Nyckeltalsanalys Fagersta kommun

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun December 2007 Johan Skeri

Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4 3 Finansiella nyckeltal...5 3.1 Finansiellanalys inkl koncern...5 3.2 Finansiellanalys exl koncern...6 3.3 Övergripande nettokostnader Fagerstas kommun...7 3.3.1 Analys nettokostnader...7 4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg...9 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg...9 5 Grundskola...10 5.1 Analys grundskola...10 6 Gymnasieskolan...11 6.1 Analys gymnasieskolan...11 7 Äldreomsorgen...12 7.1 Analys äldreomsorgen...12 8 Individ- och Familjeomsorgen...14 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen...14 9 Sammanfattad analys...15 1

1 Inledning 1.1 Bakgrund Redan under 90-talet började intresset med att finna olika indikatorer på hur organisationer mår, istället för att fokusera på de traditionella intäkts- och kostnadsposterna. Beslutsfattare på alla nivåer behövde komplettent till den ekonomiska informationen, såsom verksamhetsvolymer och kvalitetsmått, för att kunna fatta adekvata beslut. Att jämföra sig själv med andra kommuner har blivit mer och mer en effektivitetsdrivande faktor. Genom att jämföra sina kostnads-, produktions- och kvalitetsmått med andras kan kommuner få signaler på var deras egen effektiviseringspotential finns och kommunens styrkor. De skillnader som finns mellan jämbördiga jämförelsekommuner förklaras av faktorer som kommunerna själva kan påverka. Det gäller till exempel ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, olika skattesatser och avgiftsnivå. Enligt en gjord undersökning 1 så har en kommuns vägval när det gäller inriktning av verksamhet och nivå fem gånger större betydelse för resultatet än vad de yttre omständigheterna (strukturella) har, såsom befolkning, täthetsindex etc. 1.2 Syfte Målgruppen för rapporten är kommunernas förtroendevalda revisorer och syftet är att: Skapa en koncentrerad analys över Fagersta kommuns verksamhets- och ekonomiska läge. Vara ett underlag inför granskningsplaneringen. Identifiera tänkbara områden för djupanalyser. 1 Kommunernas Balansgång, Rådet för kommunala analyser och jämförelser (RKA) 2

1.3 Metod All data som analysen bygger på är inhämtade ifrån officiella databaser 2. Analyserna är objektiva och baseras endast på erhållen information ur databaserna. 1.4 Avgränsning Fagerstas kommun jämförs med ett rikssnitt, länssnitt och ett snitt motsvarande Fagerstas jämbördiga kommuner i Sverige gällande övergripande struktur (befolkning, infrastruktur, täthetsindex, utbildningsnivå) samt i vissa fall Fagerstas kommuns standardkostnad 3. Verksamhetsområdena som analyseras är utvalda med tanke på dess storlek i förhållande till hela Fagersta kommuns verksamhet; förskole- och barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Handikappsomsorgen analysers ej på grund av dess differentierade uppbyggnad ute i kommunerna, där sviterna från integrationen med landstinget under 90-talets första år samt den mellankommunala utjämningen återspeglas vid en jämförelse mellan kommuner. 2 Webor, SCB, Socialstyrelsen, Kommundatabasen, Skolverket 3 Standardkostnad = Den kostnad som kommunen beräknas ha pga sin strukturella uppbyggnad 3

