REDOVISAR Redovisar 2000:1 Båda blir bäst Attityden till delad föräldraledighet
I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet Publikationerna i denna serie utarbetas av olika enheter inom Riksförsäkringsverket. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Utgivare: Försäkringskassan/Riksförsäkringsverket Fölrfattare: Omslagsbild: Tommy Edlund, Riksförsäkringsverket tel 08-786 95 89 Gunnar Johansson, Västerbottens län tel 090-10 52 19 Kerstin Linderoth, Jönköpings län tel 036-17 36 31 Per-Olof Ståhl, Kronobergs län tel 0470-77 22 00 Anneli Malmgren Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Redovisar RFV Anser RFV Informerar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferens verksamhet Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i olika frågor Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn 08-795 23 55 Fax 08-760 58 95 E-post: order@special.lagerhus.se eller på Internet www.rfv.se Tryck: Novum Grafiska.
Innehåll Sid Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna delar på ledigheten... 5 80 procent anser att ekonomin styr... 5 Stora inkomstskillnader högre grad av delning... 6 Äldre pappor delar mer... 6 Inte styrkt att ekonomin styr... 6 Inställningen hos informatörerna spelar roll... 6 Kulturella skillnader... 7 Långsiktigt arbete krävs... 7 Handläggare vid tre försäkringskassor attityd till och möjlighet att arbeta med pappamålet inom föräldraförsäkringen... 9 Bakgrundsfaktorer... 9 Inställning till delad föräldraledighet... 9 Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet... 9 Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet... 10 Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet?... 11 Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet?... 12 Planering av föräldraledighet med föräldrapenning... 13 Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet... 13 Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för pappan?... 15 Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan... 15 Stöd av arbetskamrater... 16 Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater?... 17 Planering och prioritering från kontors/kassaledning... 17 Fördjupad analys... 18 Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för handläggaren.. 18 Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler... 18 Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om pappaledighet?... 19
Barnmorskor i tre län attityd till och möjlighet att arbeta med information om delad föräldraledighet inom föräldraförsäkringen... 21 Bakgrundsfaktorer... 21 Inställning till delad föräldraledighet... 21 Planering av föräldraledighet med föräldrapenning... 23 Erfarenhet av försäkringskassan... 23 Fördjupad analys... 25 Attityd till pappaledighet och kontakter med försäkringskassan... 25 Samband med andra variabler... 26 Föräldrar... 29 Bakgrundsvariabler... 29 Upplevelse av egen inkomst i förhållande till barnets andre förälder... 30 Information från försäkringskassan och barnmorskor... 30 Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning... 32 Informationskällor... 35 Faktorer i arbetslivet som påverkar hur man delar föräldraledighet... 36 Planering av föräldraledighetsuttag... 37 Delad föräldraledighet med föräldrapenning... 39 Utbildning... 40 Ålder... 41 Yrke... 41 Upplevelse av inkomstskillnad... 41 Bilaga 1 Tabeller handläggare... 43 Tabeller barnmorskor... 56 Tabeller föräldrar... 66 Bilaga 2 Metodbilaga... 85 Bilaga 3 Enkäter... 89
Inledning En av familjepolitikens viktigare hörnstenar är föräldraförsäkringen. Den gör det möjligt för båda föräldrarna att vara hemma med sitt barn med föräldrapenning. Föräldraledigheten fördelas i praktiken olika mellan föräldrar. Detta ska ses i ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor är hemma med små barn i betydligt större utsträckning än män. Det är många pappor som inte utnyttjar de dagar som är särskiljda för pappan i föräldraförsäkringen fullt ut. I de flesta län i landet är det endast 10 12 procent av totalt antal uttagna dagar med föräldrapenning som tas ut av pappor. Regering och riksdag har beslutat att socialförsäkringens administration ska verka för att fler män tar ut fler föräldrapenningdagar. Därför har försäkringskassorna tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) sedan ett antal år tillbaka haft detta som mål. Genom