handelsstaden skövde 2009-2011 Skövde en attraktiv handelsstad inspirerande och generös Genom samverkan ska vi stärka, utveckla och skapa nytt

affärsplan handelsstaden skövde 2009-2011 Skövde en attraktiv handelsstad inspirerande och generös Genom samverkan ska vi stärka, utveckla och skapa nytt Version 1.0

INNEHåLL INLEDNING 3 VISION, Mål & STRATEGIER 7 VAD PåVERKAR HANDELNS UTVECKLING? 9 UTBUD 15 TILLGÄNGLIGHET 19 ATMOSFÄR 25 BEFOLKNINGSUNDERLAG 31 INPENDLING & ARBETSTILLFÄLLEN 33 INFLÖDE AV TURISM 37 KUNDERNAS INSTÄLLNING 39 VARUMÄRKE 43 ORGANISATION & SAMVERKAN 45 HåLLBAR TILLVÄXT 49 Affärsplanens uppföljning 52 BILAGOR 53 2

UTBUD INLEDNING Bakgrund Varför en affärsplan? Aktörer 3

INLEDNING Bakgrund För Skövde kommun är handeln en prioriterad bransch inom arbetet med att skapa tillväxt. Rätt satsat ger handeln inte enbart många nya arbetstillfällen utan stärker också Skövdes attraktivitet som regionalt centrum. Sedan 2003 har kommunens näringslivsenhet intensifierat arbetet med proaktiva insatser för handeln. Handelns effekter för Skövde Handel skapar många nya jobb, inte minst för unga människor. Ett stort utbud av butiker ökar Skövdes attraktivitet som besöksmål och är en anledning till att människor vill turista och konsumera i Skövde. En attraktiv handel ökar dragningskraften för Skövde som bostadsort och bidrar till att attrahera nya invånare. Handeln utgör en levande del av Skövdes identitet och påverkar hur invånare och besökare upplever Skövde. Skövde expanderar som handelsstad 2008 var ett oerhört händelserikt år för handeln i Skövde. Aldrig tidigare har så många nyetableringar och nyinvigningar skett under en och samma period. 30-talet nya butiksetableringar, utbyggnad och konceptutveckling hos de tre största dagligvarubutikerna, två nyinvigda köpcentrum, Elins Esplanad och Vasaporten, (Commerce nyinvigdes 2006) och ett helt nytt handelsområde, Stallsiken. Bakom satsningarna fanns mycket hårt arbete och långsiktig planering från enskilda handlare, fastighetsägare och kommunen. Handelskraft Skövde För att ta till vara den positiva utvecklingen initierade kommunen och näringslivet i samverkan projektet Handelskraft Skövde. Syftet var att skapa en långsiktig utveckling av Skövde som handelsstad. Projektet startades 2007 av följande finansiärer, tillika deltagare i projektets styrgrupp: Svensk Handel Skövde, 13 privata fastighetsägare i Skövde, Skaraborgs Allehanda SLA, TV4 Skaraborg, Västgöta-Tidningar, Nordea och Swedbank. Mer information om projektet finns på www.skovde.se/handelskraft. Kampen om kunderna Syftet med satsningarna är att stärka Skövdes position som handelsstad gentemot de större städerna utanför Skaraborg. årligen sker ett utflöde av handel ut ur Skaraborg på närmare 2 miljarder kr. Pengar som skaraborgarna skulle kunna spendera i sin hemmaregion men som istället spenderas på andra platser. Skövde vill ta upp kampen om kunderna och presenterar i denna affärsplan de insatser som bör göras för att öka attraktiviteten i handelsstaden Skövde. 4