2 Allmän grundanalys Med hjälp av grunddata erhålls en överblick över Fagersta kommun, vilket är en bra grund inför jämförelsen inom de olika verksamheterna. Stora procentuella befolkningsgrupper inom speciella ålderssegment, skapar problem. En hög andel utrikesfödda, t ex inom skolverksamheten, kan medföra ett högre täthetsindex på lärare och därmed högre kostnader. En hög andel av lågutbildade i en kommun, kan ge högre andel arbetslösa eftersom dagens arbeten blir mer och mer kvalificerade och därmed på sikt kan ge lägre skatteintäkter för en kommun. 2.1 Grunddata Allmän grunddata 20061231 Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i %: 0-6 år 6,6% 7,5% 7,2% 7,7% 7-15 år 9,8% 11,5% 10,9% 10,7% 16-19 år 5,1% 5,8% 5,6% 5,4% 20-39 år 21,8% 21,4% 23,7% 25,5% 40-64 år 33,7% 35,0% 34,0% 33,4% 65-79 år 16,1% 13,4% 13,1% 12,0% 80- w år 7,0% 5,7% 5,6% 5,4% Andelen utrikesfödda 20-64 år 18,8% 13,2% 14,7% 15,9% Andelen av befolkning arbetslösa 6,6% 6,2% 6,0% 6,1% Andelen lågutbildade 19,7% 23,0% 19,6% 16,1% Fagersta har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt få unga inom åldern 7-15 år och många invånare inom åldersintervallet 65- år och äldre. Inom åldersintervallet 7-15 år har Fagersta tappat nästan 200 invånare sedan 1998. De två senaste åren har barnafödandet i Fagersta nästan uppnått nivåer i paritet med barnafödandet i slutet av åttitalet. Fagersta har relativt få invånare inom åldersgruppen 20-39 år, vilket kan komma innebära framtida konsekvenser med lägre fertilitet, vilket dock ännu inte syns i befolkningsstatistiken. Inom åldersgruppen 40-64 år, minskar invånarna i intervallet 40-59 år, medan invånarna 60-65 ökar sett över en tio års period. Fagersta har relativt många i åldersklassen 65-79 år, vilket innebär att trycket på äldreomsorgen kommer att öka rejält i framtiden. Antalet utrikesfödda i Fagersta är högt i jämförelse med alla kommungrupper. Fagersta har en utbildningsnivå i paritet med övriga kommungrupper. Med låg utbildningsnivå avses studier upptill årskurs 9 eller till folkskolenivå. Arbetslösheten inom åldersintervallet 16-64 år är något högre än övriga kommungrupper. 4

3 Finansiella nyckeltal De finansiella nyckeltalen påvisar Fagersta kommuns resultat och ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Anledningen till att de finansiella nyckeltalen redovisas inklusive och exklusive koncernen beror på att kommuners organisation ofta skiljer sig åt, t ex vissa kommuner har vattenverket och bostadsbolag i bolag andra inte. Genom att använda sig av måttet resultat före extraordinära poster per invånare erhålls god jämförelse mellan sig själv i tiden och mot andra kommuner. Jämförs verksamhetens nettokostnad med alla skatteintäkter, statsbidrag-/utjämningsbidrag beskrivs en indikator på om kommunen klarar av att finansiera sin löpande verksamhet. Soliditetsmåttet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Ett högt soliditetsmått visar att en kommun har en god betalningsförmåga på lång sikt. 3.1 Finansiellanalys inkl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets inkl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära 2003 2 769 343 411 156 poster per invånare (kr) 2004 3 142 302 281 398 2005 1 911 1 162 516 1 314 2006 2 723 1 741 1 559 1 748 Verksamhetens nettokostnads- 2003 94,0% 95,2% 95,5% 100,0% andel (%) av skatteintäkter och 2004 95,0% 96,1% 96,8% 100,0% generella statsbidrag 2005 96,0% 94,5% 96,1% 98,0% 2006 94,0% 93,4% 94,0% 93,6% Eget kapital per inv 2003 29 849 19 357 21 885 23 368 2004 34 792 19 409 20 188 23 373 2005 35 193 21 694 21 789 24 281 2006 37 846 22 759 24 601 26 045 Soliditet inkl pensionsskuld 2003 15,0% 0,8% 3,8% 7,5% 2004 23,0% 0,1% -1,5% 6,6% 2005 24,0% 3,1% 0,9% 7,4% 2006 23,0% 2,1% 2,2% 7,2% Skattekraft per kr/inv 2003 134 735 118 922 122 247 122 381 2004 139 103 125 188 128 791 128 818 2005 145 307 131 653 134 100 135 012 2006 150 545 135 582 138 193 138 805 Kommunalskattesats 2006 22,19 21,34 21,90 20,78 Fagersta har en god ekonomi, både när det gäller resultat före extraordinära poster per invånare under de senaste fyra åren samt det egna kapitalet och dess utveckling. Positivt är att skatteintäkter och generella statsbidrag täcker de olika verksamheternas nettokostnader i Fagersta. Att nettokostnaden endast uppgår till 94 % av skatteintäkter och generella statsbidrag är bra med tanke på att skapa utrymme för finansnetto, avskrivningar och 5

