde Myndighetsuppgifter Rapportering i enlighet med riktlinjer och beslut Ja Årsarbetskrafter = 41,9 Sjukfrånvaro = 1,18 % Gemensamma funktioner Administrativa kostnader i procent av rörelsekostnader = 14 % Antal årsanställda i procent av totalt antal årsanställda =19 % Miljöbilar, andel miljöbränsle av total bränsleförbrukning i liter = 90 % 14,6 % 6 17,5 % 94 % Årsarbetskrafter = 161,6 Sjukfrånvaro = 3,39 % 1 Isbrytarna bemannas via externt företag. 2 Databassystem för lagring av djupdata. 3 I de fall mål saknas redovisas föregående års utfall inom parentes. 4 Digitalt sjökort med standardiserad struktur och format. 5 Utan hänsyn tagen till ansvaret för olyckan. 6 Exkluderat de ökade kostnaderna till följd av ändrad beräkningsgrund för pensionsskulden. 13

Strategiska mål och måluppfyllelse Sjöfartsverket ska leverera ett resultat som uppgår till avkastningskravet i regleringsbrevet om 3,5 procents räntabilitet på justerat eget kapital under en konjunkturcykel. Soliditeten ska på lång sikt uppgå till lägst 25 procent. De lång- och kortfristiga lånen får uppgå till en total ram om 335 mkr. Farledsavgifterna, som tas ut av fartyg som lastar/lossar gods eller hämtar/ lämnar passagerare i svensk hamn, får öka med högst nettoprisindex räknat från och med 2004. Uppfyllelsen av de ekonomiska målen framgår mer detaljerat i ekonomiavsnittet. Utöver ovanstående mål har Sjöfartsverket fastställt mål inom ett antal strategiska fokusområden, vilka även är utgångspunkt för de balanserade styrkorten som varje avdelning styrs och följs upp mot. De strategiska målen och måluppfyllelsen framgår av nedanstående tabell. Fokusområde Strategiskt mål KPI Mål Utfall Ekonomi Genom tillväxt, kostnadseffektivitet och kontinuerliga förbättringar har vi en ekonomi i balans. Räntabilitet på eget kapital Omsättning/årsanställd Soliditet EA-värde 3,5 % 2 100 tkr 25 % AA Negativ 2 086 tkr Negativ AA Kund Vi finns till för våra kunder. Vi är en effektiv samarbetspartner med högt förtroende. NKI Medieindex 70 75 934,5 Utveckling Vi ska arbeta innovativt med utveckling, bedriva och stödja tillämpad forskning, samt utveckla nya serviceformer. Processer Vi har en effektiv kundorienterad verksamhet med fokus på prioriterade områden. Vi är en snabbfotad serviceorganisation med hög kompetens och förändringsvilja. Processmål för respektive verksamhet Se sammanställning på sidan 13. Se sammanställning på sidan 13. Ledarskap Vi är en enad ledning som driver Sjöfartsverket mot gemensamma mål. Vi inspirerar och inspireras av våra medarbetare. Ledarskapet är tydligt och sker med omtanke. Värde enligt medarbetarundersökning 4,0 3,7 Medarbetare Vi har en positiv servicekultur som skapar utveckling och arbetsglädje. Prestationer och ansvarstagande uppmuntras. MMI 67 61 Vi är en effektiv samarbetspartner med högt förtroende 14

Verksamhetsredovisning I följande avsnitt redovisas hur Sjöfartsverkets olika verksamheter har utvecklats under 2012. För varje verksamhet har resultaträkningar sammanställts. Fördelningen baseras på att resursutnyttjandet så rättvist som möjligt ska belasta rätt verksamhet. Samtliga poster som avser administration har brutits ut och lagts under Gemensamma funktioner. De administrativa posterna har därefter fördelats ut via schabloner som indirekta poster på de olika verksamheterna. Fördelningen av de indirekta posterna utgår från att varje verksamhet ska bära den administrationskostnad som är direkt hänförbar till verksamheten. Därutöver fördelas den centrala administrationen som inte är direkt hänförbar till någon specifik verksamhet, baserat på varje verksamhets andel av verkets totala antal budgeterade arbetstimmar. Dessa båda schabloner har vägts samman till ett procentuellt nyckeltal för respektive verksamhet. Farledsavgifterna, som finansierar merparten av verksamheterna, har inte fördelats ut. De erhållna anslagen har fördelats ut på verksamheterna proportionellt till de yrkade anslagen för respektive år. Det innebär att fördelningen mellan åren kan variera även om det totala anslagsbeloppet är oförändrat. Farleder 16 17 Isbrytning 18 19 Sjögeografisk information 20 23 Sjötrafikinformation 24 25 Lotsning 26 27 Sjö och flygräddning 28 31 Myndighetsuppgifter 32 37 Gemensamma funktioner 38 41 15