Det är genom samverkan, kunskap och helhetssyn som vi kan utveckla Skövde som handelsstad. Det är på dessa tre delar som affärsplanen vilar. INLEDNING Varför en affärsplan? Det behövs en plan för att vinna slaget om kunderna. Utanför Skaraborgs gränser planerar många större städer för hur de ska få skaraborgarna att åka just till dem. Skövde är ett bland många alternativ när kunden ska välja. Affärsplan blir samverkansplan En affärsplan ska beskriva en målsättning och innehålla strategier för hur arbetet ska gå till för att nå målen. Handelskraft Skövde har under 2008 genomfört ett omfattande arbete med framtagandet av gemensamma mål och strategier för utvecklingen av Skövde som handelsstad. Att i samverkan utarbeta en affärsplan är ett sätt att kraftsamla. Genom arbetet med planen skapas förståelse och engagemang för handeln som näring och dess möjligheter. Därför är affärsplanen också en samverkansplan. Höga krav när många berörs För att kunna utveckla en hel bransch i en stad är det många människor, företag, organisationer, myndigheter och kommunala förvaltningar/enheter som berörs och som är ansvariga. En samsyn kring hur utvecklingen av handelsstaden Skövde ska genomföras, i kombination med en ökad förståelse för vad handeln som näring kan tillföra Skövde, ger väsentligt bättre möjligheter att på ett framgångsrikt sätt genomföra utvecklingen. Helhetssyn är utgångspunkten För att utveckla Skövde på ett bra sätt krävs en helhetssyn. Det handlar om att se varje enskild butik som en del av ett område, varje handelsområde som en del av handelsstaden Skövde och hela handeln som en del av Skövde som stad. Allt samspelar och hänger ihop. Alla delar är viktiga för helheten men det gäller att ha fokus på just helheten. Avgränsning Inom handeln finns mycket forskning på hur den enskilda butiken kan arbeta för att utvecklas och öka sin omsättning; konceptutveckling, skyltning, butiksinredning, betalningssystem, säkerhetsutrustning, m.m. Det är viktigt att varje butik tar del av den kunskap som finns och kontinuerligt förnyar och förbättrar sin verksamhet. Dessa delar berörs därför inte i affärsplanen, då fokus här är på åtgärder som stärker helhetsperspektivet och som är specifika för Skövde som stad. Affärsplanen är ett initiativ, ett sätt att leda utvecklingen istället för att följa eller reagera på det som händer runt om oss. 5

INLEDNING Aktörer Det är många olika aktörer som berörs och som är delaktiga när det handlar om att utveckla en hel bransch. Nedan presenteras de organisationer och enheter som är huvudaktörer. Svensk Handel Skövde Den lokala föreningen i Skövde för riksorganisationen Svensk Handel. Består av medlemsföretag samt en ideellt arbetande styrelse. Föreningens roll är att jobba med Skövde-övergripande handelsfrågor i syfte att skapa bättre förutsättningar för de enskilda butikernas utveckling samt att vara handelns samlade röst gentemot kommun, media och övrigt näringsliv. Svensk Handel Skövde är en av huvudfinansiärerna till projektet Handelskraft Skövde. Centrumföreningen Organisation för samverkan gällande utvecklingen av Skövdes centrum (stadskärna). Bildad 2008 av huvudfinansiärerna kommunen, fastighetsägarna och näringsidkare med butik eller annan verksamhet i centrum. Föreningen har en ideellt arbetande styrelse, ideellt arbetande arbetsgrupper samt en anställd centrumutvecklare. Centrumföreningen jobbar för att öka attraktiviteten i stadskärnan ur ett helhetsperspektiv, handeln utgör en av flera parter. Stallsikens marknadsråd Organisation för samverkan mellan aktörerna på handelsområdet Stallsiken. Bildades 2008 genom initiativ från Handelskraft Skövde och Närings- och samhällsbyggnadsenheten på Skövde kommun. Rådet består av ideella insatser från aktörerna själva. Genom regelbundna möten samverkar aktörerna i varierande frågor som berör området direkt eller indirekt. Norrmalmssamverkan Organisation för samverkan mellan aktörerna på handelsområdet Norrmalm som skapas 2009 genom initiativ från Handelskraft Skövde och Skövde kommun. Rådet består av ideella insatser från aktörerna själva. Genom regelbundna möten samverkar aktörerna i varierande frågor som berör området direkt eller indirekt. Näringslivsforum (NLF) Organisation för samverkan mellan det samlade näringslivet i Skövde. Arbetar för förstärkt samverkan mellan näringslivet och kommunens politiker och tjänstemän. Består av medlemsföretag, ideelt arbetande styrelse och en tillfälligt anställd resurs. Handelskraft Skövde Projekt för samverkan kring utvecklandet av Skövde som handelsstad. Etapp 1, med en heltidsanställd handelsutvecklare, pågår från augusti 2007 till december 2009. Etapp 2 är i skrivandets stund inte beslutad. Projektet finansieras av följande parter som också sitter med i projektets styrgrupp: Skövde kommun (NSE), Svensk Handel Skövde, flertalet fastighetsägare i Skövde, Nordea, Swedbank, SLA, VGT och TV4. Turistcentrum Bolag ägt av kommunen (49%) och näringslivet (51%) med ansvar för utveckling och marknadsföring av Skövde som besöksmål samt driften av Skövdes turistbyrå. Skövde kommun: Närings- och samhällsbyggnadsenheten (NSE) Uppdrag: driver kommunens strategiska utvecklings- och tillväxtfrågor. Ansvarsområdena är strategiska näringslivs-, miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. Inom samhällsbyggnadsarbetet ligger ansvaret för Skövde kommuns översiktsplan (ÖP) som talar om vad kommunens mark ska användas till och hur olika bostads-, industri- och verksamhetsområden ska utvecklas i framtiden. Anställda: ca 14 tjänster under ledning av näringslivschef Kristina Eklöf. Styrande nämnd: NSE är en del av kommunstyrelsens stab och svarar under kommunstyrelsen. Skövde kommun: Plan,- Bygg- o Lantmäteriförvaltningen. (PBLF) Uppdrag: ansvarar för kommunens fysiska samhällsplanering (detaljplaner), bygglovhantering, kart- och mätverksamhet, tillsyn av byggverksamhet, energirådgivning samt lantmäteri. Anställda: ca 30 tjänster under ledning av stadsbyggnadschef Peter Nyström. Styrande nämnd: Byggnadsnämnden Skövde kommun: Tekniska förvaltningen (TF) Uppdrag: ansvarar för kommunens tekniska verksamheter så som gator, trafik, parker, vatten och avlopp, el, fastighetsförvaltning och nybyggnation. Anställda: ca 340 anställda under ledning av tekniske chefen Karl Alexanderson. Styrande nämnd: Tekniska nämnden Hela Skövde kommuns organisation och samtliga nämnder finns på www.skovde.se 6