allmänna informationsträffar, personlig planering/rådgivning till blivande föräldrar, pappakampanjer, särskilda brev till pappor, utökat samarbete med barnmorskor och andra attitydpåverkande insatser har försäkringskassan och RFV arbetat för att pappor i ökad utsträckning ska ta tillvara föräldraförsäkringens möjligheter att vara med sina barn. Vid resultatdialogen 1998 mellan försäkringskassan Kronoberg och Riksförsäkringsverket diskuterades bland annat pappornas uttag av föräldrapenning. Dialogen resulterade i att en jämförande pappastudie skulle göras där målet var att peka på faktorer som påverkar mäns uttag av föräldrapenning. I studien jämförs tre försäkringskassor Kronobergs-, Västerbottens-, och Jönköpings län. Försäkringskassan i Västerbotten har under flera år haft en förhållandevis stor andel pappor som tagit ut föräldrapenning medan uttagen i Jönköpings och Kronobergs län varit bland de lägsta i landet. 3
Sammanfattning Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna delar på ledigheten Föräldrars uppfattning om vad som styr hur man delar på föräldraledigheten och hur de gör i praktiken stämmer inte överens. Attityden hos föräldrarna säger att det är ekonomin som styr men i praktiken kan det vara andra förhållanden som är avgörande. Det är en av slutsatserna i studien Båda blir bäst som är genomförd i Jönköpings-, Kronobergs och Västerbottens län. Självklart är det föräldrarna som är de viktigaste aktörerna när det gäller att välja hur föräldraledigheten ska tas ut. Men även andra aktörer kan spela roll. Försäkringshandläggare och barnmorskor som informerar om föräldrapenning och föräldraledighet kan också påverka. I studien undersöker vi attityden till delad föräldrapenning i dessa tre grupper. 80 procent anser att ekonomin styr 80 procent av de tillfrågade, det vill säga både de som informerar om föräldraledighet och föräldrar, anser att det är familjens ekonomi som är den avgörande faktorn för hur mamman och pappan delar på föräldraledigheten. Om ekonomin skulle vara helt styrande skulle en familj alltid välja den lösning som där de förlorar minst pengar på ledigheten. Men attityd är en sak och praktik en annan. För den som vill påverka hur föräldrarna tar ut sin ledighet är det viktigt att veta vad som styr i verkligheten. Vi skrapade alltså lite extra på ytan och jämförde svaren på de generella attitydfrågorna med en specialstudie av de 243 föräldraparen (fallstudie). Föräldrar kan ta ut inkomstrelaterad föräldrapenning under 360 dagar. Av dessa 360 dagar är 30 dagar särskiljda till mamman respektive pappan. De 30 dagar som bara kan gå till en av föräldrarna utgör 8 procent av det totala antal föräldrapenningdagar man kan ta ut. Vi tittade alltså på om föräldrarna delade mer eller mindre än fördelningen 92 8 procent. Resultatet av specialstudien är delvis överraskande mot bakgrund av att en majoritet säger att det är ekonomin som styr. 5
Sammanfattning Stora inkomstskillnader högre grad av delning När antingen mamman eller pappan uppger sig tjäna mycket mer än partnern delar föräldrarna mer dagar mellan sig än när den ena eller andra föräldern uppger att det inte föreligger någon inkomstskillnad. I den första situationen förlorar familjen inkomst på att pappan (mamman) är hemma. I den andra borde det inte spela någon roll vem som är ledig. Attityden till delad föräldraledighet är således en sak och beteendet hos föräldrarna en annan. Äldre pappor delar mer Mönstret går igen när vi tittar på ålder och yrke. Det intressanta här är att beroende på kön beter man sig olika i delningen av föräldraledigheten. Är mamman över 40 år delar man mindre men då mannen är över 40 delar man mer. En mamma som studerar delar mindre än då pappan studerar. Då mannen är arbetslös delar man få dagar. Inte heller här är det alltså enbart ekonomin som styr. Inte styrkt att ekonomin styr Vi har alltså tittat på hur föräldrarna faktiskt delar ledigheten, efter alternativa variabler till inkomst, och ser att ett delande som synbart leder till att familjens ekonomin försämras, ändå genomförs. Den slutsats vi drar är att attityden till att det är ekonomin som styr hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig inte är styrkt på ett trovärdigt sätt. Inställningen hos informatörerna spelar roll Utöver faktorer hos mamman eller pappan finns det också andra faktorer som påverkar hur föräldrarna delar på ledigheten. En sådan viktig faktor är inställningen hos de som ska informera om föräldraledigheten, inställningen hos personal på Försäkringskassan och barnmorskor. Studien visar att i det län där föräldrarna delar mer, Västerbotten, är också inställningen mer positiv till möjligheten att dela föräldraledigheten än i de två andra länen. 6