värdesäkring av det egna kapitalet. Vid en jämförelse med de övriga grupperna har Fagersta ett starkt eget kapital samt en mycket god soliditet inklusive pensionsskuld per invånare. Skattekraften per invånare är hög, vilket kan förklaras av en hög skattesats i kombination med en hög medelålder på den arbetsföra befolkningen samt att kommunens näringsliv har en positiv utveckling med goda avkastningar till de anställda. 3.2 Finansiellanalys exl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets exl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära 2003 1 884 169 104 101 poster per invånare (kr) 2004 1 153-318 209 151 2005 1 778 754 409 942 2006 2 326 1 400 1 520 1 382 Verksamhetens nettokostnads- 2003 97% 99% 99% 100% andel (%) av skatteintäkter och 2004 99% 100% 99% 100% generella statsbidrag 2005 99% 98% 99% 98% 2006 97% 97% 96% 97% Eget kapital per inv 2003 29 035 17 674 20 289 21 445 2004 29 898 17 521 20 684 21 600 2005 31 580 18 661 20 843 22 863 2006 34 082 20 241 22 220 24 271 Soliditet inkl pensionsskuld 2003 18,0% -3,3% 1,7% 6,4% 2004 19,0% -4,9% 0,5% 5,4% 2005 24,0% -2,8% 0,8% 7,7% 2006 24,0% -5,0% -1,4% 6,0% I tabellen ovan visas de finansiella nyckeltalen exklusive de kommunala bolagen. Kommunens resultat för de senast fyra verksamhetsåren är klart positiva och ligger i en nivå över de andra kommungrupperna. Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och statsbidrag påvisar att kommunen kan täcka sina verksamhetskostnader med hjälp av skatteintäkter och statsbidrag, vilket skapar utrymme för avskrivningskostnader och det finansiella nettot, samt värdesäkringen av det egna kapitalet. Storleken och utvecklingen av kommunens egna kapital är klart positivt. Den positiva resultattrenden bör fortsätta i Fagersta de kommande åren för att kommunen ska kunna klara av morgondagens demografiförändring med den åldrande befolkningen och den sjunkande skattekraften, samt att trygga pensionsutbetalningarna till de kommunanställda vid deras pensionering. Utgångsläget för Fagersta är bra i jämförelse med de andra kommungrupperna att klara av framtidens demografi. 6