VISION, MåL & STRATEGIER Vision Övergripande mål Övergripande strategier 7

VISION, MåL & STRATEGIER Vision Skövde en attraktiv handelsstad inspirerande och generös Genom samverkan ska vi stärka, utveckla och skapa nytt Att inspirera och vara generös är att ge lite mer än det förväntade. Det kan handla om allt från utbud, öppettider och parkering till bemötande, erbjudanden och upplevelser. Övergripande mål De övergripande målen för handelsstaden Skövdes långsiktiga utveckling är: Öka Skövdes handelsindex* från 120 år 2007 till en hög, stabil nivå runt 130 fram till år 2015 Tillsammans med övriga skaraborgskommuner minska handelsutflödet ut från Skaraborg med runt 10% fram till år 2015 Stärka varumärket Skövde Övergripande strategier Vi ska uppnå våra mål genom: att utveckla Skövde till en attraktiv handelsstad för invånare, besökare, etablerare och investerare att få kunden att uppleva handelsstaden Skövde som inspirerande och generös att stärka det som är bra, utveckla det som kan bli bättre och skapa nytt där så behövs * Handelsindex är ett mått på marknadsandelar och beräknas varje år av Handelns Utredningsinstitut. Index 100 betyder att en kommuns handel motsvarar den köpkraft som finns i egna kommunen. Index över 100 visar på inflöde och tvärtom. 8 Fågel Fenix. Konstnär: Torsten Renqvist I Skövde kommuns ägo, placerad utanför stadshusets entré.