Sammanfattning Kulturella skillnader I studien diskuteras också så kallade kulturella skillnader mellan olika län och hur de bidrar till hur föräldrar delar ledigheten. Vi uppmärksammar att inställningen till delad föräldraledighet är olika i de län vi jämför. Samverkan mellan de olika aktörerna kan också spela in. Arbetsförhållanden som kan påverka möjligheter att arbeta med information om delad föräldraledighet förefaller vara bättre vid försäkringskassan i Västerbotten än i de två andra länen. En större andel barnmorskor i Västerbotten uppger sig vara nöjda med kontakterna med försäkringskassan jämfört med barnmorskornas upplevelse i de två andra länen. Detta kan vara en kulturell skillnad som resulterar i att, trots att papporna är betydligt mer missnöjda med informationen från barnmorskorna än mammorna, är papporna i Västerbotten jämförelsevis något mer positiva till informationen än papporna i Jönköpings län. Den slutsats som vi drar är att det föreligger bättre förutsättningar i Västerbotten, att nå de av regeringen utsatta målet att fler pappor ska ta ut föräldraledighet, än i de två andra länen. Det gäller såväl en mer positiv attityd i länet till delad föräldraledighet som möjligheter att i länet informera om delad föräldraledighet. Långsiktigt arbete krävs För att få pappor att ta ur mer föräldraledighet krävs ett långsiktigt arbete med att skapa en positiv attityd till delad föräldraledighet. Det är då viktigt att attityden också delas av breda grupper i samhället. Hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig är inte enbart en fråga som avgörs av familjens ekonomi utan också av en mängd andra faktorer. Det innebär att generella åtgärder som riktar sig enhetligt till alla föräldrar för att förmå papporna att ta ut fler dagar med föräldrapenning har små utsikter att lyckas. Insatserna måste istället sannolikt utgå från kunskap om såväl vilken inställning föräldrarna har som om vilka faktorer som styr hur de delar sin ledighet i praktiken. 7
Handläggare vid tre försäkringskassor attityd till och möjlighet att arbeta med pappamålet inom föräldraförsäkringen Under maj månad 1999 besvarade handläggare som arbetar med föräldraförsäkringen enkäten. Svarsfrekvensen var mycket god: 100 procent i Jönköpings län, 96 procent i Västerbotten och 97 procent i Kronoberg. Enkäten är uppdelad i fyra delar som berör bakgrundsfaktorer, inställning till delad föräldraledighet, planering av föräldraledighet och arbetssätt med föräldraförsäkringen. Bakgrundsfaktorer Enkäten innehåller frågor om handläggarens ålder, kön, anställningstid och om hur länge man arbetat med föräldraförsäkring. Merparten av handläggarna är kvinnor och högst andel män finns i Västerbotten (12 procent). Handläggarna i Västerbotten har den lägsta medelåldern, kortast anställningstid och har arbetat kortast tid med föräldraförsäkringen. Handläggarna i Kronobergs län har den längsta anställningstiden och har dessutom arbetat längst med föräldraförsäkringen. 1 Inställning till delad föräldraledighet Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet I enkäten skulle handläggaren ta ställning till hur viktigt de anser att det är med delad föräldraledighet. Vår uppfattning är att handläggarnas attityd till arbetet med information om delad föräldraledighet kan påverka hur föräldrar delar sin rätt till ledighet. Det finns dock vissa farhågor med denna teori. Bland annat visar många studier att inställningen till en företeelse inte alltid oftast ganska sällan står i direkt relation till hur man i en verklig situation 1 Bilaga 1, tabell 1 4. 9