Farleder Från och med 2012 redovisas sjömätning som en del av verksamhetsområde sjögeografisk information istället för som tidigare en del av farledsverksamheten. Jämförelsetalen för föregående år har justerats. Sjöfartsverket ska med utgångspunkt från de transportpolitiska målen fortlöpande anpassa farledssystemet till ändrade trafikmönster, nautiska behov och den tekniska utvecklingen. Utöver detta ska ett effektivt underhåll bedrivas på befintlig utmärkning och farledskontroller med påföljande åtgärder genomföras, t.ex. muddring, för att bibehålla farledernas dimensioner. Under året har farledsarbetena i inseglingen till Gävle kommit igång. Projektet är ett samarbete mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Gävle Hamn och innebär en delvis omläggning, breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsleden. Syftet med de planerade åtgärderna är i första hand att höja säkerheten i farleden så att risken för olyckor minskar och väntetiderna vid kaj samt ute till havs förkortas. Projektet är kostnadsberäknat till ca 270 mkr och finansieras dels av Gävle kommun och dels av Staten genom Trafikverket inom ramen för Nationella planen för transportsystemet. Sjöfartsverket är ansvarig för projektets genomförande. Ett annat projekt i den Nationella planen är Mälarprojektet där arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivning som underlag till Mark- och miljödomstolen kommit igång. I samband därmed genomförs också en omfattande teknisk beskrivning för planerade arbeten i Södertälje kanal och sluss samt broarna i Mälaren. Diskussioner med Södertälje kommun har inletts om den framtida utformningen av slussområdet. Mark- och miljödomstolen har under året lämnat klartecken för farledsarbeten i inseglingen till Trelleborgs hamn och muddringen beräknas starta under våren 2013. Ett antal ytterligare projekt diskuteras med Trafikverket inom ramen för den samverkansöverenskommelse som träffats mellan Sjöfartsverket och Trafikverket, med målsättning att identifiera stora och strategiska farledsprojekt i åtgärdsplaneringen inför den kommande nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025. I samband med de omfattande renoveringsarbetena i Trollhätte kanal år 2011, då kanalen var tömd på vatten, gjöts fundamentet till en ny sättavstängning. Under 2012 har sätten färdigställts och kanalsystemet kan nu skyddas från höga vattennivåer i Vänern. Åtgärderna är en del av Sjöfartsverkets dammsäkerhetsarbete. Underhållsåtgärder i farledssystemet har pågått under året. Bland de större åtgärderna finns renovering av det statliga byggnadsminnet Landsorts fyr och det fortsatta arbetet med att bygga om sjökabelförsörjda fyrar till solpaneldrift. Avvecklingen av anläggningar som inte längre behövs i verksamheten har fortsatt liksom arbetet 16 Sjöfartsverket ska med utgångspunkt från de transportpolitiska målen fortlöpande anpassa farledssystemet till ändrade trafikmönster, nautiska behov och den tekniska utvecklingen

att marknadsanpassa hyror och arrendeavgifter. Tjänster har sålts inom kompetensområdet, främst inom Vind och Vatten (ViVa) och strömmad AIS. Verksamheten har utfört service och underhåll av sjösäkerhetsanordningar på uppdrag av externa ägare och underhållsfartyget Fyrbjörn har i viss utsträckning använts för externa uppdrag. Ingående diskussioner om att överta driften av Försvarsmaktens militärleder har inletts. Sjöfartsverket har under året startat ett omfattande projekt för att modernisera kustradiosystemet (Kustradio via IP). Projektet, som syftar till att säkra den fortsatta driften av systemet, beräknas slutföras under 2014. Måluppfyllelse/Farleder i Sverige Mål 2012 Utfall 2012 Tillgänglighet DGPS 99,80 % 99,90 % Tillgänglighet ViVa 95 % 95 % Fyrbesiktningar 90 % 90 % Resultaträkning Farleder, tkr Rörelsens intäkter Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Anslag 77 203 77 203 77 203 Övriga externa intäkter 33 208 30 946 24 288 Summa rörelseintäkter 110 411 108 149 101 491 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader 104 671 109 582 112 894 Övriga externa kostnader 122 877 88 328 91 323 Avskrivningar 53 395 58 656 66 858 Summa direkta rörelsekostnader 280 943 256 566 271 075 Resultat före indirekta rörelseposter 170 532 148 417 169 584 Indirekta rörelseintäkter 10 150 6 396 8 493 Indirekta rörelsekostnader 83 989 113 153 69 570 Rörelseresultat 244 371 255 174 230 661 De högre övriga externa kostnaderna under 2011 beror på kanalstoppet i Trollhättan. 17