HANDELNS UTVECKLING Kundperspektivet De viktigaste faktorerna 9

HANDELNS UTVECKLING Kundperspektivet För att bli framgångsrik krävs det att vi lär känna våra kunder. Skövdes kunder är skaraborgarna. Vad tycker de om Skövde som handelsstad och vilka städer/ platser väljer de mellan när de ska handla? För att få en bild av Skövdes kunder och för att bättre förstå kundperspektivet genomförde Handelskraft Skövde under våren 2008 tre strategiska analyser*. Analys av målgruppen dvs kunderna Målgruppsanalysen är en beskrivning av kunderna och deras beteende. För att få kunskap om skaraborgarnas attityd till Skövde som handelsstad genomfördes en omfattande marknadsundersökning i januari 2008 bestående av över 1000 intervjuer med skaraborgare i Mariestad, Tibro, Hjo, Tidaholm, Falköping, Skara och Lidköping. Analys av konkurrenter och omgivning Konkurrentanalysen beskriver de städer utanför Skaraborg som konkurrerar om skaraborgarnas tid och pengar: Örebro, Jönköping och Trollhättan/ Uddevalla. Deras utbud, arbetssätt, styrkor och svagheter samt skaraborgarnas upplevelse av att handla där. Analys av Skövdes styrkor och svagheter SWOT-analysen är en beskrivning av Skövdes egna styrkor, svagheter samt yttre möjligheter och hot (SWOT är engelska förkortningen av Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Analyserna ligger till grund för affärsplanen och det är utifrån denna samlade kunskap som mål och strategier har formulerats. Resultatet åskådliggörs i illustrationen nedan. IKEA MARIEBERG Gullspång 1.5 tim. 130 400 inv. Mariestad Töreboda Karlsborg IKEA TORP ÖVERBY Trollhättan Grästorp 1,5 tim. Essunga Vara Lidköping Skara Götene Falköping ELINS ESPLANAD COMMERCE 50 600 inv. Tidaholm BILTEMA MEDIAMARKT Tibro Hjo Illustration av Skövdes hemmamarknad och kundens valsituation d v s konkurrenssituationen för Skövde. 1 tim. ELMIA Jönköping A6 CENTER IKEA 123 700 inv. 10 * Analyserna finns som bilagor till affärsplanen och går att beställa via e-post till handelskraft@skovde.se

HANDELNS UTVECKLING De viktigaste faktorerna Det finns många faktorer som påverkar hur handeln utvecklas. Handelskraft Skövde har analyserat vilka som är de viktigaste faktorerna med störst påverkan på omsättningen i butikerna. Syftet är att säkerställa att mål och strategier riktas mot rätt områden. Det är skillnad på att göra saker rätt och att göra rätt saker. Nedan presenteras de viktigaste faktorerna i fallande ordning efter hur stor påverkan de har på handeln. Mer fakta om nuläget finns att läsa i målgrupps-, konkurrent-, och swotanalyserna som beskrivs på föregående sida. Kommande sidor i affärsplanen beskriver mål och strategier för var och en av faktorerna då det är inom dessa områden som åtgärder bör sättas in för att få störst effekt. De yttre faktorerna konjunktur och inkomstnivå samt konkurrerande handelsplatsers beteende berörs inte av affärsplanen då dessa har låg påverkningsbarhet. Utveckling skapas ytterst av människor och all handel sker i butikerna. Därför har viljan, kompetensen och inställningen hos alla som arbetar i Skövdes många butiker en avgörande betydelse för hur vi kommer att lyckas med att utveckla Skövde som handelsstad. Skövdefaktorer 1. Utbud Det som i störst utsträckning attraherar kunder och föranleder en resa är utbudet av butiker, kedjor, varumärken och köpcentrum. I begreppet ingår också övrigt utbud av tjänster, caféer, restauranger, nöjen, kultur och andra upplevelser. Skövde har ett starkt utbud men det måste fortsätta att utvecklas. 2. Tillgänglighet Avgörande är också att det är öppet när kunden vill handla. I tillgänglighet ingår även möjligheter att ta sig till, från och inom handelsplatsen (parkering, vägar, skyltning, kollektivtrafik, funktionsanpassning) och att vara tillgänglig på internet. Skövdes tillgänglighet är varierande, från hög till låg inom olika områden. 3. Atmosfär Kundens beslut påverkas av upplevelsen av en stads eller handelsplats atmosfär. I begreppet ingår trivsel, trygghet, bemötande, service, fysiskt utseende på byggnader, gator och butiker, aktiviteter, upplevelser, etc. Skövde har en positiv atmosfär av framåtanda. Renoverade köpcentrum och nya butiker ger ett inspirerande och fräscht intryck. Stadskärnan är i god ordning men behöver fler charmiga mötesplatser utomhus och det finns outnyttjade guldkorn. Yttre faktorer 1. Befolkningsunderlaget Befolkningens storlek är direkt kopplad till omfattningen av handeln. Butiker etablerar sig där det finns mycket köpkraft. För varje ny invånare tillkommer en genomsnittlig köpkraft på 50 350kr/år (SCB, 2007). Skövdes 50 600 invånare utgör ett relativt litet befolkningsunderlag men skaraborgarna är Skövdes kunder och de utgör ett underlag på 250 000 invånare. Befolkningsutvecklingen i Skaraborg är svagt positiv. 2. Konjunktur och inkomstnivå ingår inte i affärsplanen men bör löpande bevakas Konjunkturen påverkar konsumtionen och därmed omsättningen inom handeln. Regioner har olika hög genomsnittlig inkomstnivå vilket ger olika förutsättningar för konsumtion. 11