Handläggare vid tre försäkringskassor handlar. Ändå anser vi det betydelsefullt att studera handläggarnas attityd till arbetet med pappamålet, då inställningen kan vara en viktig indikator på drivkraften att arbeta med riksmålet. I diagram 1 visas handläggarnas attityd till hur viktigt man tycker att det är att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Diagram 1 Handläggarnas attityd till hur viktigt man tycker att det är med delad föräldraledighet. Andel som uttalat tycker att det är viktigt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten Diagram 1 visar att nio av tio handläggare i Västerbotten anser att det är viktigt att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Detta kan var en faktor som bidragit till att Västerbotten är bäst i landet med att nå riksmålet. 2 Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet En följdfråga till hur betydelsefullt det är med att män tar föräldraledigt kan bli hur mycket handläggarna ska informera föräldrarna om vikten av delad ledighet. Med andra ord: kan resultatet kring pappamålet bli bättre med utökad information? Flest andel handläggare som upplever att mer information 2 Bilaga 1, tabell 5. 10
Handläggare vid tre försäkringskassor behövs finns i Jönköpings län där 30 procent tycker att det är angeläget med utökad information. 3 Ovanstående resultatet kan tolkas på flera sätt. Ett är att handläggarna i Jönköpings län anser att informationen är knapphändig och att det stämmer överens med ett verkligt förhållande. En annan tolkning är att endast ett fåtal handläggare i Jönköpings län informerat om delad föräldraledighet och att insikten om pappamålet ökat i takt med att arbetet med pappamålet prioriterats under våren 1999. En tredje aspekt kan vara att handläggarna i Västerbotten och Kronoberg anser att informationen är tillräcklig och att det där faktiskt informeras i större utsträckning jämfört med Jönköpings län. Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet? Hälften av handläggarna svarar att det inte är försäkringskassans arbetsuppgift att informera föräldrarna om vikten av delad föräldraledighet. Ett ganska förvånande resultat med tanke på försäkringskassans uppdrag: att påverka föräldrar till en mer delad ledighet. Den högsta andelen finns i Västerbotten där 56 procent inte tycker att det är försäkringskassans uppgift. 4 Den stora andel av handläggarna som anser att det inte är försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet kan möjligtvis förklaras med handläggarnas arbetssätt och den organisation som finns inom försäkringskassorna. Skillnaden mellan en traditionell handläggarroll och en aktiv roll med uppgift att påverka attityder kan vara en större omställning än man tror. En annan förklaring kan vara handläggarnas syn på sin yrkesroll och till sina arbetsuppgifter. Handläggare med informationsansvar avseende delad föräldraledighet har en större motivation än handläggare som har ett mindre informationsansvar. Med andra ord ju mindre ansvar desto svagare kan drivkraften vara att arbeta med målet. Vi återkommer i en fördjupad analys till denna fråga. 3 4 Bilaga 1, tabell 8. Bilaga 1, tabell 7. 11
Handläggare vid tre försäkringskassor Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet? Den egna uppfattningen om vilka omvärldsfaktorer som egentligen avgör hur föräldrar delar ledigheten kan påverka hur handläggarna informerar föräldrar. Inställningen kan finnas att man som handläggare inte kan påverka. Majoriteten av handläggarna anser att det är familjens ekonomi som mest påverkar hur föräldrar tar ut föräldraledighet, vilket visas i diagram 2. Diagram 2 Handläggarnas upplevelse av vad som mest påverkar hur mammor och pappor delar föräldraledighet 100 80 60 40 Mammans arbetsplats Pappans arbetsplats 20 Arb.giv inställning Procent 0 Jönköping Västerbotten Familjens ekonomi Annan orsak Kronoberg Det går att utläsa av diagram 2 att endast ett fåtal handläggare tycker att mammans arbetsplats har någon betydelse för hur föräldrar delar ledigheten. Dessa två faktorer tillsammans familjens ekonomi och mammans arbetsplats antyder synsättet att det är pappan som betyder mest för familjens ekonomiska situation. Detta kommer att analyseras närmare i samband med föräldraenkäten. 5 5 Bilaga 1, tabell 6. 12