Isbrytning Isbrytningsverksamheten leds från Sjöfartsverkets isbrytarledning som fördelar isbrytarresurser, utfärdar trafikrestriktioner, följer upp det operativa läget samt informerar sjöfartsintressenterna om is och trafiksituationen. Genom en effektiv isbrytningsverksamhet ska Sjöfartsverket säkerställa en väl fungerande vintersjöfart. Sjöfartsverket äger fem isbrytare. Under januari till mars disponerar verket vid behov ytterligare två isbrytande fartyg genom ett långtidskontrakt med norska Trans Viking Ice-breaking & Offshore AS. Vintern 2011-12 får betecknas som lindrig för vintersjöfarten trots att isutbredningen i Östersjön var normal. Detta berodde framför allt på gynnsamma vindar, för svensk del, och att säsongen blev mycket kort. Då isutbredningen var som störst i början av februari fanns det tunn is i Vänersborgsvägen, nyis i Kattegatt och is från Örnsköldsvik och norrut. Ale beordrades på isbrytningsexpedition den 17 januari. Senast det var en så sen start på isbrytningen var säsongen 2004-05. Säsongen avslutades den 15 maj vilket var tidigare än normalt. Sjöfartsverkets samtliga isbrytare har under olika perioder använts denna vinter, inklusive arbetsfartyget Scandica som var verksam på Västkusten under nästan tre veckor. Assistansverksamheten i Bottenviken beredde inga större problem i år vilket var en stor skillnad jämfört med förra året. Inte heller Bottenhavet utgjorde några stora problem utan de mindre enheterna klarade av assistansverksamheten under i stort sett hela vintern. Den här säsongen var första året då det utökade samarbetet med Finland skulle testas, men då vintern var lindrig blev testet inte fullskaligt. Den rörlighet som finns i avtalets andemening kunde dock testas genom att finska isbrytare assisterade på svenska hamnar i början och slutet av säsongen och de svenska hjälpte till på den finska sidan i mitten säsongen. Tio hjälpisbrytare har använts i verksamheten längs hela svenska kusten, men framför allt på Göta Älv och Vänern. Helikoptrar har använts under säsongen då snabba svar på förändringar inom isfälten har behövts, samt för persontransporter. Isbrytarna har assisterat 627 handelsfartyg och genomfört 44 bogseringar. Det kan jämföras med föregående år då 2 914 fartyg assisterades och 134 bogseringar utfördes. Dessutom har inhyrda hjälpisbrytare assisterat 72 fartyg och genomfört 2 bogseringar. 166 fartygsanlöp till svenska hamnar har krävt isbrytarassistans under den gångna vintern. Den genomsnittliga väntetiden på isbrytarassistans har varit 2 timmar och 3 minuter, vilket kan jämföras med föregående vinter då väntetiden var 4 timmar och 3 minuter. Av säsongens assisterade fartyg har 6,9 procent varit svenskregistrerade. Under sommaren har Oden deltagit i två expeditioner där svenska Polarforskningssekretariatet har ansvarat för logistiken. Den första, LOMROG III, pågick under augusti och halva september 18