Anledningarna till varför Fagersta har en positiv resultatutveckling beror på statsbidragen och skatteintäkter, vilka har varit höga de senaste åren eftersom Sverige som helhet har befunnit sig i en hög konjunktur, samt kommunens låga nettokostnader för de olika verksamheterna. 3.3 Övergripande nettokostnader Fagersta kommun Nettokostnaden per invånare, d v s verksamhetens bruttokostnad minus intäkter 4, ger en övergripande analys på eventuella problemområden. Med en kommuns standardkostnad ges en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått många gånger är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad. 3.3.1 Analys nettokostnader Nettokostnader kr/inv Fagersta Fagersta stan- Jämförelse- Länets Rikets Årsbokslut 2006 kommun dard kostnad grupp kommuner kommuner Förskolevht och skolbarnsomsorg 3 843 3 977 4 406 4 312 4 405 Grundskola 7 721 7 528 8 835 8 758 8 928 Gymnasieskolan 3 836 3 383 3 917 4 155 3 961 Äldreomsorgen 10 086 10 794 9 328 8 905 9 308 Individ- och familjeomsorg 2 170 2 132 2 299 2 668 2 243 Summa verksamhet 27 656 27 812 28 785 28 799 28 844 Fagersta kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Barnomsorg - 5 156 592-6 379 812-745 525 1 633 116 Grundskola 1 738 625 7 488 430 1 746 144-2 358 403 Gymnasieskola - 2 133 359-4 902 429-8 014 519-5 529 092 Äldreomsorgen 1 146 154 10 766 949 9 386 305 8 634 257 Individ och Familjeomsorgen - 1 774 163-2 176 506-847 244-465 506 Summa differens kr totalt - 6 132 725 4 842 936 1 571 918 1 962 020 En övergripande analys visar att Fagersta har en dyr grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg, i jämförelse med standardkostnaden. I jämförelse med 4 Med intäkter avses riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. 7

standardkostnaden totalt skulle Fagersta kunna ha en basverksamhet som skulle kunna kosta nästan 2 mkr mer än redovisad nettokostnaden för 2006. Anmärkningsvärt är dock den negativa trenden mellan 2005 till 2006 på cirka 4,0 mkr inom grundskolan, samt den positiva utvecklingen inom barnomsorgen och gymnasieskolan på cirka 5 mkr mellan åren. Det är viktigt att kommuner håller sin standardkostnad med tanke på framtidsscenariot, eftersom kommuner inte kompenseras från statens utjämningssystem för kostnader som överstiger den beräknade nivån för kommunen. 8

4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Genom att bryta ner personaltäthet och nettokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg per invånare 1-5 år erhålls ett jämförbart tal. 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg Förskole och barnomsorg Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 0-5 år 2006 5,7% 6,4% 6,2% 6,7% Nettokostnaden/inv 2003 4 053 3 890 3 923 3 949 2004 4 239 4 051 4 041 4 072 2005 3 899 4 219 4 146 4 223 2006 3 843 4 406 4 312 4 405 Nettokostnad/inv 1-5 år 2003 70 668 65 726 69 272 70 465 2004 77 545 67 562 71 486 72 261 2005 81 290 69 920 75 740 76 254 2006 79 744 74 381 80 088 78 484 Antal barn per årsarbetare 2003 3,4 3,8 3,7 4,0 2004 3,6 3,8 3,9 4,0 2005 3,3 3,6 3,6 3,8 2006 3,1 3,4 3,5 3,7 Fagersta bedrev enligt tabellen i 3.3.1 en förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till en lägre kostnad i jämförelse med standardkostanden, med cirka 1,6 mkr. Fördelas nettokostnaden per invånare 1-5 år, har Fagersta en normal nivå med övriga kommungrupper. Fagersta har fler barn per årsarbetare än övriga kommungrupper, vilket kan bero på att fler yngre barn har börjat inom barnomsorgen de senaste åren, vilka kräver högre personaltäthet och därmed högre kostnader. Under de senaste åren har ungefär lika många barn försvunnit ut ur barnomsorgen som har tillkommit. En annan skillnad i barnomsorgsstrukturen som särskiljer Fagersta är att färre barn är inskrivna i förskolan, tillskillnad mot övriga kommungrupper, samt färre antal i andra driftsformer, såsom kooperativ. Från 2005 till 2006 har Fagersta gått från 82 % till 75 % inskrivna barn inom den aktuella åldern till förskolan. Andra förklaringar till varför Fagersta har en lägre kostnad än strukturkostnaden kan vara; vistelsetider och öppettider, barngruppernas storlek och ålderssammansättning, andel barn i behov av särskilt stöd etc. 9