Handläggare vid tre försäkringskassor Ett antal handläggare har också uppgett annan orsak som svar till föräldrarnas val. Svaren är ganska skiftande men en liten röd tråd kan skönjas. Det är mamman som vill vara hemma med barnet så långt det är möjligt. Det kan vara ganska svårt att svara på vad som mest påverkar hur föräldrar delar föräldraledigheten. Många handläggare är troligen av den åsikten att flera faktorer påverkar valet av att dela upp sin rätt till ledighet. En annan aspekt på omvärldsfaktorernas betydelse kan vara att som handläggare kan man se, eller tycker sig se konsekvenser av föräldrarnas val av ledighet. Att informera föräldrar om att pappan bör var hemma i större utsträckning kan vara svårt om handläggaren t.ex. tycker sig se vilka negativa ekonomiska effekter som följer av en mer delad föräldraledighet. Planering av föräldraledighet med föräldrapenning Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet Som ett led i arbetet med att informera föräldrarna om delad föräldraledighet ingår att bedöma när informationen ska ske. Vi kommer senare att jämföra om handläggarnas uppfattning stämmer med föräldrarnas planering av föräldraledigheten. I diagram 3 framgår när handläggarna upplever att man ska informera om delad föräldraledighet. 13
Handläggare vid tre försäkringskassor Diagram 3 Handläggarnas upplevelse av när man ska informera om delad föräldraledighet 100 90 80 70 60 50 Ett halvår innan 40 Några månader innan 30 Några veckor innan 20 När barnet föds Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten När barnet växer upp Ingen info behövs I praktiken informerar handläggarna vid de tre försäkringskassorna föräldrarna några månader innan födseln vilket också är den tidpunkt som runt 60 procent tycker är lämpligast. Intressant är att en relativt stor andel handläggare (28 38 procent) tycker att den bästa tidpunkten att informera om delad föräldrapenning är några veckor innan barnets födelse. 6 Handläggarnas synpunkt att lämpligast tidpunkt för information om föräldraledighet är några månader innan födseln kan delvis förklaras med försäkringskassans arbetssätt och organisation liksom Mödravårdscentralens upplägg av föräldrautbildningen, dvs. arbetsmetoden styr attityden. Det kommer att framgå att de flesta föräldrarna planerar sin ledighet senare än när handläggarn tycker att man ska informera. Det behöver naturligtvis inte ligga en motsättning i detta, men kan vara värt att observera. 6 Bilaga 1, tabell 9. 14
Handläggare vid tre försäkringskassor Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för pappan? Andel handläggare som anser att fler än 30 dagar ska särskiljas för pappans räkning är relativt liten (23 procent i alla tre länen). I Jönköpings län anser 32 procent att inga dagar ska särskiljas till pappan. ets siffror kan tolkas så att handläggarna anser att det är upp till föräldrarna att bestämma hur ledigheten ska fördelas 7 Av tradition kan det finnas en attityd i Jönköpings län att det är upp till föräldrarna att bestämma hur man vill dela upp ledigheten. Föräldrarnas val ska inte styras av politiska beslut Det kan också finnas ett visst motstånd från handläggarnas sida till att öronmärka pappadagar då handläggaren tycker sig se negativa ekonomiska konsekvenser för föräldrarna om pappan är hemma under en längre period. Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan För att göra ett bra arbete krävs goda förutsättningar. I enkäten till handläggarna ställer vi några frågor för att öka kunskapen om förhållandena på handläggarnas arbetsplats. Dels gäller det handläggarnas stöd och möjlighet att samtala med arbetskamraterna om arbetet med pappamålet och dels om planering och prioritering från kontors/kassaledning. Den viktiga frågan är om dessa två faktorer skiljer sig åt mellan försäkringskassorna. I diagram 4 sammanfattas resultatet. 7 Bilaga 1, tabell 10. 15
Handläggare vid tre försäkringskassor Diagram 4 Handläggarnas upplevelse av arbetsätt runt arbetet med att informera om delad föräldraledighet 100 90 80 70 60 50 40 30 Stöd av andra 20 Samtal är möjligt Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten Bra planering Bra prioriterat Stöd av arbetskamrater I frågan om man har stöd av arbetskamraterna i arbetet med att informera om delad föräldraledighet framkommer att handläggarna i Kronoberg jämförelsevis oftare upplever att de har stöd (42 procent). De två andra länen har en något mindre andel (32 33 procent). Mer intressant är att relativt få handläggare upplever något reellt stöd (32 43 procent). Det är också anmärkningsvärt att 16 29 procent av handläggarna inte har någon uppfattning i frågan. 8 Sistnämnda resultat, att många handläggare inte har någon uppfattning, kan tyda på att det upplevs som en känslig fråga att svara på. Att så är fallet antyds när man tittar på enbart denna grupp. Det visar sig då att fler procentandelar av handläggarna i Västerbotten tillhör gruppen som inte tycker att försäkringskassan ska informera om delad föräldraledighet än i de två andra länen. Det tycks vara svårare att inte ha samma syn på pappamålet i Väster- 8 Bilaga 1, tabell 11. 16