i området utmed Lomonosovryggen nord om Grönland. Den största delen av detta dansk svenska forskningssamarbete var det danska Kontinentalsokkelprojektet med koppling till FN:s havsrättskonvention om nationers anspråk på havsbotten. Den 22 augusti 2012 nådde Oden den geografiska Nordpolen för sjunde gången sedan fartyget byggdes. Under andra hälften av september genomfördes den norsk svenska forskningsexpeditionen Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC) med Oden nordost om Grönland. Expeditionen var ett första steg i ett nystartat samarbete mellan Norges Teknisk Naturvitenskaplige Universitet (NTNU) och Polarforskningssekretariatet inom ramen för överenskommelsen Nordic Cooperation in Polar Research, som etablerades 2010. Där studerades bl.a. havsisens och isbergens fysikaliska och mekaniska egenskaper, Odens prestanda och framkomlighet under skiftande isförhållanden samt egenskaper hos drivande havsis och isberg. Resultaträkning Isbrytning, tkr Rörelsens intäkter Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2013 Anslag Övriga externa intäkter 109 720 85 244 60 564 Summa rörelseintäkter 109 720 85 244 60 564 Direkta rörelsekostnader Personalkostnader 3 534 2 416 3 140 Övriga externa kostnader 371 889 261 685 260 203 Avskrivningar 25 381 27 215 32 942 Summa direkta rörelsekostnader 400 804 291 316 296 285 Resultat före indirekta rörelseposter 291 084 206 072 235 721 Indirekta rörelseintäkter 203 128 170 Indirekta rörelsekostnader 1 680 2 263 1 391 Rörelseresultat 292 561 208 207 236 942 Den minskade uthyrningen av Oden gör att de externa intäkterna minskar under den beskrivna perioden och till följd av en lindrig vinter landar kostnaderna för 2012 nästan 110 mkr lägre än 2011. 19

Sjögeografisk information Från och med 2012 redovisas sjömätning som en del av verksamhetsområde sjögeografisk information istället för som tidigare en del av farledsverksamheten. Jämförelsetalen för föregående år har justerats. Den främsta uppgiften inom området Sjögeografisk information är att beskriva farlederna i sjöfartssystemet, men hänsyn tas också till fritidsbåtstrafikens behov. Det sker genom utgivning av sjökort, båtsportskort och publikationer. Intresset för sjögeografisk data ökar i samhället och används i allt större omfattning i miljöarbete, som underlag för analyser i samband med alternativa kraftkällor och för forskningsändamål. Samarbete och utbyte av data sker inte bara på ett nationellt plan utan även inom EU. Sjömätning i svenska farvatten ska ske i prioriterade farleder, inklusive anslutande farvatten, i enlighet med internationell standard. Verksamheten har under 2012 arbetat med att hitta effektiva arbetsformer, vilket genomsyrat möten såväl som produktionsfrågor som processrelaterade aktiviteter där viktiga ledord varit flexibilitet, kundorientering och effektivisering. En ny huvudprocess sjögeografiprocessen - har skapats utifrån tre tidigare processer (mätning, sjökortsproduktion och försäljning) och en vidareutveckling av processflödet är nödvändig kommande år. En översyn av roller har gjorts och nya koordinatorer har succesivt kommit in i arbetet och stöttar chefer samt övriga inom produktionen. En mer långsiktig målbild och strategi inför 2020 har tagits fram. Inom verksamheten sjögeografi bedrivs en basverksamhet som bidrar till några av Sveriges viktiga åtaganden i enlighet med FN-konventioner som IMO-SOLAS (Safety of Life at Sea) och UNCLOS (Havsrättskonventionen). Det innebär att åtgärder genomförts för att höja kvaliteten på sjögeografiska data enligt en långsiktig plan och att Sjöfartsverket publicerar de sjökort och publikationer som behövs för en säker sjöfart. Information samlas in, hanteras, värderas och resulterar i uppdateringar och revideringar av våra viktiga sjökortsprodukter vilket inkluderar navigationsvarningar och underrättelser för sjöfarande (Ufs). Uppdaterade sjökort produceras i två tryckperioder, elektroniska sjökort (ENC) och uppdateringar till dessa levereras dagligen till sjöfarten, navigationsvarningar sänds ut på Navtex och VHF. Ufs finns tillgängligt som en tjänst online och som tryckt Ufs-häfte. Noteras kan att hela sjökortsportföljen från och med 2012 är digital. Försäljningen har under året varit som förväntad tack vare en ökad försäljning av bl.a. djupdata, vektordata och S57-data vilket kompenserat för en minskad försäljning av traditionella sjökort och båtsportkort. När det gäller försäljningen av ENC ökar antalet kunder mer än antalet ENC. Detta kan förklaras med Pay as you Sail vilket innebär att ett fartyg tillåts inneha samtliga ENC för ett område men endast betalar för de celler som faktiskt används. Noteras kan vidare att det arbetats fram nya licensavtal och priser som kommer att förhandlas och undertecknas under 2013. 20