5 Grundskola Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 5.1 Analys grundskola Grundskola åk 0-9 Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 6-15 år 2006 10,7% 12,6% 12,0% 11,8% Nettokostnaden/inv 2003 7 308 8 393 8 541 8 541 2004 6 945 8 446 8 446 8 584 2005 7 510 8 836 8 812 8 868 2006 7 721 8 835 8 758 8 928 Kostnad/inv 6-15 år 2003 67 062 64 081 65 425 64 356 2004 65 191 66 710 67 925 66 913 2005 67 845 70 095 72 215 70 576 2006 73 034 73 220 74 310 70 162 Genomsnittligt meritvärde 2003 202,9 200,4 195,2 203,5 i åk 9 2004 201,4 200,9 198,2 204,5 2005 203,9 200,0 196,5 203,8 2006 209,5 201,5 195,4 204,2 Antal pedag.utb lärare 2003 8,6 8,3 8,3 8,2 per 100 elever 2004 8,7 8,2 8,6 8,2 2005 9,0 8,3 8,5 8,3 2006 8,7 8,4 8,6 8,4 Fagersta har en normal kostnad per invånare 6-15 år avseende grundskolan jämfört med övriga grupper. I jämförelse med standardkostnaden satsar Fagersta kommun nästan 200 kr mer per invånare, vilket motsvarar 2,4 mkr, än vad standardkostnadsberäkningen (se tabell 3.3.1) motiverar. Den förhöjda kostnaden och den något högre lärartätheten kan vara anledningen till att eleverna i åk 9 har ett högt meritvärde i jämförelse med alla jämförelsegrupper. Den högre lärartätheten kan bero på att Fagersta i jämförelse har flera utrikesfödda (se tabell 2.1). Den stora kostnadsökningen mellan 2005 och 2006 kan även bero på oförmågan att anpassa skolorganisationen till ett vikande elevunderlag samt höga personalkostnader. Andra förklaringar kan vara olika former av politiska viljeinriktningar, en hög andel av barn som kräver särskilt stöd. Elevantalet kommer att minska inom grundskolan i framtiden, idag ligger befolkningstoppen i åldern 14-15 år inom grundskolan. 10

6 Gymnasieskolan Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 6.1 Analys gymnasieskolan Gymnasieskolan Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 16-19 år 2006 5,1% 5,8% 5,6% 5,4% Nettokostnaden/inv 2003 3 602 3 365 3 565 3 342 2004 3 762 3 450 3 730 3 521 2005 3 861 3 680 4 045 3 750 2006 3 836 3 917 4 155 3 961 Kostnad/inv 16-19 år 2003 69 312 66 580 68 474 61 737 2004 75 560 68 006 68 756 61 671 2005 78 820 70 086 72 197 63 036 2006 74 765 70 889 71 567 64 636 Genomsnittligt betygspoäng 2003 13,9 13,9 13,8 13,9 2004 13,9 14,0 13,8 13,9 2005 14,1 13,9 14,0 13,9 2006 13,7 13,9 13,7 14,0 Antal pedag.utb lärare 2003 10,1 9,0 i.u 8,2 per 100 elever 2004 11,4 8,8 8,6 8,1 (Gymnasieförbundet) 2005 10,4 9,1 8,4 8,1 2006 9,6 9,0 8,4 8,3 Fagerstas nettokostnader i förhållande till standardkostnaden är klart negativ d v s nettokostnaden är högre än den beräknade med cirka 5,5 mkr. Fagersta ingår i ett gymnasieförbund med Norberg och Skinnskatteberg, vilket innebär att kommunen har svårt att påverka nettokostnaden direkt, utan måste ta hänsyn till de andra kommunerna. Specialinriktade yrkesprogram är oftare dyrare än teoretiska program. En djupanalys visar att Norra Västmanlands Gymnasieförbund har i jämförelse höga kostnader för elevvård, höga lokalkostnader som dock har sjunkit rejält under 2006 samt höga kostnader för undervisning vilket torde bero på höga personalkostnader. Gymnasieskolans elevantal kommer om några år att avta. 11