Handläggare vid tre försäkringskassor botten än i de två andra försäkringskassorna. I sin tur kan det bero på att försäkringskassan i Västerbotten rent praktiskt arbetat med och verkat mer för pappamålet än de två andra försäkringskassorna. Av det kan en slutledning vara att ett oavsiktligt delresultat av att få konsensus runt en fråga är att en del av personalen kan känna utanförskap runt frågan. Att relativt få handläggare upplever något reellt stöd kan bero på att behovet av stöd kan variera beroende på om man behöver stöd i arbetet eller inte. Behöver man stöd i arbetet och inte får det, är resultatet naturligtvis inte bra. Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater? I Västerbotten finns flest andel handläggare som känner att de har uttalade möjligheter att samtala med andra handläggare om arbetet med pappadagar (46 procent). Andelen handläggare som svarade ingen uppfattning är 6 till 13 procent i de tre länen. 9 Ovanstående fråga är tydligen inte lika kontroversiell att svara på, jämfört med frågan om stöd från arbetskamrater. En reflektion kring denna fråga är att arbetsmiljön på kontoren i form av samtalskontakter i arbetet se ut att vara knapphändig. Planering och prioritering från kontors/kassaledning Planering från ledningens sida av det arbete som ska utföras är naturligtvis viktigt för resultatet. Även här är det i Västerbotten som flest andel handläggare upplever att planeringen är bra (52 procent). Det är en betydligt större andel jämfört med Jönköpings och Kronobergs län. Det här är naturligtvis också en fråga som kan upplevas känslig att svara på. Svaret ger ändå en entydig information om man upplever planeringen som bra eller inte bra. Det visar sig också att andelen handläggare som tycker att pappamålet kan prioriteras mer återfinns i Kronoberg och mest nöjda med prioriteringen är man i Västerbotten. 10 Ovanstående resultat kan tolkas så att stöd från ledning ger resultat. Med andra ord kan planering och prioritering inom försäkringskassan påverka resultatet avseende pappauttaget. 9 Bilaga 1, tabell 12. 10 Bilaga 1, tabell 13 14. 17
Handläggare vid tre försäkringskassor Fördjupad analys Redovisningen hittills har givit en beskrivande bild av hur det ser ut. För att kunna ge svar på en del frågor som undersökningen ställer, följer nedan en fördjupad analys av materialet. En mer utförlig beskrivning av olika ställningstaganden och statistiska metoder redovisas i bilaga 2. Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för handläggaren Handläggarens inställning till att informera om delad föräldraledighet kan påverka hur föräldrar delar sin rätt till ledighet. Likaså kan handläggarens arbetsvardag och de förutsättningar som arbetsgivaren ger påverka arbetet med att informera om föräldraledighet. Vår undersökning visar att fler handläggare i Västerbotten jämfört med Jönköpings och Kronobergs län tycker att det är viktigt med delad föräldraledighet har bra möjligheter att samtala med arbetskamrater anser att det är en bra prioritering av pappamålet. Kronoberg är den försäkringskassa där handläggarna känner störst stöd av varandra. I vissa variabler är dock skillnaderna mellan de olika försäkringskassorna relativt små, varför man av detta resultat inte kan dra alltför långtgående slutsatser. Vi har därför undersökt om skillnaderna är så små att differensen kan anses vara slumpmässigt uppkommen mellan Västerbotten och de två andra länen. Då framkommer vid en närmare granskning av variablerna att vi med stor säkerhet kan påstå att fler handläggare i Västerbotten har en egen positiv attityd till delad föräldraledighet. De har dessutom bättre förutsättningar i sin vardagliga arbetsmiljö att arbeta med pappamålet jämfört med sina kolleger i de andra två länen. Resultatet emotsäger således inte hypotesen att skillnaderna mellan försäkringskassorna kan ha samband med att Västerbotten når bäst resultat med delad föräldraledighet. 11 Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler Vi har också ställt en fråga om en positiv attityd till delad föräldraledighet har samband med andra variabler och om länen i detta avseende skiljer sig åt. I 11 Bilaga 1, tabell 15 a och 15 b. 18