HANDELNS UTVECKLING forts. yttre faktorer 3. Konkurrerande handelsplatsers beteende ingår inte i affärsplanen men bör löpande bevakas Den som är bäst på att möta kundens förväntningar vinner kundens besök. Skövdes attraktivitet står alltid i relation till konkurrenternas. Vad de gör eller inte gör har stor påverkan på hur det går för handeln i Skövde. 4. Inpendling och arbetstillfällen En arbetsinpendling ger ett tillskott av köpkraft då människor som arbetar i Skövde också handlar här. Skövde har en stor inpendling och varje dag reser ca 15 000 personer till Skövde (10 000 arbetsinpendlande samt försvarets värnpliktiga, pendlande studenter på gymnasieskolor och Högskolan i Skövde). Skövdes utpendling är 4 500 personer. 5. Inflöde av turism Besökare och turister utgör också ett tillskott av köpkraft som kan påverka handelns omfattning positivt. I genomsnitt spenderar varje privatturist 25% av sin konsumtion på platsen på shopping och en affärsturist 45%. Skövdes hotellbeläggning är ca. 50% på veckorna och 30% under helgerna. 6. Kundernas inställningar Kundernas uppfattning om en stad eller handelsplats, och om shopping i allmänhet, påverkar också möjligheten för staden att utveckla sin handel. Uppfattningen om Skövde är positiv bland 70% av kunderna i Skaraborg och Skövde ses som en bra handelsstad (Handelskrafts marknadsundersökning 2008). Varumärke och organisation 1. Varumärket Skövde Ett varumärke är den signal som staden eller handelsplatsen sänder ut till kunden. Om signalen är positiv ökar det kundens benägenhet att resa till staden eller handelsplatsen. En negativ eller svag signal minskar på motsvarande sätt chanserna att bli vald av kunden. Idag är Skövdes varumärke otydligt. 2. Organisation och samverkan Hur ett arbete genomförs är skillnaden mellan framgång och misslyckande. Det handlar om en stads/handelsplats förmåga att organisera sig och samverka med rätt parter. Rätt arbetssätt kan lyfta mindre städer till långt större tillväxt än jämförbara orter. Skövde har påbörjat sitt arbete med att skapa förutsättningar för samverkan. Detta är faktorerna som har störst påverkan på handelns utveckling i Skövde. Det är faktorer som spänner över ett stort antal områden och som har olika dimensioner. Samspelet mellan faktorerna och handeln kan illustreras i form av en växt och dess omgivning. Växtens storlek är beroende av jordmånen den står i och näringen som tillförs genom regn och sol. Idag är det också en självklarhet att tillväxten ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt. Se illustration på nästa sida. 12

HANDELNS UTVECKLING NÄRING = TILLVÄXT = Varumärke + Organisation + Samverkan Tillgänglighet Utbud Öppettider Skyltar Kedjor Vägar Butiker Parkering Butiken Varor&tjänster Service Pris Upplevelse Butikskoncept Trivsel Varumärken Aktiviteter Service Atmosfär Kunder SKÖVDES JORDMÅN = KÖPKRAFT = Befolkningsunderlag + Arbetsinpendling + Inflöde av turism Illustration De viktigaste av faktorerna de viktigaste som påverkar faktorerna handelns som utveckling påverkar i Skövde. handelns Illustration utveckling. av Handelskraft Skövde. 13

14

UTBUD Butikskartläggning Utbudsstrategi för handelsstaden Skövde Samverkan i etableringsfrågor Mark- och exploateringsplan för Skövde kommun 15