7 Äldreomsorgen Alla undersökningar menar att äldreomsorgen bäst kan indikeras med hjälp av storheten 65 år och äldre. Analysen påvisar Fagerstas fördelning av äldreomsorgens kostnader. 7.1 Analys äldreomsorgen Äldreomsorgen Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Antal inv 65-2003 22,3% 18,6% 18,2% 17,2% (i procent av kommunens 2004 22,7% 18,8% 19,0% 17,2% befolkning) 2005 22,6% 19,0% 18,5% 17,3% 2006 23,0% 19,2% 18,7% 17,4% Befolkning i % 80-w år 2006 7,0% 5,7% 5,6% 5,4% Nettokostnaden/inv 2003 10 188 8 773 8 662 8 856 2004 9 651 8 743 8 507 8 838 2005 9 739 8 941 8 624 8 991 2006 10 086 9 328 8 905 9 308 Kostnaden per inv 65-2003 50 742 51 490 50 731 51 846 2004 47 070 51 221 49 598 51 618 2005 47 973 51 888 49 548 51 959 2006 49 862 53 896 50 701 53 744 Ordinära boende 2003 12 561 13 785 12 332 15 829 kostnaden per inv 65-2004 11 433 14 878 12 937 16 583 2005 13 556 16 718 15 256 17 177 2006 15 492 15 656 14 840 18 223 Särskilda boende 2003 31 506 31 880 31 604 32 186 kostnaden per inv 65-2004 28 933 30 090 29 988 31 881 2005 27 390 28 917 27 345 30 997 2006 26 645 31 631 28 405 29 399 Fagersta kännetecknas av att ha relativt många äldre över 65 år, framförallt i åldersklassen 80 år och äldre vilket kan innebära höga kostnader. I jämförelse mot standardkostnadsberäkningen har Fagersta en äldreomsorg som är 8,6 mkr billigare än motiverat. Kostnaden per invånare 65 år och äldre är lågt i Fagersta. Detta fenomen kan bero på att Fagersta har relativt många pigga och krya pensionärer i åldern 65-79 år, som drar ner kostnaden per invånare 65 år och äldre samt stora anhöriginsatser som minskar kommunen kostnader. Det ordinära boendet uppvisar jämförbara kostnader i förhållande mot jämförelsegruppen och länets kommuner trots att Fagersta har klart fler 80 år och äldre. Vid en jämförelse kan 12

skönjas att Fagersta har en lägre andel 65 år och äldre som har insatsen, dock har Fagersta fler beviljade timmar per vårdtagare. Vid jämförelse har Fagersta en relativ hög personaltäthet i hemtjänsten, samt haft en rejäl ökning av personalkostnaden mellan åren 2005 till 2006 per årsarbetare. Fagersta har en förhållandevis hög andel av 65 år och äldre på sina särskilda boendeplatser, dock är varje vårdplats klart billigare jämfört med de andra kommungrupperna. Den höga andelen 80 år och äldre är säkert en del av förklaringarna till det något förhöjda antalet med denna insats. Även inom de särskilda boendena har det varit en rejäl personalkostnadsökning per årsarbetare mellan de senaste åren, dock har Fagersta en låg personaltäthet inom denna verksamhet. Eftersom Fagersta har relativt många framtida vårdtagare i ålderspannet 65 till 79 år i jämförelse med länet och landet i övrigt, kommer äldreomsorgens vårdtyngd och därmed kostnadsmassa att öka de kommande åren. 13