Handläggare vid tre försäkringskassor samtliga län visar det sig att den egna attityden till vikten av att pappor tar ut föräldraledighet har ett positivt statistiskt samband med en allmän attityd till utökad information om föräldrapenning. Det starkaste sambandet finns i Jönköpings län. Orsaken till det ska ses i ljuset av att Jönköpings län är det län där störst andel handläggare anser att informationen om föräldraledighet bör utökas. En följdfråga infinner sig då genast. Är informationen för liten inom Jönköpings län? 12 Vår undersökning visar också att Västerbotten är det län där den egna attityden till pappaledighet har samband med ytterligare variabler: Ökat antal dagar bör tilldelas pappan. Ju mer positiv attityd till delad ledighet som handläggaren har, desto fler dagar med föräldrapenning bör särskiljas till pappan anser handläggaren. Planering på lokalkontoret. Ju mer positiv attityd till delad ledighet, desto bättre upplevs arbetsgivarens planering av pappamålet. 13 En annan intressant aspekt att belysa i detta sammanhang är handläggarens upplevelse av sin möjlighet att utföra ålagd arbetsuppgift. Relationer på arbetsplatsen och arbetsledningens planering av arbetet är båda viktiga förutsättningar. Andelsmässigt upplever fler handläggare i Kronoberg att de har bra stöd av kollegerna i arbetet kring pappamålet. I Västerbottens län upplever andelsmässigt fler handläggare att det finns möjlighet att samtala om pappamålet och fler att kontors/kassaledning gjort vad som förväntas. I samma län framkommer det också ett entydigt samband mellan arbetsrelationer och arbetsplanering; ju bredare stöd av andra handläggare desto mer positiv till ledningens planering och prioritering av riksmålet. 14 Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om pappaledighet? Tabell 7 (bilaga 1) visar att andelsmässigt fler handläggare vid försäkringskassan i Västerbotten tycker att det inte är försäkringskassans sak att informera om delad föräldraledighet. Ett resultat som vid en första anblick är något förvånande med tanke på att Västerbotten är den försäkringskassa som för närvarande har det bästa resultatet avseende pappornas uttag av föräldrapenning. 12 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 13 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 14 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 19
Handläggare vid tre försäkringskassor Vi undersöker saken närmare. Knappt hälften av handläggarna i de tre länen anser att det är försäkringskassans arbetsuppgift att informera om delad föräldraledighet. Av de 72 handläggare som är av den uppfattningen anser ca 90 procent att det är vikigt med information om pappadagar. Granskar vi handläggarnas svar ytterligare finner vi fler intressanta fakta. Av de handläggare i Västerbotten som inte anser att det är försäkringskassans sak att informera, har 85 procent ändå en egen syn på att det är viktigt med information om delad föräldraledighet. Den sistnämnda siffran ska jämföras med 42 respektive 46 procent av handläggarna i de andra två länen. 15 De i viss mån motsägelsefulla uppgifterna ovan antyder att arbetsmiljön, ur psykologiskt mening, är olika i de tre länen avseende arbetet kring pappamålet. I Västerbotten har troligtvis både ledning och handläggare arbetat mer med pappamålet jämfört med de andra två länen. Detta kan ha påverkat handläggarnas allmänna syn på delad föräldraledighet, vilket kan vara en bidragande orsak till att Västerbotten når ett bättre resultat jämfört med Jönköpings och Kronobergs län. Att samtala med och söka stöd av andra handläggare kan kanske uppfattas som en naturlig företeelse i det dagliga arbetet. Av de handläggare som inte anser att är försäkringskassans uppgift att informera om vikten av delad föräldraledighet (ca 50 procent) upplever en stor del av dessa (67 procent) att de har få tillfällen att samtala med och söka stöd hos andra handläggare om arbetet med pappamålet Den försäkringskassa som lyckats bäst med pappamålet är också den försäkringskassa där fler handläggare både ser informationsbiten som viktig och upplever bättre förutsättningar i sin arbetsvardag kring arbetet med pappamålet. 15 Bilaga 1. Tabell 17. 20