UTBUD Övergripande Mål Skövde ska vara det självklara valet för skaraborgarna och erbjuda ett utbud som står sig i konkurrensen med de stora handelsplatserna i Skaraborgs närhet. Övergripande Strategi Få fler starka butiksvarumärken och handelsaktörer (s.k. dragare) att etablera sig i Skövde. Verka för etablering av unika, nischade butiker inom valda segment. Skapa ett brett butiksutbud så att kundens samlade inköpsbehov kan tillgodoses i Skövde. Butikskartläggning delmål & åtgärder Öka kunskapen om Skövdes befintliga butiksutbud. Genomföra en kartläggning av vilka butiker som finns i Skövde. Innefattar: Butiksnamn, kontaktperson, geografiskt område, gatuadress, inriktning, nisch, kedja/fristående och butiksyta. Start: 2008 Klart: Arbetet är utfört. Ansvarig: Handelskraft Skövde Utbudsstrategi för handelsstaden Skövde Handelsstaden Skövde ska erbjuda fler stora butiksvarumärken och handelsaktörer (s.k. dragare ), fler unika, nischade butiker inom valda segment samt ett brett butiksutbud så att kundens samlade inköpsbehov kan tillgodoses i Skövde. Ta fram en utbudsstrategi för handelsstaden Skövde Innefattar: Definiera nuvarande utbud (butikskartläggningen), presentera önskade nyetableringar, identifiera ev. hinder för nyetableringar, beskrivning av lokalbehov, aktiv marknadsföring av Skövde som etableringsort gentemot önskade handelsaktörer. Utbudsstrategin ska vara kopplad till en Handelspolicy när sådan finns. Klart: 2009 Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenheten Arbetet ska göras i samverkan med: Handelskraft Skövde, Fastighetsägarna, Näringslivsforum, Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan 16

UTBUD Samverkan i etableringsfrågor Kommunen och privata fastighetsägare har en gemensam målbild kring etableringsfrågorna i Skövde. Samverka i Näringslivsforums etableringsgrupp. Syfte: Effektivt nyttja tillgänglig kompetens hos de olika aktörerna och skapa en samsyn kring önskad utveckling. Klart: Löpande Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenheten i samråd med Näringslivsforums etableringsgrupp. Arbetet ska göras i samverkan med: parterna ovan Mark- och exploateringsplan för Skövde kommun Skövde kommun ska kunna erbjuda mark som tillgodoser marknadens behov på både kort och lång sikt. Ta fram en Mark- och exploateringsplan för Skövde kommun. Innefattar: I anslutning till Skövde kommuns Framtidsplansplan (översiktsplan, ÖP) tas ett program fram för strategisk markanskaffning. Klart: 2010 Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenheten Beslutsnivå: Enligt kommunstyrelsens beslutade delegationsordning. 17

UTBUD 18

TILLGÄNGLIGHET Öppettider Parkering Vägar och vägskyltning Tydliga handelsområden E-handel Kollektivtrafik Enkelt avhjälpta hinder 19

TILLGÄNGLIGHET Övergripande Mål Skövde ska vara en tillgänglig handelsstad som är öppen när kunden vill handla och med mycket goda parkeringsmöjligheter. Övergripande Strategi Göra det enkelt för kunden. Genomgående ska vi utveckla Skövde utifrån ett kundperspektiv och sträva efter att göra det enkelt för kunden. Öppettider delmål & åtgärder Skövde ska ha gemensamma och generösa öppettider: Minimum: vardagar kl 10-19, lördagar kl 10-16, söndagar kl 12-16 Ta fram en strategi för hur frågan om gemensamma minimiöppettider ska drivas. Innefattar: En plan för hur arbetet ska läggas upp, inklusive fakta, goda exempel, tidsplan, marknadsföring och andra insatser för att stärka de utökade öppettiderna. Klart: 2009 Ansvarig: Svensk Handel Skövde och Centrumföreningen. Arbetet ska göras i samverkan med: Fastighetsägarna, Handelskraft Skövde, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan Fastighetsägare i Skövde centrum har de gemensamma minimiöppettiderna inskrivna i hyreskontrakten för butiksytor i A-lägen. Innefattar: En lösning som håller över tid och oberoende av butiksinnehavare, för att säkerställa öppethållandena på kritiska A-lägen. initiera dialog Klart: Etappvis Ansvarig: Fastighetsägarna Arbetet ska göras i samverkan med: Centrumföreningen, Svensk Handel Skövde, Handelskraft Skövde Marknadsföra Skövdes öppettider. Innefattar: Lyfta fram öppettiderna i den gemensamma marknadsföringen av Skövde som handelstad. Klart: Etappvis Ansvarig: Svensk Handel Skövde och Handelskraft Skövde Arbetet ska göras i samverkan med: Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan, Skövde kommun, Fastighetsägarna, media 20