8 Individ- och Familjeomsorgen 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeom- Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets sorgen kommun grupp kommuner kommuner Nettokostnaden/inv 2003 2 248 2 002 2 346 2 071 2004 2 338 2 089 2 507 2 157 2005 2 176 2 249 2 670 2 208 2006 2 170 2 299 2 668 2 243 Barn o ungdomsvård, 0-20 år, 2003 1 656 918 1 180 1 019 kr/inv 2004 1 523 950 1 304 1 071 2005 1 477 1 112 1 331 1 105 2006 1 349 1 193 1 291 1 131 Missbrukarvård för vuxna, 2003 413 411 430 348 kr/inv 2004 434 420 412 345 2005 435 370 410 355 2006 508 394 455 384 Kostnaden ekonomiskt 2003 368 685 731 701 bistånd kr/inv 2004 512 735 834 740 2005 491 791 869 749 2006 439 784 818 731 IFO verksamheten har högre kostnadsnivå än vad standardkostnaden motiverar, med cirka 0,5 mkr. Fagersta har en god trend på kostnadsutvecklingen. I jämförelse med alla kommungrupper ovan, avviker Fagersta negativt när det gäller kostnaden för Barn och Ungdomsvården, missbrukarvården för vuxna och positivt när det gäller kostnaden för ekonomiskt bistånd. Inom barn och ungdomsvård särskiljer sig Fagersta genom att de placerar sina ungdomar mindre på institutioner och mer inom familjehem. Dygnspriset vid institutionsplaceringar och familjehem är låga vid jämförelse. En djupanalys visar att Fagersta har en påtaglig högre kostnad för öppenvårdsverksamheterna för barn och ungdomar. Kostnaderna för vård insatser till den vuxna befolkningen är något högre jämfört med övriga kommungrupper. Fagersta har en större andel frivilliga placeringar på institution än de andra kommungrupperna. Trots en normal/hög arbetslöshet har Fagersta en relativt låg kostnad för ekonomiskt bistånd, trots sin höga andel av utrikesfödda invånare, vilket kan tyda på en strikt handläggning. 14

9 Sammanfattad analys Vid en bedömning av Fagersta kommuns redovisade siffror efter verksamhetsåret 2006, kan följande trender skönjas: * Fagersta har en ålderssammansättning som medför en hög medelålder, med få barn/unga och många äldre över 65 år. * Relativt få invånare inom åldersgruppen 20-39 år, vilket kommer att innebära framtida konsekvenser med lägre barnafödande. * Kommunövergripande omstruktureringar kommer att behöva ske i framtiden, där den kommunala verksamheten blir allt mer fokuserad på äldrevård. * Kommunkoncernen har en stark ekonomisk plattform, både när det gäller utvecklingstrenden på det egna kapitalet och resultatutvecklingen, vilket bådar gott inför framtidens utmaningar med demografiskiftningar och pensionsskuldsbetalningar. * Anledningen till Fagerstas positiva resultatutveckling beror främst på utvecklingen av statsbidragen/skatteintäkter. * Fagersta har en god korrelation på sina nettokostnader jämfört mot den förväntade standardkostnaden. * Teoretiskt beräknat börjar inflödet till barnomsorgen att minska inom några år. * På grund av att antalet elever totalt sett börjat minska, har kostnaden per elev inom grundskolan börjat öka i Fagersta. Fler elever lämnar grundskolan än vad som kommer från barnomsorgen. Strategiska analyser krävs för att anpassa organisationen efter framtidens antal elever. * Den höga kostnadsbilden för gymnasieskolan bör djupanalyseras. * Äldreomsorgen uppvisar en positiv differens mot standardkostnaden beroende på det stora antalet 65-79 år som inte är vårdtunga. Fagersta kommer att ha framtida bekymmer när det stora antalet unga pensionärer blir äldre inom en 10 års period. Strategiska analyser krävs. * Fagersta har haft en hög personalkostansökning per årsarbetare inom äldreomsorgen mellan åren 2005 och 2006. * Individ och Familjeomsorgen har en positiv trend på nettokostandsutvecklingen. 15