UTBUD Parkering Öka antalet parkeringsplatser för dem som ska handla i Skövde centrum. Kunden ska uppleva att det är enkelt att parkera i Skövde centrum. Göra försök med gratis parkering i Skövde centrum vid specifika tillfällen. Ta fram en kommunal parkeringsstrategi för centrum. Innefattar: Omfattning, lokalisering, avgifter, nybyggnation, information, etc. Start: 2008 Klart: 2009 Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenheten, projektledning av Tekniska förvaltningen Beslutsnivå: Tekniska nämnden och Kommunfullmäktige. Arbetet ska göras i samverkan med: Commerce, Vasaporten och andra fastighetsägare, Centrumföreningen, Handelskraft Skövde, Näringslivsforum Genomföra regelbundna informationsinsatser för att öka kunskapen om parkeringsmöjligheterna i Skövde centrum. Innefattar: Information om parkeringsmöjligheterna till såväl kunder som handlare och annan servicepersonal. Klart: Etappvis Ansvarig: Centrumföreningen Arbetet ska göras i samverkan med: Commerce, Vasaporten, Fastighetsägarna, Handelskraft Skövde, Skövde kommun, Turistcentrum Initiera försöken med gratis parkering i Skövde centrum Innefattar: Initiera, planera och koordinera insatsernas omfattning och genomförande. Försöken bör göras vid specifika tillfällen, ex stora shoppinghelgen i Skövde och ihop med andra insatser så som försök med söndagsöppna centrumbutiker och gemensam marknadsföring. Klart: Etappvis Ansvarig: Centrumföreningen Beslutsnivå: Respektive ägare till parkeringshusen och Skövde kommun, Tekniska förvaltningen. Arbetet ska göras i samverkan med: Commerce, Vasaporten, Fastighetsägarna, Skövde kommun, Handelskraft Skövde, Svensk Handel Skövde 21

TILLGÄNGLIGHET Vägar och vägskyltning delmål & åtgärder Mål : Det ska vara enkelt att ta sig med bil och cykel till Skövdes handelsområden. Det ska vara väl skyltat till Skövdes handelsområden för den bilburne kunden. Genomföra en översyn av nuvarande väg- och trafiksituation i Skövde, inklusive handelsområdena, i syfte att utveckla och förbättra trafikflödena. Innefattar: Kartläggning av nuläge samt förslag till utveckling avseende väg- och trafiksituationen i Skövde tätort. Klart: 2009 Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenh, Tekniska förvaltningen Beslutsnivå: Tekniska nämnden, Kommunfullmäktige, Vägverket Arbetet ska göras i samverkan med: Vägverket, Fastighetsägarna, Handelskraft Skövde, Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan Ta fram en plan för hur skyltningen till Skövdes handelsområden kan göras på ett bra sätt. Innefattar: Kartläggning av nuläge samt förslag till utveckling avseende placering och utformning av skyltar till, mellan och inom handelsområdena. Klart: 2009/2010 Ansvarig: Skövde kommun, Tekniska förvaltningen Beslutsnivå: Tekniska nämnden och Vägverket. Arbetet ska göras i samverkan med: Vägverket, Fastighetsägarna, Handelskraft Skövde, Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan Förstärka trafiklösningarna på Norrmalm och Stallsiken Innefattar: Färdigställa trafikplats Kultomten på Stallsiken Norra med avfartsramper samt bro till/från/över Östra leden vilket förbättrar genomfartsmöjligheten och binder ihop området med nya stadsdelen Horsås Trädgårdsstaden. Färdigställa ny rondell mellan Gustav Adolfs Gata och Vadsbovägen som förbättrar genomfartsmöjligheten på Norrmalm. Utredning av trafikljuskorsningen mellan Coop och Elins Esplanad. Start: 2008/2009 Klart: 2010 Ansvarig: Skövde kommun, Tekniska förvaltningen Beslutsnivå: Tekniska nämnden, Kommunfullmäktige och Närings- och samhällsbyggnadsenheten 22

TILLGÄNGLIGHET Tydliga handelsområden Öka tydligheten för kunden var man kan handla vad i Skövde. delmål & åtgärder Ta fram en handelspolicy för Skövde kommun. Innefattar: Beskrivning av önskad inriktning för Skövdes tre handelsområden och de verksamhetsområden där handeln utgör en väsentlig del. Syftet är att förstärka områdenas olika profil och motverka likriktning. Policyn ska vara vägledande för lokalisering av nyetableringar och kopplas till Skövde kommuns översiktsplan (ÖP). Start: 2010 Klart: 2011 Ansvarig: Skövde kommun, Närings- och samhällsbyggnadsenheten Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Arbetet ska göras i samverkan med: Näringslivsforum, fastighetsägarna, Handelskraft Skövde, Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan, Svensk Handel Skövde E-handel Skövdes butiker säljer sina varor och tjänster både i butik och på internet. Initiera och driva frågan om att öka butikernas internetförsäljning. Syfte: Få till stånd ökad försäljning via internet och på så sätt öka omsättning inom handeln i Skövde. Start: 2010 Klart: Etappvis Ansvarig: Svensk Handel Skövde Beslutsnivå: - Arbetet ska göras i samverkan med: Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan Kollektivtrafik Möjligheterna att åka kollektivt inom och till Skövde för att handla ska bli bättre. Öka satsningen på kollektivtrafik till, från och mellan Skövdes handelsområden Innefattar: Initiera överläggningar mellan kommunen, Västtrafik och övriga berörda parter för att förstärka möjligheterna till handelsrelaterat resande i Stadstrafikens verksamhetsplan för 2009-2012. Klart: Etappvis Ansvarig: Skövde kommun, Konsult och Serviceförvaltningen, Kollektiv trafikfunktionen Beslutsnivå: Kommunfullmäktige och Västtrafik. Arbetet ska göras i samverkan med: Västtrafik, Handelskraft Skövde, Centrumföreningen, Stallsikens marknadsråd, Norrmalmssamverkan, fastighetsägarna. 23

TILLGÄNGLIGHET delmål & åtgärder Öka satsningen på kollektivtrafik till och från Skövde. Innefattar: Genomföra insatserna som beskrivs i K2020 Skaraborg, ett strategidokument för att öka kollektivtrafikresandet i Skaraborg fram till år 2020. Start: 2008 framtagande av strategidokumentet K2020 Klart: 2009 för K2020 samt 2010 för tillhörande Trafikplan som beskriver åtgärderna Ansvarig: Skaraborgs Kommunalförbund Beslutsnivå: Skaraborgs Kommunalförbund Arbetet ska göras i samverkan med: Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Skövde kommun, Handelskraft Skövde, Näringslivsforum Enkelt avhjälpta hinder Handeln in Skövde ska vara tillgänglig för alla. Ta fram ett åtgärdsprogram för hur s.k. enkelt avhjälpta hinder i offentlig miljö (därmed i handeln) ska åtgärdas före utgången av 2010 i enlighet med 21:7 i Plan- och bygglagen*. Innefattar: Kartläggning av nuläget (genomfört för Skövde centrum), produktion av informationsmaterial till fastighetsägare och butiksinnehavare (genomfört), framtagande av åtgärdsprogram för insatser. Klart: 2009 Ansvarig: Skövde kommun, Plan- Bygg- och Lantmäterikontoret Beslutsnivå: Byggnadsnämnden Arbetet ska göras i dialog med: Handikappsrådet, Fastighetsägarna, Svensk Handel Skövde och andra berörda parter. * 21:7 i Plan- och bygglagen ställer krav på att olika hinder för människors tillgänglighet ska undanröjas före utgången av 2010 i befintliga byggnader dit allmänheten har tillträde, t.ex. butiker, restauranger, teatrar, skolor och vårdcentraler, samt på offentliga platser utomhus. Med enkelt avhjälpta hinder menas sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses som rimliga och där de ekonomiska kostnaderna inte blir orimligt betungande för fastighetsägaren eller näringsidkaren. Exempel kan vara borttagande av trappsteg in till en butik och sänkning av kantsten till trottoarer. Det är kommunernas uppgift att övervaka efterlevnaden av lagen. 24